Starta ett projekt – förbättra din ekonomi

Det finns en idé eller teori som säger att om man lägger ner 10 000 timmar på något så kan man bli expert (eller iaf väldigt duktig) på detta. Exempel som kan sträcka sig till många olika områden som fotboll, schack, golf, spela ett instrument, tala ett nytt språk flytande etc. Teorin är lite överdriven och delvis felaktig men lite rolig att filosofera runt.

Även om denna teori inte är helt korrekt så kan de flesta nog ändå godta att man kan lära sig väldigt mycket genom att lägga mycket tid på ett visst område. Tid är dock givetvis inte allt när det gäller att bli bra på något då även talang har en stor påverkan. Vissa kan helt klart lära sig saker snabbare och andra långsammare och en del kommer aldrig kunna bli bra på vissa saker.

Nu är inte heller tanken att bli fotbollsproffs genom att lägga 10 000 timmar på att spela fotboll (eller liknande) riktigt vad jag vill ta upp i detta inlägg. Jag vill bara säga att om man lägger ner en del tid på något så kan man lära sig mycket och det finns många bra saker att lära sig för den som bara vill offra lite av sin tid.

Detta gäller självklart även inom ekonomi. Kanske i synnerhet inom ekonomi, med tanke på att sådant man kan lära sig inom detta område kan göra att man sparar eller tjänar en hel del pengar på sikt. Det kan alltså vara värt ganska mycket att offra lite tid för att satsa på att förbättra delar av sin ekonomi.

Sommaren är tiden då man tar lite ledigt och laddar batterierna. Det är viktigt att man tar sig en paus från jobb och slit så att man orkar med resten av året. Man ska helt klart inte ta på sig för många saker under sommaren eller planera in projekt som gör att man måste slita och stressa under hela semestern. Det tjänar man inte på i längden. Att bli utbränd är inte skoj. Dock kanske man kan ta sig tid till ett litet och användbart projekt.

Ett projekt inom ekonomi som förbättrar din privatekonomi

De flesta har möjligheten att förbättra sin ekonomi på något sätt eller att göra något som kan påverka ekonomin positivt. Ibland handlar det om att få bättre ekonomikunskaper rent allmänt, vilket är mycket bra och viktigt, medan det andra gånger handlar om ett mer specifikt område (t ex aktier och investeringar).

Tyvärr är det sällan så att man orkar ta tag i det och sätta sig in i det tillräckligt mycket. Kanske har du t ex funderat på att börja handla med aktier men sen har det inte blivit av för att det känns som att det finns så mycket att lära sig, och du har inte orkat ta steget och börja lära dig. Eller vad det nu kan vara som lockar dig.

Det är just det som vanligen är problemet. Att man inte riktigt kommer igång. Att lära sig aktier på ett bra sätt tar ett tag och det krävs att man engagerar sig ordentligt under en period. När man har sitt vanliga jobb, familjen, kanske träning och allt som finns runt omkring så kanske man helt enkelt inte orkar komma igång. Eller så börjar man läsa lite ett par kvällar för att sedan se allting rinna ut i sanden när man inser hur mycket annat man har som pockar på uppmärksamheten.

Av det här skälet förespråkar jag att starta ett litet men målmedvetet projekt i sommar. Någon typ av projekt som går ut på att bli bättre på eller lära sig något inom ekonomi. Om det nu är att förstå sin privatekonomi rent allmänt, att göra ordentlig budget och hålla efter den, olika typer av investeringar såsom aktier, fonder eller valutor eller något helt annat är upp till dig. Ta något som du skulle vilja titta närmare på och kör på det.

Du behöver inte lägga supermycket tid – bara hålla fokus

Det här med att du måste lägga 10 000 timmar för att bli expert på något är som sagt inte helt korrekt. Det varierar ganska mycket hur många timmar en person måste lägga på något för att bli riktigt bra. Men nu siktar vi inte heller på att bli experter på något utan bara på att lära sig något nytt och bli hyfsat bra på det. Då behövs det inga 10 000 timmar.

Tänkt dig att du skulle lägga ner minst 50 timmar på ditt sommarprojekt. Det är 2 timmar om dagen i 25 dagar, alltså ungefär en månad. Något som jag skulle kunna tänka mig att sätta mig in i bättre är aktier, då det finns god potential till avkastning och det är ett spännande och roligt sätt att tjäna pengar. Det finns dock ganska mycket att sätta sig in i – fundamental analys, teknisk analys, företagens rapporter, att förstå börsen, riskspridning, långsiktiga och kortsiktiga investeringar etc.

Det är inget man lär sig på ett par kvällars googlande. Det krävs mer tid och engagemang. Om jag hade 50 timmar att lägga på detta och t ex lade upp det så att jag spenderade två timmar varje kväll innan läggdags i 25 dagar (alternativt 1 timme varje kväll i 50 dagar) så skulle jag hinna lära mig ganska mycket. Jag skulle kunna läsa på om olika analysmetoder och sätta mig in i grunderna, studera börsen och förstå vad som påverkar aktiekurserna osv.

50 timmar är inte så mycket och det går att avvara den tiden. Du kan själv bestämma hur mycket tid som är lagom för ditt projekt och projektet i sig kan vara både stort och litet. Ett litet projekt kan t ex bara vara att måla om förrådet eller att gå till gymmet minst två gånger i veckan. Det viktiga med ett projekt är att komma igång och faktiskt göra det och sen att hålla ut och göra klart det man har bestämt sig för.

Några viktiga punkter för ett lyckat projekt är följande:

  • Sätt tydliga mål för vad du vill uppnå. Målen bör vara realistiska och gå att uppnå inom den tidsram som du väljer. Har du bra och realistiska mål så bör du kunna uppnå dem och du kan vid projektets slut se att du har åstadkommit något.
  • Delmål är också bra. Slutliga målet kan vara att lära sig att handla med aktier men på vägen kan man ha flera delmål, som hjälper till att ge struktur och uppdelning av projektet. Du kan t ex ha som delmål att lära dig fundamental analys, teknisk analys, att tolka rapporter / nyckeltal osv. Detta gör att du får en slags att-göra-lista som hjälper dig att hålla dig på spåret och du kan även känna att du kommer någon vart varje gång du klarar ett delmål. Detta är extra viktig vid lite större projekt.
  • Sätt en lagom längd på projektet. Att köra ett projekt som håller på i flera år är riskabelt då man ofta tappar sugen efter ett tag, om man inte ser klara resultat. Det är bättre att göra lite kortare projekt med kortsiktiga mål och se till att avsluta dem. Du kan köra igång ett nytt projekt när det första är klart om du känner suget att fortsätta.
  • Kom igång på allvar. Det är lätt att ha ett nyårslöfte som t ex säger att man ska börja träna och bli nyttig etc men att man sedan inte kommer igång mer än att man går på gymmet ett par gånger. Ett projekt behöver inte ha allt för tuffa mål eller vara superstort men för att man ska lyckas måste man bestämma sig för att köra på det helhjärtat och att sedan verkligen komma igång.
  • Utvärdera ditt projekt och din egen prestation i efterhand. När du är klar bör du fundera på hur det gick för dig och projektet. Lyckades du uppnå dina mål? Hur bra gick det att utföra de uppgifter du gav dig själv? Vad gjorde du bra och vad var mindre bra? Hur kan du förbättra till nästa gång? Utan en utvärdering har du förlorat en ganska viktig del av projektet. Man vill lära av sina erfarenheter (och misstag) så att man kan bli bättre i framtiden. Så utvärdera och var kritisk, men ta även med dig det du gjort bra och klappa dig på axeln.

Bok om privatekonomi för nybörjare

För ett tag sedan fick jag en bok om privatekonomi som riktar sig till… ”nybörjare” är kanske fel ord, men till dem som behöver lite hjälp på traven och som inte känner sig helt bekväma med att sköta sin ekonomi. Boken heter Du och dina pengar och är skriven av Erik Wennstam. Den ges ut av Sterners förlag.

Anledningen till att jag säger något om nybörjare är för att boken verkligen riktar in sig till dem som behöver grundkunskaperna inom privatekonomi och som behöver tips och hjälp att hitta vägen till en sund ekonomi. Här får man lära sig om att tänka rätt och ha rätt inställning men även konkreta tips för hur man ska spara / investera, lägga upp en budget, dra ner på sina utgifter och en del annat.

För den som har bra koll på sin privatekonomi och som kanske är lite mer insatt så kan den här boken förmodligen kännas som en grundkurs och man kan säkert mycket av det som står redan. Den är dock en bra handbok för den som inte har brytt sig om sin privatekonomi och som skulle vilja få bättre kontroll över sina pengar.

Bra för den som känner sig för dålig för att sköta ekonomin

Som en bok för “nybörjare” när det gäller privatekonomi så har “Du och dina pengar” i princip allt man kan önska sig. Här finns övergripande förklaringar och information om det mesta som rör privatekonomi, från pensionssparande till hur man ska förhålla sig till pengar och barn.

Något som tar upp en ganska stor del av boken i början är det här med att ha ett ekonomiskt självförtroende, att tro på sig själv och att våga försöka hantera sin privatekonomi på ett bra sätt. Erik Wennstam är inne på att många inte tar tag i sin ekonomi just för att de är för osäkra på hur de ska gå tillväga och att det är krångligt.

Det finns ett helt avsnitt i boken som behandlar just hur man ska tänka och inte tänka, hur man ska motivera sig och bygga sitt självförtroende. Kan man bara hitta en väg in i rätt tänk och känsla så har man kommit långt, enligt författaren och det kan jag hålla med om. Rätt inställning är mycket viktigt.

Om man inte känner att man klarar av något, oavsett vad det är, är risken att misslyckas mycket större och givetvis är det likadant med privatekonomi och pengar. Ju mer man sedan försummar sin ekonomi och ju värre situation man hamnar i ju svårare och mer hopplöst kan det kännas att komma ur det svåra och hitta en bra väg framåt.

Så det är inte bara viktigt att ha rätt inställning utan även att börja jobba med den här delen i tid, innan det riskerar bli ännu jobbigare. Om du känner att du inte vet var du ska börja eller känner dig tveksam till din egen förmåga så kan den här boken vara en bra investering.

Många konkreta tips och bra info

Första delen behandlar hur du ska tänka och hur du ska bygga ditt självförtroende så att du vågar börja ta ansvar för din egen ekonomi. Resten av boken försöker ge dig verktygen och den information som du behöver för att klara av det. En stor del av självförtroende kommer från kunskap och om man inte först lär sig hur något funkar kommer man inte känna sig så säker på att man kan hantera det heller, så det är en bra början.

Boken tar upp en stor mängd saker, vilket gör den bred och ganska generell. Den går igenom i princip alla viktiga grunder som behövs för att sköta sin privatekonomi på ett bra sätt. Med tanke på att det är en bok för dem som inte är så bra på ekonomi och pengar så riktar den också in sig på grundläggande kunskap och går igenom många olika saker lite kort, snarare än få saker på djupet.

Många har säkert stor nytta av detta medan andra hellre hade velat ha mer djupgående information om ett visst ämne, som hur man investerar i fonder och aktier eller vad det nu kan vara. Den här boken är inte fördjupningsboken utan en av de första böcker du bör läsa om privatekonomi där du börjar lära dig grunderna. Du kan senare hitta andra böcker som går in på specifika saker, om du har intresse och lust.

Några saker som man kan ta med sig är t ex hur man gör en budget och varför, olika sätt att spara in pengar i sin privatekonomi för att minska utgifterna, olika alternativ när man ska spara pengar och förslag på upplägg för sparandet.

Vad jag tycker om boken

Jag tycker att det är bra att någon har skrivit en grundläggande bok om privatekonomi, som handlar om att uppmana folk att börja ta mer ansvar för sin ekonomi och sina pengar. Det är tyvärr många som inte är så duktiga på detta som de borde.

Boken innehåller också mycket bra för den som har dålig kunskap och som skulle vilja bli bättre och börja hantera sin privatekonomi. Den är definitivt mer basic och går igenom alla saker på en nybörjarnivå, vilket dock är bra eftersom det ibland kan vara svårt att fatta hur saker och ting funkar i ekonomins värld.

Saker förklaras på ett enkelt sätt, så att de flesta säkert förstår och kan relatera, vilket är trevligt. Upplägget gör att boken är lättläst och den flyter på fint från första delen som handlar om att hitta självförtroendet att börja sköta sin ekonomi till sista delarna som ger mer konkret information.

Du som redan har hyfsat bra koll på privatekonomi kanske inte kommer lära dig supermycket nytt men du kan ändå tänkas få några nya idéer. Förvänta dig dock inte några stora djupdykningar i ämnen som investering eller liknande.

En stor del av boken tar också upp det här med att hitta sätt att tro på sig själv och sin förmåga, vilket är en intressant aspekt. Psykologin bakom privatekonomin och osäkerheten som många har är något man kanske inte alltid tänker på, så det är kul att få lite mer om detta. Det är säkert så att många med dåligt självförtroende kan få den där extra knuffen att gå vidare och förbättra sin ekonomiska situation.

Sammanfattningsvis kan jag alltså säga att jag rekommenderar boken för alla nybörjare och de som vill börja ta hand om sin privatekonomi men som antingen inte vågar eller inte känner att de kan mycket nog. Speciellt kan du få hjälp att hitta vägen till ditt ekonomiska självförtroende och på den vägen vandra vidare.

Viktigt ha koll på grunderna bakom privatekonomin

I slutet av 2017 gjordes en undersökning av Finansinspektionen (FI) med mål att titta lite närmare på hushållens finansiella förmåga och även till viss del deras förståelse för grundläggande ekonomiska begrepp och hur man räknar ut saker som kan behöva räknas ut. Resultaten var intressanta.

För det första kom man fram till att de allra flesta har en relativt stark ekonomi nu och att det är få som är helt utan pengar i slutet på månaden. Endast 6 procent uppgav att de var utan pengar när månaden närmade sig sitt slut och det har också skett en ganska stor ökning när det gäller den grupp som säger att de aldrig har slut på pengar vid månadsskiftet.

De som hade problem var föga överraskande ensamstående föräldrar (17 procent av dem sa att de har svårt att få pengarna att räcka till hela månaden) och unga i åldrarna 18 till 29 (där 11 procent hade problem). Äldre verkar inte ha några stora problem trots att det klagas mycket på dålig pension. Där var det endast 3 procent som hade ont om pengar.

Undersökningen kollade även hur många som har svårt att klara en oförutsedd utgift på 20 000 kr och där är det 13 procent som säger att de inte skulle klara detta utan att behöva låna, sälja något eller på annat vis skaffa fram extra pengar. Bland ensamstående med barn är denna siffra 22 procent.

Detta säger att det ändå är ganska många som skulle klara av en oförutsedd utgift och därmed har någon typ av buffert eller sparade pengar att ta ifrån, vilket är trevligt. Dock skulle man ju givetvis vilja att fler kunde ha denna trygghet. Samtidigt kan man ju koppla ihop det här med att ha pengar över i slutet på månaden med möjligheten att spara till en buffert och för t ex ensamstående föräldrar så förstår man då att det är svårt att hitta pengarna varje månad för att få till ett bra sparande.

Kunskap enormt viktigt för att kunna sköta sin ekonomi på ett bra sätt

Huvudfokus i detta inlägg ska dock inte vara den del av undersökningen som jag gick igenom ovan utan mer hur bra (eller dålig) koll svenskar har på hur saker fungerar inom privatekonomi och matematiken bakom. Det verkar nämligen som att det är många som har allt för dålig koll på väldigt grundläggande saker och det kommer givetvis påverka ens val och hur man sköter sin ekonomi.

När frågan kom upp hur bra informerad man är om olika viktiga saker som rör privatekonomin – som bolånet, skatter, pensionen och fondsparande – så var det många som sa sig inte ha så bra koll på saker. Detta är ju inte så bra med tanke på hur viktiga alla dessa delar är för ekonomin och det handlar om mycket pengar idag eller i framtiden.

Skattesystemet var det 68 procent som sa sig ha ganska bra eller bra koll på och endast 9 procent som inte hade nån koll alls. Hemförsäkring verkade folk känna sig mest trygga med. Dock var det värre på andra områden. Hela 40 procent sa sig ha liten koll eller ingen koll alls på pensionssystemet. 36 procent sa sig ha liten eller ingen koll alls på hur fondsparande funkar och 34 procent har liten eller ingen koll alls på bolån.

Bolån är ju en av de största och viktigaste sakerna att ha koll på för den löpande ekonomin, månad till månad. Eftersom det är en av de största utgifterna, som kan handla om riktigt mycket pengar på sikt, är det viktigt att ha hyfsat bra koll. Risken är annars att man får för dålig ränta och förlorar en massa onödiga pengar eller att man får problem med får små marginaler när räntan går upp osv.

Fondsparande är viktigt för framtiden på flera olika plan. Till stor del handlar det om att få en bra avkastning på sina sparpengar så att man kan få ihop till ett bra sparkapital på sikt. Det är pengar som kan vara väldigt viktiga och därför är det ju bra att ha koll på vad som gäller, vilka fonder man ska välja, vilken strategi man ska ha när man sparar osv. Att folk har dålig koll på detta är synd då det är en betydelsefull spar- / investeringsform som borde vara grunden i de flesta människors privatekonomiska sparande.

Pensionssystemet är också väldigt viktigt att ha koll på eftersom det i princip handlar om hela ens pension och hur man kommer kunna leva då man blir gammal. Pensionen är ju tiden då man ska njuta av allt jobb man har gjort under sitt arbetsliv och kunna ha det bra, helst utan att behöva oroa sig för ekonomin. Då vill man ju ha koll på pensionssystemet så att man vet vad man har att vänta sig plus om man behöver spara privat eller göra annat för att förbättra sin pension.

Grundläggande räknekunskaper inom privatekonomi ett måste

Det som känns mest skrämmande med undersökningen är vad den visade gällande svenskarnas kunskaper om hur man räknar ut saker och hur grundläggande grejer så som ränta eller aktier fungerar. Detta är sådant som är en sån viktig och grundläggande del av vår privatekonomi att det verkligen kan påverka oss negativt att inte ha koll.

Vi tar varje månad beslut som påverkar vår privatekonomi och som påverkar oss själva på sikt. Hur ska vi spara pengarna som vi fick över denna månad? Ska vi ta ett lån och vad kan det tänkas kosta? Kan vi köpa en ny bostad och vad kan den kosta som mest? Ska vi skaffa ett nytt abonnemang och hur påverkar det vår ekonomi osv.

Väldigt många av dessa frågeställningar och beslut påverkas i grunden av matematiska uträkningar som hjälper oss att ta besluten och välja de bästa alternativen. Är lån A bättre eller sämre än lån B och hur påverkas vi av att räntan går upp från 1,5 till 1,8 procent? Hur mycket värdeminskning är det på nya bilen? Hur bra avkastning kan man få på fonderna eller genom att spara pengar på ett sparkonto? Det blir ganska stora problem om vi inte förstår matematiken bakom dessa frågor eller vet hur man räknar ut saker korrekt.

Risken att vi tar fel beslut blir klart större om vi inte klarar av uträkningarna och antingen räknar fel eller om vi inte ens bryr oss om att försöka räkna på det för att vi inte förstår hur vi ska gå till väga. Det är många områden inom privatekonomin som påverkas av detta och det är mycket pengar som står på spel totalt. Det är av detta skäl oroväckande när folk inte kan räkna.

Resultatet av undersökningen skrämde mig

Undersökningen ställde några frågor om t ex ränta, investeringar och hur man räknar med procentsatser och svaren visade att många tyvärr har väldigt dålig koll. En fråga var som följer:

“Anta att du har 100 kr på ett sparkonto med 2 procents ränta. Hur mycket tror du att du skulle ha på kontot efter 5 år om du låter pengarna växa på kontot?”

Den tillfrågade fick flera alternativ och rätt svarsalternativ var “Mer än 102 kronor”. Detta klarade endast 78 procent av de tillfrågade. Alltså är det ungefär en femtedel av svenskarna som inte alls förstår sig på ränta och ännu mindre hur det funkar med ränta på ränta. Detta är inte så bra med tanke på att allt vanligt sparande bygger på den principen.

Att ha koll på att 2 procent ränta på 100 kr på ett år innebär att man har 102 kr på kontot efter det året är slut är ju inte supersvårt och att det då skulle bli minst 2 kr mer varje år i fem år känns ju då inte speciellt svårt att lista ut. Ändå hade så många fel och många verkade tro att man inte skulle få så mycket pengar från räntan.

Många hade också dålig koll på inflationen då en fråga handlade om att man hade 1 procent ränta på sparkontot och inflationen var 2 procent och då var det bara 60 procent av de tillfrågade som förstod att man efter ett år kunde köpa mindre för de pengarna än man kunde tidigare, eftersom inflationen var högre än räntan på pengarna.

Det här med inflation är lite lurigt men också något som är viktigt att förstå, speciellt med dagens låga sparräntor. I praktiken förlorar vi hela tiden lite pengar på att ha våra sparpengar liggande på sparkonto med så liten avkastning, eftersom allting hela tiden blir lite dyrare. Det behöver folk förstå, så att de aktivt letar efter sätt att investera pengarna som ger en rimlig avkastning.

En fråga som illustrerar hur dåliga svenskarna verkar vara på matte och på så grundläggande och viktiga saker som procentsatser och bråk var en där man sa att en sak idag var värd 60 000 kr och att det var två tredjedelar av dess ursprungliga värde. Frågan var hur mycket den var värd från början. Svaret är 90 000 kr men detta kunde bara 56 procent av de tillfrågade.

Det innebär att bara lite mer än hälften av svenskarna verkar kunna grundläggande matte av det slag som är väldigt vanligt förekommande i privatekonomin. Bråk och procent är vad man använder mest frekvent utöver det allra vanligaste såsom plus, minus och multiplikation. Det behövs för att räkna på räntekostnader, skatt och moms, avdrag, avgifter, avkastning och ränta på kapital och en hel del andra saker.

Vi behöver bli bättre för att ta hand om våra pengar

Med så dåliga kunskaper blir man orolig för många svenskar och hur de klarar sin ekonomi. Kanske det inte märks på så vis att man får ekonomiska problem rakt av, men det känns som att risken är att man tar sämre beslut, missar chanser att spara pengar och får sämre avkastning än man borde ha fått och så vidare. Det kan handla om en hel del pengar som går förlorade just på grund av att man har för dålig koll på de allra mest grundläggande sakerna.

Det är just det här som är skälet till att jag förespråkar att man lägger in privatekonomi och ekonomikunskap som ett obligatoriskt ämne i skolan. Jag vet att många är tveksamma till vad man ska ha all kunskap inom matematik till när man kommer ut i verkligheten efter skolan och visst kanske man inte behöver använda allting man lärt sig. Dock finns det viss matte som är väldigt bra att kunna.

Med hjälp av ekonomikunskap kan man få lära sig om sparande, räntor, inflation, investeringar (aktier och fonder, investeringssparkonto etc) och avkastning, bolån och andra lån, att göra en budget, inkomster och utgifter och hur man kan spara in på sina utgifter plus en hel del annat. Dessutom kan man även få lära sig den matematik som krävs för att kunna räkna på saker i sin privatekonomi.

Med en nära koppling mellan mattelektionerna och lektioner i ekonomikunskap kan man få en mer praktisk tillämpning och de unga kan förstå i vilka sammanhang matte är bra och när man kan få användning för olika typer av beräkningar. Det gör säkert att det blir lite enklare att förankra matematiken i vardagen samtidigt som man tidigt lär sig att räkna ut saker som är väldigt bra att kunna räkna på i sin ekonomi.

Den samlade kunskapen från mattelektionerna och från lektioner i ekonomikunskap kommer att göra att folk har koll på alla viktiga aspekter av privatekonomi, att de kan ta sina beslut baserat på mer kunskap och förståelse, att de kan vara mer kritiska och hitta bättre lösningar, att de kan få igång ett bra sparande och få bättre allmän koll på sin ekonomi genom t ex en bra budget. Om de även kan räkna bättre så kan de dessutom tänka rätt när de funderar igenom sina alternativ och räknar på sin ekonomi. Detta kommer betyda mycket för många.

Få din budget att gå ihop när du fått barn

Barn är något av det mest fantastiska man kan få och livet blir sig inte likt efter första barnet. Det mesta ändras på ett eller annat sätt och en av de sakerna är ekonomin. Barn betyder extra utgifter och det är viktigt att man planerar ordentligt för att det ska gå ihop. I detta inlägg ska jag gå igenom det viktigaste när det gäller ekonomi, budget och barn.

Det är viktigt att man är medveten om att det blir en förändring rent ekonomiskt när man får barn. För det första kostar barnen pengar i sig med allt som de behöver för att klara sig. Dessutom blir det nästan alltid ett inkomsttapp i samband med barn då en eller flera föräldrar kommer vara föräldralediga. Minskade inkomster ger lite samma effekt som ökade utgifter och det är något som man måste tänka på när man gör sin budget.

Vikten av att ha en budget

En budget är alltid att rekommendera, vare sig man ska ha barn eller ej. Det är ett sätt att få en bra överblick över sin ekonomi och vilka pengar som kommer in och går ut. Med en budget kan man se att allting går runt och att det finns pengar över när alla utgifterna är betalda.

I grunden är en budget så enkel att man ställer upp alla sina inkomster på en sida – lön, bidrag, CSN eller vad det nu kan vara som gör att man får in pengar på kontot. På andra sidan ställer man upp alla sina utgifter. Här ska man ha med både fasta kostnader som boendekostnader (hyra / ränta + amortering, elräkning, försäkringar, Internet och tv, vatten och avlopp, avgift till förening etc) och rörliga kostnader (mat, gym, mobilabonnemang, nöjen etc).

Det är viktigt att man även tänker på utgifter som kommer mer sällan än varje månad. T ex att man tar med t ex service på bil och bilskatt eller räkningar som kommer en gång i kvartalet eller årligen. Dessa kan vara lätta att glömma men man ska ju även ha råd till dem till slut. Om något betalas årligen så dela summan på 12 och lägg till den i din budget.

En annan viktig sak är att man tar med sådant som kanske inte alltid innebär uppenbara kostnader. Det kan vara hygienprodukter (som bara slinker med när man handlar mat oftast), frisören, Netflix och Spotify, bankens avgift för din Internetbank eller lite vad som helst. Tänkt brett och få med så mycket som möjligt för att få en rättvisande bild av hur mycket pengar som du verkligen gör av med varje månad. Bättre lite för mycket än lite för lite.

Sparande får inte glömmas bort

Poängen med en budget är att få en klar överblick över hur mycket pengar man har över varje månad efter att alla räkningar och utgifter är betalda. Tanken är att det ska finnas en hyfsad summa kvar här då man sedan också ska lägga undan pengar till sparande. Detta bör också läggas in i budgeten så att man har en plan för hur mycket man sparar.

Du kan med fördel spara 3-5 000 kr i månaden men här gäller det givetvis att du anpassar sparandet till vad som är rimligt. Att skippa sparande är dock inte bra då man som minst bör ha ett buffertsparande och lite privat pensionssparande. Sen kan man ju även t ex ha sparande till barnen, halvlångt sparande till ny bostad eller bil eller kortsiktigt sparande till resor eller till julfirandet osv. Det finns mycket som är värt att spara pengar till.

Har man lagt in t ex en tolftedel av årliga bilskatten i sin månadsbudget så ska den givetvis inte betalas varje månad men man kan med fördel också spara de pengarna på ett konto i väntan på att den räkningen dyker upp, så blir det inte panik och pengabrist när den väl kommer. Jag har själv ett speciellt konto för “kommande utgifter” så att jag inte måste rensa kontot den gången en stor och mer oregelbunden utgift dyker upp.

Budget även bra för att förändra sin ekonomi

Förutom att använda sin budget för att pussla ihop ekonomin och se vad som är rimligt går det även att använda en budgetkalkyl för att se över sin ekonomi för att hitta sätt att spara in pengar om det behövs.

Tanken är att man ställer upp sina utgifter för att se vad som drar mycket pengar och var man eventuellt kan göra besparingar. Det är mycket enklare att se och förstå vad man kan spara pengar på om man ställer upp det tydligt i en budget, för så är det så mycket enklare att se när man gör av med för mycket pengar på något.

Detta kan gälla speciellt för sådant som nöjen, shopping, restauranger, fest, cigaretter, läsk och godis och annat som egentligen inte är ett måste. Sådana saker kan snabbt suga upp en stor del av en budget och med en mängd småköp tänker man inte alltid på det på samma vis som man tänker på att man betalar hyran eller liknande.

Men om man lägger in i sin budgetkalkyl hur mycket pengar man i genomsnitt gör av med på t ex restaurangbesök och utemat eller kläder så kan man snabbt se om det är lite mer än man egentligen borde spendera. Då har man här möjlighet att bestämma sig för att dra ner på de kostnaderna. Man kan bestämma ett tak för hur mycket man får lägga på en viss sak, som t ex kläder, varje månad och sen försöka hålla sig till detta.

Tack vare att man gjort en budget kan man också enklare se vad man har råd med att göra av med på t ex kläder eller utemat en viss månad. Man vill ju att det ska gå runt och att man ska ha råd med alla räkningar, sparande och alla de viktigaste nöjena och inte hamna på minus. Om man handlar kläder för 1 500 kr per månad kan det behöva justeras till 750 kr i månaden för att man ska ha råd till viktigare saker.

Budget när man ska ha barn

När man ska ha barn, speciellt vid första barnet då man har sämre koll på vad det innebär rent ekonomiskt, gäller det att tänka framåt och planera. Det blir extra viktigt att göra en ordentlig budget eftersom det närmaste året efter barnets födsel förmodligen kommer innebära både högre utgifter och lägre inkomster.

Utgifterna består i allt som ett barn behöver såsom blöjor, tvättlappar, amningskupor, salvor, mjölkersättning / välling / barnmat och nya kläder allt eftersom barnet växer. Lägre inkomst har man för att man är föräldraledig och det innebär att man får som mest 85 procent av sin tidigare inkomst. Sen beror det även på hur många dagar man väljer att ta per vecka och lite sådant, vilket jag ska gå igenom längre ner.

För att kunna planera in sin föräldraledighet och hur många dagar man kan ta och hur man ska sprida ut den osv behöver man göra en budget, för man behöver se vilken månadsinkomst man klarar sig på och då speciellt med de nya utgifterna för barnet inlagda i budgeten. Utan en budget blir allting en chansning och då är risken stor att man inte får det att gå runt.

Engångsinköp till bebis

Inför första barnet ska man köpa in en massa saker som man måste ha för att klara sig. Ofta är listorna med saker som man “måste” ha överdrivna och det man verkligen behöver är ett grundutbud med några viktiga saker såsom ett babyskydd (bilstol för bebis), barnvagn, skötbord / skötbädd, spjälsäng och kläder. Sen lite småsaker som filtar, handdukar och liknande.

Om man ska tro de långa listorna med saker så behöver man allt ifrån babymonitor till babynest (liten madrass med kanter som bebisen kan sova i och som kan användas i föräldrarnas säng) och babysitter. Dock är många av dessa sakerna inte alls nödvändiga utan mer ett tillval för dem som känner för det. Om man köper på sig alla saker i förväg blir det snabbt riktigt dyrt och även de saker som man bör ha kan kosta en hyfsad slant.

De tips jag kan ge när det gäller dessa engångsinköp är följande:

Köp lite lagom med saker i förväg

Du behöver inte köpa precis allt som går att köpa till din bebis i förväg. En del saker behöver du egentligen inte alls (de kan vara smidiga men ej nödvändiga) och andra saker kanske du inte behöver förrän efter ett halvår och kan vänta med dem.

Du behöver inte heller köpa alla kläder i förväg. Det är lätt hänt att man köper på sig saker men man vet ju inte hur stor bebisen är när den kommer och de växer så fort att det ibland är svårt att ens hinna ha på alla plagg innan de har växt ur dem.

Mycket går att köpa begagnat

Du behöver inte ha alla saker helt nya. Det finns väldigt mycket bättre begagnat som funkar i princip lika bra som nya saker. Dessa prylar är ofta mycket billigare än helt nya men har samma funktion.

Med tanke på att barn växer upp så fort så kan saker som man köper begagnat vara max ett par år gamla och inte alltför använda. En liggvagn kanske t ex inte används mer än första året och sen är det sittvagnen som gäller och likadant kan det vara för andra produkter.

Du kan även själv sälja saker sen när ditt barn har växt ur dem, om du inte vill spara till nästkommande barn. Då kan du får tillbaka en del av investeringen och ha pengar att lägga på annat.

Spara ihop pengar inför inköpen

Även om du inte är helt tokig och köper allt som går att köpa så kommer det ändå kosta en del med de viktigaste prylarna. Speciellt om du vill köpa helt nytt. Därför behöver du ha pengar redo för detta när det börjar bli dags.

En vagn kan kosta från 4-5 000 kr och upp över 10 000 kr och allt det andra går också på några tusenlappar och därför gäller det att man har lite pengar sparade. Det är inte speciellt smarta att köpa på avbetalning eller att låna pengar för dessa köp då det kostar onödigt mycket i räntor och avgifter och dessutom skapar högre risk i din ekonomi.

Du kan därför med fördel spara pengar och de flesta har åtminstone kanske runt 7-8 månader på sig att börja spara när de väl inser att de väntar barn. Lägger man undan 750 kr i månaden eller något sådant från att man förstår att det ska komma en bebis så har man redan där fått ihop en bra grund för inköpen (750 x 7 = 5 250 kr).

Ökade utgifter när man har barn

Dina utgifter kommer att öka en del när du har barn, så är det bara. När de är nyfödda är det kanske inte så farligt mycket som måste köpas varje månad men det är ändå en del. Framför allt är det blöjor som går åt och det går många sådana också för den delen.

En bebis kan göra av med runt 8 blöjor om dagen vilket innebär ca 240 blöjor i månaden. Ett paket med Libero Newborn 2 med 88 blöjor kostar 108 kr eller något sådant (det finns även dyrare varianter). Du behöver upp mot tre sådana paket i månaden för att hålla ditt barn med en torr rumpa. Bara blöjorna kan alltså kosta över 300 kr i månaden.

Det är dock en del saker som krävs för att det ska gå runt så som amningskupor (vilka suger upp bröstmjölk som gillar att rinna i tid och otid), tvättlappar, salvor, barnolja, babypuder osv. Utgifterna är helt enkelt lite högre än utan barn och det blir mer ju äldre de blir.

Det är viktigt att försöka göra en ungefärlig beräkning av vad utgifterna kan bli en normal månad och att lägga in detta belopp i din budget. När du ska räkna ut hur du ska få din ekonomi att gå runt och hur mycket du kan ta ledigt osv behöver du ha så rättvisande siffror som möjligt.

Barnbidraget hjälper till

Som tur var får man barnbidrag och för ett barn är det nu för tiden 1 250 kr per månad (sedan det höjdes med 200 kr 1 mars 2018). Dessa pengar räcker ofta till det mesta av de löpande kostnaderna för barnet när det är litet men med åldern kan det tänkas att barnbidraget räcker sämre.

Tack vare barnbidraget behöver du troligen inte oroa dig allt för mycket för att inte ha råd till de vanliga sakerna som en bebis behöver. Maten får ju bebisen från mamman. Om man inte kan amma kan man behöva köpa ersättning istället och då kan det kosta en del men för de flesta räcker det med bröstmjölk.

Nu när barnbidraget höjdes med 200 kr är det många som förespråkar att man ska ta dessa 200 kr och lägga dem på sparande till barnet, vilket inte är en så dum idé. Tanken är att man förmodligen klarade sig bra med gamla barnbidraget på 1050 kr och att dessa extra 200 kr borde kunna avvaras till något annat än barnets normala utgifter.

Sparande är då ett bra exempel och om man börjar spara i god tid kan man få ihop en bra summa med åren. Om man börjar spara 200 kr när barnet är nyfött och sparar 200 kr varje månad så har man på 16 år (året då barnbidraget slutar) fått ihop 38 400 kr bara i investerade pengar. Lägg till detta även många tusenlappar i ränta / avkastning så är du snabbt uppe en bra bit över 50 000 kr. Det är en bra start på livet för ditt barn!

Föräldraledighet och lägre inkomster

En av de stora grejerna med att få barn är att man förmodligen kommer vara föräldraledig. Man kan dela upp föräldraledigheten på ganska många olika vis och det finns möjlighet till ganska mycket variation.

Det som gäller är att man totalt har 480 dagar att ta ut och av dessa dagar är 390 dagar på sjukpenningnivå medan 90 dagar är på lägstanivå (vilket ger 180 kr om dagen). Varje förälder har minst 90 dagar som är öronmärkt för just dem och som inte går att byta bort till den andre föräldern. För barn födda 2015 eller tidigare är endast 60 dagar öronmärka för en viss förälder.

Sjukpenninggrundande inkomst (SGI) är den inkomst som används som grund för beräkningen av ersättning när du får sjukpenning eller föräldrapenning. Den baseras på din inkomst när du har arbetat minst 240 dagar i sträck innan förlossningen. Ju högre inkomst ju mer kan du få i föräldrapenning.

Du får normalt ca 80 procent av din vanliga inkomst innan skatt om du tar ut full ledighet. Detta innebär att du tar ut sju dagar i veckan med dagar på sjukpenningnivå. Max föräldrapenning du kan få per dag är dock 967 kr då det finns ett tak. Det är alltså lite konstigt på så vis att du ju normalt arbetar fem dagar i veckan men måste ta ut sju föräldradagar för att få max ersättning.

Många väljer att inte ta ut sju dagar i veckan för att kunna förlänga tiden de kan vara lediga. Om man t ex istället tar fem dagar i veckan så kan man få en längre ledighet totalt. Dock får man ut mindre pengar från Försäkringskassan. Min sambo tar just nu ut fem dagar i veckan på full nivå och hon får ut ca 10 500 kr i månaden jämfört med ca 19 500 kr normalt (lön 25 000 kr innan skatt). Hon har dock också lite extra pengar i föräldrapenning då hon jobbar på en myndighet.

Skillnaden är som du kan se ganska stor när det gäller inkomster före och under föräldraledighet (sambon får ut ca 54 procent av sin vanliga lön) och därför måste man planera ordentligt. Man måste göra en bra och utförlig budget för att verkligen kunna se vad man har råd att göra och hur mycket pengar som minst måste komma in för att man ska ha råd att betala alla räkningar osv.

Därför är en budget så viktig. Det är svårt att planera sin föräldraledighet utan att räkna på vilka inkomster man kommer att ha och vilka alternativ som finns om man t ex tar någon dag mer eller mindre. Kanske vill man vara ledig i ett år eller kanske ett och ett halvt år och kanske vill man spara dagar till senare. Allt beror på hur man kan få sin ekonomi att gå ihop.

Räkna gärna på lite olika varianter och testa med er budget. Om ni funderat på att göra några förändringar som att köpa ny bil eller ny bostad ska dessa givetvis också räknas in. Glöm inte att en sund privatekonomi behöver en del sparande och extra marginaler också.