Min egen ekonomiska tillbakablick på 2018

2018 var ett aningen turbulent år som bitvis bjöd på en bra aktiemarknad men som slutligen hamnade på minus. Totalt gick OMXS30 ner ca 10 % under året, vilket berodde helt på ett riktigt dåligt avslut på året från mitten av oktober.

Jag har framför allt ett fondsparande i aktiefonder där jag satsar på billiga indexfonder från lite blandade marknaden (med absolut störst andel globalfond) och ett tag var jag upp ca 15 procent under året men slutade till slut även jag på minus. Det vara bara ett par procent minus totalt för 2018 men när man ett tag låg på så mycket plus så känns det så klart mindre roligt, då det ändå på ett vis känns som förlorade pengar.

Pengarna som jag har i dessa fonder är dock långsiktigt sparande med framför allt pensionspengar och dessa ska jag inte röra på länge. Jag säljer alltså heller inte av dem, ens om det ser skakigt ut på börsen. Jag räknar med att de återhämtar sig tids nog, även om det kan dröja ett eller ett par år.

Jag fortsätter även hela tiden att sätta in mer pengar varje månad i ett månadssparande. Detta även när börsen går sämre och det är dåliga tider. Det är extra viktigt att fortsätta sitt sparande under sådana perioder, av flera skäl. Man kan så klart spara pengar men låta bli att investera dem, men det är inte så smart heller.

Nu när det går sämre på aktiemarknaden så blir aktier och aktiefonder billigare och det är smart att köpa in sig till ett bra pris. Allting som man sparar under dessa perioder kommer sedan hjälpa till att bygga upp kapitalet när aktiemarknaden går bättre igen. Då blir det vinst på dessa pengar och den vinsten kan minska de gamla förlusterna.

Det är med andra ord viktigt att hålla igång sitt månadssparande och inte sluta sätta in pengar i sina fonder även om det går nedåt på börsen. Möjligen om man är säker på att det kommer en riktig kris eller krasch framöver, men det är svårt att förutspå. 2019 kan bli ett osäkert år men jag ser inget skäl att inte köra på som vanligt.

Sparande och utgifter

2018 har varit ett lite speciellt år för min del då jag fick mitt första barn i januari. När detta sker så händer många saker och livet blir sig inte likt igen. Ett barn innebär i sig fler kostnader, både engångskostnader då man köper saker som behövs och löpande i form av mat, blöjor osv.

Det innebär också stora förändringar i hushållets inkomster då min sambo har varit föräldraledig och fått ut klart mindre pengar än vanligt. Därför har vi haft en lite konstig ekonomisk situation och det är svårt att jämföra den med något annat år. Vi har försökt spara på ett vettigt sätt och att vara sparsamma där vi har kunnat men vi har också insett att det helt enkelt blir mindre pengar i kassan när föräldraledigheten stör inkomsterna.

Under 2019 kommer jag vara föräldraledig i ca fyra månader. Det innebär också ett bortfall men inte riktigt lika mycket och framför allt inte under hela året. Så 2019 kommer med andra ord att bli bättre på den fronten. Jag hoppas att vi kan få till ett lite mer normalt år och då blir det även enklare att lägga upp en normal plan för sparandet.

Det man kan säga om 2018 är att det kan vara lite svårt att kombinera ökade allmänna utgifter, plus fler större specifika engångskostnader såsom barnvagnar, med markant minskade inkomster. Det är stor skillnad på att få full lön och att få ut föräldrapenning.

Om man tar full föräldrapenning så får man ut knappt 80 % av sin normala lön (till en viss gräns). Att ta ut fullt innebär dock att man använder sina vanliga föräldradagar sju dagar i veckan. För er som inte har koll finns det vanliga dagar (med ersättning på sjukpenningnivå) och dagar på lägstanivå då man bara får 180 kr per dag oavsett tidigare lön. Men det är få som tar ut fullt sju dagar i veckan, för då räcker de inte till en allt för lång ledighet och man brukar ju vilja vara hemma med sitt barn under en hyfsat lång period i början.

Om man istället tar fyra dagar i veckan så får man alltså endast ut runt 57 procent av sin gamla inkomst. Lite mer än hälften. Dessutom får man färre semesterdagar osv. Så det blir klart mindre pengar att klara sig på samtidigt som utgifterna snarare går åt andra hållet. Man får lite barnbidrag men det täcker givetvis inte allt. Barnbidraget är 1250 kr i månaden för första barnet.

Trots allt detta så är jag hyfsat nöjd med hur året har artat sig när det gäller sparande och utgifter. Vi har hållit det ganska lugnt i övrigt och har t ex inte varit på någon utlandssemester utöver en kort visit i Amsterdam över jul. 2019 hoppas vi ha råd med en riktig resa till ett varmt land.

Det viktigaste sparandet är pensionssparandet (då jag driver eget företag och inte har tjänstepension) och sedan även buffertsparande (pengar avsatta för nödsituationer som stora utgifter eller inkomstbortfall), och dessa två har jag alltid satt av pengar till under året, vilket man måste klara i sin budget oavsett ekonomisk situation.

Större utgifter

Vi har haft en större utgift under 2018 i form av en ny bil, då vi behövde uppgradera till en kombi med mer utrymme efter att barnet föddes. Vi köpte dock en begagnad bil och valde en Kia som ju ger ganska mycket funktionalitet utrymme till ett ganska lågt pris. Kanske är det inte drömbilen på sikt men en bil som gör jobbet utan att kosta så mycket. Det är två bra spartips i ett. Köp begagnat och välj en prisvärd modell framför ett dyrare och lite “finare” bilmärke.

Bilen har vi nu ett lån på som vi betalar varje månad. Det är dock ingen farlig summa och den går in i månadsbudgeten utan några större problem. Lånet var via bilfirman och är helt ok även om vi har en aviseringsavgift som vi betalar varje månad och inte kan komma undan, även om lånet betalas via autogiro. Det är något man bör undvika men vi tog den smidiga vägen i detta fall och tog bilfirmans lån snarare än att fixa lånet själva via en bank.

Övriga utgifter under året har t ex varit barnvagnar och en del annat sådant till barnet. Dessa saker kan vara överraskande dyra. Man kan köpa mycket begagnat och vi har även satsat på en hel del sådana saker, t ex leksaker och dyrare kläder som overall, vinterjacka osv.

Vi har givetvis undvikit stora utgifter som vi har kunnat styra över, just för att vi har haft en begränsad ekonomi. Alltså ingen ny tv eller liknande även om det kanske hade varit trevligt. Det finns saker som man helt klart hade kunnat tänka sig att köpa men som har fått vänta till förmån för barnets prylar. Även detta kanske kan bättras på under 2019.

Kort sammanfattning

För att sammanfatta 2018 kan man använda några få ledord. För det första barn. Att få barn är en fantastisk upplevelse och det förändrar livet på de flesta plan. Även på det ekonomiska planet. Många saker har varit annorlunda i min ekonomi i år, men framför allt att hushållet haft klart lägre inkomster pga föräldraledighet.

Det andra är börsen. Efter upp- och nedgångar har den slutat på minus. Även efter att ha legat på runt 15 procent plus för året efter sommaren. Men det är långsiktiga investeringar och jag hoppas så klart att det återhämtar sig under 2019 eller åtminstone på ett par år.

Sista ledordet är nog “ekonomiskt slösande”. Med det menar jag att man ibland behöver spendera pengar och köpa saker, som kanske inte är 100 % nödvändiga men som ändå känns viktiga, och att man vid dessa tillfällen ska försöka tänka ekonomiskt. Om man ändå ska slösa pengar så ska man göra det på ett smart och sparsamt sätt, så att säga.

I år har jag helt klart spenderat en del pengar och då främst på barngrejer. En och annan sak var säkerligen onödig men det är inte varje år man får sitt första barn. Jag har dock försökt vara smart och sparsam då jag har slösat pengar genom att kolla runt och jämföra priser, köpa begagnat och vara lite lagom restriktiv.

Att tänka på ekonomi när man minst av allt vill göra det

Det finns vissa tillfällen då man verkligen inte vill tänka på pengar och ekonomi. Ett av dessa tillfällen är när någon i ens närhet har gått bort. I ett sådant läge är man ofta översköljd av sorg och känslor och då är det inte roligt att behöva tänka logiskt och sitta med praktiska saker såsom att ordna med begravning eller ordna upp personens ekonomi och betala räkningar osv.

Likväl måste ju sådant göras. Du har inte så mycket val. Visst kan det ju tänkas att någon annan kan ta ansvaret för det om du själv känner att det blir jobbigt, men det är inte alltid någon annan finns tillgänglig. Eller kanske du är den klart bäst lämpade personen för jobbet. Oavsett så måste någon ta det ansvaret och det är ju lika jobbigt oavsett vem som får ta det.

Det finns ofta en hel del saker att göra när någon har gått bort. Du har dödsboet där alla tillgångar och skulder finns samlade. Någon måste vara förvaltare för det. Om det finns gamla skulder ska de betalas och pengarna dras bort från tillgångarna i dödsboet, tillgångar ska säljas av och delas upp mellan arvingarna osv.

Det är ganska mycket praktiskt jobb och ekonomi som ska skötas och detta samtidigt som man ska hantera det jobbiga i att en släkting eller vän har försvunnit. I vissa fall kanske det är mer väntat och att man är förberedd men det kan även komma som en blixt från klar himmel. Det är dock sällan en rolig tid att fokusera på ekonomi och praktiskt arbete.

Att fixa med begravning kan kännas tungt

En av de saker som ska fixas är begravningen. Den ska planeras och genomföras. Man kan givetvis ha väldigt olika typer av begravning och olika påkostad men i de flesta fall är det ungefär samma bestyr som ska hanteras. Du ska ha en annons i tidningen eller liknande, du ska ha själva begravningen (exempelvis i en kyrka), du ska ha en gravplats och en gravsten och så vidare.

I de flesta fall kontaktar du en begravningsbyrå och så hjälper de dig med de här sakerna. Du behöver inte organisera allting själv. Det gäller dock också att välja begravningsbyrå och då kanske man som vanligt vill försöka hitta en bra och prisvärd sådan. Inte för att man vill snåla på något vis när det gäller begravningen men man ska så klart inte betala onödigt mycket.

Är man en person som tänker ekonomiskt och gillar att ha koll på pengarna så kommer man säkerligen även att fortsätta göra det i ett sånt här läge. Även nu vill man få så mycket som möjligt för pengarna. Inte för att man är girig och vill mjölka ut varje krona så att man får ärva mer eller något sådant, utan för att det ligger i ens natur att tänka ekonomiskt.

Hitta en prisvärd begravningsbyrå

Frågan är hur mycket man orkar hålla på med sådant när man sörjer en avliden släkting eller vän. Det kan vara jobbigt att ta tag i dessa saker och därför är det nog också många som bara tar första bästa begravningsbyrå utan att tänka så mycket. Bara för att de vill göra bort det hela så fort som möjligt.

Detta är säkerligen något som begravningsbyråerna kan utnyttja och då kanske ta lite för höga priser. Det är tråkigt att tänka sig att någon tjänar pengar på andra personers olycka men på ett vis kan det ju vara så, även om de givetvis också utför en bra och nödvändig tjänst.

Det man vill är ju att kunna hitta en bra och prisvärd begravningsbyrå utan att för den delen känna att man snålar till den grad att man känner sig respektlös mot den avlidne. Eller att man behöver lägga så mycket tid och energi på att leta och jämföra priser att det tar mer kraft än man har att lägga på det. Att kolla upp de byårer som finns i den stad eller det område där man bor bör inte ta allt för lång tid och kan klart vara värt besväret.

Det går också att använda sig av en tjänst, om man känner att man inte har orken att ta tag i det på egen hand. Eller om man för den delen inte är en person som tycker att det är värt att lägga tid på att hitta det mest prisvärda alternativet. Då kan du slippa jobbet med att kolla runt och sammanställa de alternativ som finns.

En sådan tjänst där du kan få offerter från begravningsbyråer är Begravo.se, som hjälper dig att sammanställa information och priser från olika byråer där du bor (eller där personen ska begravas). Med hjälp av en sådan gratistjänst kan man få ganska mycket hjälp och spara tid, vilket kan göra det både enklare och mindre mentalt påfrestande.

Dessutom kan det hjälpa den som inte är så ekonomiskt lagd att spara pengar som det känns onödigt att slänga i sjön. Det är väl ingen som vill betala pengar i onödan för något som går att få billigare någon annanstans, så länge servicen inte är sämre. Detta gäller även för kostnader som uppstår runt en begravning.

Det kommer så klart alltid vara jobbigt att vara den som får ansvar för att hantera ett dödsbo eller att sköta det praktiska kring ekonomi eller att planera begravning osv. Det är svårt att komma undan detta då döden är en tråkig sak. Dock ska man givetvis fortsätta att vara lika duktig på att ifrågasätta, jämföra och undersöka även i detta läge. Det är aldrig fel att vara ekonomisk och smart.

Om du någon gång skulle få uppdraget att hantera ekonomin när någon i din närhet avlider så kommer det säkerligen bli lite tufft men jag tycker ändå att du ska försöka ta dig tid att tänka lite ekonomiskt och vara sparsam om det går. Även i dessa fall är det ok att välja de bästa och mest prisvärda alternativen.

Svårt att spara till bostad?

För att kunna köpa en bostad behöver man kapital. Även om man kan låna det mesta så behövs ändå pengar till kontantinsatsen, vilket normalt är 15 procent av bostadens pris. Om man vill köpa en bostad som kostar 3,5 miljoner (vilket inte är speciellt högt idag) måste man ha lite mer än 500 000 kr för att kunna betala kontantinsatsen. Hur får man då ihop dessa pengar som förstagångsköpare?

Tidigare kunde man i större utsträckning ta ett topplån för att betala en del av bostaden. Det var ett dyrare lån, i princip ett vanligt privatlån, som täckte en bit av lånet. Idag är det många banker som ogillar att man lånar till kontantinsatsen. Man får ofta en belåningsgrad på 85 procent, alltså max vad som går att få, för sitt billiga bottenlån men resten av pengarna ska då helst komma från tillgångar och inte från ytterligare lån.

Men givetvis har inte alla 500 000 kr sparade som de kan använda till sitt bostadsköp. Unga, folk som köper sin första bostad, låginkomsttagare, de med lite mer begränsad ekonomi rent allmänt, har givetvis inte så mycket pengar sparade om de inte har fått ärva en massa pengar, har föräldrar som kan hjälpa dem eller liknande. De måste tjäna ihop pengarna själva, vilket inte är superenkelt i alla lägen.

Hitta pengar till bostaden

För vissa är det uppenbarligen inte så lätt att spara ihop till stora summor. Om man har en begränsad ekonomi och en tight budget så är det inte så lätt att lägga undan större summor varje månad. Om vi antar att någon har lyckats spara ihop runt 100 000 kr sedan tidigare och vill köpa ett hus för runt 3,5 miljoner så måste personen spara ihop ytterligare 425 000 kr ungefär, för att ha råd med kontantinsatsen.

Om man har möjlighet att spara ungefär 2 500 kr i månaden till just husköp så är det inte så värst dåligt för den som har en svagare ekonomi. Man måste ju även gärna spara till andra saker så som en buffert, pension, sådant man vill göra under året osv. Att skrapa ihop 2 500 kr extra varje månad för att lägga undan dessa pengar i ett bostadssparande är därför ganska bra jobbat.

Dock skulle det ta 170 månader för någon som sparar 2 500 kr per månad att få ihop till 425 000 kr. Det är ca 14 år. Det låter inte så roligt att behöva vänta så länge på att få köpa sin första bostad. Visst blir det lite mindre om man sparar dessa pengar i t ex fonder och får en årlig avkastning på runt 8 procent, men det tar ändå lång tid. Då runt 10 år.

Vad är då lösningen på detta problem? Om vi tänker oss att vi har ett par som båda tjänar t ex runt 20 000 kr per månad. Då kanske det inte är orimligt att man kan få ihop till 2 500 – 3 000 kr eller något sådant till bostadssparande. Det går inte att få fram hur mycket pengar som helst ur en sådan ekonomi utöver om man verkligen går in för att hårdspara.

Lösningen för dem är då troligen att köpa en billigare bostad först, bo där ett tag och försöka sälja med en hyfsad vinst. Sedan kan de gå vidare mot dyrare bostäder. Man måste ju börja någonstans och det kan klart krävas att man arbetar sig uppåt efter hand. Fördelen med att köpa billigare först är inte bara att bostaden kostar mindre utan även att man sedan får mer tid att spara ihop mer pengar plus alla pengar som man lägger på amortering, som också är en form av sparande.

Spara eller slösa?

Om vi dock har ett par som t ex tjänar 30 000 kr var i månaden (eller åtminstone gemensamt hamnar på runt 60 000 kr) före skatt så finns det givetvis mer pengar att ta ifrån för att finansiera ett bostadssparande. Har man en bättre ekonomi finns också bättre möjligheter. Det gäller dock att man tar chansen och försöker spara mycket pengar varje månad.

Om man lyckas spara en bra slant, t ex 9 000 kr i månaden, så kommer det inte ta så lång tid att nå upp till ett godkänt kapital, som kan användas till kontantinsatsen. Om man behövde spara ihop ytterligare 425 000 kr så räcker det om man sparar i ca 42 månader i detta fall, vilket blir knappt fyra år. Även om det är längre än många vill vänta så är det ändå en helt rimlig tidsram för bostadsköp.

För att det ska fungera behöver man dock se till att hitta 9 000 kr (eller 4 500 kr var) av sin lön varje månad. Även om 9 000 kr per månad låter ganska mycket så är det egentligen inte så farligt om man har en bra lön och hyfsade marginaler i sin privatekonomi. Det handlar helt enkelt om att vara inställd på att spara snarare än att slösa under en tid.

Om man tjänar 30 000 kr i månaden får man ut runt runt 21 000 kr efter skatt. Mat kanske kostar runt 3 000 kr per person och sedan har vi hälften av hyra eller liknande på säg 5 000 kr. Hälften av resterande bostadskostnader och räkningar kan tänkas hamna på max 3 000 kr (vilket ändå känns ganska väl tilltaget). Det som finns kvar är då 10 000 kr. Sedan går kanske 2 000 kr i månaden till nöjen av olika slag och säg 3 000 kr eller liknande till annat sparande. Det som är kvar då är 5 000 kr.

Om båda hade 5 000 kr kvar efter att alla räkningar plus nöjen är betalda och pengar har satts undan till annat sparande, så har vi redan fått ihop tillräckligt med pengar för att klara bosparandet. Om alla pengarna som var kvar gick dit så skulle vi ha 10 000 kr varje månad. Sen förstår jag om det av olika skäl kanske inte alltid blir så mycket som 5 000 kr per månad och person, då det kan dyka upp större utgifter som går före bostarandet, men i det läget får man också göra en avvägning vad man vill prioritera.

Prioritera det du vill mest

Är det ny bostad om 3-4 år som är viktigast eller är det viktigare att äta ute oftare, festa oftare, köpa fler dyra prylar, resa mer osv? Om du känner att du verkligen vill ha den där nya bostaden kan du välja att spara mer pengar varje månad, t ex genom att dra ner på saker som du kan undvara (alkohol, cigaretter, festande, utemat osv). Då kommer du få mer pengar över per månad och kan lägga mer på ditt bosparande.

Om du kan spara t ex 10 000 kr i månaden så behövs det inte allt för många månader för att få upp ett bra kapital. På bara två år kan du ha sparat ihop runt 240 000 kr och det är bara pengarna som du sätter undan, helt utan ränta eller avkastning. Med vettig avkastning kan det bli runt 260 000 kr eller till och med mer.

Den frågan man kan ställa sig själv är alltså om man tycker att det är värt att spara och snåla lite för att få råd att lägga undan pengar till ny bostad. För två personer som tillsammans tjänar runt 60 000 kr efter skatt finns det ju redan från början kapital att ta ifrån och det blir ju inte direkt sämre av att man förmodligen kan spara in på saker i deras budget för att göra situationen bättre och få mer pengar över.

De som klagar på att det är dyrt med bostäder (ni har i grunden rätt iofs) och att det är svårt att få ihop till kontantinsatsen måste även tänka på att det går att spara ganska mycket pengar per månad om man bara vill. Det tar inte allt för många år att få ihop en vettig summa bara genom att lägga undan en hyfsad summa på sitt fondkonto, ISK eller ett sparkonto. Det gäller bara att få tummen ur och faktiskt göra jobbet.

I de fall ekonomin är mer begränsad får man så klart anpassa sparandet till vad man har att jobba med men även här kan man ändå spara en del om man bara vill. Det handlar till stor del om att ha ha rätt mentalitet och att bestämma sig för att det är en ny bostad man vill ha helst av allt. Då får pengar till nya bostaden gå före andra utgifter, som resor, nöjen, ny bil etc.

Starta ett projekt – förbättra din ekonomi

Det finns en idé eller teori som säger att om man lägger ner 10 000 timmar på något så kan man bli expert (eller iaf väldigt duktig) på detta. Exempel som kan sträcka sig till många olika områden som fotboll, schack, golf, spela ett instrument, tala ett nytt språk flytande etc. Teorin är lite överdriven och delvis felaktig men lite rolig att filosofera runt.

Även om denna teori inte är helt korrekt så kan de flesta nog ändå godta att man kan lära sig väldigt mycket genom att lägga mycket tid på ett visst område. Tid är dock givetvis inte allt när det gäller att bli bra på något då även talang har en stor påverkan. Vissa kan helt klart lära sig saker snabbare och andra långsammare och en del kommer aldrig kunna bli bra på vissa saker.

Nu är inte heller tanken att bli fotbollsproffs genom att lägga 10 000 timmar på att spela fotboll (eller liknande) riktigt vad jag vill ta upp i detta inlägg. Jag vill bara säga att om man lägger ner en del tid på något så kan man lära sig mycket och det finns många bra saker att lära sig för den som bara vill offra lite av sin tid.

Detta gäller självklart även inom ekonomi. Kanske i synnerhet inom ekonomi, med tanke på att sådant man kan lära sig inom detta område kan göra att man sparar eller tjänar en hel del pengar på sikt. Det kan alltså vara värt ganska mycket att offra lite tid för att satsa på att förbättra delar av sin ekonomi.

Sommaren är tiden då man tar lite ledigt och laddar batterierna. Det är viktigt att man tar sig en paus från jobb och slit så att man orkar med resten av året. Man ska helt klart inte ta på sig för många saker under sommaren eller planera in projekt som gör att man måste slita och stressa under hela semestern. Det tjänar man inte på i längden. Att bli utbränd är inte skoj. Dock kanske man kan ta sig tid till ett litet och användbart projekt.

Ett projekt inom ekonomi som förbättrar din privatekonomi

De flesta har möjligheten att förbättra sin ekonomi på något sätt eller att göra något som kan påverka ekonomin positivt. Ibland handlar det om att få bättre ekonomikunskaper rent allmänt, vilket är mycket bra och viktigt, medan det andra gånger handlar om ett mer specifikt område (t ex aktier och investeringar).

Tyvärr är det sällan så att man orkar ta tag i det och sätta sig in i det tillräckligt mycket. Kanske har du t ex funderat på att börja handla med aktier men sen har det inte blivit av för att det känns som att det finns så mycket att lära sig, och du har inte orkat ta steget och börja lära dig. Eller vad det nu kan vara som lockar dig.

Det är just det som vanligen är problemet. Att man inte riktigt kommer igång. Att lära sig aktier på ett bra sätt tar ett tag och det krävs att man engagerar sig ordentligt under en period. När man har sitt vanliga jobb, familjen, kanske träning och allt som finns runt omkring så kanske man helt enkelt inte orkar komma igång. Eller så börjar man läsa lite ett par kvällar för att sedan se allting rinna ut i sanden när man inser hur mycket annat man har som pockar på uppmärksamheten.

Av det här skälet förespråkar jag att starta ett litet men målmedvetet projekt i sommar. Någon typ av projekt som går ut på att bli bättre på eller lära sig något inom ekonomi. Om det nu är att förstå sin privatekonomi rent allmänt, att göra ordentlig budget och hålla efter den, olika typer av investeringar såsom aktier, fonder eller valutor eller något helt annat är upp till dig. Ta något som du skulle vilja titta närmare på och kör på det.

Du behöver inte lägga supermycket tid – bara hålla fokus

Det här med att du måste lägga 10 000 timmar för att bli expert på något är som sagt inte helt korrekt. Det varierar ganska mycket hur många timmar en person måste lägga på något för att bli riktigt bra. Men nu siktar vi inte heller på att bli experter på något utan bara på att lära sig något nytt och bli hyfsat bra på det. Då behövs det inga 10 000 timmar.

Tänkt dig att du skulle lägga ner minst 50 timmar på ditt sommarprojekt. Det är 2 timmar om dagen i 25 dagar, alltså ungefär en månad. Något som jag skulle kunna tänka mig att sätta mig in i bättre är aktier, då det finns god potential till avkastning och det är ett spännande och roligt sätt att tjäna pengar. Det finns dock ganska mycket att sätta sig in i – fundamental analys, teknisk analys, företagens rapporter, att förstå börsen, riskspridning, långsiktiga och kortsiktiga investeringar etc.

Det är inget man lär sig på ett par kvällars googlande. Det krävs mer tid och engagemang. Om jag hade 50 timmar att lägga på detta och t ex lade upp det så att jag spenderade två timmar varje kväll innan läggdags i 25 dagar (alternativt 1 timme varje kväll i 50 dagar) så skulle jag hinna lära mig ganska mycket. Jag skulle kunna läsa på om olika analysmetoder och sätta mig in i grunderna, studera börsen och förstå vad som påverkar aktiekurserna osv.

50 timmar är inte så mycket och det går att avvara den tiden. Du kan själv bestämma hur mycket tid som är lagom för ditt projekt och projektet i sig kan vara både stort och litet. Ett litet projekt kan t ex bara vara att måla om förrådet eller att gå till gymmet minst två gånger i veckan. Det viktiga med ett projekt är att komma igång och faktiskt göra det och sen att hålla ut och göra klart det man har bestämt sig för.

Några viktiga punkter för ett lyckat projekt är följande:

  • Sätt tydliga mål för vad du vill uppnå. Målen bör vara realistiska och gå att uppnå inom den tidsram som du väljer. Har du bra och realistiska mål så bör du kunna uppnå dem och du kan vid projektets slut se att du har åstadkommit något.
  • Delmål är också bra. Slutliga målet kan vara att lära sig att handla med aktier men på vägen kan man ha flera delmål, som hjälper till att ge struktur och uppdelning av projektet. Du kan t ex ha som delmål att lära dig fundamental analys, teknisk analys, att tolka rapporter / nyckeltal osv. Detta gör att du får en slags att-göra-lista som hjälper dig att hålla dig på spåret och du kan även känna att du kommer någon vart varje gång du klarar ett delmål. Detta är extra viktig vid lite större projekt.
  • Sätt en lagom längd på projektet. Att köra ett projekt som håller på i flera år är riskabelt då man ofta tappar sugen efter ett tag, om man inte ser klara resultat. Det är bättre att göra lite kortare projekt med kortsiktiga mål och se till att avsluta dem. Du kan köra igång ett nytt projekt när det första är klart om du känner suget att fortsätta.
  • Kom igång på allvar. Det är lätt att ha ett nyårslöfte som t ex säger att man ska börja träna och bli nyttig etc men att man sedan inte kommer igång mer än att man går på gymmet ett par gånger. Ett projekt behöver inte ha allt för tuffa mål eller vara superstort men för att man ska lyckas måste man bestämma sig för att köra på det helhjärtat och att sedan verkligen komma igång.
  • Utvärdera ditt projekt och din egen prestation i efterhand. När du är klar bör du fundera på hur det gick för dig och projektet. Lyckades du uppnå dina mål? Hur bra gick det att utföra de uppgifter du gav dig själv? Vad gjorde du bra och vad var mindre bra? Hur kan du förbättra till nästa gång? Utan en utvärdering har du förlorat en ganska viktig del av projektet. Man vill lära av sina erfarenheter (och misstag) så att man kan bli bättre i framtiden. Så utvärdera och var kritisk, men ta även med dig det du gjort bra och klappa dig på axeln.