En uppdatering om ränteläget, bolån och framtiden

Efter väldigt lång tid med minusränta och en räntenivå som låg fast på -0,50 procent höjde till slut Riksbanken räntan i december förra året. Då hade de en prognos som sa att de skulle höja den långsamt framöver tills den börjar komma upp på en lite mer normal nivå. Senaste beslutet fick räntan dock trots allt ligga kvar på -0,25 procent.

Det stora skälet till att Riksbanken har hållit kvar räntan på så låga nivåer så länge är att de har velat få upp inflationen till 2 procent. Det finns givetvis andra skäl också, såsom att främja den svenska ekonomin och att det globalt har funnits mycket osäkerhet. Just inflationen har dock hela tiden varit något de har återkommit till och använt som huvudskäl när de valt att inte höja tidigare.

Oförändrad reporänta på senaste mötet

Eftersom inflationen inte tidigare har nått 2 procent och att det har funnits olika orosmoln som har kunnat påverka och förstöra inflationens väg mot sitt mål så har man hållit räntan nere. Förra året nådde man dock till slut en inflation runt 2 procent till slut och efter många om och men så blev det också slutligen en första höjning.

Den 25 april hade man så ett nytt penningpolitiskt möte där reporäntan skulle bestämmas. Och det hade funnits möjlighet att höja räntan lite, men det skedde inte. Varför blev det då så? Den enkla svaret är att man återigen är oroliga för inflationen. Den ligger i fas nu men Riksbanken verkar oroliga för att det ska vara lite för dåligt tryck framöver.

Amerikanska centralbanken Federal Reserve (Fed) lämnade räntan oförändrad i mars och indikerade då också att det troligen inte kommer några höjningar under året. Vår riksbank tittar givetvis på Fed och använder deras beslut som underlag när de tar sina beslut, med tanke på att det som händer i USA oftast påverkar Sverige.

Även i början på maj valde Fed att lämna räntan oförändrad och inflationen i USA försvagades något, vilket också är tecken på att det till och med kan komma en räntesänkning i USA. Detta är också något som kan påverka reporäntan i Sverige framöver och det ser alltså ut som att nästa höjning av räntan kan dröja till slutet på året eller kanske till och med nästa år.

Vi kan alltså se att planen för att höja räntan verkar förändras lite och bli mer försiktig. På kortare sikt är skillnaden kanske inte så stor men höjningar kan komma långsamma och dra ut på tiden. Riksbankens egen prognos hade tidigare satt räntan för andra kvartalet 2020 till +0,23 och 0,73 procent 2021, men nya prognosen säger istället +0,04 och 0,42 procent vid dessa tidpunkter.

Det kan givetvis tänkas att prognosen ändras igen och att räntan börjar höjas snabbare, men det finns ganska mycket osäkerhet och Riksbankens beslut påverkas helt klart av vad som händer i övriga världen. Speciellt i USA. Därför känns det som att det kan ta lång tid innan räntenivåerna börjar gå upp märkbart.

Hur påverkas vi av detta?

Det som framför allt händer är att bolånen är fortsatt mycket billiga eftersom räntan är mycket låg. Det är allmänt billigt att låna, men det märks givetvis mest på de stora lånen som bolån. Detta boostar bostadsmarknaden en del men den har dock problem på andra fronter, så det finns ändå många frågetecken där.

Eftersom räntan är låg har det varit lite av en lånefest länge och det har inneburit att svenskarnas belåning har ökat en del. Detta är många nu rädda för, t ex Riksbankschefen Stefan Ingves. Därför talas det mycket om åtgärder som kan minska vår belåning och därmed också hushållens risker.

Det har redan kommit en del sådana åtgärder, t ex amorteringskrav och även lånetak. Lånetaket innebär att om man vill låna mer än t ex 4,5 gånger sin inkomst så kan man behöva amortera en extra procent per år, utöver de 2 procent som man annars måste amortera när man har en hög belåningsgrad.

Det talas även om att minska ränteavdraget och en del andra saker. Dessa saker påverkar givetvis alla som vill köpa en bostad. En del kanske inte märker av det lika mycket men andra kommer helt klart att begränsas mer i sina val av bostad och hur dyra de kan vara. Unga och de som vill köpa sin första bostad är fortfarande mest utsatta.

De som funderar på ifall de ska binda räntan eller köra på rörligt har här ytterligare något argument för att välja rörlig ränta. Det ser inte ut att hända något med ränta på många år och när det väl händer något är det i långsam takt. Man behöver inte betala extra för att binda räntan när det är så pass lugnt och säkert som det verkar vara nu och om det skulle börja röra på sig hinner man också överväga bunden ränta längre fram. Kanske kan det bli intressant om ett år eller två.

Passa på att spara när räntan är låg

Ett allmänt bra tips för de som har bolån är att passa på att spara extra pengar när bolåneräntan är låg. Om man har rörlig ränta kan man utnyttja det bra ränteläget eftersom det är så billigt med bolånet. Det borde bli mer pengar över i kassan och dessa pengar kan med fördel sparas undan i en räntebuffert.

Räntebufferten kan sedan finnas där som ett komplement eller en säkerhet när räntan slutligen går upp. Om den tids nog blir 3-4 procent så kommer din räntekostnad att öka ganska rejält och du behöver lägga mer pengar på dina boendekostnader. Om du t ex har ett bolån på 3 miljoner så kanske du just nu har en räntekostnad på runt 3 750 kr i månaden. Detta om jag räknar med en snittränta på 1,5 procent på bolånet.

Om räntan skulle gå upp från nuvarande nivå under 0 procent till t ex 3 procent (vilket inte alls är omöjligt och inte speciellt konstigt) så skulle du ha en boränta på runt 4,5 procent istället. Det skulle ge dig med ett lån på 3 miljoner en räntekostnad på hela 11 250 kr i månaden istället för 3 750 kr. Det är en STOR skillnad för de flesta.

Att behöva betala ut hela 7 500 kr i månaden mer än man gör för närvarande är nog en tanke många skulle bli skräckslagna av. Det är nog väldigt många som inte har gå pass goda marginaler att det skulle funka om man inte drog in på andra saker, framför allt på sparandet.

Rörlig ränta på bolånet har fördelen att man kan åtnjuta låga kostnader när räntan är låg men man får också stå ut med de höga kostnaderna när räntan går upp. Om man inte binder den i god tid alltså. Då måste man även vara beredd att betala klart mer pengar när uppgången till slut kommer.

Om man passar på att spara pengar när det är billigt (vilket man bör göra) så har man en buffert som kan användas som hjälp när det blir dyrare. Du bör ju i vilket fall alltid räkna med att klara en ränta som är många procent högre än den du har just nu, för säkerhets skull, och då bör du även få pengar över just nu när det är billigt. Slösa inte bort alla de pengarna utan spara så att du är redo när det blir dyrare!

Min egen ekonomiska tillbakablick på 2018

2018 var ett aningen turbulent år som bitvis bjöd på en bra aktiemarknad men som slutligen hamnade på minus. Totalt gick OMXS30 ner ca 10 % under året, vilket berodde helt på ett riktigt dåligt avslut på året från mitten av oktober.

Jag har framför allt ett fondsparande i aktiefonder där jag satsar på billiga indexfonder från lite blandade marknaden (med absolut störst andel globalfond) och ett tag var jag upp ca 15 procent under året men slutade till slut även jag på minus. Det vara bara ett par procent minus totalt för 2018 men när man ett tag låg på så mycket plus så känns det så klart mindre roligt, då det ändå på ett vis känns som förlorade pengar.

Pengarna som jag har i dessa fonder är dock långsiktigt sparande med framför allt pensionspengar och dessa ska jag inte röra på länge. Jag säljer alltså heller inte av dem, ens om det ser skakigt ut på börsen. Jag räknar med att de återhämtar sig tids nog, även om det kan dröja ett eller ett par år.

Jag fortsätter även hela tiden att sätta in mer pengar varje månad i ett månadssparande. Detta även när börsen går sämre och det är dåliga tider. Det är extra viktigt att fortsätta sitt sparande under sådana perioder, av flera skäl. Man kan så klart spara pengar men låta bli att investera dem, men det är inte så smart heller.

Nu när det går sämre på aktiemarknaden så blir aktier och aktiefonder billigare och det är smart att köpa in sig till ett bra pris. Allting som man sparar under dessa perioder kommer sedan hjälpa till att bygga upp kapitalet när aktiemarknaden går bättre igen. Då blir det vinst på dessa pengar och den vinsten kan minska de gamla förlusterna.

Det är med andra ord viktigt att hålla igång sitt månadssparande och inte sluta sätta in pengar i sina fonder även om det går nedåt på börsen. Möjligen om man är säker på att det kommer en riktig kris eller krasch framöver, men det är svårt att förutspå. 2019 kan bli ett osäkert år men jag ser inget skäl att inte köra på som vanligt.

Sparande och utgifter

2018 har varit ett lite speciellt år för min del då jag fick mitt första barn i januari. När detta sker så händer många saker och livet blir sig inte likt igen. Ett barn innebär i sig fler kostnader, både engångskostnader då man köper saker som behövs och löpande i form av mat, blöjor osv.

Det innebär också stora förändringar i hushållets inkomster då min sambo har varit föräldraledig och fått ut klart mindre pengar än vanligt. Därför har vi haft en lite konstig ekonomisk situation och det är svårt att jämföra den med något annat år. Vi har försökt spara på ett vettigt sätt och att vara sparsamma där vi har kunnat men vi har också insett att det helt enkelt blir mindre pengar i kassan när föräldraledigheten stör inkomsterna.

Under 2019 kommer jag vara föräldraledig i ca fyra månader. Det innebär också ett bortfall men inte riktigt lika mycket och framför allt inte under hela året. Så 2019 kommer med andra ord att bli bättre på den fronten. Jag hoppas att vi kan få till ett lite mer normalt år och då blir det även enklare att lägga upp en normal plan för sparandet.

Det man kan säga om 2018 är att det kan vara lite svårt att kombinera ökade allmänna utgifter, plus fler större specifika engångskostnader såsom barnvagnar, med markant minskade inkomster. Det är stor skillnad på att få full lön och att få ut föräldrapenning.

Om man tar full föräldrapenning så får man ut knappt 80 % av sin normala lön (till en viss gräns). Att ta ut fullt innebär dock att man använder sina vanliga föräldradagar sju dagar i veckan. För er som inte har koll finns det vanliga dagar (med ersättning på sjukpenningnivå) och dagar på lägstanivå då man bara får 180 kr per dag oavsett tidigare lön. Men det är få som tar ut fullt sju dagar i veckan, för då räcker de inte till en allt för lång ledighet och man brukar ju vilja vara hemma med sitt barn under en hyfsat lång period i början.

Om man istället tar fyra dagar i veckan så får man alltså endast ut runt 57 procent av sin gamla inkomst. Lite mer än hälften. Dessutom får man färre semesterdagar osv. Så det blir klart mindre pengar att klara sig på samtidigt som utgifterna snarare går åt andra hållet. Man får lite barnbidrag men det täcker givetvis inte allt. Barnbidraget är 1250 kr i månaden för första barnet.

Trots allt detta så är jag hyfsat nöjd med hur året har artat sig när det gäller sparande och utgifter. Vi har hållit det ganska lugnt i övrigt och har t ex inte varit på någon utlandssemester utöver en kort visit i Amsterdam över jul. 2019 hoppas vi ha råd med en riktig resa till ett varmt land.

Det viktigaste sparandet är pensionssparandet (då jag driver eget företag och inte har tjänstepension) och sedan även buffertsparande (pengar avsatta för nödsituationer som stora utgifter eller inkomstbortfall), och dessa två har jag alltid satt av pengar till under året, vilket man måste klara i sin budget oavsett ekonomisk situation.

Större utgifter

Vi har haft en större utgift under 2018 i form av en ny bil, då vi behövde uppgradera till en kombi med mer utrymme efter att barnet föddes. Vi köpte dock en begagnad bil och valde en Kia som ju ger ganska mycket funktionalitet utrymme till ett ganska lågt pris. Kanske är det inte drömbilen på sikt men en bil som gör jobbet utan att kosta så mycket. Det är två bra spartips i ett. Köp begagnat och välj en prisvärd modell framför ett dyrare och lite “finare” bilmärke.

Bilen har vi nu ett lån på som vi betalar varje månad. Det är dock ingen farlig summa och den går in i månadsbudgeten utan några större problem. Lånet var via bilfirman och är helt ok även om vi har en aviseringsavgift som vi betalar varje månad och inte kan komma undan, även om lånet betalas via autogiro. Det är något man bör undvika men vi tog den smidiga vägen i detta fall och tog bilfirmans lån snarare än att fixa lånet själva via en bank.

Övriga utgifter under året har t ex varit barnvagnar och en del annat sådant till barnet. Dessa saker kan vara överraskande dyra. Man kan köpa mycket begagnat och vi har även satsat på en hel del sådana saker, t ex leksaker och dyrare kläder som overall, vinterjacka osv.

Vi har givetvis undvikit stora utgifter som vi har kunnat styra över, just för att vi har haft en begränsad ekonomi. Alltså ingen ny tv eller liknande även om det kanske hade varit trevligt. Det finns saker som man helt klart hade kunnat tänka sig att köpa men som har fått vänta till förmån för barnets prylar. Även detta kanske kan bättras på under 2019.

Kort sammanfattning

För att sammanfatta 2018 kan man använda några få ledord. För det första barn. Att få barn är en fantastisk upplevelse och det förändrar livet på de flesta plan. Även på det ekonomiska planet. Många saker har varit annorlunda i min ekonomi i år, men framför allt att hushållet haft klart lägre inkomster pga föräldraledighet.

Det andra är börsen. Efter upp- och nedgångar har den slutat på minus. Även efter att ha legat på runt 15 procent plus för året efter sommaren. Men det är långsiktiga investeringar och jag hoppas så klart att det återhämtar sig under 2019 eller åtminstone på ett par år.

Sista ledordet är nog “ekonomiskt slösande”. Med det menar jag att man ibland behöver spendera pengar och köpa saker, som kanske inte är 100 % nödvändiga men som ändå känns viktiga, och att man vid dessa tillfällen ska försöka tänka ekonomiskt. Om man ändå ska slösa pengar så ska man göra det på ett smart och sparsamt sätt, så att säga.

I år har jag helt klart spenderat en del pengar och då främst på barngrejer. En och annan sak var säkerligen onödig men det är inte varje år man får sitt första barn. Jag har dock försökt vara smart och sparsam då jag har slösat pengar genom att kolla runt och jämföra priser, köpa begagnat och vara lite lagom restriktiv.

Att tänka på ekonomi när man minst av allt vill göra det

Det finns vissa tillfällen då man verkligen inte vill tänka på pengar och ekonomi. Ett av dessa tillfällen är när någon i ens närhet har gått bort. I ett sådant läge är man ofta översköljd av sorg och känslor och då är det inte roligt att behöva tänka logiskt och sitta med praktiska saker såsom att ordna med begravning eller ordna upp personens ekonomi och betala räkningar osv.

Likväl måste ju sådant göras. Du har inte så mycket val. Visst kan det ju tänkas att någon annan kan ta ansvaret för det om du själv känner att det blir jobbigt, men det är inte alltid någon annan finns tillgänglig. Eller kanske du är den klart bäst lämpade personen för jobbet. Oavsett så måste någon ta det ansvaret och det är ju lika jobbigt oavsett vem som får ta det.

Det finns ofta en hel del saker att göra när någon har gått bort. Du har dödsboet där alla tillgångar och skulder finns samlade. Någon måste vara förvaltare för det. Om det finns gamla skulder ska de betalas och pengarna dras bort från tillgångarna i dödsboet, tillgångar ska säljas av och delas upp mellan arvingarna osv.

Det är ganska mycket praktiskt jobb och ekonomi som ska skötas och detta samtidigt som man ska hantera det jobbiga i att en släkting eller vän har försvunnit. I vissa fall kanske det är mer väntat och att man är förberedd men det kan även komma som en blixt från klar himmel. Det är dock sällan en rolig tid att fokusera på ekonomi och praktiskt arbete.

Att fixa med begravning kan kännas tungt

En av de saker som ska fixas är begravningen. Den ska planeras och genomföras. Man kan givetvis ha väldigt olika typer av begravning och olika påkostad men i de flesta fall är det ungefär samma bestyr som ska hanteras. Du ska ha en annons i tidningen eller liknande, du ska ha själva begravningen (exempelvis i en kyrka), du ska ha en gravplats och en gravsten och så vidare.

I de flesta fall kontaktar du en begravningsbyrå och så hjälper de dig med de här sakerna. Du behöver inte organisera allting själv. Det gäller dock också att välja begravningsbyrå och då kanske man som vanligt vill försöka hitta en bra och prisvärd sådan. Inte för att man vill snåla på något vis när det gäller begravningen men man ska så klart inte betala onödigt mycket.

Är man en person som tänker ekonomiskt och gillar att ha koll på pengarna så kommer man säkerligen även att fortsätta göra det i ett sånt här läge. Även nu vill man få så mycket som möjligt för pengarna. Inte för att man är girig och vill mjölka ut varje krona så att man får ärva mer eller något sådant, utan för att det ligger i ens natur att tänka ekonomiskt.

Hitta en prisvärd begravningsbyrå

Frågan är hur mycket man orkar hålla på med sådant när man sörjer en avliden släkting eller vän. Det kan vara jobbigt att ta tag i dessa saker och därför är det nog också många som bara tar första bästa begravningsbyrå utan att tänka så mycket. Bara för att de vill göra bort det hela så fort som möjligt.

Detta är säkerligen något som begravningsbyråerna kan utnyttja och då kanske ta lite för höga priser. Det är tråkigt att tänka sig att någon tjänar pengar på andra personers olycka men på ett vis kan det ju vara så, även om de givetvis också utför en bra och nödvändig tjänst.

Det man vill är ju att kunna hitta en bra och prisvärd begravningsbyrå utan att för den delen känna att man snålar till den grad att man känner sig respektlös mot den avlidne. Eller att man behöver lägga så mycket tid och energi på att leta och jämföra priser att det tar mer kraft än man har att lägga på det. Att kolla upp de byårer som finns i den stad eller det område där man bor bör inte ta allt för lång tid och kan klart vara värt besväret.

Det går också att använda sig av en tjänst, om man känner att man inte har orken att ta tag i det på egen hand. Eller om man för den delen inte är en person som tycker att det är värt att lägga tid på att hitta det mest prisvärda alternativet. Då kan du slippa jobbet med att kolla runt och sammanställa de alternativ som finns.

En sådan tjänst där du kan få offerter från begravningsbyråer är Begravo.se, som hjälper dig att sammanställa information och priser från olika byråer där du bor (eller där personen ska begravas). Med hjälp av en sådan gratistjänst kan man få ganska mycket hjälp och spara tid, vilket kan göra det både enklare och mindre mentalt påfrestande.

Dessutom kan det hjälpa den som inte är så ekonomiskt lagd att spara pengar som det känns onödigt att slänga i sjön. Det är väl ingen som vill betala pengar i onödan för något som går att få billigare någon annanstans, så länge servicen inte är sämre. Detta gäller även för kostnader som uppstår runt en begravning.

Det kommer så klart alltid vara jobbigt att vara den som får ansvar för att hantera ett dödsbo eller att sköta det praktiska kring ekonomi eller att planera begravning osv. Det är svårt att komma undan detta då döden är en tråkig sak. Dock ska man givetvis fortsätta att vara lika duktig på att ifrågasätta, jämföra och undersöka även i detta läge. Det är aldrig fel att vara ekonomisk och smart.

Om du någon gång skulle få uppdraget att hantera ekonomin när någon i din närhet avlider så kommer det säkerligen bli lite tufft men jag tycker ändå att du ska försöka ta dig tid att tänka lite ekonomiskt och vara sparsam om det går. Även i dessa fall är det ok att välja de bästa och mest prisvärda alternativen.

Svårt att spara till bostad?

För att kunna köpa en bostad behöver man kapital. Även om man kan låna det mesta så behövs ändå pengar till kontantinsatsen, vilket normalt är 15 procent av bostadens pris. Om man vill köpa en bostad som kostar 3,5 miljoner (vilket inte är speciellt högt idag) måste man ha lite mer än 500 000 kr för att kunna betala kontantinsatsen. Hur får man då ihop dessa pengar som förstagångsköpare?

Tidigare kunde man i större utsträckning ta ett topplån för att betala en del av bostaden. Det var ett dyrare lån, i princip ett vanligt privatlån, som täckte en bit av lånet. Idag är det många banker som ogillar att man lånar till kontantinsatsen. Man får ofta en belåningsgrad på 85 procent, alltså max vad som går att få, för sitt billiga bottenlån men resten av pengarna ska då helst komma från tillgångar och inte från ytterligare lån.

Men givetvis har inte alla 500 000 kr sparade som de kan använda till sitt bostadsköp. Unga, folk som köper sin första bostad, låginkomsttagare, de med lite mer begränsad ekonomi rent allmänt, har givetvis inte så mycket pengar sparade om de inte har fått ärva en massa pengar, har föräldrar som kan hjälpa dem eller liknande. De måste tjäna ihop pengarna själva, vilket inte är superenkelt i alla lägen.

Hitta pengar till bostaden

För vissa är det uppenbarligen inte så lätt att spara ihop till stora summor. Om man har en begränsad ekonomi och en tight budget så är det inte så lätt att lägga undan större summor varje månad. Om vi antar att någon har lyckats spara ihop runt 100 000 kr sedan tidigare och vill köpa ett hus för runt 3,5 miljoner så måste personen spara ihop ytterligare 425 000 kr ungefär, för att ha råd med kontantinsatsen.

Om man har möjlighet att spara ungefär 2 500 kr i månaden till just husköp så är det inte så värst dåligt för den som har en svagare ekonomi. Man måste ju även gärna spara till andra saker så som en buffert, pension, sådant man vill göra under året osv. Att skrapa ihop 2 500 kr extra varje månad för att lägga undan dessa pengar i ett bostadssparande är därför ganska bra jobbat.

Dock skulle det ta 170 månader för någon som sparar 2 500 kr per månad att få ihop till 425 000 kr. Det är ca 14 år. Det låter inte så roligt att behöva vänta så länge på att få köpa sin första bostad. Visst blir det lite mindre om man sparar dessa pengar i t ex fonder och får en årlig avkastning på runt 8 procent, men det tar ändå lång tid. Då runt 10 år.

Vad är då lösningen på detta problem? Om vi tänker oss att vi har ett par som båda tjänar t ex runt 20 000 kr per månad. Då kanske det inte är orimligt att man kan få ihop till 2 500 – 3 000 kr eller något sådant till bostadssparande. Det går inte att få fram hur mycket pengar som helst ur en sådan ekonomi utöver om man verkligen går in för att hårdspara.

Lösningen för dem är då troligen att köpa en billigare bostad först, bo där ett tag och försöka sälja med en hyfsad vinst. Sedan kan de gå vidare mot dyrare bostäder. Man måste ju börja någonstans och det kan klart krävas att man arbetar sig uppåt efter hand. Fördelen med att köpa billigare först är inte bara att bostaden kostar mindre utan även att man sedan får mer tid att spara ihop mer pengar plus alla pengar som man lägger på amortering, som också är en form av sparande.

Spara eller slösa?

Om vi dock har ett par som t ex tjänar 30 000 kr var i månaden (eller åtminstone gemensamt hamnar på runt 60 000 kr) före skatt så finns det givetvis mer pengar att ta ifrån för att finansiera ett bostadssparande. Har man en bättre ekonomi finns också bättre möjligheter. Det gäller dock att man tar chansen och försöker spara mycket pengar varje månad.

Om man lyckas spara en bra slant, t ex 9 000 kr i månaden, så kommer det inte ta så lång tid att nå upp till ett godkänt kapital, som kan användas till kontantinsatsen. Om man behövde spara ihop ytterligare 425 000 kr så räcker det om man sparar i ca 42 månader i detta fall, vilket blir knappt fyra år. Även om det är längre än många vill vänta så är det ändå en helt rimlig tidsram för bostadsköp.

För att det ska fungera behöver man dock se till att hitta 9 000 kr (eller 4 500 kr var) av sin lön varje månad. Även om 9 000 kr per månad låter ganska mycket så är det egentligen inte så farligt om man har en bra lön och hyfsade marginaler i sin privatekonomi. Det handlar helt enkelt om att vara inställd på att spara snarare än att slösa under en tid.

Om man tjänar 30 000 kr i månaden får man ut runt runt 21 000 kr efter skatt. Mat kanske kostar runt 3 000 kr per person och sedan har vi hälften av hyra eller liknande på säg 5 000 kr. Hälften av resterande bostadskostnader och räkningar kan tänkas hamna på max 3 000 kr (vilket ändå känns ganska väl tilltaget). Det som finns kvar är då 10 000 kr. Sedan går kanske 2 000 kr i månaden till nöjen av olika slag och säg 3 000 kr eller liknande till annat sparande. Det som är kvar då är 5 000 kr.

Om båda hade 5 000 kr kvar efter att alla räkningar plus nöjen är betalda och pengar har satts undan till annat sparande, så har vi redan fått ihop tillräckligt med pengar för att klara bosparandet. Om alla pengarna som var kvar gick dit så skulle vi ha 10 000 kr varje månad. Sen förstår jag om det av olika skäl kanske inte alltid blir så mycket som 5 000 kr per månad och person, då det kan dyka upp större utgifter som går före bostarandet, men i det läget får man också göra en avvägning vad man vill prioritera.

Prioritera det du vill mest

Är det ny bostad om 3-4 år som är viktigast eller är det viktigare att äta ute oftare, festa oftare, köpa fler dyra prylar, resa mer osv? Om du känner att du verkligen vill ha den där nya bostaden kan du välja att spara mer pengar varje månad, t ex genom att dra ner på saker som du kan undvara (alkohol, cigaretter, festande, utemat osv). Då kommer du få mer pengar över per månad och kan lägga mer på ditt bosparande.

Om du kan spara t ex 10 000 kr i månaden så behövs det inte allt för många månader för att få upp ett bra kapital. På bara två år kan du ha sparat ihop runt 240 000 kr och det är bara pengarna som du sätter undan, helt utan ränta eller avkastning. Med vettig avkastning kan det bli runt 260 000 kr eller till och med mer.

Den frågan man kan ställa sig själv är alltså om man tycker att det är värt att spara och snåla lite för att få råd att lägga undan pengar till ny bostad. För två personer som tillsammans tjänar runt 60 000 kr efter skatt finns det ju redan från början kapital att ta ifrån och det blir ju inte direkt sämre av att man förmodligen kan spara in på saker i deras budget för att göra situationen bättre och få mer pengar över.

De som klagar på att det är dyrt med bostäder (ni har i grunden rätt iofs) och att det är svårt att få ihop till kontantinsatsen måste även tänka på att det går att spara ganska mycket pengar per månad om man bara vill. Det tar inte allt för många år att få ihop en vettig summa bara genom att lägga undan en hyfsad summa på sitt fondkonto, ISK eller ett sparkonto. Det gäller bara att få tummen ur och faktiskt göra jobbet.

I de fall ekonomin är mer begränsad får man så klart anpassa sparandet till vad man har att jobba med men även här kan man ändå spara en del om man bara vill. Det handlar till stor del om att ha ha rätt mentalitet och att bestämma sig för att det är en ny bostad man vill ha helst av allt. Då får pengar till nya bostaden gå före andra utgifter, som resor, nöjen, ny bil etc.