Peak oil, invadera Norge och hungriga stockholmare

Det var längesedan jag skrev något om klimatet och något som jag uppmärksammat är att just klimatproblematiken är något som folk har väldigt svårt att ta till sig, kanske för att de flesta anser att den ligger så långt fram i tiden eller att den inte existerar alls. Trots nya vetenskapliga studier som skvallrar om att vi går mot fyra graders uppvärmning så verkar det som att ingen bryr sig, kanske är det så att vi människor är betydligt mindre intelligenta i grupp och en smula handlingförlamade. Vad behöver förändras och vem ska börja och varför?

Kanske vi ska börja i städerna? David Jonstad som är chefredaktör på klimatmagasinet Effekt och författare till bland annat boken Kollaps har nyligen skrivit en artikel om att våra moderna städer befinner sig väldigt långt från ekologisk hållbarhet, även om det är väldigt populärt att prata om hållbara städer idag. Hur som helst, artikeln är så bra att alla borde läsa den och här är en länk Den hungriga staden.

Om man väljer att bortse från klimatproblematiken och bara kör på som vanligt så finns det ändå andra frågeställningar som är väldigt svårt att bortse från. Energi, råvaror och mat eller snarare oljan, som samhället är uppbyggt idag så är allt beroende av olja. Vår bekväma tillvaro, det vi äter, ekonomin, tillväxten, börsen, jobben, allt är beroende av olja på ett eller annat sätt och nu snackas det om peak oil.

Att oljan är en ändlig resurs är knappast någon nyhet och självklart är det en skrämmande tanke att oljan kan ta slut innan vi har hittat något som kan ersätta den, men ingen tror väl att det ska hända så snart att det finns anledning att oroa sig.

Skeptikerna anser att peak oil är lika överdrivet som klimatförändringarna men frågan är om det är särskilt klokt att lyssna på skeptikerna som förmodligen bara väljer den enklaste vägen för att slippa bry sig. Att ha ett klimat som gör det möjligt för oss människor att leva är naturligtvis det viktigaste av allt men som samhället är uppbyggt idag så skulle väldigt många av oss inte heller klara sig utan oljan.

En tanke som slog mig när jag tänkte på peak oil fenomenet är att de flesta verkar tro att bristen på olja kommer vara något som smyger sig på oss, samtidigt som vi vänjer oss och snabbar på omställningstakten. Kanske blir det så och vi löser situationen ganska bra vilket i så fall även skulle gynna klimatet, en rätt så ljus framtid väntar alltså.

Men, självklart finns det ett men, med tanke på hur världen har sett ut historiskt med krig och bråk om allt som skapar makt, rikedom och fördelar så är det inte svårt att tänka sig ett scenario där problemen börjar långt innan oljan tar slut, kanske redan vid de första allvarliga tecknen på att oljan inte kommer räcka till alla som vill ha den och att det inte finns någon plan B.

Eftersom en värld utan olja skulle föra oss en bra bit tillbaka i tiden är det inte svårt att föreställa sig vad den som har olja när de andra har slut skulle kunna åstadkomma och ordet överlägsen får plötsligt en ny innebörd.

När makthavarna i de länder som har gott om olja ser det som en risk att exportera oljan och väljer att behålla den själv istället så kan det bli lite jobbigt.

Jag tänkte egentligen sluta skriva här men det var så roligt att fantisera om en förhoppningsvis väldigt långsökt framtid att jag skriver några rader till.

Ett antal år senare så kanske klimatförändringarna slår till med full kraft och stora delar av världen får problem att förse sig med mat, de som har olja kommer då att ha en så överlägsen krigsmakt att de enkelt kan förse sig med det bästa av det som finns kvar, odlingsbara landområden, råvaror och annat som behövs och vi andra ligger rätt illa till.

Kanske bäst att börja fjäska för Norge redan nu för att vara på den säkra sidan, att ta över Norge kan vi i alla fall glömma med den militära kapacitet vi har kvar i det här landet, troligtvis skulle vi inte ens klara invadera Örje. Om det skiter sig så kan vi trösta oss med att vi i alla fall inte lär bli invaderade, vem skulle under de omständigheterna vilja ha ett land utan jordbruk och som inte ens har något ätbart vilt i skogarna eftersom de är alldeles fulla med vargar och hungriga före detta Stockholmare.

Där avslutar jag fantasierna för nu började det bli direkt otrevligt, bättre att hoppas på den ljusa framtidsbilden.

Vi kanske inte är nog smarta för att hitta något som kan konkurrera med oljan.

Kommer ni ihåg 2008 när priset på olja närmade sig 150 $/fatet ?

Börserna rasade och alla talade om hur oljepriset skulle påverka ekonomin och bolagens vinster negativt. Flera länder uttryckte i gemensamma uttalanden allvarlig oro för det höga oljepriset som riskerade att välta omkull hela ekonomin och om hur oljeprischocker är något av det  mest otrevliga man kan tänka sig för konjunkturen.

Nu 2013 känns världen ganska osäker på många håll och många länder har allvarliga problem med ekonomin och med hög arbetslöshet, trots detta verkar det som att oljepriset har klamrat sig fast runt 100 dollar.

Säg att allt vänder upp, att det ljusnar i Europas problemländer och att USA  plötsligt vaknar till liv på allvar igen och resten av världen lägger in en växel till, vad händer då med oljepriset?

Inte så svårt att räkna ut, troligtvis blir resan tillbaka mot 150$ eller ännu högre ganska snabb och en ny börsnedgång är nog att vänta, med ungefär samma argument som sist gång.

Men det finns en väsentlig skillnad, förra gången talades det mycket om att spekulation var en stor orsak till uppgången och förutom oroligheterna i världen så bar marknaden en stor del av skulden enligt media, vilket de förstås hade rätt i. Men nästa gång kanske fokus hamnar på peak oil, att resurserna i världen minskar. Jag tror inte att det scenariot blir trevligare och spekulationerna i oljepriset lär knappast bli mindre när grundoron består i om tiden med oljan som tillväxtens bästa vän håller på att ta slut.

I ett sådant scenario är det nog bra att äga aktier i oljebolag med rejäla reserver men det kan också bli de gröna bolagens revansch, investerarna kan komma att flockas runt de bolag som sysslar med förnyelsebar energi och miljöteknik.

Jag tycker personligen att det är svårt att positionera sig för en framtid med gröna bolag eftersom det är väldigt svårt att hitta guldkornen. Solcellsföretagen springer om varandra nästan dagligen i en kapplöpning om vem som har den effektivaste tekniken och många sol, vind och vatten bolag överlever på grund av bidrag.

Bidragen är visserligen bra för utvecklingen och visst hoppas även jag på en framtid utan fossil energi, men jag tycker att det verkar som att pengar är och kommer fortsätta vara den största drivkraften i världen och det känns som att varken klimatproblem eller hotet med sinande olja tas på allvar eller ändå värre, vi kanske inte är nog smarta för att lyckas hitta på något nytt som kan konkurrera med oljan.

Vi behöver se gröna bolag som står på helt egna ben och håvar in pengar åt aktieägarna år efter år på sin nya effektiva teknik innan oljan kan utmanas på allvar, för pengar är det som styr väldig många av människorna på den här planeten och den kraften verkar inte gå att stoppa så länge luften går att andas.

Kanske är det möjligt att de oljebolag med stora reserver och rejäla satsningar på ny grön teknik kan bli de som vinner kampen till sist, för visst är det en kamp och alla som deltar är medvetna om att dagen då oljan har spelat ut sin roll kommer och den som då sitter på den bästa nya lösningen vinner stort, många oljebolag satsar stora summor på att vara med i matchen om framtidens miljövänliga energi och med de ekonomiska resurserna som dessa giganter har så ökar förstås chansen att vinna kapplöpningen rejält.

De som har mest olja kvar när priset har blivit riktigt högt lär ju tjäna en hel del pengar men förmodligen dyker det upp nya problem efter vägen för oss investerare, när hotet om minskade oljetillgångar tas på allvar så kan det fort bli så att länder och makthavare beslagtar resurser och ett fult spel tar form i världen för att alla värnar om sina egna intressen.

Att satsa på oljebolag med stora reserver och som har mycket av sin verksamhet i stabila pålitliga länder låter som en bra strategi, men frågan är om det är så lätt att spekulera i vilka länder som fortfarande räknas som stabila under de förhållanden vi pratat om här. Vi har sett panik i länder och på världens börser för betydligt mildare problem än att oljan som är motorn i hela världen håller på att ta slut.

Men oljepriset har ju också en smärtgräns eftersom oljan är världens motor så rasar ekonomin när priset blir för dyrt och oljan blir då billigare igen och så börjar allting om på nytt.

Frågan är hur länge det kommer att fortsätta så? Någon gång i framtiden så kommer antagligen mönstret med en vikande ekonomi på grund av dyr olja att upprepas men med den skillnaden att oljebristen är ett faktum, kommer vi då att kunna resa oss igen?

Det kan gott och väl hända att det tar mycket längre tid än vad många tror innan oljebrist blir ett verkligt problem för världsekonomin och det är kanske dumt att titta så långt framåt i tiden när man ska välja investeringar men det är ändå spännande att börja tänka på hur det kan komma att se ut när vi närmar oss insikten att vi lever i en värld med ändliga resurser.

Det bästa för både ekonomin och miljön skulle vara om vi aldrig behöver uppleva den dagen utan istället hittar lösningar som ersätter oljan långt före den blir en bristvara och hoppas att det går ganska snabbt för vi har nog inte hur mycket tid som helst på oss.

Är det någon som har några intressanta kandidater att investera i för en grön framtid så dela gärna med er i kommentars fältet.