Renovering ur ett ekonomiskt perspektiv

Jag och min sambo har precis köpt en lägenhet. Den hade en bra planlösning och storlek etc och ligger i ett trevligt område, men den är lite äldre och inte renoverad. Så vi måste renovera den själva. Att renovera ett hus eller en lägenhet är intressant ur många perspektiv och här tänkte jag dela med mig av lite funderingar ur ett ekonomiskt perspektiv.

Några viktiga frågor som man kan ställa sig när man ska renovera är t ex;

  • Hur mycket kommer min renovering kosta totalt?
  • Hur kan jag spara pengar när jag renoverar?
  • Hur mycket kan jag tjäna på att ha renoverat när jag ska sälja?
  • Vad kommer att ge bäst värdeökning i förhållande till kostnad?
  • Hur ska jag finansiera min renovering?

Något som spelar in väldigt mycket på hur man tänker inför en renovering är givetvis vad syftet med renoveringen är. Om man exempelvis har ett hus som man har tänkt bo kvar i länge och helt enkelt vill förbättra saker för sig själv inför framtiden så blir det annorlunda än om man har tänkt flytta inom några år. Den som planerar att bo kvar renoverar huvudsakligen för sin egen trevnad medan den som ska flytta förmodligen väger in vad renoveringen kan göra för försäljningspriset längre fram.

Hur vi tänker angående vår renovering

Vi vet att vi inte kommer att bo kvar i den här nya lägenheten allt för länge. Planen är att det kanske bli upp mot tre år men inte så mycket mer än så. Eftersom att vi har en sådan klar gräns så har det redan nu tankar på försäljning i bakhuvudet och att man vill få ett så bra pris som möjligt. Hade vi tänkt stanna på obestämd tid så hade vi förmodligen inte funderat lika mycket på hur vi kan maximera renoveringens kostnad i förhållande till försäljningspris längre fram.

För vår del kändes det bra att välja en lägenhet som behövde renoveras, som vi kunde få till ett lägre pris, eftersom vi kände att vi har större marginaler på det här viset. Renoveringen kommer att göras på ett sådant sätt att vi kan öka värdet på lägenheten så mycket som möjligt samtidigt som vi också renoverar för att få ett trevligt hem att bo i de närmaste åren.

Eftersom vi räknar med att flytta inom några år så satsar vi inte stenhårt på att göra lägenheten helt perfekt efter vad vi själva skulle vilja ha. Utan vi satsar på att göra en prisvärd renovering men som också ger oss en trevlig lägenhet att bo i. Detta innebär att vi t ex väljer lite mer neutrala färger och lösningar men även att vi inte lägger de där extra pengarna på exklusiva material eller annat som man annars kanske skulle ha unnat sig.

Planen är att ha en bestämd budget för renoveringen så att vi kan lägga ihop priset på bostaden med den totala renoveringskostnaden och då får ett slutpris som ligger en bit under vad vi sedan räknar med att vi kan sälja lägenheten för. Ju mer renoveringen kostar ju mer kommer även lägenheten att kosta totalt. Då krymper den potentiella vinsten också med motsvarande belopp, varför det känns viktigt att ha bra koll på kostnaderna.

Öka värdet mest till minsta möjliga kostnad

Renovering ska normalt öka värdet på din bostad. Hur mycket värdet ökar är alltid svårt att säga men förhoppningen är ju i de flesta fall att värdet ska öka med en större summa än vad man betalade för att utföra renoveringen. På så vis blir det ju lite vinst på det jobb man gör. Vissa saker kan dock öka värdet mer eller mindre i förhållande till pris. Det beror ofta också på om man gör lite jobb själv eller anlitar någon annan, vilket blir klart dyrare.

De saker som ökar värdet mest på en lägenhet är t ex fräscht badrum, fräscht kök, nymålat / nytapetserat och fint golv. Badrum är ett bra exempel på något som verkligen kan göra skillnad. Ett nyrenoverat fint badrum med kakel lockar ofta så mycket mer än ett slitet badrum med plastmatta och det kan göra stor skillnad på slutpriset när du säljer.

Badrummet viktigt men också dyrare

Dock är badrummet även en av de saker som kostar allra mest att fixa. Det är svårt att göra badrummet själv om man inte är mycket händig och har rätt kompetens, eftersom det handlar om godkända tätskikt, VVS-arbeten och annat som kräver speciell kunskap. Detta innebär att det oftast krävs att man anlitar någon för att göra jobbet.

Ett badrum kan kosta mellan 100 – 300 000 kr att göra, så det är en stor kostnad. Ett fint badrum höjer värdet på bostaden men det finns gränser för hur mycket högre priset kan bli bara tack vare ett nyrenoverat badrum. Om man tänker att man ska sälja sin bostad kan man alltså försöka renovera badrummet inom en rimlig budget, så att man inte lägger för mycket krut där på fina och dyra material och inredning, som sedan inte betalar sig i form av högre försäljningspris.

Köket kan också sluka pengar men är lite lättare

Köket är lite samma som badrummet då ett fint nytt kök kan öka värdet rejält. Kök och badrum är de två stora saker som de flesta kollar på när de funderar på att köpa bostad – om dessa saker redan är klara och fina eller om det finns något som måste fixas. Att fixa badrum och kök innebär en del jobb och är vanligen de dyraste rummen att få ordning på. Om dessa saker är fina när man flyttar in slipper man jobbet och notan för en dyr renovering.

När det gäller köket kan man dock göra mer själv om man bara är lite händig. Det är klart enklare att bygga ihop ett nytt kök själv då man bara behöver kunna bygga ihop stommar, lägga bänkskiva, kakla lite osv. Det finns inget som hindrar dig från att slänga ihop ditt kök själv så länge du har lite koll och tummen inte är placerad mitt i handen. Då kan man spara en hel del pengar.

Det finns också många prisvärda kök för den som vill hålla kostnaden nere. Det går att få en fin lösning från t ex IKEA till ett bra pris och sedan man man givetvis alltid lägga på mer och finare saker i utbyte mot ett högre pris tills man når en nivå som man är nöjd med.

Golv och väggar enkelt sätt att höja värdet på din bostad

Man ska inte underskatta att helt enkelt bara måla väggarna (och taket för den delen). Alternativt tapetsera. Det kostar inte så mycket att måla om sin bostad om man gör jobbet själv. Det är heller inte så svårt att måla att man måste hyra in någon som gör det åt en.

En nymålad och fräsch bostad, med väggar i bra färg (vanligen ljusa färger så som vitt, ljusgrått och annat neutralt), kan öka mycket i värde samtidigt som det inte kostar allt för mycket att bekosta den delen av renoveringen.

Det är lite liknande för golv också. Allra helst vill folk ha trägolv och det finns många fina parkettgolv som gör jobbet. Man kan hitta både billiga och dyra golv så här har man möjligheten att styra lite över vilken nivå man vill hamna på. Du kan utan problem på egen hand lägga ett nytt prisvärt parkettgolv – det kommer att göra bostaden klart finare och höja värdet, utan att det blir allt för dyrt.

Så även om badrummet fortfarande är i toppen när det gäller var folk tittar på i en potentiell bostad, när de bestämmer hur mycket de vill betala för den, så finns det trots allt ganska många billigare saker som kan spela stor roll. Om man är bara lite händig och har någon typ av vision för hur man vill förbättra sin bostad så kan man ganska enkelt öka värdet på bostaden klart mer än vad man måste betala för renoveringen. Detta speciellt om man gör bra val när man piffar till bostaden.

Att finansiera en renovering

När man ska renovera behöver man pengar. Man kan göra en liten renovering eller en stor och givetvis kan kostnaderna för att renovera vara enormt varierande beroende på vad man ska göra. Hur man än vänder och vrider på det så blir det dock ofta en hel del pengar.

En del har gott om sparade pengar och kan helt enkelt ta dessa pengar för att bekosta renoveringen. Det är dock vanligare att man tar någon typ av lån för att ha råd att renovera. Allra bäst är om man kan belåna sin bostad ytterligare och använda bottenlånet för att skaffa fram pengar till detta. Eftersom bolånet har en så låg ränta så blir det i de flesta fall väldigt fördelaktigt.

I annat fall kan man t ex ta ett privatlån eller liknande. Ett privatlån har högre ränta och det blir ett dyrare lån. Detta är något man får räkna in som en del av sin budget när man planerar sin renovering. Om man inte har några pengar sparade att renovera för så innebär lånet helt klart en kostnad som man bör väga in.

Något som är värt att tänka på är att när man renoverar så ökar man värdet på sin bostad och då kan den förhoppningsvis värderas högre av banken också. Det innebär att man efter en renovering kan begära en värdering och om värdet har gått upp kan man då fråga banken om de kan tänka sig att låta dig låna mer på din bostad.

Renoveringslån – smart men inte längre lika vanligt

Det är vanligt att ta ett privatlån för renovering men det finns även något som kallas för renoveringslån. Detta är ofta lite likt ett vanligt privatlån men det finns några speciella förutsättningar som gör det till ett lite mer fördelaktigt lån. Den huvudsakligen fördelen är att man i de flesta fall kan omvandla renoveringslånet till en del av bolånet efter att renoveringen är slutförd. Bostaden har då ökat i värde och det finns mer utrymme inom bottenlånet.

En ytterligare fördel med renoveringslånet är att det brukar ha en lägre ränta än ett vanligt privatlån. Om privatlånet kanske har en ränta på 4-5 procent så kan renoveringslånet liggga på 3 procent. Dock kan detta givetvis variera mellan banker och även beroende på vem som lånar. Renoveringslån är idag mer ovanligt och erbjuds endast av några få banker. De övriga ger dig huvudsakligen vanliga privatlån när du ska renovera.

Kontokredit vid renovering

Något som är ganska smart när man ska renovera är att skaffa sig en kontokredit eller liknande istället för ett vanligt lån. Om man tänker sig att man tar ett helt vanligt privatlån till sin renovering så innebär det vissa specifika regler. Om du exempelvis lånar 300 000 kr så innebär det (även om du tänker dig att du kan omvandla detta lån till en del av bolånet efter renoveringen) att du måste börja betala ränta på lånet direkt och även att du måste börja återbetala mer eller mindre direkt.

När man renoverar kan man tycka att det blir lite konstigt att behöva påbörja återbetalning av lånet inom en månad. De 300 000 kr som man har lånat är förmodligen vad man vill renovera för och då blir det lite dumt om man ska betala tillbaka ca 2000 kr varje månad. Ett bättre alternativ är då en kontokredit.

Kontokrediten fungerar så att du har ett konto där du har X kr att tillgå (exempelvis 300 000 kr) men där pengarna kommer från en kredit snarare än att du har satt in pengar på kontot. Du kan ta ut pengar från kontot när du behöver dem, t ex för att betala saker till din renovering. Det är först när du använder några pengar som du behöver betala ränta på dem och du betalar även bara ränta på just det belopp som du har använt.

Detta innebär att så länge du inte har utnyttjat krediten så kostar den dig ingenting. När du sedan ska betala för arbete eller material till din renovering så utnyttjar du då bara den delen av krediten som du behöver och betalar ränta på detta belopp. Om du inte behöver använda några pengar förrän två månader in i renoveringen så har du då sluppit ränta på beloppet fram tills dess.

Eftersom det är en kredit så behöver du inte heller amortera. Du bara tar från krediten när du behöver den. Tanken är att du helst ska ha avtalat med banken att du senare kan omvandla den utnyttjade krediten till en del av ditt bolån och att du också har en viss tid på dig att göra klart din renovering och värdera om din bostad. Gör på det viset blir det smidigt, i annat fall kommer du behöva amortera på skulden tids nog.

En kontokredit är riktigt smart eftersom det bara finns fördelar. Du betalar bara ränta på det belopp du verkligen utnyttjar och bara under den tid som du utnyttjar det. Du behöver inte amortera på lånet men du har ändå allting lättillgängligt. Med lite tur har du även en bra ränta på din kredit. Detta är ett riktigt smidigt sätt att låna till renoveringen.

Gör en ordentlig budget före renovering

Något som är väldigt viktigt är att göra upp en noggrann plan innan man sätter igång med sin renovering. Detta är viktigt av många skäl men huvudsakligen för att man ska kunna få en uppfattning om vad man kan göra och hur man ska gå tillväga för att lyckas renovera inom sin budget.

De flesta renoveringar har en begränsad budget och kräver att man klarar av att göra en viss mängd renoveringsjobb inom ramen för ett visst antal kronor. Antingen beror det på att man har sparat så mycket pengar och alltså har det beloppet att tillgå eller att det är så mycket man har lyckats låna. Kanske tycker man helt enkelt bara att ett visst jobb (t ex ett nytt badrum) inte får kosta mer än X kronor, för att det annars blir för dyrt.

En bra planering och budget gör att man kan få koll på sina utgifter och det gör stor skillnad på många olika sätt. Jag har t ex räknat med att renovera för ca 200 000 kr i vår nya lägenhet. Att jag valde detta belopp beror huvudsakligen på att det gjorde att slutpriset för lägenhet plus renovering hamnade på en ok siffra i förhållande till vad lägenheter i det området brukar vara värda.

Inom dessa 200 000 kr vill jag försöka få plats med vissa förbättringar av lägenheten men man kan givetvis inte göra allting och man kan inte spendera hur mycket som helst på varje del. Jag vill ha råd att måla om och lägga nya golv men även att ta bort en vägg och fixa i badrummet osv. För att jag ska kunna göra allt detta inom gränsen för 200 000 kr måste jag göra en ordentlig budget.

Utan en budget skulle jag inte ha koll på vad jag har råd att göra och vad jag inte har råd med och jag skulle inte heller kunna räkna ut hur jag ska fördela mina pengar. Det är lätt att spendera alldeles för mycket när man renoverar men det gäller att hålla sig till sin plan, så att man gör av med lagom mycket på varje del. Detta är speciellt viktigt om man planerar en större renovering.

Ju mer exakt din budgetkalkyl är och ju bättre du kan planera vad saker och ting kommer att kosta, ju enklare blir det sedan att få ihop sin kalkyl och få pengarna att räcka. Kanske måste du göra vissa delar av renovering billigare och ibland även hoppa över vissa saker – men slutligen kan du få ihop det så att du kan göra de viktigaste sakerna med de pengar du har till förfogande. Utan planering kommer det med all säkerhet inte att hamna på rätt summa, så gör förarbetet ordentligt.

Sänkt ränteavdrag rätt väg för att minska svenskarnas skuldsättning?

Flera olika åtgärder för att minska svenskarnas skuldsättning har genomförts eller åtminstone legat som förslag. Förra sommaren infördes ett amorteringskrav på bolån och det har talats om skuldkvotstak (vilket flera banker också har infört). Ett ytterligare steg är att minska ränteavdraget på lån och på så vis göra det dyrare för oss att låna. Men är detta ett bra alternativ?

Tanken med alla dessa åtgärder är att vi ska låna mindre, eller åtminstone att vi ska vara lite mer försiktiga när vi lånar så att vi inte tar för stora lån i förhållande till vår ekonomi och våra inkomster. Så långt kan man ju inte klaga då det är bra att hålla skuldsättningen på en rimlig nivå. Annars finns det risk för både privatpersonens egen ekonomi och på sikt även ekonomisk kris på grund av t ex betalningssvårigheter.

Det har blivit uppenbart att en enstaka åtgärd så som amorteringskravet inte räcker för att minska svenskarnas lust att låna, utan det verkar krävas en kombination av olika åtgärder tillsammans. Den extremt låga räntan bidrar givetvis till att lånefesten fortsätter då det är mycket billigt att ha ett lån, speciellt ett bolån.

Bostadsmarknaden är fortfarande glödhet, som ett bevis på att svenskarna lånar ofta och mycket. Vi betalar mer för bostäder än aldrig förr och det kräver givetvis också att vi lånar lite mer – för det är inte direkt så att man har alla pengar som behövs för bostadsköp liggande på kontot och väntar.

Sänkt ränteavdrag nästa steg?

En åtgärd som t ex Stefan Ingves har nämnt är att minska ränteavdraget. Ränteavdraget är ett skatteavdrag på 30 % som man gör på alla räntekostnader, t ex från ett lån. Det gäller bolån men även privatlån och andra krediter. Det är kanske mest märkbart på bolån och riktigt stora privatlån.

Att sänka avdraget har en ganska enkel effekt och det är att ett bolån kostar mer per månad än det gjort tidigare. Det gör att man inte kan ta riktigt lika stora lån och alltså inte köpa en riktigt lika dyr bostad. På så vis tvingar man oss till ytterligare begränsningar när vi lånar.

Månadskostnaden det som avgör när man köper bostad

Just nu är avdraget som sagt 30 %, vilket innebär att om man varje månad ska betala 3 000 kr i ränta på sitt bolån så blir det slutligen bara 2 100 kr i verklig kostnad. Resten får man tillbaka. Detta är ju ganska bra och det gör en ganska stor skillnad när man ska köpa bostad, eftersom det som avgör hur dyr bostad man kan köpa i grund och botten är hur mycket man måste lägga ut varje månad.

Det är den totala mängden pengar som försvinner ut i boendekostnader varje månad som kommer att bestämma hur mycket din bostad kan kosta. Köper du t ex en lägenhet så har du ränta på bolånet, amortering av lån, avgift till föreningen plus andra driftkostnader så som el, värme, internet osv. Även om amorteringen inte är en kostnad utan en investering så måste den ändå på ett vis räknas in eftersom det ändå är pengar som försvinner ut och dessa pengar måste komma från dina inkomster.

Det ovanstående innebär i praktiken att om du har si och så mycket i lön / inkomst per månad så kan du göra en budget för att se ungefär hur höga utgifter du klarar varje månad och utifrån det kan du räkna ut hur mycket din bostad kan kosta som mest innan du slår i taket för vad du klarar av. Tack vare ränteavdraget försvinner här kanske 500-1000 kr per månad från boendekostnaderna och det påverkar givetvis en del, speciellt i en lite mer tight budget.

Hur bra är sänkt ränteavdrag som åtgärd?

Om man bara ser till det praktiska så funkar givetvis ett sänkt ränteavdrag ganska mycket på samma vis som amorteringskravet. Det innebär att du måste betala ut mer pengar varje månad och då tvingas du ta ett lite mindre lån för att klara din månadsbudget. Ganska simpelt i grunden.

Sänkt ränteavdrag är dock klart mindre schysst mot låntagaren då det ju faktiskt är ett avdrag som gör att man får tillbaka pengar på räntan. Om man minskar avdraget så innebär det ju att man drar ner på en förmån som vi svenskar har. Det är ungefär samma sak som att minska barnbidraget.

Amorteringskravet innebar ju egentligen bara att vi var tvungna att investera lite mer pengar i vår egen ekonomi, vilket kan sägas vara en bra sak. Amorteringskravet gjorde att vi var tvungna att ta lite mindre lån men utan att egentligen ta någonting från oss. Att behöva amortera mer är ju som sagt inget dåligt även om det gör att man måste räkna om sin månadsbudget en del.

Grejen med att sänka ränteavdraget är att det dessutom är en ganska oschysst åtgärd. Alla som har haft ett bolån fram tills nu har fått åtnjuta 30 % avdrag på sina räntekostnader men om denna åtgärd blir verklighet ska framtida låntagare helt enkelt få en sämre deal. Kanske får de bara 15 % avdrag eller inget alls?

Det stora problemet som jag ser det är att detta återigen huvudsakligen drabbar folk som har lite sämre ekonomi och mindre pengar sparade. Det är de som behöver ta ett lite större lån och som kanske har sämre marginaler i sin privatekonomi som har allra mest nytta av ett ränteavdrag. Det är dessa personer, t ex unga som ännu inte har hunnit samla ihop en förmögenhet, som drabbas värst av att få ett lägre skatteavdrag.

Tyvärr var det samma grupper som också drabbades av amorteringskravet. Det gjorde att unga och folk med lite mindre besparingar (t ex de som vill köpa sin första bostad) fick det klart svårare att köpa en bostad, framför allt i större städer där bostäderna är dyrare och det är svårare att slå sig in på bostadsmarknaden. De lite äldre och de som redan har mycket pengar sparade lider inte på samma sätt och när dessa konkurrerar med de utsatta grupperna om att köpa en viss bostad så är det då lätt att förstå vem som har bäst chans att vinna kampen.

Är lägre ränteavdrag en dålig idé?

Av ovanstående skäl känner jag mig lite skeptisk till att använda ett sänkt ränteavdrag som ett sätt att minska vår skuldsättning. Jag håller med om att det kan behövas ytterligare åtgärder för detta men vilka åtgärder som bäst löser problemet utan att för den delen skapa orättvisor och skada vissa grupper av människor onödigt hårt tål att diskuteras.

Det är nämligen inte nödvändigtvis så att unga och de som ännu inte har kommit in på bostadsmarknaden är det största problemet.Bara för att man inte har ett stort kapital och bara för att man behöver ett lite större lån innebär det inte att man är i riskzonen rent ekonomiskt. Man måste börja någonstans och ofta är det så att unga snabbt får en högre lön och får igång sin ekonomi.

De som tidigare inte har varit en del av bostadsmarkanden och vill köpa sin första bostad kan även de i grunden ha väldigt god ekonomi och bra möjligheter att betala på sina lån osv – men deras problem är kanske då att de inte har så mycket sparade pengar att använda och då behöver ett lite större lån. Dessa människor kan vara goda låntagare och behöver inte nödvändigtvis straffas.

Jag skulle vilja se en åtgärd som fick en mer allmän effekt och även riktade sig till alla dem som redan har ett bolån, men som inte gör det extra svårt för de svagare grupperna att hitta en vettig bostad. Jag är ingen expert på dessa frågor så jag har inget konkret förslag själv men det känns som att det kan finnas bättre och mer rättvisa alternativ.

Fler nya bostäder ett sätt att hantera problemet på sikt

Något värt att tänka på är att en stor del av problemet beror på att bostäderna idag är så dyra och prisnivån ligger högre än någonsin. Priserna har pressats upp av de låga räntorna givetvis men även på grund av brist på bra bostäder. Ett ganska logiskt alternativ vore att satsa mycket mer på att bygga nya bostäder, både lägenheter och hus, så att det inte behövde vara lika stor kamp om varje bostad.

Bostadsmarknaden påverkas givetvis av det klassiska sambandet mellan utbud och efterfrågan. Det är stor efterfrågan just nu och utbudet är alldeles för litet. Om utbudet var större så skulle det matcha efterfrågan mycket bättre och då skulle priserna sjunka. Lägre bostadspriser skulle leda till att svenskarna inte behövde ta lika stora bolån och då skulle skuldsättningen också minska.

Problem solved? Kanske inte är riktigt så enkelt – men visst kan man tycka att det borde satsas mycket mer på nya bostäder och även klart fler hyresrätter och bostäder som riktar in sig till folk med lite lägre inkomster. Bristen på bostäder, framför allt i storstäderna, påverkar givetvis ganska mycket och det driver upp priserna. Det byggs dessutom mestadels bostadsrätter, vilket gör att folk måste köpa en bostad för att klara sig trots att de kanske hellre hade hyrt.

Nytt räntebesked visar på fortsatt låga räntor

Igår beslutade Riksbanken återigen om reporäntan och beskedet blev att den lämnas oförändrad på -0,50 procent. Beslutet var inte direkt oväntat och är i led med Riksbankens tidigare prognoser och strategi för räntan. Tanken är att jobba vidare mot en inflation på 2 procent och för att lyckas komma dit vill man arbeta med sin ”expansiva” penningpolitik, vilket till stor del verkar gå ut på att behålla minusräntan tillsammans med stödköp av statsobligationer.

Svenska konjunkturen verkar gå i rätt riktning och allting ser bra ut med en hög tillväxt, sjunkande arbetslöshet och stigande inflation – men det som Riksbanken återigen har som största skäl till att behålla en låg ränta är osäkerheten i omvärlden. Den politiska osäkerheten runt om i världen gör att de vill vara försiktiga och fortsatt jobba aktivt för att nå inflationsmålen.

Det allra största orosmolnet internationellt är ju helt klart Donald Trump och hans oberäknerlighet. Trump har som USA:s president en stor påverkan på omvärlden och med tanke på hans kontroversiella politik och att han när som helst kan göra någon typ av oväntat utspel så är det inte så konstigt att vi i Sverige är aningen oroliga för vad han kan göra.

Ränteläget framöver

Som det ser ut kommer räntan vara fortsatt låg under flera år framöver. Riksbankens egen prognos säger att räntan kommer att ligga kvar på samma nivå eller till och med sänkas ytterligare under 2017. Under 2018 kommer den ligga kvar på samma låga nivå och förmodligen inte börja höjas förrän i slutet av året. Prognosen säger att reporäntan kan närma sig nollan först i första kvartalet 2019 och att den ligger på +0,49 procent första kvartalet 2020.

Detta innebär att vi kommer ha riktigt låg ränta, på samma nivå som vi haft senaste åren, i kanske två år till. Även om räntan sedan ser ut att höjas enligt Riksbankens egen prognos så är det fortfarande lågt med 0,5 procent – så de närmaste 4 åren kan fortfarande räknas som väldigt bra räntemässigt.

Låg reporänta leder till låga boräntor och vi kan med andra ord räkna med att fortsatt ha billiga bolån under ett antal år framöver. Även sparräntorna kommer givetvis att påverkas av detta på liknande vis, fast snarare negativt eftersom man vill ha hög sparränta på sitt konto och inte låg.

Hur ska man göra med bolånet?

Den ständiga frågan är hur man ska hantera sitt bolån i dagens ränteläge. Med tanke på de väldigt låga räntorna så är det också mycket låga boräntor, även om bankerna kanske inte har följt med reporäntan hela vägen till botten. Man ska förmodligen inte vänta sig att boräntorna sjunker mycket mer än de har gjort men däremot finns det förmodligen utrymme att pruta.

Snittet för listräntan för rörlig ränta (3-månadersränta) är för alla banker 1,57 procent just nu och det är billigt, men det går att få billigare om man kan pruta lite. Det är inte omöjligt att få en ränta på 1,2-1,3 procent om man bara har rätt förutsättningar när det gäller lån och ekonomi. Om man inte lyckas pruta hos sin egen bank har man också alltid möjligheten att kolla hos ett par andra banker för att se om de kan erbjuda något bättre. Att byta bank är ingen omöjlighet men många gånger kan det också räcka med att man ”hotar” med att byta bank för att befintliga banken ska ge med sig.

Kan man pruta ner sitt bolån med 0,2 procent eller något sådant så gör det faktiskt en hel del per år. Om du har ett lån på 2 miljoner så är skillnaden i ränta då 4 000 kr per år (sen blir det lite mindre om man amorterar på sitt lån under året men på ett ungefär). Det är pengar som man helt klart kan spendera på bättre saker.

Ett tips som rekommenderas är t ex att ta pengarna som man lyckats spara genom att pruta på sitt bolån och lägga undan dem på ett konto eller i någon form av säker investering och spara dem som en extra räntebuffert till den dagen räntan börjar bli lite högre igen. Tids nog kommer räntan gå upp ett antal procent och då blir dina lån ganska mycket dyrare. Att ha pengar sparade i en buffert som kan användas när detta händer är en skön känsla.

Ska man binda sitt bolån?

En annan fråga som många ställer sig är ifall man ska binda sitt bolån nu när det är billigt och läget är bra. Det finns inget helt säkert svar på den frågan då olika människor har olika inställning till den extra säkerheten som ett bundet bolån innebär.

I grund och botten är det dyrare att binda sitt bolån eftersom man idag får betala i snitt 1,57 procent i rörlig ränta och 2,10 procent för ett lån bundet på fem år. Dessutom har det historiskt sett varit dyrare att ha bundet bolån. Den rörliga räntan är alltså ett lite bättre alternativ men det är då också viktigt att man passar på att spara pengar till en buffert medan man har en låg ränta, som sedan kan användas när räntan går upp.

Att binda bolånet handlar huvudsakligen om säkerhet. Det är en slags försäkring som gör att man vet exakt hur hög ränta man kommer att ha de närmaste åren. Med tanke på hur stabil reporäntan har varit ganska länge nu och hur stabil ränteprognosen ser ut att vara så känns det dock inte som att det kommer hända så mycket med räntan de närmaste tre åren eller mer. Därför känns det onödigt att binda sin boränta i tre år eller mindre.

Av just detta skäl är räntan för ett, två och tre år inte speciellt mycket högre än den rörliga räntan. Snitträntan för tre år ligger på 1,69 procent medan rörliga som sagt ligger på 1,57 procent. Den som är för att binda sitt lån kanske argumenterar för att det är så liten skillnad att man lika väl kan binda lånet då och det argumentet har givetvis en viss validitet. Dock kan det handla om 2-3000 kr om året som man sparar på att köra rörlig ränta istället och med tanke på hur stabil reporäntan ser ut att vara framöver så är det nog inte så troligt att det kommer några stora höjningar inom de närmsta tre åren.

Ifall man ska binda sitt lån så är det i så fall på lite längre sikt så som fem år eller kanske ännu längre. Samtidigt får man då också betala lite mer i ränta. Det kommer förmodligen alltid att vara lite dyrare att ha en bunden ränta jämfört med rörlig och det man betalar för då är den där extra säkerheten. Det är bara frågan om det är värt pengarna.

Det logiska skälet till att binda sin ränta är att man själv tror att boräntorna kommer att gå upp på en nivå som är högre än det man har bundit sin ränta till, inom räntebindningstiden. Om man inte tror detta så är det ju tveksamt om det skulle vara värt att binda lånet. Dock ska man tänka på att bankerna också sitter och funderar på hur framtiden kommer att bli och de sätter sedan sina räntor efter hur de tror att ränteläget kommer att se ut om X antal år. Så det är sällan man egentligen får något ovanligt bra erbjudande på den bundna räntan.

Om man inte verkligen värderar säkerheten väldigt högt så är det oftast bäst med rörlig ränta, även om man inte vet helt säkert vad som kommer att hända i framtiden. Just nu känns det dock som en ovanligt säker och stabil period framöver och Riksbanken säger ganska tydligt att räntan kommer att vara fortsatt låg i ett flertal år framöver.

Därför tror jag mest på rörlig ränta och jag tycker att du kan försöka pruta på ditt bolån för att få ner räntan ytterligare. Du borde kunna få en ränta som ligger på 1,3 – 1,4 procent, så om du ligger högre än så har du en ganska bra möjlighet att spara pengar. När du förhandlar om en lägre ränta kan du lägga fram de positiva aspekterna i din ekonomi (om hela din ekonomi är samlad hos just den banken är det vanligen ett plus) och var tydlig med att du mycket väl kan byta bank om de inte är tillmötesgående, så ska det nog gå vägen.

Låna inte till julen i onödan – planera din julbudget

Julen är en speciell tid – julklappar, julmat, julpynt, träffa släkt och vänner, mysa och ha det trevligt. Alla vill vi ju att julen ska vara trevlig och bra och att alla ska vara glada, vilket ofta innebär att vi lägger ganska mycket pengar på att säkerställa detta. Det gör att julen också tyvärr är en tid då vi ofta spenderar lite för mycket pengar och kanske till och med skuldsätter oss. Det finns ett skäl till varför januari räknas som den fattigaste månaden på året.

I Sverige är julen den allra största högtiden och den som vi lägger allra mest krut på. Logiskt sett är det därför också den högtid som vi lägger klart mest pengar på. Det går inte direkt att klaga på det faktum att man vill att julen ska vara en extra rolig och bra tid, speciellt för barnen. Man kan inte gärna hytta med fingret och säga att det är dumt att vilja lägga lite extra pengar på att göra julen till något alldeles extra. Dock gäller det att man hanterar ekonomin på rätt sätt när man planerar julen.

Det är inte ovanligt att folk lägger mer pengar på julfirandet än de egentligen har råd med. Detta gör att det kan bli fråga om att ta lån eller att handla på kredit (vilket i princip är samma sak som ett lån bara att det funkar på ett lite annorlunda sätt). Att låna pengar för att klara julen är givetvis inte förbjudet och det kan vara ok om man gör det på rätt sätt. Dock är det oftast bättre att försöka lösa det på annat vis.

Här kan du läsa hur mycket svenskar normal lägger på julklappar.

Planera och spara till julen

De två bästa tipsen för att få en bättre ekonomi vid jul är att planera inför julen / lägga upp en budget och att man sparar pengar till julen i förväg. Dessa två tips hänger ihop ganska mycket eftersom man i princip måste göra den ena saken för att sedan kunna göra den andra.

För att kunna börja spara pengar till julen måste du ju ha planerat detta i god tid och du måste även ha koll på hur mycket julen kommer att kosta dig, så att du kan lägga undan lagom mycket pengar varje månad. Så de två tipsen går hand i hand så att säga.

Sätt upp en budget så du vet hur mycket pengar som går åt

En grundläggande sak är att fundera igenom hur mycket pengar du egentligen behöver för att klara alla julens kostnader. Börja med att göra en uppställning där du har med alla utgifter som julen för med sig. Om du inte vet exakt vad saker och ting kostar så får du försöka dig på en kvalificerad gissning. Ju närmare sanningen du kommer ju bättre men om du gissar är det ofta bättre att dra till med ett lite för högt belopp snarare än att sätta ett för lågt belopp.

Alla har givetvis olika poster på julen då en del åker iväg till släktingar för att fira meda andra firar hemma. En del gillar att ha många och dyra julklappar medan andra är mer måttliga. Du får göra din lista utifrån just ditt julfirande. Räkna in alla julklappar, julmat, julgran och julpynt, resor till och från släkt och vänner som du firar med, julkort, julmarknader – ja, vad som helst som är kopplad direkt till julen.

När det gäller julklappar behöver du givetvis inte sätta upp det exakta belopp som du handlade för förra julen utan du kan helt enkelt välja en summa som du tycker är rimlig att lägga på julklappshandeln detta året. Sen är tanken att du ska hålla dig till den totala summan när du handlar dina julklappar. Det är viktigt att man följer sin egen budget när julen väl kommer sen, annars riskerar man trots all planering ändå göra av med för mycket pengar.

När du väl har en budget klar så är det som sagt sedan tanken att du ska följa denna. Det behöver inte vara rätt på kronan men du bör vara nära. Ifall du lyckas komma under din maxbudget så är det givetvis ingen fara – du får bara inte komma så mycket över gränsen. Det innebär att du får vara duktig när du handlar julmat och julklappar etc och hushålla med pengarna så att du hamnar inom din budget.

Ifall du börjar närma dig max är det alltså dags att runda av. Glöm inte bort din budget i början av julshoppandet för då är risken att du spenderar för mycket på vissa saker och riskerar att få för lite pengar över till annat som är viktigt. Det gäller att hitta balansen där.

Spara till julen i förväg

Att ta ett lån har vissa likheter med att spara pengar varje månad. Det finns dock tre viktiga skillnader. Dessa skillnader gör att det är klart bättre att spara pengar för att ha råd till något än det är att låna pengar.

Den första skillnaden är att sparande sker i förväg – alltså innan du ska använda pengarna – och återbetalning av lån sker i efterhand. För den som är duktig på att planera finns möjligheten att börja lägga undan pengarna i förväg medan den som är dålig på att planera kanske först när julen börjar närma sig inser att det fattas pengar till allt som ska köpas.

Så om du t ex tänker dig att din jul kommer att kosta runt 7 000 kr totalt, med alla julklappar, julmat, julgran osv, så kan du antingen börja spara runt 580 kr i månaden hela året inför julen eller så kan du låta bli att spara och kanske få ta ett lån på 7 000 kr. Om du har lånat 7 000 kr så får du göra avbetalningar varje månad under exempelvis ett år i efterhand. Själva amorteringen på skulden skulle då också ligga på runt 580 kr i månaden men då får du även betala ränta på lånet.

Den andra skillnaden mellan att spara och att låna är just räntan som måste betalas. När du sparar pengar så kostar det dig inget. Du bara lägger undan de pengar du behöver och när det är dags att spendera dem så har du dem redo. Vid ett lån betalar du också ränta, vilket är pengar som man kan säga att du bara slänger i sjön. Vissa lån är man i princip tvungen att ta så som bolån och då är det kanske inte rätt att säga så, men om man har ett val mellan sparande och lån så är räntan onödiga pengar att betala.

Räntan på ett vanligt privatlån kan vara t ex 10 % på ett år. Det innebär att om du lånar 7 000 kr så är räntekostnaden någonstans runt 380 kr. Det är inte så farligt men det är ändå pengar du kunde ha sluppit att betala. Att det blir 380 kr och inte 700 kr som ju är 10 % av 7 000 kr beror på att du varje månad betalar av en del av lånet och räntan räknas sedan då på kvarvarande skuld.

Om du skulle ta ett SMSlån eller liknande litet lån blir det dock ganska mycket dyrare. Då kan den effektiva räntan ligga på 150 % eller mer. Då skulle du kunna få betala 4 – 5000 kr i ränta på ditt lån på 7 000 kr. Det skulle innebära att dina 7 000 kr skulle kosta dig 11 – 12 000 kr totalt, vilket är en lite tråkig deal.

Det är alltså inte speciellt konstigt att säga att räntekostnaden är en väldigt stor och viktig skillnad mellan att låna till julen och att spara till julen. Många tar dyrare mindre lån för att finansiera olika kostnadsposter vid jul så som julklappar. Det medför att de får stå ut med dessa extra kostnader i form av dyr ränta, som helt hade kunnat undvikas genom att spara inför julen istället.

Sista skillnaden mellan att spara och att ta ett lån är den extra risken som man tar och den osäkerhet som man lägger ovanpå sin privatekonomi. När man sparar pengar i förväg så har man alltid möjligheten att justera sitt sparande. Om man exempelvis råkar ut för några oväntade utgifter och har ont om pengar i några månader så är det enkelt att dessa månader bara låta bli att sätta undan sparpengar till julen.

När man har tagit ett lån och har en avbetalningsplan är det dock inte speciellt enkelt att få uppskov ifall man skulle få tillfälliga problem med sin ekonomi. Om du råkar ut för en oväntad utgift måste du ändå betala din räkning för lånet den månaden och då får du dra in på annat istället. Risken är också då att du plötsligt hamnar i en situation där du inte har råd att betala en räkning och en sådan sak kan vara första steget mot riktiga ekonomiska problem.

Att låna innebär alltid en viss liten risk för din ekonomi eftersom man binder upp sig och lovar att man ska betala si och så mycket varje månad under en viss tid så som två månader, ett år eller tre år. Pengarna har man förmodligen redan spenderat så det är inte så lätt att göra saker och ting ogjorda i efterhand. Man får alltså stå sitt kast och försöka lösa det hela på ett eller annat vis.

När man sparar har man friheten att göra förändringar som man själv behagar eftersom det inte finns några krav utöver de man själv har satt upp på sitt sparande. Finns det inga pengar att spara så kan man låta bli att spara helt enkelt. Det man får göra är att väga hur viktigt det är att ha pengar till andra saker en viss månad jämfört med hur viktigt det är att spara till julen.

Att låna ansvarsfullt till julen

Lån är inte dåligt per automatik. Det är lätt att man tänker att jag försöker måla upp lån rent allmänt som något dåligt och riskabelt och att min poäng blir att man aldrig bör ta ett lån. Det är dock inte det jag försöker säga. Jag är helt övertygad om att en del lån är bra och att vi alla kan behöva ett lån då och då. Det är dock stor skillnad på ett bra lån och ett mindre bra lån.

Ifall man vill låna ska man först och främst bestämma ifall lånet är nödvändigt. Ibland lånar man utan att det egentligen behövs och utsätter man sin ekonomi för en risk helt i onödan. Man får också betala en massa ränta i onödan. Fundera på om du verkligen behöver spendera de pengarna just nu – för om du behöver ta ett lån för att klara utgiften så innebär det troligen också att du har ont om pengar.

När du inte har så mycket pengar på kontot kan det vara ett tecken på att du har en begränsad ekonomi och små marginaler och då är det ofta bättre att undvika ett lån helt. Har man inte råd att betala kontant så ska man alltid fråga sig om man egentligen kanske inte har råd att lägga de pengarna över huvudtaget. För om man lånar måste man ju ha råd att betala dessa extra pengar vid ett senare tillfälle istället.

Andra steget är att räkna på vad lånet kommer att kosta och avgöra att man verkligen tycker att det är värt att betala den kostnaden som räntan utgör. För många dyra små lån blir räntan och avgiften för lånet riktigt höga och då anstränger man sin ekonomi extra mycket. Om man redan från början har lite ont om pengar i kassan så kan ett dyrt lån vara det som får bägaren att rinna över.

Vettiga alternativ när man vill finansiera julen

Om man bestämmer sig för att man tycker att det är ok med ett lån inför jul (vilket kan vara helt ok om man bara känner att man har en ekonomi som är så pass stark att man klarar av att återbetala lånet utan problem framöver) så ska man givetvis försöka välja ett bra lån.

Billiga privatlån bra för lite större lån

Ett vanligt privatlån hos en långivare med lägre ränta (så som storbankerna och en del andra långivare) är ett helt ok alternativ. Räntan är i dagsläget låg och med ett bra kreditbetyg kan du få en bra deal på din ränta. Privatlånet kan erbjuda en låg ränta och en lång avbetalningstid, t ex ett år. Den extra kostnaden för ditt julfirande blir då inte så hög och du har ganska gott om tid på dig att betala av lånet.

Det man ska tänka på med privatlån är att de flesta banker / långivare har en lägsta gräns och den kan vara på 10 000 kr eller 20 000 kr. Om du bara vill låna 7 000 kr så kan det alltså vara för lite pengar för att du ens ska kunna få ett sådant lån. Det är tyvärr oftast de dyrare mindre lånen som erbjuder belopp under 10 000 kr. Privatlån brukar också erbjuda lite högre ränta för folk som lånar mindre belopp med kortare löptid.

Kreditkort bra och smidigt sätt för kortsiktiga krediter

Ett kreditkort kan vara ett bra alternativ vid julhandeln. Det är ett alternativ framför allt för dem som klarar att återbetala skulden inom en eller två månader. Kreditkort har oftast en räntefri kredit som sträcker sig upp till 45-60 dagar. Om man kan utnyttja den krediten utan att betala ränta så är kreditkortet ett bra alternativ eftersom det i princip är gratis. Om man inte räknar med att kunna återbetala pengarna så snabbt är kreditkortet istället dåligt eftersom räntan i de flesta fall är extra hög.

Om man dock i första hand behöver lite pengar som kan återbetalas inom en eller ett par månader så kan det vara riktigt smidigt med ett kreditkort. När du väl har ditt kort och din beviljade kredit så kan du bara handla på utan att behöva krångla med låneansökningar osv. Det man ska tänka på är att den räntefria krediten bara är ”upp till” 60 dagar.

Exakt hur lång den blir beror på när du använt kortet i förhållande till fakturadatum. Om du shoppat med kortet precis innan fakturan kommer så kan dessa köp hamna på den fakturan och då ska den betalas direkt – om du istället shoppat direkt efter fakturan så har du som allra mest tid kvar på din räntefria kreditperiod och då kan du skjuta upp betalningen i t ex 60 dagar

Efter att dessa dagar har gått kan du fortfarande låta bli att betala men då får du dyr ränta på krediten och den stora fördelen med kreditkortet försvinner. I det läget rekommenderar jag inte längre kreditkortet för julhandel. Räntan på kreditkort är oftast klart högre än för vettiga privatlån och där kan du snabbt få betala ganska mycket extra på din kredit.

SMSlån / Snabblån har sina risker

De lån som kallas för smslån eller snabblån är korta krediter på upp till runt 10 000 kr. Vanligen ska dessa återbetalas inom 30, 60 eller 90 dagar (bland upp till ett år). Räntan och avgifterna för denna typ av lån är höga och det kostar klart mer att låna i denna form jämfört med t ex ett större klassiskt privatlån eller ett bolån.

Om man behöver ett mindre belopp och vet att det är lugnt att återbetala pengarna inom den kortare tidsramen så kan man givetvis ta ett sånt här lån men man ska då minnas att det är ett lån med en högre kostnad. Du får då alltid försöka väga fördelarna med nackdelarna och ta ett kvalificerat beslut. Om du är osäker är det bättre att låta bli att låna.

Ett litet snabbt lån kanske kan tyckas passa bra vid julen eftersom det passar in på de kriterier som finns – man kan låna lite mindre belopp, pengarna kommer in på kontot snabbt osv. Du ska dock räkna med att det blir klart dyrare att låna än om du hade sparat ihop pengarna i förväg. Du kommer att åta dig att betala tillbaka lånet de närmaste månaderna och det kommer då förmodligen att bli väldigt snåla månader. Om januari var fattigt tidigare så blir det helt klart värre om du också har ett lån med hög ränta att betala av.

Hitta bra lån när du väl har bestämt dig

För den som väl har bestämt sig för att lån är bästa vägen att gå så är mitt tips att inte bara ta första bästa långivare utan att ta sig tid att undersöka markanden och välja en bra långivare. Det finns så många att välja på inom både privatlån och SMSlån och skillnaden i ränta kan vara riktigt stor mellan olika aktörer.

Detta gör det väldigt viktigt att jämföra och kolla runt i förväg, så att du gör ett bra val och får ett prisvärt lån. Det är ingen vits att lånet ska kosta onödigt mycket. Man kan jämföra lån på olika sätt. Om man vill göra det helt själv kan man helt enkelt besöka olika långivare och fylla i deras ansökan för att få en offert. Nackdelen är att det tar en del tid.

Något som är smidigare är dock att använda antingen en låneförmedlare (där du kan ansöka en enda gång och bli sammankopplad med ett antal olika långivare) eller en bra och seriös jämförelsesida för lån. Den sistnämnda har förmodligen en stor lista över långivare och du kan se vilka som har låg ränta och bra villkor. Då blir det enklare att välja ut de långivare som man vill kontakta för en offert.

Genom att jämföra och aktivt välja bank / långivare kan man spara ganska mycket pengar. Ju större belopp man lånar och ju längre löptid ju mer pengar kan man normalt spara in på sitt lån. Att välja rätt typ av lån är dock givetvis också en avgörande grej då vanliga privatlån i de flesta fall är bättre alternativ än snabblån om man bara kan ta den typen av lån.

Kort sammanfattning av julens finansiering

För att sammanfatta det hela på ett ganska enkelt sätt så tycker jag att det bästa sättet att finansiera julen helt enkelt är att spara ihop pengarna till julbudgeten i förväg. Om du räknar med att börja direkt på nya året så har du i princip 11-12 månader på dig att spara och om du lägger en liten slant varje månad så blir det inte så mycket som ska ut per månad.

För att kunna veta hur mycket du ska spara behöver du en julbudget där du ställer upp julens alla kostnader, så att du kan avgöra hur mycket du bör spara per månad. När du gör din julbudget har du dessutom fördelen att du kan fundera igenom vad som är rimligt att lägga på julklappar, mat och annat under julen.

Kanske känner du att du tidigare har spenderat för mycket på julklappar i förhållande till din privatekonomi och då kan du bestämma att du sätter en lite lägre budget för detta till nästa år. På det här viset kan du anpassa din julbudget efter vad du faktiskt har råd med istället för att bara köpa en massa saker på känsla som sedan visar sig ha blivit allt för dyrt.

Det är givetvis väldigt viktigt att hålla sin uppsatta budget hyfsat bra sen också, för annars har man tappat en del av poängen med att ha en budget. Om man ändå spenderar mer pengar än man har budgeterat för så är risken att man slutligen också gör av med mer pengar än man borde. Det kan leda till ett och annat problem med ekonomin efter jul.

Om du väl bestämmer dig för att låna till julen istället för att spara i förväg så måste du komma ihåg vad detta innebär för din ekonomi. Det innebär en extra kostnad i form av ränta och även en viss extra risk då man aldrig vet med säkerhet hur privatekonomi kommer att se ut i framtiden. Detta blir ännu viktigare om man har små marginaler i sin ekonomi.

Slutligen så gäller det att välja rätt väg att gå. Kan man få ett billigt lån eller ska man använda ett kreditkort till julens utgifter? Allt beror på vilka förutsättningar man har. Kom bara ihåg att vad du än väljer så bör du fundera igenom ditt val noga och se till att sköta betalningarna ordentligt. Kom också ihåg att ett bra sparande alltid en viktig grund i en sund ekonomi och ifall du inte sparar pengar idag så är det något du helt klart bör se över.