Viktigt ha koll på grunderna bakom privatekonomin

I slutet av 2017 gjordes en undersökning av Finansinspektionen (FI) med mål att titta lite närmare på hushållens finansiella förmåga och även till viss del deras förståelse för grundläggande ekonomiska begrepp och hur man räknar ut saker som kan behöva räknas ut. Resultaten var intressanta.

För det första kom man fram till att de allra flesta har en relativt stark ekonomi nu och att det är få som är helt utan pengar i slutet på månaden. Endast 6 procent uppgav att de var utan pengar när månaden närmade sig sitt slut och det har också skett en ganska stor ökning när det gäller den grupp som säger att de aldrig har slut på pengar vid månadsskiftet.

De som hade problem var föga överraskande ensamstående föräldrar (17 procent av dem sa att de har svårt att få pengarna att räcka till hela månaden) och unga i åldrarna 18 till 29 (där 11 procent hade problem). Äldre verkar inte ha några stora problem trots att det klagas mycket på dålig pension. Där var det endast 3 procent som hade ont om pengar.

Undersökningen kollade även hur många som har svårt att klara en oförutsedd utgift på 20 000 kr och där är det 13 procent som säger att de inte skulle klara detta utan att behöva låna, sälja något eller på annat vis skaffa fram extra pengar. Bland ensamstående med barn är denna siffra 22 procent.

Detta säger att det ändå är ganska många som skulle klara av en oförutsedd utgift och därmed har någon typ av buffert eller sparade pengar att ta ifrån, vilket är trevligt. Dock skulle man ju givetvis vilja att fler kunde ha denna trygghet. Samtidigt kan man ju koppla ihop det här med att ha pengar över i slutet på månaden med möjligheten att spara till en buffert och för t ex ensamstående föräldrar så förstår man då att det är svårt att hitta pengarna varje månad för att få till ett bra sparande.

Kunskap enormt viktigt för att kunna sköta sin ekonomi på ett bra sätt

Huvudfokus i detta inlägg ska dock inte vara den del av undersökningen som jag gick igenom ovan utan mer hur bra (eller dålig) koll svenskar har på hur saker fungerar inom privatekonomi och matematiken bakom. Det verkar nämligen som att det är många som har allt för dålig koll på väldigt grundläggande saker och det kommer givetvis påverka ens val och hur man sköter sin ekonomi.

När frågan kom upp hur bra informerad man är om olika viktiga saker som rör privatekonomin – som bolånet, skatter, pensionen och fondsparande – så var det många som sa sig inte ha så bra koll på saker. Detta är ju inte så bra med tanke på hur viktiga alla dessa delar är för ekonomin och det handlar om mycket pengar idag eller i framtiden.

Skattesystemet var det 68 procent som sa sig ha ganska bra eller bra koll på och endast 9 procent som inte hade nån koll alls. Hemförsäkring verkade folk känna sig mest trygga med. Dock var det värre på andra områden. Hela 40 procent sa sig ha liten koll eller ingen koll alls på pensionssystemet. 36 procent sa sig ha liten eller ingen koll alls på hur fondsparande funkar och 34 procent har liten eller ingen koll alls på bolån.

Bolån är ju en av de största och viktigaste sakerna att ha koll på för den löpande ekonomin, månad till månad. Eftersom det är en av de största utgifterna, som kan handla om riktigt mycket pengar på sikt, är det viktigt att ha hyfsat bra koll. Risken är annars att man får för dålig ränta och förlorar en massa onödiga pengar eller att man får problem med får små marginaler när räntan går upp osv.

Fondsparande är viktigt för framtiden på flera olika plan. Till stor del handlar det om att få en bra avkastning på sina sparpengar så att man kan få ihop till ett bra sparkapital på sikt. Det är pengar som kan vara väldigt viktiga och därför är det ju bra att ha koll på vad som gäller, vilka fonder man ska välja, vilken strategi man ska ha när man sparar osv. Att folk har dålig koll på detta är synd då det är en betydelsefull spar- / investeringsform som borde vara grunden i de flesta människors privatekonomiska sparande.

Pensionssystemet är också väldigt viktigt att ha koll på eftersom det i princip handlar om hela ens pension och hur man kommer kunna leva då man blir gammal. Pensionen är ju tiden då man ska njuta av allt jobb man har gjort under sitt arbetsliv och kunna ha det bra, helst utan att behöva oroa sig för ekonomin. Då vill man ju ha koll på pensionssystemet så att man vet vad man har att vänta sig plus om man behöver spara privat eller göra annat för att förbättra sin pension.

Grundläggande räknekunskaper inom privatekonomi ett måste

Det som känns mest skrämmande med undersökningen är vad den visade gällande svenskarnas kunskaper om hur man räknar ut saker och hur grundläggande grejer så som ränta eller aktier fungerar. Detta är sådant som är en sån viktig och grundläggande del av vår privatekonomi att det verkligen kan påverka oss negativt att inte ha koll.

Vi tar varje månad beslut som påverkar vår privatekonomi och som påverkar oss själva på sikt. Hur ska vi spara pengarna som vi fick över denna månad? Ska vi ta ett lån och vad kan det tänkas kosta? Kan vi köpa en ny bostad och vad kan den kosta som mest? Ska vi skaffa ett nytt abonnemang och hur påverkar det vår ekonomi osv.

Väldigt många av dessa frågeställningar och beslut påverkas i grunden av matematiska uträkningar som hjälper oss att ta besluten och välja de bästa alternativen. Är lån A bättre eller sämre än lån B och hur påverkas vi av att räntan går upp från 1,5 till 1,8 procent? Hur mycket värdeminskning är det på nya bilen? Hur bra avkastning kan man få på fonderna eller genom att spara pengar på ett sparkonto? Det blir ganska stora problem om vi inte förstår matematiken bakom dessa frågor eller vet hur man räknar ut saker korrekt.

Risken att vi tar fel beslut blir klart större om vi inte klarar av uträkningarna och antingen räknar fel eller om vi inte ens bryr oss om att försöka räkna på det för att vi inte förstår hur vi ska gå till väga. Det är många områden inom privatekonomin som påverkas av detta och det är mycket pengar som står på spel totalt. Det är av detta skäl oroväckande när folk inte kan räkna.

Resultatet av undersökningen skrämde mig

Undersökningen ställde några frågor om t ex ränta, investeringar och hur man räknar med procentsatser och svaren visade att många tyvärr har väldigt dålig koll. En fråga var som följer:

“Anta att du har 100 kr på ett sparkonto med 2 procents ränta. Hur mycket tror du att du skulle ha på kontot efter 5 år om du låter pengarna växa på kontot?”

Den tillfrågade fick flera alternativ och rätt svarsalternativ var “Mer än 102 kronor”. Detta klarade endast 78 procent av de tillfrågade. Alltså är det ungefär en femtedel av svenskarna som inte alls förstår sig på ränta och ännu mindre hur det funkar med ränta på ränta. Detta är inte så bra med tanke på att allt vanligt sparande bygger på den principen.

Att ha koll på att 2 procent ränta på 100 kr på ett år innebär att man har 102 kr på kontot efter det året är slut är ju inte supersvårt och att det då skulle bli minst 2 kr mer varje år i fem år känns ju då inte speciellt svårt att lista ut. Ändå hade så många fel och många verkade tro att man inte skulle få så mycket pengar från räntan.

Många hade också dålig koll på inflationen då en fråga handlade om att man hade 1 procent ränta på sparkontot och inflationen var 2 procent och då var det bara 60 procent av de tillfrågade som förstod att man efter ett år kunde köpa mindre för de pengarna än man kunde tidigare, eftersom inflationen var högre än räntan på pengarna.

Det här med inflation är lite lurigt men också något som är viktigt att förstå, speciellt med dagens låga sparräntor. I praktiken förlorar vi hela tiden lite pengar på att ha våra sparpengar liggande på sparkonto med så liten avkastning, eftersom allting hela tiden blir lite dyrare. Det behöver folk förstå, så att de aktivt letar efter sätt att investera pengarna som ger en rimlig avkastning.

En fråga som illustrerar hur dåliga svenskarna verkar vara på matte och på så grundläggande och viktiga saker som procentsatser och bråk var en där man sa att en sak idag var värd 60 000 kr och att det var två tredjedelar av dess ursprungliga värde. Frågan var hur mycket den var värd från början. Svaret är 90 000 kr men detta kunde bara 56 procent av de tillfrågade.

Det innebär att bara lite mer än hälften av svenskarna verkar kunna grundläggande matte av det slag som är väldigt vanligt förekommande i privatekonomin. Bråk och procent är vad man använder mest frekvent utöver det allra vanligaste såsom plus, minus och multiplikation. Det behövs för att räkna på räntekostnader, skatt och moms, avdrag, avgifter, avkastning och ränta på kapital och en hel del andra saker.

Vi behöver bli bättre för att ta hand om våra pengar

Med så dåliga kunskaper blir man orolig för många svenskar och hur de klarar sin ekonomi. Kanske det inte märks på så vis att man får ekonomiska problem rakt av, men det känns som att risken är att man tar sämre beslut, missar chanser att spara pengar och får sämre avkastning än man borde ha fått och så vidare. Det kan handla om en hel del pengar som går förlorade just på grund av att man har för dålig koll på de allra mest grundläggande sakerna.

Det är just det här som är skälet till att jag förespråkar att man lägger in privatekonomi och ekonomikunskap som ett obligatoriskt ämne i skolan. Jag vet att många är tveksamma till vad man ska ha all kunskap inom matematik till när man kommer ut i verkligheten efter skolan och visst kanske man inte behöver använda allting man lärt sig. Dock finns det viss matte som är väldigt bra att kunna.

Med hjälp av ekonomikunskap kan man få lära sig om sparande, räntor, inflation, investeringar (aktier och fonder, investeringssparkonto etc) och avkastning, bolån och andra lån, att göra en budget, inkomster och utgifter och hur man kan spara in på sina utgifter plus en hel del annat. Dessutom kan man även få lära sig den matematik som krävs för att kunna räkna på saker i sin privatekonomi.

Med en nära koppling mellan mattelektionerna och lektioner i ekonomikunskap kan man få en mer praktisk tillämpning och de unga kan förstå i vilka sammanhang matte är bra och när man kan få användning för olika typer av beräkningar. Det gör säkert att det blir lite enklare att förankra matematiken i vardagen samtidigt som man tidigt lär sig att räkna ut saker som är väldigt bra att kunna räkna på i sin ekonomi.

Den samlade kunskapen från mattelektionerna och från lektioner i ekonomikunskap kommer att göra att folk har koll på alla viktiga aspekter av privatekonomi, att de kan ta sina beslut baserat på mer kunskap och förståelse, att de kan vara mer kritiska och hitta bättre lösningar, att de kan få igång ett bra sparande och få bättre allmän koll på sin ekonomi genom t ex en bra budget. Om de även kan räkna bättre så kan de dessutom tänka rätt när de funderar igenom sina alternativ och räknar på sin ekonomi. Detta kommer betyda mycket för många.

Få din budget att gå ihop när du fått barn

Barn är något av det mest fantastiska man kan få och livet blir sig inte likt efter första barnet. Det mesta ändras på ett eller annat sätt och en av de sakerna är ekonomin. Barn betyder extra utgifter och det är viktigt att man planerar ordentligt för att det ska gå ihop. I detta inlägg ska jag gå igenom det viktigaste när det gäller ekonomi, budget och barn.

Det är viktigt att man är medveten om att det blir en förändring rent ekonomiskt när man får barn. För det första kostar barnen pengar i sig med allt som de behöver för att klara sig. Dessutom blir det nästan alltid ett inkomsttapp i samband med barn då en eller flera föräldrar kommer vara föräldralediga. Minskade inkomster ger lite samma effekt som ökade utgifter och det är något som man måste tänka på när man gör sin budget.

Vikten av att ha en budget

En budget är alltid att rekommendera, vare sig man ska ha barn eller ej. Det är ett sätt att få en bra överblick över sin ekonomi och vilka pengar som kommer in och går ut. Med en budget kan man se att allting går runt och att det finns pengar över när alla utgifterna är betalda.

I grunden är en budget så enkel att man ställer upp alla sina inkomster på en sida – lön, bidrag, CSN eller vad det nu kan vara som gör att man får in pengar på kontot. På andra sidan ställer man upp alla sina utgifter. Här ska man ha med både fasta kostnader som boendekostnader (hyra / ränta + amortering, elräkning, försäkringar, Internet och tv, vatten och avlopp, avgift till förening etc) och rörliga kostnader (mat, gym, mobilabonnemang, nöjen etc).

Det är viktigt att man även tänker på utgifter som kommer mer sällan än varje månad. T ex att man tar med t ex service på bil och bilskatt eller räkningar som kommer en gång i kvartalet eller årligen. Dessa kan vara lätta att glömma men man ska ju även ha råd till dem till slut. Om något betalas årligen så dela summan på 12 och lägg till den i din budget.

En annan viktig sak är att man tar med sådant som kanske inte alltid innebär uppenbara kostnader. Det kan vara hygienprodukter (som bara slinker med när man handlar mat oftast), frisören, Netflix och Spotify, bankens avgift för din Internetbank eller lite vad som helst. Tänkt brett och få med så mycket som möjligt för att få en rättvisande bild av hur mycket pengar som du verkligen gör av med varje månad. Bättre lite för mycket än lite för lite.

Sparande får inte glömmas bort

Poängen med en budget är att få en klar överblick över hur mycket pengar man har över varje månad efter att alla räkningar och utgifter är betalda. Tanken är att det ska finnas en hyfsad summa kvar här då man sedan också ska lägga undan pengar till sparande. Detta bör också läggas in i budgeten så att man har en plan för hur mycket man sparar.

Du kan med fördel spara 3-5 000 kr i månaden men här gäller det givetvis att du anpassar sparandet till vad som är rimligt. Att skippa sparande är dock inte bra då man som minst bör ha ett buffertsparande och lite privat pensionssparande. Sen kan man ju även t ex ha sparande till barnen, halvlångt sparande till ny bostad eller bil eller kortsiktigt sparande till resor eller till julfirandet osv. Det finns mycket som är värt att spara pengar till.

Har man lagt in t ex en tolftedel av årliga bilskatten i sin månadsbudget så ska den givetvis inte betalas varje månad men man kan med fördel också spara de pengarna på ett konto i väntan på att den räkningen dyker upp, så blir det inte panik och pengabrist när den väl kommer. Jag har själv ett speciellt konto för “kommande utgifter” så att jag inte måste rensa kontot den gången en stor och mer oregelbunden utgift dyker upp.

Budget även bra för att förändra sin ekonomi

Förutom att använda sin budget för att pussla ihop ekonomin och se vad som är rimligt går det även att använda en budgetkalkyl för att se över sin ekonomi för att hitta sätt att spara in pengar om det behövs.

Tanken är att man ställer upp sina utgifter för att se vad som drar mycket pengar och var man eventuellt kan göra besparingar. Det är mycket enklare att se och förstå vad man kan spara pengar på om man ställer upp det tydligt i en budget, för så är det så mycket enklare att se när man gör av med för mycket pengar på något.

Detta kan gälla speciellt för sådant som nöjen, shopping, restauranger, fest, cigaretter, läsk och godis och annat som egentligen inte är ett måste. Sådana saker kan snabbt suga upp en stor del av en budget och med en mängd småköp tänker man inte alltid på det på samma vis som man tänker på att man betalar hyran eller liknande.

Men om man lägger in i sin budgetkalkyl hur mycket pengar man i genomsnitt gör av med på t ex restaurangbesök och utemat eller kläder så kan man snabbt se om det är lite mer än man egentligen borde spendera. Då har man här möjlighet att bestämma sig för att dra ner på de kostnaderna. Man kan bestämma ett tak för hur mycket man får lägga på en viss sak, som t ex kläder, varje månad och sen försöka hålla sig till detta.

Tack vare att man gjort en budget kan man också enklare se vad man har råd med att göra av med på t ex kläder eller utemat en viss månad. Man vill ju att det ska gå runt och att man ska ha råd med alla räkningar, sparande och alla de viktigaste nöjena och inte hamna på minus. Om man handlar kläder för 1 500 kr per månad kan det behöva justeras till 750 kr i månaden för att man ska ha råd till viktigare saker.

Budget när man ska ha barn

När man ska ha barn, speciellt vid första barnet då man har sämre koll på vad det innebär rent ekonomiskt, gäller det att tänka framåt och planera. Det blir extra viktigt att göra en ordentlig budget eftersom det närmaste året efter barnets födsel förmodligen kommer innebära både högre utgifter och lägre inkomster.

Utgifterna består i allt som ett barn behöver såsom blöjor, tvättlappar, amningskupor, salvor, mjölkersättning / välling / barnmat och nya kläder allt eftersom barnet växer. Lägre inkomst har man för att man är föräldraledig och det innebär att man får som mest 85 procent av sin tidigare inkomst. Sen beror det även på hur många dagar man väljer att ta per vecka och lite sådant, vilket jag ska gå igenom längre ner.

För att kunna planera in sin föräldraledighet och hur många dagar man kan ta och hur man ska sprida ut den osv behöver man göra en budget, för man behöver se vilken månadsinkomst man klarar sig på och då speciellt med de nya utgifterna för barnet inlagda i budgeten. Utan en budget blir allting en chansning och då är risken stor att man inte får det att gå runt.

Engångsinköp till bebis

Inför första barnet ska man köpa in en massa saker som man måste ha för att klara sig. Ofta är listorna med saker som man “måste” ha överdrivna och det man verkligen behöver är ett grundutbud med några viktiga saker såsom ett babyskydd (bilstol för bebis), barnvagn, skötbord / skötbädd, spjälsäng och kläder. Sen lite småsaker som filtar, handdukar och liknande.

Om man ska tro de långa listorna med saker så behöver man allt ifrån babymonitor till babynest (liten madrass med kanter som bebisen kan sova i och som kan användas i föräldrarnas säng) och babysitter. Dock är många av dessa sakerna inte alls nödvändiga utan mer ett tillval för dem som känner för det. Om man köper på sig alla saker i förväg blir det snabbt riktigt dyrt och även de saker som man bör ha kan kosta en hyfsad slant.

De tips jag kan ge när det gäller dessa engångsinköp är följande:

Köp lite lagom med saker i förväg

Du behöver inte köpa precis allt som går att köpa till din bebis i förväg. En del saker behöver du egentligen inte alls (de kan vara smidiga men ej nödvändiga) och andra saker kanske du inte behöver förrän efter ett halvår och kan vänta med dem.

Du behöver inte heller köpa alla kläder i förväg. Det är lätt hänt att man köper på sig saker men man vet ju inte hur stor bebisen är när den kommer och de växer så fort att det ibland är svårt att ens hinna ha på alla plagg innan de har växt ur dem.

Mycket går att köpa begagnat

Du behöver inte ha alla saker helt nya. Det finns väldigt mycket bättre begagnat som funkar i princip lika bra som nya saker. Dessa prylar är ofta mycket billigare än helt nya men har samma funktion.

Med tanke på att barn växer upp så fort så kan saker som man köper begagnat vara max ett par år gamla och inte alltför använda. En liggvagn kanske t ex inte används mer än första året och sen är det sittvagnen som gäller och likadant kan det vara för andra produkter.

Du kan även själv sälja saker sen när ditt barn har växt ur dem, om du inte vill spara till nästkommande barn. Då kan du får tillbaka en del av investeringen och ha pengar att lägga på annat.

Spara ihop pengar inför inköpen

Även om du inte är helt tokig och köper allt som går att köpa så kommer det ändå kosta en del med de viktigaste prylarna. Speciellt om du vill köpa helt nytt. Därför behöver du ha pengar redo för detta när det börjar bli dags.

En vagn kan kosta från 4-5 000 kr och upp över 10 000 kr och allt det andra går också på några tusenlappar och därför gäller det att man har lite pengar sparade. Det är inte speciellt smarta att köpa på avbetalning eller att låna pengar för dessa köp då det kostar onödigt mycket i räntor och avgifter och dessutom skapar högre risk i din ekonomi.

Du kan därför med fördel spara pengar och de flesta har åtminstone kanske runt 7-8 månader på sig att börja spara när de väl inser att de väntar barn. Lägger man undan 750 kr i månaden eller något sådant från att man förstår att det ska komma en bebis så har man redan där fått ihop en bra grund för inköpen (750 x 7 = 5 250 kr).

Ökade utgifter när man har barn

Dina utgifter kommer att öka en del när du har barn, så är det bara. När de är nyfödda är det kanske inte så farligt mycket som måste köpas varje månad men det är ändå en del. Framför allt är det blöjor som går åt och det går många sådana också för den delen.

En bebis kan göra av med runt 8 blöjor om dagen vilket innebär ca 240 blöjor i månaden. Ett paket med Libero Newborn 2 med 88 blöjor kostar 108 kr eller något sådant (det finns även dyrare varianter). Du behöver upp mot tre sådana paket i månaden för att hålla ditt barn med en torr rumpa. Bara blöjorna kan alltså kosta över 300 kr i månaden.

Det är dock en del saker som krävs för att det ska gå runt så som amningskupor (vilka suger upp bröstmjölk som gillar att rinna i tid och otid), tvättlappar, salvor, barnolja, babypuder osv. Utgifterna är helt enkelt lite högre än utan barn och det blir mer ju äldre de blir.

Det är viktigt att försöka göra en ungefärlig beräkning av vad utgifterna kan bli en normal månad och att lägga in detta belopp i din budget. När du ska räkna ut hur du ska få din ekonomi att gå runt och hur mycket du kan ta ledigt osv behöver du ha så rättvisande siffror som möjligt.

Barnbidraget hjälper till

Som tur var får man barnbidrag och för ett barn är det nu för tiden 1 250 kr per månad (sedan det höjdes med 200 kr 1 mars 2018). Dessa pengar räcker ofta till det mesta av de löpande kostnaderna för barnet när det är litet men med åldern kan det tänkas att barnbidraget räcker sämre.

Tack vare barnbidraget behöver du troligen inte oroa dig allt för mycket för att inte ha råd till de vanliga sakerna som en bebis behöver. Maten får ju bebisen från mamman. Om man inte kan amma kan man behöva köpa ersättning istället och då kan det kosta en del men för de flesta räcker det med bröstmjölk.

Nu när barnbidraget höjdes med 200 kr är det många som förespråkar att man ska ta dessa 200 kr och lägga dem på sparande till barnet, vilket inte är en så dum idé. Tanken är att man förmodligen klarade sig bra med gamla barnbidraget på 1050 kr och att dessa extra 200 kr borde kunna avvaras till något annat än barnets normala utgifter.

Sparande är då ett bra exempel och om man börjar spara i god tid kan man få ihop en bra summa med åren. Om man börjar spara 200 kr när barnet är nyfött och sparar 200 kr varje månad så har man på 16 år (året då barnbidraget slutar) fått ihop 38 400 kr bara i investerade pengar. Lägg till detta även många tusenlappar i ränta / avkastning så är du snabbt uppe en bra bit över 50 000 kr. Det är en bra start på livet för ditt barn!

Föräldraledighet och lägre inkomster

En av de stora grejerna med att få barn är att man förmodligen kommer vara föräldraledig. Man kan dela upp föräldraledigheten på ganska många olika vis och det finns möjlighet till ganska mycket variation.

Det som gäller är att man totalt har 480 dagar att ta ut och av dessa dagar är 390 dagar på sjukpenningnivå medan 90 dagar är på lägstanivå (vilket ger 180 kr om dagen). Varje förälder har minst 90 dagar som är öronmärkt för just dem och som inte går att byta bort till den andre föräldern. För barn födda 2015 eller tidigare är endast 60 dagar öronmärka för en viss förälder.

Sjukpenninggrundande inkomst (SGI) är den inkomst som används som grund för beräkningen av ersättning när du får sjukpenning eller föräldrapenning. Den baseras på din inkomst när du har arbetat minst 240 dagar i sträck innan förlossningen. Ju högre inkomst ju mer kan du få i föräldrapenning.

Du får normalt ca 80 procent av din vanliga inkomst innan skatt om du tar ut full ledighet. Detta innebär att du tar ut sju dagar i veckan med dagar på sjukpenningnivå. Max föräldrapenning du kan få per dag är dock 967 kr då det finns ett tak. Det är alltså lite konstigt på så vis att du ju normalt arbetar fem dagar i veckan men måste ta ut sju föräldradagar för att få max ersättning.

Många väljer att inte ta ut sju dagar i veckan för att kunna förlänga tiden de kan vara lediga. Om man t ex istället tar fem dagar i veckan så kan man få en längre ledighet totalt. Dock får man ut mindre pengar från Försäkringskassan. Min sambo tar just nu ut fem dagar i veckan på full nivå och hon får ut ca 10 500 kr i månaden jämfört med ca 19 500 kr normalt (lön 25 000 kr innan skatt). Hon har dock också lite extra pengar i föräldrapenning då hon jobbar på en myndighet.

Skillnaden är som du kan se ganska stor när det gäller inkomster före och under föräldraledighet (sambon får ut ca 54 procent av sin vanliga lön) och därför måste man planera ordentligt. Man måste göra en bra och utförlig budget för att verkligen kunna se vad man har råd att göra och hur mycket pengar som minst måste komma in för att man ska ha råd att betala alla räkningar osv.

Därför är en budget så viktig. Det är svårt att planera sin föräldraledighet utan att räkna på vilka inkomster man kommer att ha och vilka alternativ som finns om man t ex tar någon dag mer eller mindre. Kanske vill man vara ledig i ett år eller kanske ett och ett halvt år och kanske vill man spara dagar till senare. Allt beror på hur man kan få sin ekonomi att gå ihop.

Räkna gärna på lite olika varianter och testa med er budget. Om ni funderat på att göra några förändringar som att köpa ny bil eller ny bostad ska dessa givetvis också räknas in. Glöm inte att en sund privatekonomi behöver en del sparande och extra marginaler också.

10 intressanta fakta om kreditupplysningar

Kreditupplysningen används av företag för att få en snabb och överskådlig bild av din ekonomi innan de vågar lita på dig och din betalningsförmåga. Den används givetvis vid lån och ifall man vill handla på avbetalning eller lägga upp en kredit / skaffa kreditkort. Den används också ofta av företag som erbjuder abonnemang, t ex mobiloperatörer, speciellt vid de tillfällen man betalar för tjänsten i efterskott snarare än före.

I en kreditupplysning finns mycket bra information att hämta så som din årsinkomst (från tjänst, näringsverksamhet och kapital), befintliga skulder, aktiva betalningsanmärkningar och eventuellt skuldsaldo hos Kronofogden. Det går ofta också att se hur många gamla förfrågningar det finns om kreditupplysning och från vem. Ibland står det också ett kreditbetyg som är ett slags sammanställning av din ekonomiska styrka i form av ett betyg.

Här kommer lite intressant fakta som är bra att veta

  1. Många likställer en kreditupplysning med UC. UC är dock bara ett företag som erbjuder denna tjänst, vid namn Upplysningscentralen. UC ägs av de stora bankerna gemensamt och är den största aktören, men det finns även ett antal andra företag som har samma tjänster, t ex Bisnode.

  2. Att ha många förfrågningar om kreditupplysning är betraktat som mindre bra. Det kan anses vara en indikation på att du försöker ta många lån och krediter eller att företag är osäkra på din ekonomiska styrka. Man ska därför försöka hålla antalet förfrågningar nere så mycket som möjligt.

  3. Ett sätt att hålla antalet förfrågningar om kreditupplysning nere när man letar efter ett bra lån är att använda ett låneförmedlare när man ska jämföra lån. Då ansöker man hos förmedlaren och istället för att få en kreditupplysning per långivare så har man en så kallad samlad kreditupplysning som alla delar på. Det är klart bättre. Ett sådant exempel är låneförmedlaren Sambla.se, där du kan ansöka om att låna pengar hos 20 långivare på bara en enda kreditupplysning.

  4. Något som syns på kreditupplysningen är ifall du har några betalningsanmärkningar. Många tror att dessa skapas hos Kronofogden. Det är dock inte så. Betalningsanmärkningar skapas och hanteras bara hos kreditupplysningsföretagen. De övervakar när det skapas ett betalningsföreläggande hos Kronofogden och då lägger de in en anmärkning i sina system.

  5. Du får alltid någon typ av verifikation på att någon har begärt ut en kreditupplysning i ditt namn. Detta kan vara bra att veta. Om man får ett besked om att en kreditupplysning är tagen och man inte vet skälet (t ex att man nyligen ansökt om lån) så kan det vara en liten varningssignal. Det kan vara så att någon har stulit din identitet och lånat eller handlar på avbetalning i ditt namn. Så kolla upp så att du vet varför du få alla kreditupplysningar som är gjorda.

  6. En betalningsanmärkning är ofta en klart negativ grej, som lätt kan dra ner ditt kreditbetyg och göra så att du inte blir godkänd att låna osv. Många långivare har som regel att man inte får ha någon aktiv anmärkning och nekar då direkt. Man får en betalningsanmärkning för en obetald skuld på belopp så små som från 100 kr och den finns sedan kvar i hela tre år.

  7. En kreditupplysning tittar alltid på dina inkomster från tidigare år, eftersom de hämtar in uppgifter från t ex Skatteverket. För att det ska finnas registrerat måste du ha deklarerat osv, så det innebär att du inte direkt kan dra nytta av en löneförhöjning eller ett nytt jobb med högre lön direkt. Du måste då vänta tills alla nya inkomster är korrekt registrerade hos Skatteverket.

  8. Ditt kreditbetyg är din ekonomiska styrka sammanfattat i ett betyg. Där ingår i princip allt som kan vara viktigt, även om du har haft många andra kreditupplysningar på senaste tiden. Ditt betyg kan alltså variera hela tiden beroende på vad som händer med dig och din ekonomi. Det är inte alltid du själv kan se på din kreditupplysning vad ditt betyg är.

  9. Som jag skrev tidigare finns det flera olika kreditupplysningsföretag så som UC och Bisnode. Jag skrev även att det kan vara negativt att ha allt för många upplysningar i sitt namn. Dock har UC bara koll på gamla kreditupplysningar som är gjorda hos dem och inte på sådana gjorda hos Bisnode och andra konkurrenter (och samma är det för de andra företagen). Därför kan det vara en viss fördel att få sina kreditkollar utspridda på olika företag, om man är rädd för att antalet kreditupplysningar ska dra ner ens kreditbetyg.

  10. En kreditupplysning görs inte bara om man vill ta ett lån, öppna kredit eller handla på avbetalning, även om detta är klassiska tillfällen. Det används också i andra situationer då ett företag vill ha koll på din ekonomi – t ex när du skaffar mobilabonnemang, hyreslägenhet (speciellt kanske av privata hyresvärdar som kan vara petigare) eller prenumerationer. Alla gånger då du inte nödvändigtvis betalar i förväg och då uteblivna betalningar kan vara ett problem. Detta innebär även att t ex betalningsanmärkningar inte bara sätter käppar i hjulen när man lånar utan även vid ett flertal andra tillfällen.

Avskaffa ISK nu när det börjat ta fart?

Det var inte speciellt länge sedan pensionsförsäkringar och IPS (individuellt pensionssparande) mer eller mindre avskaffades i och med att man tog bort möjligheten att göra avdrag för dessa sparformer. För att inte pengarna skulle dubbelbeskattas (först vanlig skatt och sedan inkomstskatt när du tar ut pensionen) så blev det alltså bättre att placera dem någon annanstans.

Det alternativ som lanserades som en slags ersättning till dessa sparformer var Investeringssparkontot, vilket var en ny slags konto där man kunde äga aktier, fonder och liknande. Det som stack ut när det gällde ISK var att man inte betalade skatt på vinsten när man sålde en aktie eller fond, så som det varit på vanliga fondkonton och liknande. Här skulle man istället betala en schablonskatt årligen baserat på statslåneräntan och hur mycket pengar man har på sitt ISK vid olika tidpunkter under året.

Tanken med ISK var att det skulle vara mycket smidigare för vanligt folk att hantera då man skulle slippa deklarera varje försäljning. Man kunde då byta fonder fritt utan att behöva oroa sig för en massa pappersarbete. Det var också en sparform med relativt låg ränta, åtminstone just nu när ränteläget är väldigt lågt.

ISK passar riktigt bra för långsiktigt sparande, framför allt i aktier och fonder. Eftersom man betalar en schablonskatt årligen, vilken betalas oavsett om investeringarna har gått upp eller ner, så är det enda riktiga kravet att man tror att de investeringar i aktier och fonder etc som man väljer att ha på kontot kommer att ha en avkastning som överstiger skatten.

Kontot passar alltså bäst till aktier och aktiefonder och mindre bra till t ex räntebärande papper eller räntefonder eftersom avkastningen på dessa är lägre och de kan ätas upp av skatten.

Väldigt hype med ISK ett tag

I samband med att man tog bort sista avdragen för IPS och pensionsförsäkringar så började de flesta banker och rådgivare och även staten själva basunera ut att ISK är den naturliga ersättaren för pensionssparande och annat långsiktigt sparande. Det var ju logiskt att ha en vettig ersättare redo i detta läge då väldigt många måste styra om sitt pensionssparande från IPS och pensionsförsäkring och någonstans ska man ju ha sina pengar.

Man kan inte heller direkt klaga på att ISK har pekats ut som det naturliga sättet att spara till pensionen med tanke på att det är ett bra och smidigt sätt att investera pengar i t ex aktier och fonder. Nackdelarna är att man får betala skatt även om investeringarna har gått minus under året och att man inte kan kvitta sina förluster mot vinster så som man kunde göra på ett fondkonto eller vanlig aktiedepå etc.

Dessa nackdelar vägs dock upp av att det är smidigt att använda ett ISK och att räntan är relativt låg. Även om man måste betala ränta oavsett om investeringarna har gått plus eller minus så vägs detta upp av att räntan är så pass låg. Det gör att man inte behöver komma upp i en allt för saftig årlig avkastning för att gå med vinst.

Idag är det väldigt många som har skiftat över till att använda ISK för sitt långsiktiga sparande just för att det är smidigt och att räntan är överkomlig. Men man ska nog vara på det klara med att väldigt många bytt till ISK helt enkelt för att det inte funnits något annat vettigt alternativ och för att alla har marknadsfört detta konto stenhårt som det nya sättet att pensionsspara när de gamla varianterna försvann.

Varför pratas det om att skrota ISK?

Jag har läst några artiklar nyligen om att ISK borde skrotas helt, vilket känns lite förvirrande. Skälet till detta verkar huvudsakligen vara att ISK (och även kapitalförsäkringar, vilka beskattas på liknande sätt som ISK) är så olika alla andra typer av investeringskonton och att man frångår det gamla systemet med beskattning på kapitalvinst.

Senast jag läste om det så var det en rapport från Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS) som tyckte att ISK bör avskaffas. Tidigare har någon ekonomiprofessor också föreslagit samma sak.

De argument som framförs mot ISK är att beskattningen är så pass annorlunda jämfört med andra kapitalvinster och att den premierar dem som gör stora vinster på aktier och fonder medan de som gör små vinster får förhållandevis högre skatt. Enligt ekonomiprofessorn blir det dumt när man beskattar investeringarna på ISK på ett annat vis än annat ägande.

Samtidigt som kritiken framförs vill man även föra fram att det är väldigt viktigt att hitta sparformer och konton som är lätta att hantera och smidiga att använda och även att man bör försöka få ner kostnaderna för sparande rent allmänt. En annan typ av konto där man bara betalar skatt när man gör uttag som överstiger insättningarna och som då beskattas med samma skattesats som vanlig kapitalvinst är ett förslag.

Jag förstår men tycker att det känns ogenomtänkt

Jag förstår poängen med kritiken i grund och botten och det finns kanske vissa frågetecken när det gäller ISK. Just nu när statslåneräntan är låg är det en ovanligt fördelaktig sparform och visst premieras de som gör stora vinster till viss del framför de som bara gör små vinster. Skatten på ISK var ju till och med så låg att regeringen bestämde att höja den lite nyligen, för att det inte skulle bli för bra att använda den sparformen.

Det som jag är skeptisk till är huvudsakligen den sits som alla vi sparare har hamnat i. När IPS och pensionsförsäkringar blev oanvändbara och vi alla tvingades byta sparform så var det ISK som fanns där som det enda riktiga alternativet. Det var ISK som marknadsfördes som ersättningen och alla talade varmt om hur bra och smidigt det är.

Vid den tidpunkten var man givetvis glad över att det fanns ett klart alternativ redo så att man inte behövde fundera allt för mycket över vad man skulle göra med sina pensionspengar och sitt sparande. Även den som inte var så insatt i sitt sparande kunde känna sig trygg eftersom alla verkade peka åt samma håll i det här fallet.

Men nu verkar det ju som att ISK inte är så där jättebra som alla först ville påvisa. Kanske är det bra för oss sparare men om det inte är en hållbar sparform på sikt så är det ju inte speciellt bra ändå. För nu när vi väl har slussats in i ISK och folk börjar förstå och använda detta konto mer och mer så är det inte speciellt roligt om vi än en gång måste byta till något annat.

Då ska vi återigen behöva göra om hela processen, flytta våra sparpengar, lära oss de nya reglerna för beskattning osv. Det som vi precis har gjort en gång, vissa av oss säkert med viss möda och motvilja. Det känns inte så schysst mot vanliga sparare som inte är eller vill vara så insatta.

Jag vill alltså klaga på att man inte har granskat ISK tillräckligt noga innan man sjösatte kontot och gjorde det till hela landets nya älsklingssparform för långsiktigt sparande och pensionssparande. De problem som finns med ISK borde ha tagits upp redan tidigare och ifall det finns dåliga saker så borde man ha gått igenom och löst dem direkt. Det är inte direkt schysst att ge oss en sparform som inte är helt genomtänkt och utredd för att sedan inse misstagen och skrota den. Jag vill inte säga något om hur bra ISK faktiskt är som sparform då jag nog inte är insatt nog för att göra den bedömningen, men jag kan åtminstone ha en åsikt om hur det hela har skötts hittills.

Jag ska väl klargöra att jag inte alls vet om ISK kommer att skrotas i framtiden eller hur man kommer att hantera situationen. Kanske behåller man kontot som det är trots att det är annorlunda från andra typer av sparande och beskattas på ett annat sätt. Kanske gör man om reglerna och skatten eller så låter man den vara. Framtiden får utvisa detta, men visst är det aningen oroväckande att folk har pekat på problem med sparformen. Det som är klart är att vi behöver ett bra och smidigt sätt att spara pengar och att det inte ska vara för dyrt att spara, så att fler väljer detta framför att spendera pengarna. Mer sparande betyder större trygghet i ekonomin, vilket är bra både för den enskilde och dennes ekonomi och för landets ekonomi på sikt.