En uppdatering om ränteläget, bolån och framtiden

Efter väldigt lång tid med minusränta och en räntenivå som låg fast på -0,50 procent höjde till slut Riksbanken räntan i december förra året. Då hade de en prognos som sa att de skulle höja den långsamt framöver tills den börjar komma upp på en lite mer normal nivå. Senaste beslutet fick räntan dock trots allt ligga kvar på -0,25 procent.

Det stora skälet till att Riksbanken har hållit kvar räntan på så låga nivåer så länge är att de har velat få upp inflationen till 2 procent. Det finns givetvis andra skäl också, såsom att främja den svenska ekonomin och att det globalt har funnits mycket osäkerhet. Just inflationen har dock hela tiden varit något de har återkommit till och använt som huvudskäl när de valt att inte höja tidigare.

Oförändrad reporänta på senaste mötet

Eftersom inflationen inte tidigare har nått 2 procent och att det har funnits olika orosmoln som har kunnat påverka och förstöra inflationens väg mot sitt mål så har man hållit räntan nere. Förra året nådde man dock till slut en inflation runt 2 procent till slut och efter många om och men så blev det också slutligen en första höjning.

Den 25 april hade man så ett nytt penningpolitiskt möte där reporäntan skulle bestämmas. Och det hade funnits möjlighet att höja räntan lite, men det skedde inte. Varför blev det då så? Den enkla svaret är att man återigen är oroliga för inflationen. Den ligger i fas nu men Riksbanken verkar oroliga för att det ska vara lite för dåligt tryck framöver.

Amerikanska centralbanken Federal Reserve (Fed) lämnade räntan oförändrad i mars och indikerade då också att det troligen inte kommer några höjningar under året. Vår riksbank tittar givetvis på Fed och använder deras beslut som underlag när de tar sina beslut, med tanke på att det som händer i USA oftast påverkar Sverige.

Även i början på maj valde Fed att lämna räntan oförändrad och inflationen i USA försvagades något, vilket också är tecken på att det till och med kan komma en räntesänkning i USA. Detta är också något som kan påverka reporäntan i Sverige framöver och det ser alltså ut som att nästa höjning av räntan kan dröja till slutet på året eller kanske till och med nästa år.

Vi kan alltså se att planen för att höja räntan verkar förändras lite och bli mer försiktig. På kortare sikt är skillnaden kanske inte så stor men höjningar kan komma långsamma och dra ut på tiden. Riksbankens egen prognos hade tidigare satt räntan för andra kvartalet 2020 till +0,23 och 0,73 procent 2021, men nya prognosen säger istället +0,04 och 0,42 procent vid dessa tidpunkter.

Det kan givetvis tänkas att prognosen ändras igen och att räntan börjar höjas snabbare, men det finns ganska mycket osäkerhet och Riksbankens beslut påverkas helt klart av vad som händer i övriga världen. Speciellt i USA. Därför känns det som att det kan ta lång tid innan räntenivåerna börjar gå upp märkbart.

Hur påverkas vi av detta?

Det som framför allt händer är att bolånen är fortsatt mycket billiga eftersom räntan är mycket låg. Det är allmänt billigt att låna, men det märks givetvis mest på de stora lånen som bolån. Detta boostar bostadsmarknaden en del men den har dock problem på andra fronter, så det finns ändå många frågetecken där.

Eftersom räntan är låg har det varit lite av en lånefest länge och det har inneburit att svenskarnas belåning har ökat en del. Detta är många nu rädda för, t ex Riksbankschefen Stefan Ingves. Därför talas det mycket om åtgärder som kan minska vår belåning och därmed också hushållens risker.

Det har redan kommit en del sådana åtgärder, t ex amorteringskrav och även lånetak. Lånetaket innebär att om man vill låna mer än t ex 4,5 gånger sin inkomst så kan man behöva amortera en extra procent per år, utöver de 2 procent som man annars måste amortera när man har en hög belåningsgrad.

Det talas även om att minska ränteavdraget och en del andra saker. Dessa saker påverkar givetvis alla som vill köpa en bostad. En del kanske inte märker av det lika mycket men andra kommer helt klart att begränsas mer i sina val av bostad och hur dyra de kan vara. Unga och de som vill köpa sin första bostad är fortfarande mest utsatta.

De som funderar på ifall de ska binda räntan eller köra på rörligt har här ytterligare något argument för att välja rörlig ränta. Det ser inte ut att hända något med ränta på många år och när det väl händer något är det i långsam takt. Man behöver inte betala extra för att binda räntan när det är så pass lugnt och säkert som det verkar vara nu och om det skulle börja röra på sig hinner man också överväga bunden ränta längre fram. Kanske kan det bli intressant om ett år eller två.

Passa på att spara när räntan är låg

Ett allmänt bra tips för de som har bolån är att passa på att spara extra pengar när bolåneräntan är låg. Om man har rörlig ränta kan man utnyttja det bra ränteläget eftersom det är så billigt med bolånet. Det borde bli mer pengar över i kassan och dessa pengar kan med fördel sparas undan i en räntebuffert.

Räntebufferten kan sedan finnas där som ett komplement eller en säkerhet när räntan slutligen går upp. Om den tids nog blir 3-4 procent så kommer din räntekostnad att öka ganska rejält och du behöver lägga mer pengar på dina boendekostnader. Om du t ex har ett bolån på 3 miljoner så kanske du just nu har en räntekostnad på runt 3 750 kr i månaden. Detta om jag räknar med en snittränta på 1,5 procent på bolånet.

Om räntan skulle gå upp från nuvarande nivå under 0 procent till t ex 3 procent (vilket inte alls är omöjligt och inte speciellt konstigt) så skulle du ha en boränta på runt 4,5 procent istället. Det skulle ge dig med ett lån på 3 miljoner en räntekostnad på hela 11 250 kr i månaden istället för 3 750 kr. Det är en STOR skillnad för de flesta.

Att behöva betala ut hela 7 500 kr i månaden mer än man gör för närvarande är nog en tanke många skulle bli skräckslagna av. Det är nog väldigt många som inte har gå pass goda marginaler att det skulle funka om man inte drog in på andra saker, framför allt på sparandet.

Rörlig ränta på bolånet har fördelen att man kan åtnjuta låga kostnader när räntan är låg men man får också stå ut med de höga kostnaderna när räntan går upp. Om man inte binder den i god tid alltså. Då måste man även vara beredd att betala klart mer pengar när uppgången till slut kommer.

Om man passar på att spara pengar när det är billigt (vilket man bör göra) så har man en buffert som kan användas som hjälp när det blir dyrare. Du bör ju i vilket fall alltid räkna med att klara en ränta som är många procent högre än den du har just nu, för säkerhets skull, och då bör du även få pengar över just nu när det är billigt. Slösa inte bort alla de pengarna utan spara så att du är redo när det blir dyrare!

Ekonomisk trygghet via sparande och ekonomiskt tänk

Det är allmänt känt att du inte blir lycklig av att vara rik, men det är troligtvis en av de bästa utgångspunkterna för att skapa möjligheter för lycka. Ju mer pengar du har desto större frihet att själv styra över ditt liv. För oss som inte är rika nog ännu finns det en hel del knep och metoder som både kan stärka din ekonomi, antingen genom konkret sparande eller genom att leva med ett sunt ekonomiskt tänk.

Se till att spara varje månad utan undantag

Sparande ska inte vara att ta de småslantar som finns över i slutet på månaden och slänga in dem på ett annat konto. Då blir det väldigt dåligt strukturerat och sällan speciellt mycket sparat. Du bör bestämma i förväg hur mycket du ska spara varje månad så att du vet vad du har råd att spara och vad du kan spendera.

Lägg sedan undan pengarna direkt när lönen har kommit och se det som en utgift snarare än som ett sparande. På så vis flyttar du dem innan du hinner spendera dem och risken är mindre att du shoppar upp dem. När pengarna sedan har kommit in på sparkontot eller dit du vill ha dem, får du inte använda dem annat än till det som de är öronmärkta för (t ex pensionen, renoveringen eller barnen).

Spara pengar och hitta en balans i ditt sparande

Placera gärna i fonder eller andra sparformer som kan få pengar att växa över tid, men välj en lagom risk och strategi utifrån typ av sparande. T ex kan pensionssparande med fördel vara i billiga fonder och kan ligga kvar där i många år. Pengar som du tänker använda de närmaste åren ska man akta sig för att spara i aktier eller fonder då börsen är osäker och man kan förlora pengar.

Spara helst inte bara till abstrakta saker som pensionen, utan se till att lägga undan pengar för något roligt som kan realiseras i närtid. Det långsiktiga sparandet är svårare att konkretisera och man vill givetvis hitta en balans där man också kan få göra eller köpa trevliga saker. Fördela gärna ditt sparande i långsiktigt och kortsiktigt, där en del nöjessparande ingår och en del till sådant du vill köpa i närtid (ny tv eller kyl/frys etc).

Det långsiktiga sparandet är givetvis ändå det viktigaste i de flesta fall då man behöver en trygghet när man närmar sig pensionen. Detta speciellt om man har en lägre pension. Att ha ett bra pensionssparande och även sparande till barnen etc ger mycket och är viktigt. Här gäller att att börja tidigt så man hinner bygga ett bra kapital med ränta på ränta.

Beslut under ekonomisk stress är ofta dåliga beslut

En person som har en ekonomisk trygghet i grunden sägs ofta vara en bättre bedömare av olika risker osv. En person som befinner sig i en sämre ekonomisk sits kan tyvärr många gånger bortse från negativa aspekter om det finns en liten chans att förbättra sin situation.

Om du exempelvis ska spela på odds på nätet är det en stor nackdel om du därför behöver jaga pengar eller drivs av kortsiktiga ekonomiska kickar. Om det nu finns samband mellan hur stabil din ekonomi är och hur bra beslut du tar, kan det tänkas att risken är större att du försätter dig i en dålig ekonomisk situation (t ex förlorar onödigt mycket pengar) ju sämre balans och ordning du har på din ekonomi..

I stället vill du helst spela med en stabil ekonomi, där du alltid begränsar dina insatser och satsar på ett sunt spel, såsom svensklicenserade operatörer förespråkar genom ett ansvarsfullt spel. Både när du spelar odds hos LeoVegas eller hos andra bolag med fokus på tryggt spelande, finns en möjlighet att kontrollera ditt spel redan innan du kör igång.

Ett annat exempel som ofta visar på hur folk i en dålig sits kan ta klart sämre beslut är alla de som faller offer för lånebluffar. Här handlar det om bedragare som låtsas låna ut pengar (ofta stora belopp till låg ränta och med låga krav för den som lånar) men som sedan bara kräver dig på olika avgifter utan att du får något lån.

Det är tyvärr ofta så att folk som sitter i skuldfällan eller har en dålig ekonomi, och därför har ett stort behov av ett lån, går i fällan då de lockas av möjligheten att låna. Dessa personer kan normalt inte få lån hos de vanliga bankerna pga dåligt kreditbetyg och är mer desperata.

Även om de flesta troligen kan upptäcka en blufflångivare när de ser den tenderar de sm befinner sig i ekonomiska svårigheter att oftare falla för detta. Skälet till detta kan vara att man tar klart sämre beslut när man har en ekonomisk press och behöver hitta ett ”mirakel” för att klara sig ur problemen.

Bankerna höjer bolåneräntan – men behövs det?

Historiskt sett har bankernas bolåneräntor haft ett ganska starkt samband med reporäntan. När räntan höjdes så höjde även bankerna räntan på bolån och tvärtom. Den grundläggande tanken är att när marknadsräntorna går upp så ökar bankernas kostnader och då måste de höja räntan för sina kunder för att kompensera detta.

Dock har denna nära korrelation minskat en hel del på senare år. När Riksbanken beslutade om negativ ränta och tog ner den till totalt -0,50 procent så följde bankerna inte med lika mycket i sina sänkningar. De passade helt enkelt på att koppla loss sig från reporäntan och ökade sina marginaler på bolån. De gav inte oss kunder lika mycket som de själva fick i sänkta kostnader.

Sedan dess har marginalerna för bolån också varit riktigt bra för bankerna. De har ökat sina marginaler och bolån är deras största kassako. Givetvis är de nöjda med att ha en bra vinst på sina bolån och är säkerligen inte ledsna över de senaste årens utveckling. Det verkar inte heller som de ser något skäl till att gå tillbaka till en mindre vinst igen.

Trots att det pratas om fler banker och nya aktörer på bolånemarknaden som ska skapa större konkurrens, plus allt prat om att pruta på bolånen och att våga byta bank om den man har inte levererar, så är konkurrensen inte så hård att den pressar priserna (räntorna) så hårt som man skulle kunna tro. Det visar de senaste veckornas räntehöjningar på bolånen.

När reporäntan höjs så höjer bankerna direkt

I december gjordes den första höjningen av reporäntan på hela sju år. Den gick upp med 0,25 procentenheter till en nivå på -0,25 procent. Det är fortfarande minusränta men även om det kan kännas lågt och som att lite har hänt så är det ändå en ganska stor grej. Riksbanken har en långsiktig plan på att höja räntan och vi har väntat på den här första höjningen i några år nu.

Som jag sa tidigare så har sambandet mellan reporäntan och bankernas boräntor varit ganska starkt tidigare. Om räntan höjdes med 0,5 procent så höjdes också boräntan med lika mycket för att bankerna behövde kompensera för ökade inlåningskostnader. Men som jag också sa tidigare så har bankerna själva frivilligt mer och mer frångått denna nära koppling och nu finns det större skillnader och större marginaler än på länge.

När reporäntan höjdes i december 2018 så kom reaktionen ganska snabbt från bankerna. Först ut var SBAB med att höja räntan på vissa lån / bindningstider med 0,20 procentenheter. Alla storbankerna har nu följt efter med liknande höjningar. De hänvisar till ökade kostnader för inlåning i och med att marknadsräntorna har gått upp.

Bankernas kostnader har dock inte höjts så mycket

Grejen är att de troligen inte alls har så mycket högre kostnader bara för att räntan går upp. Pengarna som går till bolån kommer från lite olika källor där det huvudsakligen handlar om att ge ut obligationer, vanlig inlåning plus kunderna lönekonton och sparkonton.

När det gäller obligationerna så har obligationsräntorna inte direkt stigit, snarare gått ned den senaste tiden. Så denna del är inte dyrare för dem. När det gäller lönekonton och sparkonton så har bankerna inte höjt räntan på dessa med 0,20 – 0,25 procent bara för att Riksbanken höjde reporäntan. Räntorna på våra konton är fortfarande lika usla, så de har inte högre utgifter där.

Med andra ord är det bara möjligen en viss del av “bolånepengarna” som faktiskt kan skapa en högre kostnad för bankerna, alltså via den vanliga inlåningen. De har dock redan bra marginaler där då de sedan tidigare låtit bli att sänka bolåneräntorna lika mycket som marknadsräntorna har gått ned.

Det gör att bankerna egentligen inte alls har så det så tufft som de försöker få det att låta. De har inte några större förhöjda kostnader i samband med räntehöjningen (ännu iaf) och de hade redan bättre marginaler än vanligt på bolån innan höjningen. När de säger att de höjer bolåneräntan för att möta högre kostnader så är detta till ganska stor del fel, utan de passar helt enkelt på att höja sina marginaler och få en bättre vinst på sina bolån.

Konkurrensen behöver bli ännu bättre för att pressa priserna

Frågan är ju hur de kan få göra så här ostraffat. I vanliga fall när det finns en bra konkurrenssituation så har butiker / aktörer svårt att höja sina priser eftersom de riskerar att tappa kunder till billigare konkurrenter. Men för bankerna verkar detta inte kännas allt för farligt och det ser också ut som att det inte är så farligt.

Alla de stora bankerna höjer sina räntor på samma vis, vilket innebär att alla också passar på att bättra på sina marginaler. Inom en annan bransch hade man säkert kunnat se vissa aktörer som passade på att sticka ut genom att erbjuda lägre priser än sina konkurrenter i ett läge där de kan göra detta utan att offra sin vinst. Men bolånebranschen verkar vara lite för trögflytande för att detta ska vara en stor risk för bankerna.

Även om det pratas mycket om att utmana sin bank, att våga byta bank och att jämföra räntor osv och faktiskt välja en annan bank än den “gamla vanliga” så har det inte direkt blivit något större prisrace eller allt för pressade priser. Bankerna håller ihop och höjer alla lika mycket och ligger på i princip samma nivåer.

Det finns några uppstickare som erbjuder extra låga räntor och sådant men de har också speciella krav, t ex att man bara har en belåningsgrad på max 60 procent eller liknande. Det är alltså inte ett lån för alla – de flesta behöver fortfarande 85 procent belåningsgrad och vanliga villkor i övrigt.

För dålig konkurrens ger för lite prispress

Problemet är ju delvis att om alla banker håller ihop och har sina priser på ungefär samma nivå, och alla också höjer lika mycket när de har chansen, så har man ändå inte någon bra bank att byta till när man vill lämna sin gamla. Det som saknas är att någon eller några faktiskt börjar pressa priserna lite på allvar och sätter igång konkurrensen, så att det finns intressanta alternativ att byta till, som kan stjäla kunder från andra banker.

Det skulle dock också kräva att folk verkligen bytte bank i klart större utsträckning. För även om en del faktiskt hotar med detta idag och en del av dem också sedan byter så är det nog klart för få som verkligen gör slag i saken och byter (eller som har koll på att de kan förhandla om räntan osv).

Om bolånekunderna var lika flexibla och jämförde och var lika kritiska som folk som t ex köper en ny tv är, så hade det varit en lite annan sak. Då hade bankerna kanske fruktat att fler valde en billig konkurrent och känt sig tvingade att hålla en mer konkurrenskraftig räntenivå. Så det är alltså också delvis kunderna som måste ta sitt ansvar och verkligen sätta hårt mot hårt, för att inte tillåta bankerna att göra som de vill.

Vad kan vi som kunder göra?

Förutom att bli allmänt bättre på att jämföra priser och välja de billigaste alternativen, plus att verkligen göra slag i saken och byta till en billigare bank om det finns en möjlighet, så kan vi ta tillfället i akt att pruta lite mer på boräntan.

Att pruta på och förhandla om räntan på sitt bolån är något som alltid rekommenderas och det går nästan alltid att få en lägre ränta. Många gånger kan man få minst 25 procents rabatt utifrån listräntan. Många gånger kan man få klart mer om man har en god ekonomi och bra förutsättningar. Rekommendationen är att alltid förhandla när man skaffar sitt bolån.

Men man ska inte heller glömma att man kan ta återuppta förhandlingarna lite när som helst, om man har rörlig ränta. Då har man alltid chansen att prata med banken för att försöka få lite mer ränterabatt. I ett sånt här läge då det verkar som att bankerna ökar på sina marginaler ytterligare finns det alltså bra läge att kunna pruta lite mer.

Om man kontaktar sin bank kan det gå att få ner räntan ytterligare. Givetvis är det bra att du har bra argument och en god ekonomi hjälper. Du kan så klart även kolla upp vad andra banker kan erbjuda dig så att du även har hotet om en flytt av bolån hängande över banken vid förhandlingarna.

Med tanke på att de förmodligen har ännu lite bättre marginaler på sina bolån nu och därför har större marginaler för just ditt lån, så borde du också ha bättre chanser att lyckas med dina förhandlingar och kunna få ner räntan. Man ska inte bara acceptera läget utan ta fighten om man kan.

Eftersom bolånet vanligtvis är en av de största utgifterna i en vanlig ekonomi så kan man också spara en hel del pengar per år genom att få ner räntan bara några få tiondels procent. Allt man kan göra där ger effekt i din månadsbudget och det är extra bra den dagen då räntorna på allvar börjar gå upp.

Min egen ekonomiska tillbakablick på 2018

2018 var ett aningen turbulent år som bitvis bjöd på en bra aktiemarknad men som slutligen hamnade på minus. Totalt gick OMXS30 ner ca 10 % under året, vilket berodde helt på ett riktigt dåligt avslut på året från mitten av oktober.

Jag har framför allt ett fondsparande i aktiefonder där jag satsar på billiga indexfonder från lite blandade marknaden (med absolut störst andel globalfond) och ett tag var jag upp ca 15 procent under året men slutade till slut även jag på minus. Det vara bara ett par procent minus totalt för 2018 men när man ett tag låg på så mycket plus så känns det så klart mindre roligt, då det ändå på ett vis känns som förlorade pengar.

Pengarna som jag har i dessa fonder är dock långsiktigt sparande med framför allt pensionspengar och dessa ska jag inte röra på länge. Jag säljer alltså heller inte av dem, ens om det ser skakigt ut på börsen. Jag räknar med att de återhämtar sig tids nog, även om det kan dröja ett eller ett par år.

Jag fortsätter även hela tiden att sätta in mer pengar varje månad i ett månadssparande. Detta även när börsen går sämre och det är dåliga tider. Det är extra viktigt att fortsätta sitt sparande under sådana perioder, av flera skäl. Man kan så klart spara pengar men låta bli att investera dem, men det är inte så smart heller.

Nu när det går sämre på aktiemarknaden så blir aktier och aktiefonder billigare och det är smart att köpa in sig till ett bra pris. Allting som man sparar under dessa perioder kommer sedan hjälpa till att bygga upp kapitalet när aktiemarknaden går bättre igen. Då blir det vinst på dessa pengar och den vinsten kan minska de gamla förlusterna.

Det är med andra ord viktigt att hålla igång sitt månadssparande och inte sluta sätta in pengar i sina fonder även om det går nedåt på börsen. Möjligen om man är säker på att det kommer en riktig kris eller krasch framöver, men det är svårt att förutspå. 2019 kan bli ett osäkert år men jag ser inget skäl att inte köra på som vanligt.

Sparande och utgifter

2018 har varit ett lite speciellt år för min del då jag fick mitt första barn i januari. När detta sker så händer många saker och livet blir sig inte likt igen. Ett barn innebär i sig fler kostnader, både engångskostnader då man köper saker som behövs och löpande i form av mat, blöjor osv.

Det innebär också stora förändringar i hushållets inkomster då min sambo har varit föräldraledig och fått ut klart mindre pengar än vanligt. Därför har vi haft en lite konstig ekonomisk situation och det är svårt att jämföra den med något annat år. Vi har försökt spara på ett vettigt sätt och att vara sparsamma där vi har kunnat men vi har också insett att det helt enkelt blir mindre pengar i kassan när föräldraledigheten stör inkomsterna.

Under 2019 kommer jag vara föräldraledig i ca fyra månader. Det innebär också ett bortfall men inte riktigt lika mycket och framför allt inte under hela året. Så 2019 kommer med andra ord att bli bättre på den fronten. Jag hoppas att vi kan få till ett lite mer normalt år och då blir det även enklare att lägga upp en normal plan för sparandet.

Det man kan säga om 2018 är att det kan vara lite svårt att kombinera ökade allmänna utgifter, plus fler större specifika engångskostnader såsom barnvagnar, med markant minskade inkomster. Det är stor skillnad på att få full lön och att få ut föräldrapenning.

Om man tar full föräldrapenning så får man ut knappt 80 % av sin normala lön (till en viss gräns). Att ta ut fullt innebär dock att man använder sina vanliga föräldradagar sju dagar i veckan. För er som inte har koll finns det vanliga dagar (med ersättning på sjukpenningnivå) och dagar på lägstanivå då man bara får 180 kr per dag oavsett tidigare lön. Men det är få som tar ut fullt sju dagar i veckan, för då räcker de inte till en allt för lång ledighet och man brukar ju vilja vara hemma med sitt barn under en hyfsat lång period i början.

Om man istället tar fyra dagar i veckan så får man alltså endast ut runt 57 procent av sin gamla inkomst. Lite mer än hälften. Dessutom får man färre semesterdagar osv. Så det blir klart mindre pengar att klara sig på samtidigt som utgifterna snarare går åt andra hållet. Man får lite barnbidrag men det täcker givetvis inte allt. Barnbidraget är 1250 kr i månaden för första barnet.

Trots allt detta så är jag hyfsat nöjd med hur året har artat sig när det gäller sparande och utgifter. Vi har hållit det ganska lugnt i övrigt och har t ex inte varit på någon utlandssemester utöver en kort visit i Amsterdam över jul. 2019 hoppas vi ha råd med en riktig resa till ett varmt land.

Det viktigaste sparandet är pensionssparandet (då jag driver eget företag och inte har tjänstepension) och sedan även buffertsparande (pengar avsatta för nödsituationer som stora utgifter eller inkomstbortfall), och dessa två har jag alltid satt av pengar till under året, vilket man måste klara i sin budget oavsett ekonomisk situation.

Större utgifter

Vi har haft en större utgift under 2018 i form av en ny bil, då vi behövde uppgradera till en kombi med mer utrymme efter att barnet föddes. Vi köpte dock en begagnad bil och valde en Kia som ju ger ganska mycket funktionalitet utrymme till ett ganska lågt pris. Kanske är det inte drömbilen på sikt men en bil som gör jobbet utan att kosta så mycket. Det är två bra spartips i ett. Köp begagnat och välj en prisvärd modell framför ett dyrare och lite “finare” bilmärke.

Bilen har vi nu ett lån på som vi betalar varje månad. Det är dock ingen farlig summa och den går in i månadsbudgeten utan några större problem. Lånet var via bilfirman och är helt ok även om vi har en aviseringsavgift som vi betalar varje månad och inte kan komma undan, även om lånet betalas via autogiro. Det är något man bör undvika men vi tog den smidiga vägen i detta fall och tog bilfirmans lån snarare än att fixa lånet själva via en bank.

Övriga utgifter under året har t ex varit barnvagnar och en del annat sådant till barnet. Dessa saker kan vara överraskande dyra. Man kan köpa mycket begagnat och vi har även satsat på en hel del sådana saker, t ex leksaker och dyrare kläder som overall, vinterjacka osv.

Vi har givetvis undvikit stora utgifter som vi har kunnat styra över, just för att vi har haft en begränsad ekonomi. Alltså ingen ny tv eller liknande även om det kanske hade varit trevligt. Det finns saker som man helt klart hade kunnat tänka sig att köpa men som har fått vänta till förmån för barnets prylar. Även detta kanske kan bättras på under 2019.

Kort sammanfattning

För att sammanfatta 2018 kan man använda några få ledord. För det första barn. Att få barn är en fantastisk upplevelse och det förändrar livet på de flesta plan. Även på det ekonomiska planet. Många saker har varit annorlunda i min ekonomi i år, men framför allt att hushållet haft klart lägre inkomster pga föräldraledighet.

Det andra är börsen. Efter upp- och nedgångar har den slutat på minus. Även efter att ha legat på runt 15 procent plus för året efter sommaren. Men det är långsiktiga investeringar och jag hoppas så klart att det återhämtar sig under 2019 eller åtminstone på ett par år.

Sista ledordet är nog “ekonomiskt slösande”. Med det menar jag att man ibland behöver spendera pengar och köpa saker, som kanske inte är 100 % nödvändiga men som ändå känns viktiga, och att man vid dessa tillfällen ska försöka tänka ekonomiskt. Om man ändå ska slösa pengar så ska man göra det på ett smart och sparsamt sätt, så att säga.

I år har jag helt klart spenderat en del pengar och då främst på barngrejer. En och annan sak var säkerligen onödig men det är inte varje år man får sitt första barn. Jag har dock försökt vara smart och sparsam då jag har slösat pengar genom att kolla runt och jämföra priser, köpa begagnat och vara lite lagom restriktiv.