50/30/20-metoden för budget handlar om att dela in sin budget i olika delar och att sedan försöka lägga så stor del av pengarna på varje budgetdel. Detta är en metod med ursprung i USA och Senator Elizabeth Warren (som var en av demokraternas kandidater till president), som kanske kan vara en intressant metod för att få ett lite bättre grepp om sin månadsbudget.

Detta är ingen detaljerad budget eller metod som kommer att täcka in allt du behöver för att lyckas med din ekonomi. Det är mer som ett ramverk som ger lite guidning för hur du ska försöka tänka. Tanken är huvudsakligen att du ska använda metoden för att få lite struktur och för att kanske tänka lite mer på hur du spenderar dina pengar.

50/30/20-metoden går ut på att du delar in dina pengar efter skatt i tre huvudkategorier. 50 procent ska gå till saker du behöver, 30 procent till saker du vill ha och 20 procent till sparande och ekonomiska mål. Med saker du behöver menas allt sådant som du måste betala varje månad för att ditt liv ska funka – boendekostnader, räkningar, mat och nödvändig transport osv.

Sådant man vill ha är helt enkelt saker som man inte måste ha men som man ändå väljer att lägga pengar på. Här ingår restaurangbesök, fester, snus, godis och shopping av kläder och annat roligt. Men även sport och träning (gymkortet, medlemskapet i golfklubben, avgiften för padel etc) samt prenumerationer på streamingtjänster, tidningar, Spotify, din hobby samt semesterresor osv.

20 procent ska läggas på sparande och liknande. Tanken här är för det första att man alltid ska spara pengar. Det ska alltid finnas utrymme för att lägga undan pengar till sparande och för framtiden, vare sig det är pension, barn eller något större man vill spara mot t ex ett bättre hus osv. Sparande ska inte vara att man tar det som finns kvar i slutet på månaden (då man inte vet hur mycket det kommer finnas kvar eller ens om det finns något) och lägger in på något allmänt konto. Det ska vara tvingat och planerat och helst göras direkt när lönen kommer in, så att det helt säkert blir av.

Exempel på hur det funkar med 50/30/20-metoden

Tanken med att använda den här metoden för att lägga upp sin månadsbudget är att få en allmän struktur för hur man spenderar sina pengar. Det kan tänkas att det inte funkar för precis alla att dela in enligt 50/30/20, utan att man behöver modifiera lite.

Om man har en väldigt ansträngd budget som det är, kanske det är svårt att spara 20 procent varje månad och i vissa fall kan man vilja spara klart mer än så också. Det går att justera procenten en del om man så vill, men detta är utgångsläget för en genomsnittlig person / hushåll.

Vi kan tänka oss att hushållet består av två personer med inkomst, som bidrar med pengar. Deras gemensamma inkomster en vanlig månad är 50 000 kr efter skatt. Om man skulle använda 50/30/20 så skulle det innebära att man har 25 000 kr att använda till allt man måste betala, som räkningar och liknande. 15 000 kr kan gå till sådant man vill ha men inte måste. 10 000 kr kan gå till sparande av olika slag.

Hitta rätt balans i din budget

Tanken här är att du ska försöka stöpa om din budget så att den passar in på 50/30/20-metoden. Se det som att du har tre lådor. En som rymmer 50 procent av dina pengar, en som rymmer 30 procent och en 20 procent. Du ska sedan lägga in dina utgifter och sparande i de olika lådorna och se till att ingen låda blir för full.

Om du märker att du har tvingade utgifter som överskrider 50 procent (i detta exempel 25 000 kr i månaden) så ska du försöka göra ändringar som gör att du kommer under gränsen. Det handlar då om att spara pengar på de tvingade utgifterna, t ex fixa bättre ränta på bolån, minska kostnader för försäkringar, skaffa bil som är billigare i drift eller spara pengar på mat, el eller transport.

På samma vis ska du klara dig under 30 procent för sådant du vill göra men inte måste. Här är det så många saker som ska trängas in, så det kan snabbt dra iväg. Och man måste också räkna in sparande till större nöjesgrejer som resor och liknande. Risken är att denna del snabbt kan springa iväg över de 15 000 kr som är avsatta i exemplet och då ska man givetvis se över vad man kan göra för att dra ner på utgifterna och hamna i fas med 30 procent.

Sparande och förverkligande av ekonomiska mål med 10 000 kr i månaden i detta exempel. Om man har ett bolån på t ex 3 miljoner och amorterar 2 procent årligen så innebär det 5 000 kr i månaden. Då går hälften av de pengarna åt direkt. Man kan tycka att de resterande 5 000 kronorna i sparande är lite för lite och om man vill och kan spara mer så är man mer än välkommen att öka på denna del från 20 procent till t ex 30 procent samt minska på annat håll.

Det är dock sparande till större saker och för framtiden som är tänkt att vara här. Sparande till bättre bostad, privat pensionssparande, till barnen eller till buffert osv. Inte till semesterresan, nya bilen, tv:n eller mobiltelefonen. Dessa saker får man slänga in under 30-delen istället.

Känner man att det inte blir riktigt rätt i fördelningen med sparande och vill spara mer så kan man låta amortering falla under 50-delen där man har tvingade utgifterna (som en del av boendekostnaderna) istället, så får man ganska mycket mer sparpengar över. Att kunna spara i t ex aktier eller fonder är väldigt bra och ger ofta mer än att amortera, speciellt när räntan är låg.

Några saker vi ska tänka på här är:

• Om man ska kunna åka på en semesterresa på sommaren behöver man troligen spara pengar till denna under året. Detta ska gå under de 30 procent som är till nöjen och sådant man vill ha. Inte under sparande. Detta är en nöjesgrej och det som ska gå under 20 procent till sparande och ekonomiska mål är större och mer långsiktiga saker. Likadant med andra resor och även om man vill köpa något dyrare som räknas som lite lyxigare eller onödigt (husbil, båt, tv, dator eller vad det nu kan vara)
• Även om t ex Spotify, Netflix, tidningsprenumerationer, gymkort och en hel del andra sådana saker betalas med “räkningar” precis som försäkringar eller hyra så räknas de inte som måsten och ska därför räknas in under sådant man vill ha men inte behöver. Det är en “lyx” man har valt att man vill betala för men inget man nödvändigtvis behöver för att överleva. Alltså ingen grundläggande utgift under 50-delen.
• Under 20 procent till sparande kan man räkna in återbetalning / amortering av lån. Detta är ju faktiskt inte en utgift utan en typ av sparande och att amortera på lån ger en bättre ekonomi och minskar utgifterna. Vi räknar framför allt in amortering på bolån och billån samt privatlån som har gått till vettiga saker som renovering, inte det som gått till konsumtion, resor eller annat sådant. Men här kan man givetvis själva göra en bedömning var man tycker att posten ska ligga med.
• Vissa kostnader kan vara svåra att bedöma. Ska de ligga med under sådant man behöver eller ej? Detta gäller kanske t ex matvaror och sådant man handlar i mataffären. Det är lätt att bara klumpa ihop allting som matkostnader men det finns mycket onödiga köp även här som godis, läsk, cigaretter och snus samt en hel del annat. Om rätt ska vara rätt så ska vissa saker in under sådant man vill ha istället, även om det kräver en del extra jobb för att särskilja. Gör så gott du kan här, för att få en så korrekt fördelning som möjligt.

Se detta som ett sätt att börja intressera dig för din budget

Detta är ingen avancerad metod för budgetplanering och det erbjuder ingen metod för att faktiskt hålla koll på din budget och se så att du lägger rätt mängd pengar på rätt saker. Du behöver givetvis sedan hålla ordning på din månadsbudget och se att du lägger max 50 procent på räkningar och max 30 procent på nöjen osv. Det kan man göra med hjälp av en budget-app eller i ett Exceldokument t ex. Det finns flera hjälpmedel men det kräver att man aktivt försöker hålla ordning, annars blir det svårt att följa budgeten.

Metoden är tänkt som ett första steg att börja få ordning på en budget och att ha en enkel metod när man kommer igång. Istället för att krångla till det så har man några enkla förutsättningar att utgå ifrån och mål att arbeta mot. Det är enkelt att räkna ut vad 50, 30 och 20 procent av pengarna efter skatt blir och att sedan sikta på att göra av med så mycket inom varje område.

Det som kan vara svårt är att kategorisera vissa utgifter, så att de hamnar på rätt ställe, samt att ändra sina vanor och sina utgifter om det skulle vara så att man inser att man inte alls ligger i balans med 50/30/20. Det krävs att man gör aktiva val för att förändra utgifterna och hamna rätt, om man vill lyckas med metoden.

Glöm inte heller att du som sagt fritt kan byta till andra siffror om det inte passar dig med 50/30/20. Kanske vill du spara pengar och kan göra så det är 45/25/30 istället. Eller så har du en pressad ekonomi där det är svårt att spara 20 procent. Då kan du köra på 60/30/10 istället men det kan också vara en bra idé att utmana dig själv att se över dina utgifter och hitta saker du kan spara pengar på. Det hade ju varit bättre för din ekonomi med 60/25/15 så fundera på vilka onödiga pengar du skulle kunna dra ner på för att kunna öka sparandet.