Komma igång med pensionssparande – del 2

I första delen pratade jag en hel del om det grundläggande – vikten av att spara till pensionen, hur man ska se på sitt pensionssparande för att det ska gå bättre att spara och lite sådant. I den här delen tänkte jag gå in mer på konkreta saker när det gäller sparande och investeringar. Du ska få lite allmänna men konkreta tips på hur du kan lägga upp ditt sparande helt enkelt.

Pensionssparande i fonder vanligast

Det vanligaste sättet att spara till pensionen är att sätta in pengarna i fonder. Det finns olika typer av fonder så som aktiefonder, räntefonder och blandfonder. Aktiefonder består endast av olika aktier, räntefonder består av räntebärande papper så som obligationer och blandfonder är föga överraskande en blandning mellan aktier och räntebärande papper.

Aktiefonder har lite högre risk medan räntefonder har låg risk. Blandfonder är mellanalternativet. Med högre risk brukar även komma bättre chans till hög avkastning och detta gäller även för fonder. Aktiefonder tjänar man vanligen bättre på men man exponerar sig också lite mer eftersom aktier kan vara lite mer osäkra och aktiemarknaden kan både gå upp och ner och påverka dina fonder.

Skälet till att fonder är så bra för pensionssparande och allt långsiktigt sparande är att det är en relativt säker sparform. Risken är inte så farligt hög eftersom en fond består av ett stort antal aktier (om det är en aktiefond) och då sprids risken ganska mycket. Man kan även styra hur hög risk man vill ha genom att välja fonder som är säkrare eller mer osäkra.

Även här gäller regeln att högre risk oftast är kopplat till chans till högre avkastning men när man pensionssparar vill man förmodligen hellre ha en lägre risk och en mer stabil fond som man kan behålla i många år utan att behöva oroa sig. Mitt råd när det gäller fondval är att du ska välja stabila aktiefonder som är utformade för att följa ett visst index, t ex svenska aktiemarknaden eller den globala aktiemarknaden. Men vi ska gå in mer på indexfonder och sådant senare.

Viktigt att välja rätt fonder

Ifall man har pengar hos fondbolagen så kan det tänkas att man automatiskt får vissa fonder tilldelade. Om man inte är insatt i fonder och aktiemarknaden osv så kan det kanske vara skönt att bli tilldelad fonder. Bättre att låta proffsen sköta det helt enkelt? Visst kan det gå att låta det bli som det blir och att inte vara engagerad, men risken är att man förlorar på det.

Viktigt är att man åtminstone då och då kollar igenom vilka fonder man har sina pengar i, så att man kan avgöra om de fonderna har en godkänd avkastning och avgift. Att bara låta det vara och inte bry sig är inte den bästa strategin då man eventuellt kan tappa en hel del vinst bara på att vara obrydd. Du behöver inte vara något proffs för att se när en fond är dålig eller göra vissa enklare val i din fondportfölj.

Hög förvaltningsavgift äter upp dina pengar

En av de stora bovarna är förvaltningsavgifter för fonderna. En fond består av ett antal olika investeringar i t ex aktier och dessa investeringar görs av en fondförvaltare. Det gör att du själv slipper sitta och fundera på vilka aktier som skulle vara bra eller utforma en investeringsstrategi. En av fördelarna med att köpa fonder är att man låter någon annan oroa sig för hur pengarna ska investeras. Dock tar fondförvaltaren / fondbolaget också ut en avgift för att sköta om fonden.

Avgiften är olika hög beroende på typ av fond. De allra billigaste fonderna är indexfonder, vilket är aktiefonder som är passivt förvaltade och vars idé är att helt enkelt försöka efterlikna ett visst index. Detta index kan t ex vara svenska eller amerikanska aktiemarknaden eller ännu mer allmänt så som aktiemarkanden i större regioner som Europa, Asien eller kanske globalt. Eftersom dessa typer av fonder inte kräver så mycket jobb för förvaltaren så blir avgiften även låg. Dessa fonder brukar ofta ha en avgift på 0,2 – 0,4 %. Det är en riktigt låg avgift och något man med fördel kan kolla efter när man väljer fonder.

Fonder kan ha klart högre avgifter än så. Aktivt förvaltade fonder är fonder där fondförvaltaren jobbar mer aktivt med att sköta om investeringarna och då är förhoppningen att man ska slå index och få till en bra avkastning. Ibland går det bra men det är ingen garanti att en aktivt förvaltad fond ska gå bättre än en indexfond.

Många svenskar sitter idag med fonder som har alldeles för höga avgifter. Detta på grund av att många har fonder som de har fått automatiskt via sina fondbolag eller att de har köpt fonder hos sin bank, vilken har föreslagit olika dyra fonder. Dessa fonder kan ha 1 – 1,5 % i avgift, vilket ska jämföras med de billiga fonderna som ligger på 0,2 %. Skillanden är enorm. Eftersom pensionssparande är väldigt långsiktigt (då man kan ha sina fonder i 10, 20, 30 eller 40 år) plus att det handlar om stora summor pengar, så blir det en väldigt stor skillnad mellan dyra och billiga fonder.

Om du har en billig indexfond med en avgift på 0,2 % och en dyr fond med en avgift på 1,2 % och dessa har gått upp ungefär lika mycket totalt (vilket definitivt kan hända då de aktivt förvaltade fonderna oftast tyvärr inte går så mycket bättre än index) så kan det skilja riktigt mycket pengar över tid. Ju mer pengar du har investerat och ju längre tid du äger en fond ju mer pengar slänger du bort på onödiga avgifter.

Min åsikt är därför att man helt klart enbart ska välja fonder som har låga avgifter. Hoppa över de dyra fonderna helt. De kan eventuellt gå bättre än index men det finns inga garantier. Dock är de höga avgifterna där oavsett om fonden går bra eller inte. Billiga fonder som följer index är vanligen stabila och går bra och när avgiften är så låg behöver man inte oroa sig för att avgiften äter upp all vinst.

Investeringsstrategi och risknivå etc

När man investerar / sparar pengar så är det alltid viktigt att ha en idé om vilken strategi man har. Man behöver en grundläggande plan helt enkelt. När man sparar till pensionen så är det nästan alltid ett väldigt långsiktigt sparande, så då har man automatiskt löst den biten.

När man sparar långsiktigt handlar det om att hitta en regelbundenhet i sparandet till att börja med, vilket i princip innebär att man måste klara av att sätta undan pengar varje månad i många år. Långsiktigt sparande innebär också att man vill satsa på investeringar med lägre risk, som är stabila och som man kan låta ligga i lugn och ro i många år. Tanken är att man inte ska behöva oroa sig över tillfälliga upp- och nedgångar på börsen, ekonomiska oroligheter osv. Sådant kan man vanligen helt enkelt vänta ut.

I min mening ska man även leta efter fonder med låg avgift om man vill spara långsiktigt, just med tanke på det som jag nämde ovan. Dyra avgifter äter upp väldigt stor del av avkastningen och när man sparar så länge som till pensionen så kan det handla om flera hundra tusen kronor som försvinner bara för att man har valt dyra fonder i onödan.

En viktig del av att lägga upp en strategi för sitt sparande är att välja vilken risknivå man vill ha. De flesta vill ha en låg risk för sitt pensionssparande just eftersom det handlar om ett väldigt långsiktigt sparande och det viktiga är då inte att göra några snabba vinster utan att man vet att man har sin pension tryggad. Risknivån bestämmer man genom att välja fonder med låg risk och att fördela sin fondportfölj över många olika fonder.

Risknivån måste kännas rätt

Det viktigaste med risknivån för pensionssparande (och allt sparande egentligen) är att man känner sig bekväm med den risk man tar. En del är ok med att ha lite högre risk och då kanske kunna få lite högre avkastning men de flesta vill hålla risken på en ganska låg nivå. Man ska inte ligga och oroa sig för att man tar för stora risker i sitt sparande – då har man troligen valt en för hög risk i sin portfölj.

Risknivån bestäms av två faktorer huvudsakligen. För det första handlar det om vilka fonder du väljer och sedan på vilket sätt du väljer att fördela dina pengar mellan dessa fonder. Vi börjar med att gå igenom fondvalen.

Som jag sa tidigare finns det aktiefonder, räntefonder och blandfonder. Det finns även några andra varianter av fonder så som hedgefonder, men dessa är inte speciellt vanliga. Aktiefonder räknas som högre risk men bättre chans till hög avkastning och räntefonder har lägre risk men sämre avkastning. Blandfonder är vanligen någonstans mitt emellan, lite beroende på hur stor andel aktier respektive räntebärande papper som de innehåller.

Även om aktiefonder räknas som att de har högre risk så är risknivån på de flesta stabila aktiefonder, så som indexfonder, fortfarande låg. Det brukar rekommenderas att man helt och hållet satsar på aktiefonder och kanske en blandfond som mest, så länge man inte vill vara ovanligt försiktig. Det ger bäst avkastning i normalfallet.

Indexfonder, alltså fonder som försöker efterlikna ett visst index, är vanligen de mest säkra av aktiefonderna. De kan givetvis gå både upp och ner eftersom aktiemarknaden också går upp och ner, men på längre sikt så är de vanligen ganska stabila och kan gå upp 5 – 10 % årligen. Vissa år kan det givetvis gå sämre men eftersom pensionssparandet är långsiktigt så jämnar det vanligtvis ut sig till slut.

Eftersom indexfonder också är väldigt billiga i de flesta fall så är dessa ett bra alternativ för den som vill få en vettig avkastning men ändå hålla risken hyfsat låg. Det finns dock även indexfonder som har olika hög risk. En fond som följer ett bredare index är mer stabil. T ex är en globalfond en väldigt bra grund där man kan lägga en stor andel av sitt fondsparande. Sen finns det även t ex Europafonder, Sverigefonder, USA-fonder, Asienfonder, Östeuropafonder och liknade, vilka alla räknas som relativt stabila.

Känner man sig osäker så kan man även lägga in en blandfond i sin portfölj – vilken har som jobb att dämpa förluster i dåliga tider. Globalfonder och blandfonder kan vara bra på detta vis då de vanligen klarar sig bättre genom ekonomiska kriser och liknande. Fonder som följer ett mer lokalt index, så som en Sverigefond, är väldigt beroende av hur ekonomin och aktiemarknaden går i ett visst land eller region. Om Sverige går dåligt så går Sverigefonden också dåligt helt enkelt. En Europafond är då ett bredare och säkrare val och en globalfond är ytterligare bred och stabil.

Riskspridning inom sin portfölj

Den andra delen av risknivån handlar om riskspridning och att fördela pengarna på olika fonder i sin fondportfölj. Tanken är att man inte ska lägga alla sina ägg i samma korg utan sprida ut dem. Genom att investera i många olika fonder så fördelar man risken och även om en fond går dåligt så kan de andra fonderna fortfarande gå bra.

Du kan själv välja hur du fördelar dina pengar men mitt tips är att du lägger en stor del i en billig globalfond. Det är en stabil aktiefond som klarar sig ganska bra även om t ex Sverige eller USA skulle gå dåligt. Det är alltid svårt att veta hur stor andel av sina pengar man ska lägga i respektive fond men en globalfond (eller flera) kan med fördel stå för 50 – 70 % av din totala portfölj. Då är du ganska säker på lång sikt och behöver inte direkt oroa dig.

Du kan sedan välja andra billiga indexfonder så som en Sverigefond, en USA-fond och en Europafond. Du får själv välja hur du vill fördela pengarna utifrån vad du tror blir bäst. Kanske kan man lägga lika mycket pengar i varje sådan fond då de alla är ganska stabila. Tror du mer på en viss marknad kan du lägga lite mer pengar där – men tänk på att du förmodligen ska behålla dessa fonder i många långa år framöver så lägg inte allt för mycket vikt vid tillfälliga upp- och nedgångar osv.

Om du vill kan du även toppa din fondportfölj med en eller ett par fonder som kanske kan få till en bättre avkastning. Dessa fonder har då ofta även lite högre risk men kan betala sig om man har tur. Det finns ett antal fonder med låg avgift som kan vara intressanta för detta ändamål, så som indexfonder som riktar in sig på t ex tillväxtmarkander eller investmentbolag osv. Du kan även kolla på aktivt förvaltade fonder som har bra avkastning om du tror att dessa är värda den högre avgiften. Man kan alltid ge en fond en chans och sen byta om man inte är nöjd efter ett år eller två.

När du väljer dina fonder ska du fundera över hur många procent av dina pengar du lägger i varje, så att du får en fördelning som du känner dig trygg med. Lägg störst andel i de fonder med lägst risk om du vill ha en låg risk i ditt pensionssparande. Se även till att du inte har för få fonder. Genom att ha ett lagom antal så sprider du också risken. Du kan med fördel ha minst 5 – 8 fonder i din portfölj.

Jag tycker att det är viktigt att även väga in avgiften när man gör sitt val. Stabila fonder med låg risk är ett bra sätt att undvika att man tappar för mycket i sitt sparande men att välja billiga fonder är också viktigt. Dyra fonder måste ha så mycket bättre avkastning om de ska vara lika prisvärda som de billiga fonderna. Därför föreslår jag att du huvudsakligen tittar på fonder med låg avgift och aktivt undviker fonder som har orimligt hög avgift.

Komma igång med pensionssparande – del 1

Pensionen är något som för de flesta är riktigt långt borta – en avlägsen och kanske lite konstig tanke om något som kommer att inträffa om 10 – 30 år (för vissa givetvis mer och för andra mindre). Eftersom det är så pass avlägset och luddigt med pensionen så är det också svårt att spara till den på ett bra sätt. Samtidigt är det något väldigt viktigt. Därför ska jag här försöka komma med lite tips och tankar på hur du kan jobba för bättre pensionssparande.

Den som är anställd får (i de allra flesta fall) tjänstepension, vilket är en bra grej. Det innebär att arbetsgivaren betalar in pengar till din pension som sedan läggs till din allmänna pension, som alla får. Dock ska man tänka på att även om man är anställd kan det vara bra att ha ett privat pensionssparande och att försöka bygga på sin pension med mer pengar.

Är man van vid en bra lön och lever enligt den standarden så kan det bli lite konstigt att gå i pension och plötsligt få mindre pengar över. Även med tjänstepensionen blir det ett klart märkbart glapp mellan den gamla lönen och vad man sedan får ut. Det gör att man med fördel kan sätta undan mer pengar, genom privat pensionssparande, för att bygga igen det glappet.

Det blir ännu viktigare med privat pensionssparande om man inte har en anställning och då inte får tjänstepension. Som egenföretagare utan anställning har man t ex inte det och då måste man sköta om sin pension på egen hand. Ett annat skäl som kan göra att det är ännu viktigare att spara privat till pensionen kan t ex vara om man som vuxen har kommit till Sverige från ett annat land och av det skälet inte hunnit arbeta ihop till så mycket pension.

Allmänt om privat pensionssparande

Förr i tiden fanns det möjlighet att spara i IPS (individuellt pensionssparande) och privata pensionsförsäkringar och få göra avdrag för detta. Du kunde då göra avdrag för upp till 12 000 kr per år. Detta har dock försvunnit och nu kan du inte längre göra några avdrag för sådant. Därför är det inte heller någon bra idé att pensionsspara i dessa former. De enda som fortfarande kan utnyttja detta avdrag är egenföretagare som inte får pension av en arbetsgivare (och då är det ändå inte alltid värt att göra avdrag för de pengarna ändå).

Det bästa sättet att pensionsspara privat nu för tiden, när man inte längre kan göra avdrag för sitt pensionssparande, är att använda ett investeringssparkonto (ISK) eller en kapitalförsäkring. De fungerar på ungefär samma sätt men ett ISK kan sägas vara aningen mer fritt och kan ofta rekommenderas för den vanlige spararen.

Investeringssparkonto

Ett ISK är ett konto som fungerar som en plattform för alla dina investeringar i aktier, fonder och liknande. I vanliga fall när du handlar aktier och fonder så betalar du en vinstskatt på 30 % när du säljer ditt innehav och ifall du har gjort en förlust så kan du även använda denna för att kvitta / balansera upp andra vinster för att få mindre skatt.

Med ett ISK så har du inte någon vinstskatt (men kan inte heller utnyttja en förlust) utan får istället betala ett schablonbelopp varje år som är baserat på värdet på ditt ISK och insättningar och statslåneräntan (vilken just nu är riktigt låg). Fördelen är att du fritt kan byta fonder fram och tillbaka utan att behöva oroa dig för att deklarera vinster och liknande plus att du får en riktigt låg ränta så länge statslåneräntan håller sig låg.

Svårt att spara pengar till pensionen

Det kan vara lite lurigt att spara privat till pensionen. Speciellt om man har begränsat med pengar över varje månad och har en lite tightare budget. Pensionen ligger för de flesta så långt framåt i tiden att man inte riktigt kan föreställa sig eller känna vikten av den. Det finns så mycket saker i nuet som blir viktigare än det som ska hända om 20-30 år.

När man känner på det viset så blir det svårare att sätta av pengar till pensionssparandet. Du måste klara av att spara pengar till något som ligger så otroligt långt framåt i tiden. Det kanske till och med känns som att du sparar pengarna till en helt annan människa, även fast det egentligen handlar om dig själv.

Att spara för framtiden är dock viktigt och det allra viktigaste är egentligen att man börjar spara i god tid. Det är faktiskt så att det som är allra svårast, alltså att spara till något som ligger väldigt långt framåt i tiden, dessutom också är det viktigaste. Det gäller att börja medan man fortfarande kan göra skillnad.

När man inte har så många år kvar till pensionen kan man mycket väl inse att man har sparat för lite pengar men då är det också mycket svårt att göra något åt det. När man väl har kommit så pass nära så har man inte längre så mycket tid på sig att spara pengar och då är det mycket svårare att rädda upp en dålig pension. Det krävs att man börjar i god tid för att verkligen försäkra sig om att det blir bra när man blir gammal.

Sätt upp konkreta mål och planera

Ett tips för att det ska bli lite enklare att sätta av pengar till pensionen är att man gör det hela lite mer konkret. Det är ganska luddigt och avlägset att fundera på ett behov om 20 år, men om man kan göra upp lite mer specifika planer och fundera på hur man vill ha det som pensionär så blir det kanske lite enklare att få en tydlig bild över vad man måste göra idag.

Fundera på såna där grundläggande viktiga saker som hur och var du vill bo, hur mycket du vill ha över varje månad, hur mycket du vill resa och spendera på nöjen och så vidare. Ju mer konkret du gör det nu ju enklare är det att visualisera. Då kan du också räkna på det och klura ut hur mycket du skulle behöva ha varje månad för att klara dig. När du kommit så långt kan du snart se hur mycket som du rimligen behöver spara varje månad för att det ska kunna bli verklighet.

Det viktigaste är egentligen inte vad du kommer fram till för summa utan det som framför allt betyder något är att du kan se det framför dig och att du förstår vikten av att faktiskt börja spara i tid. Vi människor är duktiga på att ta tag i problem som finns precis framför oss och som drabbar oss just nu men vi är inte så bra på att ta tag i sådant som kommer att hända långt i framtiden. Det är då lätt hänt att vi skjuter det framför oss. Men med pensionen kan vi inte skjuta problemen framåt, för då är det plötsligt för sent för att göra något vettigt.

Ett stabilt sparande månad efter månad

Pensionssparande handlar om att lägga undan lite pengar konstant under lång tid. Du behöver inte lägga jättebelopp för att få en helt ok summa pengar om 20-30 år. Så länge som du har lång tid på dig behöver du med andra ord inte få panik. Det du ska göra är att se vilka marginaler du har i din ekonomi och hur mycket du rimligen kan sätta undan till privat pensionssparande inom din månadsbudget.

Det är bättre att spara lite pengar än att inte spara något alls. Kan du sätta undan 3 000 kr till pensionssparande varje månad så är det bra. Har du bara 1 000 kr att avvara varje månad så är det helt ok också. Ifall du som bäst kan få fram 300 kr i månaden så är det kanske inte fantastiskt men det är ändå mycket bättre än att inte spara något alls. Du kan alltid börja med 300 kr och sen med tiden försöka lägga till ytterligare.

När man sparar till pensionen ska man komma ihåg att man inte bara får det belopp man lägger undan varje månad utan man får även ränta / avkastning på investering i t ex fonder. Exakt vad man får för årlig avkastning är inte helt lätt att säga men det kan t ex bli 5 – 7 % eller mer. När pengarna ligger i så många år så kan dessutom ”ränta på ränta” spela in en hel del.

Förutom att du hela tiden sätter in nya pengar så får du avkastning på dina gamla pengar och sakta men säkert växer det sparade beloppet. Du får då även avkastning eller ränta på den gamla avkastningen / räntan och så håller det på. Skulle du spara 1 000 kr varje månad i 10 år så skulle du ha lagt undan 120 000 kr ur egen ficka. Men om du även lyckas får en genomsnittlig ränta eller avkastning på pengarna på 5 % så innebär det att du efter 10 år skulle ha ca 195 000 kr totalt sparat.

Du skulle alltså ha tjänat ihop ca 75 000 kr under de 10 åren bara på avkastningen på de pengar du satt in och med hjälp av effekten av ränta på ränta. Hade du då istället satt undan 2 000 kr varje månad i 30 år så hade detta blivit ett ganska stort belopp totalt, så länge du lyckades få en ok avkastning varje år.

De pengarna du sätter av till ditt privata pensionssparande ska du givetvis inte ta av när du behöver pengar, utan låt dem ligga och gro i fred. De pengarna ska vara öronmärkta för pensionen och är inte till för att låna från när du behöver pengar idag eller framöver. Ifall du tar av dina pensionspengar så är risken att du motverkar ditt sparande och inte får så bra resultat som du kan få.

I nästa del om pensionssparande ska jag försöka gå igenom fondval, riskspridning, hur man ska lägga upp långsiktigt sparande och en del sådant.

Hur ska man hantera investeringar / sparande vid börsnedgångar?

Jag skriver även artiklar för andra sidor om ekonomi och något som jag nyligen skrev om på en annan sida var tips för hur man ska tänka och agera gällande sitt sparande och investeringar i aktier (och aktiefonder) när börserna går dåligt.

Det är klart lurigare att veta vad som är rätt och fel när aktiemarknaden är skakig och det är ett så pass intressant område att diskutera, speciellt i dagsläget med en väldigt orolig ekonomi både i Sverige och runt om i världen, att jag tänkte skriva ihop en sammanfattning av mina tips även här.

De tips jag tänker dela med mig av är framför allt till för en vanlig sparare som investerar lite mer långsiktigt och som har sina besparingar i aktier eller aktiefonder. Det är inte tips för aktiehajen direkt utan mer hur man ska bete sig och tänka om man är en vanlig person som gillar att antingen spara eller försöka spekulera lite försiktigt i aktier.

Du har troligen samma mål nu som innan börsen började gå dåligt

När du började investera pengar hade du troligen en del grundläggande mål, t ex hur lång sparhorisont du skulle ha vilken risknivå du tyckte var lagom och lite sådant. Vanligen investerar man på ett eller flera års sikt i lite mer säkra aktier eller fonder och tänker sig en lite mer långsiktig avkastning. För dig som har investerat på det här viset och som planerat att låta pengarna växa i några år så är det alltså förmodligen inte dags att sälja ännu på ett tag.

När börsen går dåligt och investeringarna tappar i värde blir det lätt att man känner sig nervös och vill göra något (läs SÄLJA). Men din gamla plan var inte att sälja aktier eller fonder nu så varför ska du ändra dig bara för att det går lite dåligt? Det är inte någon vidare bra idé att sälja vid börsnedgångar om man har möjlighet att vänta ut nedgången. Du behöver alltså bara hålla dig till dina gamla mål och vänta så kommer aktiemarknaden snart att återhämta sig igen och med tiden ser du bara detta lilla börsras som en svacka bland många.

Fortsätt med ditt månadssparande

Att sätta undan lite pengar varje månad som man investerar i t ex fonder är vanligt och det kan även tänkas att många lägger in pengar i sin aktiedepå varje månad som är till för att investeras i något bra. Sådant månadssparande är trevligt och aktier och fonder är vanligen ett bra alternativ för sparande om man bara väljer en lagom risknivå.

När börsen går dåligt känns det kanske konstigt att fortsätta investera pengar i aktier och aktiefonder eftersom att man tänker att de bara kommer tappa i värde ändå. Men det är faktiskt tvärtom en mycket bra idé att fortsätta att lägga in pengar och köpa för dem, om du bara köper en aktie eller fond som du i grunden tror är en bra investering.

Ifall du köper t ex fondandelar varje månad under ett år kommer du per automatik att köpa en del när det är billigt och en del när det är dyrt, beroende på hur aktiemarknaden går under året. På hela året jämnar det ut sig och det är faktiskt så att det är bevisat bättre att sprida ut sina investeringar än att försöka pricka in en stor investering vid ett specifikt tillfälle. Skälet är att det är så svårt att veta ifall aktiemarknaden kommer gå upp eller ner.

Så om du fortsätter köpa på dig aktier eller fondandelar nu när börserna går dåligt så kommer du även att få köpa dem väldigt billigt. Tids nog går de upp igen och då kommer vinsterna från dessa billiga köp hjälpa till att minska dina gamla förluster, vilket på det stora hela leder till att du kommer ut från denna oroliga period på plus istället för på minus.

Håll dig kall även om det är skakigt på börsen

Den vanligaste känslan när det kommer stora nedgångar på börsen är att man måste göra något för att förhinda förluster och att man vill sälja så att aktierna inte går ner ytterligare och man förlorar ännu mer. Man ska dock komma ihåg att så länge man äger en aktie så har man inte gjort en vinst eller förlust utan det är först när man säljer den som vinst eller förlust realiseras.

Det innebär att du faktiskt inte har förlorat några pengar på dina investeringar även om de har gått ner mycket. Du äger bara aktier eller fonder som för tillfället är mindre värda än de tidigare varit. Ifall du har satsat på lite mer långsiktiga investeringar och har tid att vänta ut den oroliga aktiemarknaden så kommer dina aktier och fonder förmodligen att återhämta sig ganska väl.

Du måste undvika att få panik för att det känns jobbigt med nedgångarna. Ta det istället lugnt och tänk på att det är vanligt med såna här svackor när det gäller aktier. Så länge du har valt stabila investeringar som i grunden är starka så kommer de gå upp igen och om du bara då har kvar dina aktier så kommer du inte ha förlorat något.

När börsen går ner ska du köpa, inte sälja

Ett väldigt vanligt misstag som folk gör (även många proffs) är att de blir försiktiga och återhållsamma så fort börsen börjar gå ner. Det är givetvis en psykologisk grej att man blir orolig när det går ner och man känner sig då inte så sugen på att investera mer.

Det är dock nu man ska köpa aktier och fonder – när de är billiga. Man kan säga att aktierna är på rea när börsen har gått ner mycket. Om man bara köper aktier i företag som är solida och bra i grunden så kommer de tids nog gå upp igen och då kommer man givetvis vara glad om man lyckats köpa aktier i ett bra bolag när dessa stod lågt. Det är ju i såna här lägen man har möjlighet att köpa in sig till ett bra pris, innan börsen börjar gå upp igen.

Problemet är att folk snarare blir skeptiska och nervösa så fort det är ett börsras eller aktiemarknaden är svajig. Då blir det istället att de säljer aktier för att inte riskera förluster och håller hårt i pengarna istället för att investera dem som de borde. Warren Buffett, välkänd och mycket framgångsrik investerare är en av dem som förespråkar att man ska köpa aktier när de är på ”rea”, som han kallar det. Alla andra saker så som kläder och elektronik köper vi ju gärna till reapriser, så varför då inte aktier?

Om du känner dig orolig – se tillbaka på börsen och gamla investeringar

Det är svårt att inte titta på sina investeringar och tappa modet lite när man ser hur de förlorar i värde. Det kan helt klart kännas tungt och en del kanske även börjar fundera på om de verkligen ska hålla på med aktier och fonder alls.

I det läget, när du känner dig lite skeptisk, kan du titta tillbaka på dina gamla investeringar och även på börsen rent allmänt de senaste åren. Du kommer troligen se att du har gjort en hel del vinster tidigare och du kommer se att aktier rent allmänt gått väldigt starkt över långa perioder. Det kommer alltid svackor, det får man räkna med, men på längre sikt är det ändå en bra investeringsform.

Om du ser tillbaka kommer du troligen inse att det är ganska trevligt att investera i aktier och fonder ändå. Speciellt med tanke på att det inte finns så många andra intressanta sparformer som har lika bra avkastning. Du kanske då förhoppningsvis får lite mer styrka att klara dig igenom denna tillfälliga svacka och till och med vågar investera lite mer nu när det är billigt.

Aktier är inte för alla – fundera över om det passar dig

Jag skriver om aktier och aktiefonder som om det är en väldigt bra och trevlig investeringsform och det tycker jag även att det är. Dock är det ju fortfarande en investeringsform som innebär en viss risk och det ska man alltid vara medveten om. Det kan innebära en del stress och kännas lite jobbigt när det går dåligt – och det kanske inte är alla som gillar det.

Du kan fundera på ifall du hellre föredrar att investera i något med lite lägre risk och lite sämre avkastning. Du kommer troligen som sagt inte tjäna riktigt lika mycket men du kan även slippa en del oro och känna dig lite tryggare.

Att du är orolig över dina investeringar kanske inte nödvändigtvis betyder att du måste sluta spara i aktier utan det kan helt enkelt vara ett tecken på att du har valt lite för hög risk i investeringarna. Det kan vara en idé att se över risknivån och justera lite så att du har fler säkra kort och lite färre högriskaktier / -fonder.

Genom att justera din risk så att den blir lägre kan du känna dig tryggare och mindre orolig för börsens nedgångar ska påverka dig och din ekonomi. Ju mindre marginaler du har i din privatekonomi ju mindre risk bör du normalt ha eftersom det finns mindre utrymme för förluster om du inte har några extra pengar som buffert.

Fundera gärna på om du vill fortsätta med aktier och fonder eller ändra din risk genom att byta till säkrare alternativ, men tänk på att det kanske inte är bästa läget att sälja aktier just nu med tanke på senaste tidens nedgångar. Har du bara möjlighet att vänta tills det gått upp igen, vilket det med största sannolikhet gör tids nog, så är det förmodligen bättre att välja en tidpunkt lite längre fram för att göra förändringar i dina innehav.

Övrigt om aktier och säkra investeringar

Som du som läser säkert kan förstå så är jag allmänt positiv till aktier och aktiefonder som sparform och för investeringar. Jag tycker att det bästa alternativet är stabila långsiktiga investeringar i tryggare aktier och fonder med lite mindre risk (så som indexfonder), ifall du inte är beredd att sätta dig in ordentligt i aktiemarknaden och spekulera på en högre nivå.

Ifall du vill ha låg risk och ett enkelt sparande är just indexfonder ett bra alternativ. De består av ett stort antal olika aktier, vanligen från en viss marknad, exempelvis en Sverigefond som investerar i aktier på Stockholmsbörsen. En indexfond är gjord för att försöka följa index på en viss börs eller marknad. Det finns många bra indexfonder med låg avgift som är trevliga.

En bra plattform för investeringar och sparande är Investeringssparkontot (ISK), som är perfekt för den som inte vill krångla så mycket. Där slipper du skatta för och redovisa vinster utan har istället en fast avgift som dras varje år. Bra alternativ för långsiktigt sparande nu när du inte längre kan göra avdrag på gamla privata pensionssparandet.

Kort sammanfattning

Att hantera sitt sparande och sina investeringar när börsen går ner mycket är svårare än man kan tro. Man har en inbyggd försvarsmekanism som går ut på att man vill försöka begränsa sina förluster och då blir det lätt att man vill börja sälja om det går ner och man blir också osugen på att köpa nytt när börsen går dåligt.

Dock är det fel tänk att sälja om det har gått dåligt, om man har långsiktiga investeringar och inte behöver sina pengar på ett tag. Det finns givetvis vissa fall då det är rätt att sälja, t ex om man verkligen inte tror att en aktie kommer att återhämta sig eller om man av något skäl inte har tid att vänta tills aktiemarknaden blir stark igen och investeringarna har återhämtat sitt värde.

Det passar givetvis inte heller alla att investera i aktier och fonder men det finns andra säkrare alternativ också. Historiskt sett har aktier gått bra och om man bara har lite sunt förnuft så brukar det gå att få ganska bra avkastning med lite lagom hög risk. För den som har lång sparhorisont tycker jag att aktier eller aktiefonder (för lite lägre risk) är ett bra alternativ, för även om det kommer dåliga perioder så kan man vanligen vänta ut dem. Helst ska man även köpa på sig ytterligare när börsen har gått ner.

Har du några fler bra grundläggande tips för hur man ska tänka eller agera när börserna går ner och det är dåliga tider får du gärna kommentera. Helst vill jag ha tips som passar oss vanliga Svenssons men om du har lite mer experttips och sådant är du givetvis också välkommen.

Jag ser över mitt långsiktiga sparande

Eftersom det är nytt år och nya tag har jag börjat se över min ekonomi, t ex genom att göra en budget och se över lite kostnader osv. Detta har jag berättat om i tidigare inlägg här i bloggen. En sak jag bestämde mig för i samband med detta var att jag skulle bli bättre på att lägga undan pengar på långsiktigt sparande och på att förvalta mitt långsiktiga sparande så att det blir en vettig avkastning på pengarna.

Jag vill börja med att säga att jag inte har några jättestora inkomster och därför i dagsläget inte heller kan lägga undan så mycket på långsiktigt sparande varje månad. Just nu har jag satt i min budget att jag vill lägga undan 1000 kr varje månad som ska investeras långsiktigt, 1000 kr som ska sparas lite mer kortsiktigt (till sådant jag vill köpa eller göra under året t ex) och 500 kr till buffertsparande.

Min tanke här är att jag egentligen vill lägga undan så mycket jag kan på långsiktigt sparande, men eftersom min inkomst inte är så hög nu och jag betalar en större del av min och min sambos gemensamma kostnader så blir det inte några större summor över. Det viktiga är dock egentligen inte exakt hur mycket man sparar utan ATT man sparar något i alla fall.

Jag har t ex pratat ganska mycket om sparande rent allmänt med min sambo, som är student, och hon bestämde sig plötsligt för att börja lägga undan 250 kr i månaden. Det är ju inga stora summor heller men det är åtminstone ett sparande och det gör skillnad i längden. Hon jobbar extra, vilket gör att hon kan få en extra slant utöver CSN, och det gör ganska mycket skillnad när det gäller sparpengar. Som student är det ju annars svårt att få pengar över till sådant.

Bestäm hur mycket du ska lägga undan

Steg 1 är att bestämma hur mycket man vill lägga på långsiktigt sparande. Det kortsiktiga sparandet är enligt mig inte lika viktigt. Det är huvudsakligen sparande till sådant man vill göra för skojs skull eller saker man vill köpa. Ifall det är något väldigt viktigt man sparar till så är det givetvis klart viktigare – t ex om man vill köpa en ny tvättmaskin eller annan pryl som man verkligen behöver. Ifall man bara sparar till nöjen är det dock sekundärt och då tycker jag att man i första hand bör se till att ha ett hyfsat långsiktigt sparande och så får man se lite vad som blir över.

För att avgöra hur mycket man kan lägga på långsiktigt sparande måste man börja med att göra en ordentligt budget, vilket jag pratat om i ett annat inlägg. Då får man fram hur mycket pengar man har att röra sig med. Det man vill lägga undan pengar till i första hand är buffertsparande och sen långsiktigt sparande och sedan kortsiktigt sparande till viktiga prylar och sist kortsiktigt sparande till nöjen och sådant man inte egentligen behöver.

Hur ska du investera dina pengar långsiktigt?

Nästa steg när man vet lite hur mycket man vill spara är att bestämma hur man ska spara dem. Mitt val har fallit på ett investeringssparkonto (ISK) och på lite olika aktiefonder. Jag tänker inte säga att detta är det enda sättet och det jag skriver framöver kommer bara vara enligt hur jag själv tänker, så det finns inga garantier att det är bästa sättet eller att ni kommer att bli rika på att göra likadant. Detta är endast mina personliga tankar och hur jag valt att lägga upp det just nu.

Investeringssparkonto rätt väg att gå

Jag har skrivit tidigare om investeringssparkontot också. Det är en slags plattform för investeringar i vilket man kan köpa och äga t ex aktier, fonder och andra värdepapper. Skillnaden från att ha pengarna på ett vanligt fondkonto är att du i vanliga fall får skatta 30 procent av vinsten på dina investeringar men med ett ISK betalar du varje år ett schablonbelopp i skatt. Du betalar detta belopp varje sig du tjänat pengar eller ej. Principen är samma som i en kapitalförsäkring.

Schablonskatten baseras på föregående års statslåneränta. Denna ränta påverkas i sin tur av reporäntan vilket gör att den just nu är väldigt låg. Detta innebär också att ISK får en väldigt låg skatt i år och troligen ännu lägre nästa år (och sen några år framöver?). Det är alltså klart bättre att betala denna skatt än den vanliga skatten på 30 procent på vinsten. Detta är ett av skälen till att investeringssparkontot lockade mig. Det andra skälet är att man inte behöver deklarera vinster och förluster varje gång man säljer aktier eller fonder.

Att välja fonder på längre sikt

Fonder är givetvis inte enda vägen att gå för sitt långsiktiga sparande men det är ett bra alternativ och man kan så ett ganska stabilt och hyfsat säkert sparande på detta vis. Det man måste tänka på är att man ska investera sina pengar på minst några år framåt, kanske till och med 10 år eller 20 år. Det långsiktiga sparande ska vara långsiktigt och du får inte hetsa upp dig utan låta dina fonder göra jobbet över lite längre tid.

Att välja fonder är inte helt lätt många gånger. Vilka fonder är bra, vilka har hög risk och låg risk, vilka kan man köpa och sen låta vara ifred i många år utan att egentligen behöva oroa sig? Jag är långt ifrån proffs på sparande och fonder så jag försöker snappa upp tips från dem som kan bättre. Jag följer t ex Avanzas sparekonom Claes Hemberg och låter hans tips guida mig.

Något som jag har insett är dock att man inte ska betala en massa onödiga avgifter för sina fonder. De flesta betalar troligen alldeles för höga avgifter i förhållande till vad de får. T ex hörde jag nyligen att svensken i genomsnitt betalar 1,6 procent i avgift för sina fonder. Detta var troligen sant för mig också då jag hade några olika fonder sedan tidigare som bara legat kvar exakt som de är och där var avgiften på några så höga som 1,75 %.

Det finns idag flera bra fonder med riktigt bra avkastning som bara kostar 0,2 – 0,5 % i avgift, vilket är ganska mycket bättre än 1,6 %. Mitt tips är att titta på fonder som har en låg avgift och välja sådana om möjligt. De dyra fonderna är ofta de som ska vara aktivt förvaltade och då ska man även förvänta sig en högre avkastning än från så kallade indexfonder, som brukar vara billigare. Indexfonderna har ingen aktiv förvaltning utan är tänkta att mer följa index för en viss aktiemarknad / börs och det brukar generellt ge bra avkastning bara det.

Mina fondval – gör vad du vill med informationen

Jag säger återigen att jag egentligen nu inte tipsar er om att köpa samma fonder som jag har valt, utan det är helt ert eget val. Gör lite research och välj fonder som ni tror på. Mina fonder har jag huvudsakligen valt utifrån tips från Claes Hemberg (som sagt sparekonom på Avanza) och hans blogg (speciellt ett inlägg om enkla fondportföljen).

Jag har valt att lägga ca 50 % av mitt långsiktiga sparande i DNB Global Indeks, en global aktiefond som investerar i aktier från hela världen. Jag har sedan ca 20 % i SPP Aktiefond Sverige vilken investerar i huvudsakligen svenska aktier och som försöker följa utvecklingen på den svenska aktiemarknaden. Även 20 % i SPP Aktiefond USA som gör i princip samma sak med den amerikanska aktiemarknaden. Slutligen även 10 % i Swedbank Robur Indexfond Asien som försöker följa index på den asiatiska marknaden (exklusive Japan).

Skälen till mina val är att jag i grunden vill ha en stabil och ganska säker utveckling utan allt för mycket risk. En global aktiefond förlitar sig inte på någon specifik aktiemarknad utan hela världens marknad, så den känns ganska säker. Det var även Claes Hembergs stora tips där han tycker man kan investera 60 % eller mer och låta pengarna ligga i 3 – 99 år (även om 99 år känns osannolikt). En Sverigefond känns bra då jag tror på den svenska aktiemarknaden rent allmänt och SPP:s fond har gått bra och är dessutom väldigt billig.

Efter det har jag satsat på ett par fonder som ”folket” föreslår. Detta är de läsare som berättade hur de själva valt att investera sina pengar när Hemberg frågade dem. De hade valt SPP Aktiefond USA som en ganska stabil fond, vilken jobbar mot principen att USA:s aktiemarknad i längden kommer vara väldigt bra. Den sista fonden är ett val jag gjorde för att jag tror på Asien just nu och t ex går Indien väldigt bra. Jag är lite för feg för att satsa direkt på en Indienfond, även om dessa säkert är bra alternativ, så jag kör lite safe med en mer allmän fond. Detta också på rekommendation från ”folket”.

Billiga fonder i fokus

Något som var väldigt viktigt när jag valde fonder var att de var billiga. Det ska givetvis inte vara så att man väljer billiga fonder som är dåliga bara för att de är billiga, men det finns många fonder som både bra och billiga. Man kan titta på vilket betyg fonden har fått från t ex Morningstar (och då ska den gärna ha 4 eller 5 stjärnor) och sen kan man själv se utvecklingen de senaste åren.

Det finns även något som heter Normanbelopp nu för tiden som är ett belopp där kostnaden för förvaltningen beräknas för ett månadssparande på 1 000 kr under 10 år. Detta står sedan i förhållande till hur bra fonden har gått. Själva uträkningen är lite lurig men poängen är att ju lägre beloppet är, ju bättre är det normalt. Det kan vara bra för att jämföra liknande fonder.

Alla fonder som jag valde var billiga – de kostade bara 0,2 % i förvaltningsavgift utom DNB Global som gick på 0,3 %. Detta är långt under snittet på 1,6 %, som jag tycker låter hemskt illa just nu. Speciellt med tanke på att även jag låg på de nivåerna tills för någon vecka sedan. Nu har jag dock börjat mitt nya sparande på ett konto med väldigt låg skatt (för närvarande) och med väldigt låg avgift på mina fonder. Detta kommer troligen att spara mig en hel del pengar över tid.

Nu ska sägas att jag har sålt några av mina gamla fonder och flyttat till mitt ISK, men jag har inte sålt alla. Jag har fortfarande kvar några på mitt gamla fondkonto och de kommer jag nog sälja senare under året. Ett tips som många sparekonomer ger är att man ska dela upp sina köp av t ex fonder under året för då riskerar man inte att köpa allt till ett dyrt pris och att fonderna sedan går ner. Sprider man ut det får man lite bra tider och lite dåliga tider och totalt brukar man tjäna på det jämfört med om man köper allt samtidigt. Det går nämligen inte att förutspå börsen, ens om man tror sig vara duktig på det.

Håll ut och kör på

Långsiktigt sparande är just långsiktigt. I år har jag fått lite av en nytändning när det gäller sparande och att få ordning på mina pengar och därför har jag nu blivit duktig och fixat ett ISK och köpt en del fonder osv. Jag går in nästan varje dag för att se vad som händer på mitt ISK – för att se om mina köp gått igenom men även för att kolla om fonderna har gått upp. Att sitta och kolla på hur fonderna går från dag till dag är dock ganska meningslöst då jag ändå inte ska ta ut pengarna de närmaste åren.

Man får inte hänga upp sig på för kort sikt, för då blir det mest jobbigt. Dessa pengar sparar man för framtiden – för pensionen, barnen, för att köpa hus om 5 år eller vad det nu kan vara. Det är inga pengar man ska tänka på mycket mer än att man ska ta hand om dem på bästa sätt. Väljer man att vara mer aktiv måste man givetvis se över sina fonder oftare och köpa och sälja beroende på vad man tror men annars kan man nöja sig med att göra en avstämning en gång i kvartalet och då se om man tror sig behöva ändra på några innehav.

Om man går in och ser att fonderna har gått ner en del så ska man inte bli nervös för detta heller. Man ska definitivt inte sälja. Man ska snarare då köpa mer istället, för de kommer med största sannolikhet gå upp igen om ett tag. Var inte orolig över kortsiktiga svängningar i börsen utan håll ut och fortsätt med insättningarna. På längre sikt kommer du få en bra avkastning om du har valt vettiga fonder.

Sedan ska man ju också fortsätta sätta in pengar på sitt ISK för att hålla igång sparandet. Just nu är det som sagt 1000 kr i månaden som ska sättas av till detta. Det går en automatisk överföring varje månad och för de pengarna köper jag bara mer andelar i de fonder jag nämnt ovan. Min fördelning kommer troligen även fortsatt vara ca 50 – 60 % i DNB Global och sen 15-20 % i SPP Aktiefond USA, 20 % SPP Aktiefond Sverige och 10 % Swedbank Robur Indexfond Asien.

Not. – Jag har inte blivit sponsrad av Avanza eller något sådant utan jag tycker bara att Claes Hemberg är bra, insatt och ligger på en bra nivå. Det känns som att han har bra tips för lite enklare sparare som mig, som inte vill vara speciellt aktiv och hålla på och byta fonder ofta. Jag bara berättar hur jag har gjort mina egna val, sen kan ni välja att göra era val på andra grunder eller ta en titt ni också.