Investeringstips för 2019

Snart kommer ett nytt år och nya möjligheter att investera och tjäna pengar. Frågan är bara hur man ska investera sina slantar under 2019, med tanke på de utmaningar som väntar. Det är väldigt viktigt att ta sig tid att fundera på sin investeringsstrategi och att analysera läget, varför jag ska komma med lite blandade bra tips.

Aktier och fonder

Den mest uppenbara vägen att gå när man ska investera är att antingen köpa aktier eller aktiefonder. Eftersom aktiemarknaden verkar bli lite osäker framöver så kan det vara värt att fundera lite på hur man ska gå till väga för att lyckas med sina investeringar nästa år. Här kommer lite bra tips gällande aktier och fonder.

Sitt lugnt i båten

För dig som satsar på långsiktiga investeringar gäller det att helt enkelt hålla dig lugn och vänta ut de oroliga och dåliga tiderna. Sälj definitivtit inte i panik. Så länge du inte behöver dina pengar inom kort är det bäst att behålla lugnet och vänta.

Det är svårt att tajma när man ska sälja aktier för att lyckas sälja på topp och likaså att köpa på botten. Därför brukar man helt enkelt låta bli att försöka. Bara fortsätt månadsspara och köp lite mer efterhand.

Kör på med månadssparandet

Det som är bra med detta kontinuerliga sparande är att man hela tiden sprider ut sina köp. Eftersom det är så svårt att medvetet pricka in rätt tidpunkt att köpa så burkar det på sikt bli bättre att sprida ut köpen över hela året.

Även när börsen går sämre ska man köra på. Att sluta investera för att börsen går nedåt är som att sluta handla för att det kommer en rea. Tids nog går det uppåt och då tjänar man på det.

Utdelningsaktier

Utdelningen är i princip en ren vinst på så vis att hur mycket man får inte har något med aktiekursen att göra. Hur mycket man ska dela ut per aktie bestäms av bolaget i fråga. Utdelningsaktier kan många gånger ingå i en vanlig investeringsstrategi.

I en lite skakigare aktiemarknad kan dessutom utdelningsaktier vara ett intressant alternativ just för att det finns lite tryggare avkastning att hämta. Man vill givetvis ha ett starkt bolag var aktier går upp också, men utdelningen ger en del extra.

Hitta marknader med potential

Det kan vara svårt att veta vilka marknader och vilka typer av aktier som kommer att gå bra ett visst år. Det man behöver göra är att läsa på om en marknad som man är intresserad av, kolla på indikationer, tolka signaler och försöka förutspå hur olika saker kan påverka en marknad.

I t ex spelsektorn händer det mycket i och med att det kommer en ny spellag i början av nästa år som i princip tar bort monopolet på spel. Det tillåter att aktörer som just nu verkar i andra läder kan få flytta hem till Sverige men det betyder också att det kommer införas ett licenssystem, där kanske inte alla blir godkända.

Här måste man alltså i princip avvakta och se lite vad som kommer att hända nästa år. Det är svårt att spekulera innan man har sett vart licenserna hamnar. Dessutom kommer det ställas lite högre krav på de casinon och gamingsidor etc som vill vara verksamma i Sverige. Det kommer tas ut en vinstskatt från företagen vilket kan svida lite i plånboken.

Något som förväntas hända är att många aktörer slås ihop eller blir uppköpta då det kommer att vara viktigt att vara stora och ha mycket resurser, speciellt med tanke på att det kommer att kosta en del pengar att få vara aktiv på den svenska spelmarknaden. T ex har Mr Green co nyligen fått ett bud från brittiska William Hill och de bör klara sig fint trots den nya spellagen.

Mer defensiva fonder

Aktier och aktiefonder är väldigt vanliga sätt att investera pengar. För dem som gillar fonder och som kanske vill ha en mer passiv roll har det funkat bra med aktiefonder. Aktiefonder räknas dock ändå som att de har en ganska hög risk eftersom de består av aktier.

När aktiemarknaden går sämre så påverkas givetvis även aktiefonderna. Inför ett år med lite mer osäker börs kan det vara intressant att kolla på andra typer av fonder, som har en lite lägre risk. Det finns t ex blandfonder som har en del aktier och en del räntebärande papper och liknande. Dessa kan vara ett alternativ om du vill säkra upp en del av dina pengar.

Det är oftast inte lika bra avkastning på räntefonder eller blandfonder och det gäller att inte välja för dyra sådana, men om aktiemarknaden tänkt vara dålig så får man se över de olika alternativ som finns för att skapa lite avkastning och lite trygghet.

Sparande och sparkonto

Eftersom det finns en risk för ett sämre börsår nästa år och att det blir en trög period så vill man leta efter andra ställen att investera sina pengar. Ett sparkonto har varit ett alternativ för den som vill ha en säker avkastning, men med den enormt låga ränta som har varit har inte sparkontot erbjudit mycket av intresse. Fram tills nu.

Nu verkar reporäntan vara på väg upp till slut. Tanken är att den ska höjas successivt, lite i taget, de närmaste åren. Riksbanken har en prognos som säger att reporäntan ska hamna på plus tills slutet av nästa år. Det är en ökning med mer än 0,5 punkter.

Det är ingen enorm höjning nästa år men det innebär ändå att det finns möjligheter för bankerna att börja erbjuda lite vettig ränta på sina sparkonton. Då kan man helt enkelt välja att lägga en del av sina sparpengar på ett bra sparkonto istället för att investera dem i aktier eller fonder, som är mer osäkert.

Amortering på bolån

Att amortera / betala av på sitt bolån räknas inte som en utgift eller kostnad utan som en investering. Detta för att man ju faktiskt inte betalar något utan man betalar av på sin skuld. Det gör att om man någonsin skulle sälja sin bostad så är lånet mindre och man får ut mer pengar. Dessutom så gör varje amortering att lånet blir mindre och att man i sin tur då får betala lite mindre i ränta varje månad.

En amortering kanske inte gör så jättemycket på räntekostnaden en viss månad. Det vore lite överdrivet att säga att man i dagsläget skulle spara in allt för mycket pengar genom att amortera lite extra. Dock ska man tänka på två saker.

För det första är räntan på väg upp. Så länge boräntan ligger på 1,5 procent eller något sådant så blir det inte så höga räntekostnader per år. Om räntan dock stiger till t ex 4-5 procent (vilket inte är någon omöjlighet på sikt) så kommer det göra klart mer skillnad om du har t ex 20 000 kr mindre i lån.

Claes Hemberg varnade i början av 2018 för sämre ekonomiska förutsättningar under 2019 och möjlig lågkonjunktur, så det är bra att planera för mer trygghet. Med tanke på att Riksbanken tycker att svenskarnas skuldsättning är en av de största hoten mot den svenska ekonomin så kanske det finns en viss vits med att amortera lite extra framöver.

Avkastningen eller avgiften på fonder viktigast?

När det gäller fonder finns det en ständig kamp mellan avkastning och avgifter, på så vis att man givetvis vill ha så låga avgifter som möjligt men så hög avkastning som möjligt. Dock kan dessa två saker vara motpoler av skälet att de billigaste fonderna normalt är indexfonder som har en passiv förvaltning medan de aktivt förvaltade är dyrare.

Till detta hör också att tanken är att de aktivt förvaltade fonderna bör ha en bättre avkastning än de passivt förvaltade, helt enkelt eftersom det finns en förvaltare som ständigt jobbar med att hitta de bästa möjligheterna till vinst i fonden. En aktivt förvaltad fond med högre avgift måste också ha en högre avkastning för att man ska kunna få lika stor vinst på sin investering, med tanke på att det försvinner iväg mer pengar till avgiften och det måste kompenseras.

Om man kollar på vilka fonder som ligger i topp när det gäller årlig avkastning så kan man normalt hitta vissa av de bättre aktivt förvaltade fonderna där, men problemet är osäkerheten och det faktum att t ex börsen är spekulativ.

Ingen kan med säkerhet säga hur stor avkastning en viss fond (t ex aktiefond) kommer att ha ett visst år eftersom aktier och andra investeringar är osäkra av naturen. Det kan gå uppåt och gör det normalt men det finns inga garantier och om det kommer en allmän nedgång så kan även de bästa aktierna / bolagen drabbas och det kan gå sämre.

Aktiv förvaltning sämre om fonden inte presterar

En aktivt förvaltad fond behöver alltså inte gå bättre än en passivt förvaltad indexfond. Den kan med otur till och med prestera sämre än indexfonden eller åtminstone likvärdigt. Det finns inga garantier för att en fond kommer att prestera bra bara för att den har en dyr förvaltningsavgift och har som mål att slå index. Detta är bara fondens mål och förhoppning, vilket kanske i och för sig kan slå in ganska ofta, men inget är säkert.

För inte allt för länge sedan var det flera banker som var i blåsväder för att deras aktivt förvaltade fonder med dyra avgifter (på t ex 1,5 – 2 procent) verkade prestera väldigt likt index, vilket gjorde att de även presterade likvärdigt de billiga indexfonderna. Indexfonderna hade dock en avgift på bara runt 0,2-0,5 procent vilket ju är väldigt mycket billigare.

Om två fonder har samma avkastning på ett år men en av dem kostar 0,2 procent i förvaltningsavgift och den andre kostar 2 procent så är det en enorm skillnad i pengar. Den dyrare kostar hela 10 gånger mer. Den dyrare fonden måste i princip ha en avkastning på 2 procent mer än den billiga för att ens täcka upp sin höga avgift och för att vinsten ska bli lika stor för dessa två fonder.

“Aktivt förvaltade fonder har högre avkastning och därför värda att satsa på”

Ibland ser man någon som försvarar de aktivt förvaltade fonderna och som klagar på dem som säger att de billiga indexfonderna med passiv förvaltning är bäst. Resonemanget brukar vara att även om de aktivt förvaltade fonderna är dyrare så har de också bättre avkastning och man kan inte avfärda dem som dåliga bara för att de har en högre avgift.

I grund och botten är detta sant. Det går inte att titta på en fond och säga att den är dålig för att den har en hög avgift. Det är inte samma sak som med t ex ett Internetabonnemang – att det alltid är bättre att välja det billigaste alternativet. I och för sig kan man kanske inte heller säga att det billigaste alltid är bäst när det gäller Internetabonnemang för det finns olika hastigheter att välja på och kanske även andra skillnader som kan påverka valet.

Skillnaden är att när du ska välja abonnemang så kan du se att en hastighet på 100 gb t ex kostar så mycket och 50 gb kostar lite mindre och 10 gb ännu lite mindre och så vidare. Du vet exakt vad du får för olika priser. Med fonder funkar det inte riktigt så. Du vet nämligen inte i förväg vilken avkastning en viss fond kommer att ge. Därför kan den prestera sämre än vad du skulle vilja.

Som jag sa tidigare så finns det aktivt förvaltade fonder som har presterat klart bättre än index och vissa av dem kan vara väldigt bra val. Dessa har troligen en klart högre förvaltningsavgift men samtidigt presterar de så bra att man tjänar på att välja dem ändå.

Problemet är att man måste lyckas pricka in rätt fonder hela tiden för att tjäna på det. Om du lyckas välja en fond som kostar 2 procent i avgift men som slår indexfonden med 4 procent på ett år så har du ju i princip tjänat 2 procent på detta. Men om fonden misslyckas med att slå index och hamnar på ungefär samma så har du istället förlorat runt 1,5-1,8 procent på att välja den istället för att välja den klart billigare indexfonden.

De som säger att aktivt förvaltade fonder är bättre än indexfonder för att de har bättre avkastning har fel eftersom man inte kan säga med säkerhet vad avkastningen hamnar på. De kan ha rätt ibland, eftersom vissa fonder kommer att gå bättre, men det går helt enkelt inte att presentera detta som ett faktum som gäller generellt för alla aktivt förvaltade fonder. När det går som fondförvaltaren vill så ja, men det händer inte alltid och det är något man måste komma ihåg när man gör sina val.

Välj gärna aktivt förvaltade fonder men välj noga

Jag har inget emot att du har några aktivt förvaltade fonder i din fondportfölj, även om jag personligen ofta förespråkar indexfonderna. Skälet till att jag är så förtjust i indexfonder är att de är enkla att ha att göra med och man behöver normalt inte fundera på dem, byta dem eller vara så insatt.

Indexfonderna är perfekta för folk som vill ha ett smidigt sparande på lång sikt och som inte vill engagera sig allt för mycket i sina val. Bra för nybörjare och vanligt folk helt enkelt. Det finns aktivt förvaltade fonder som är bra av olika skäl men det kräver också att man kan hitta dem och göra rätt val.

Vill man ha en bra aktivt förvaltad fond så gäller det att man tar sig tid att kolla upp olika fonder och göra kvalificerade val. Kolla upp fondens avkastningshistorik långt tillbaka i tiden och se att de har presterat bra och konsekvent. Använd Normanbelopp, rating och liknande för att bedöma fondens kvalitet.

Kom även ihåg att det inte är en garanti för hög avkastning att fonden är aktivt förvaltad och framför allt inte att den är dyr. Det är inte så att dyrare måste vara bättre i fondernas värld. Jag rekommenderar att du har en bas av billiga indexfonder och att du sedan väljer ut några aktivt förvaltade fonder som du tror på och som ser bra ut på pappret. Var dock redo att byta ut dem efter något år eller två om de inte presterat så bra som de borde.

Ett bra exempel på en aktivt förvaltad lite dyrare fond som har varit ett bra val för sparare under ett antal år är Spiltan Aktiefond Stabil. Den har en förvaltningsavgift på 1,50 procent (och en total avgift på 1,58 procent) och har t ex presterat en utveckling på 108,43 procent över de senaste fem åren.

Jämför man detta med t ex Swedbank Robur Access Sverige som är en Sverigefond som följer index så kan man se att denna endast kostar 0,2 procent i avgift (totalt 0,26 procent) men utvecklingen senaste fem åren har också varit lägre – endast 64,84 procent. DNB Global Indeks som är en globalfond (som kostar 0,3 procent i avgift) har haft en utveckling på 97,11 procent på fem år.

Spiltans fond har alltså slagit index men det är givetvis stor skillnad på vilket index man jämför med. Att jämföra med en globalfond är mer rättvist men även där har Spiltan Aktiefond Stabil visat styrka och har t ex på senaste året haft en utveckling på 9,28 procent jämfört med DNB Global Indeks som ligger på 4,07 procent.

Här har det alltså lönat sig med en aktivt förvaltad fond men jag kan också enkelt hitta exempel på fonder som inte har lönat sig, så det gäller att göra bra val helt enkelt. Att Spiltan Aktiefond Stabil har varit så pass bra de senaste åren är inte heller någon garanti för att de kommer att prestera lika bra framöver. Alla fonder innebär alltid en viss risk / chansning.

Avskaffa ISK nu när det börjat ta fart?

Det var inte speciellt länge sedan pensionsförsäkringar och IPS (individuellt pensionssparande) mer eller mindre avskaffades i och med att man tog bort möjligheten att göra avdrag för dessa sparformer. För att inte pengarna skulle dubbelbeskattas (först vanlig skatt och sedan inkomstskatt när du tar ut pensionen) så blev det alltså bättre att placera dem någon annanstans.

Det alternativ som lanserades som en slags ersättning till dessa sparformer var Investeringssparkontot, vilket var en ny slags konto där man kunde äga aktier, fonder och liknande. Det som stack ut när det gällde ISK var att man inte betalade skatt på vinsten när man sålde en aktie eller fond, så som det varit på vanliga fondkonton och liknande. Här skulle man istället betala en schablonskatt årligen baserat på statslåneräntan och hur mycket pengar man har på sitt ISK vid olika tidpunkter under året.

Tanken med ISK var att det skulle vara mycket smidigare för vanligt folk att hantera då man skulle slippa deklarera varje försäljning. Man kunde då byta fonder fritt utan att behöva oroa sig för en massa pappersarbete. Det var också en sparform med relativt låg ränta, åtminstone just nu när ränteläget är väldigt lågt.

ISK passar riktigt bra för långsiktigt sparande, framför allt i aktier och fonder. Eftersom man betalar en schablonskatt årligen, vilken betalas oavsett om investeringarna har gått upp eller ner, så är det enda riktiga kravet att man tror att de investeringar i aktier och fonder etc som man väljer att ha på kontot kommer att ha en avkastning som överstiger skatten.

Kontot passar alltså bäst till aktier och aktiefonder och mindre bra till t ex räntebärande papper eller räntefonder eftersom avkastningen på dessa är lägre och de kan ätas upp av skatten.

Väldigt hype med ISK ett tag

I samband med att man tog bort sista avdragen för IPS och pensionsförsäkringar så började de flesta banker och rådgivare och även staten själva basunera ut att ISK är den naturliga ersättaren för pensionssparande och annat långsiktigt sparande. Det var ju logiskt att ha en vettig ersättare redo i detta läge då väldigt många måste styra om sitt pensionssparande från IPS och pensionsförsäkring och någonstans ska man ju ha sina pengar.

Man kan inte heller direkt klaga på att ISK har pekats ut som det naturliga sättet att spara till pensionen med tanke på att det är ett bra och smidigt sätt att investera pengar i t ex aktier och fonder. Nackdelarna är att man får betala skatt även om investeringarna har gått minus under året och att man inte kan kvitta sina förluster mot vinster så som man kunde göra på ett fondkonto eller vanlig aktiedepå etc.

Dessa nackdelar vägs dock upp av att det är smidigt att använda ett ISK och att räntan är relativt låg. Även om man måste betala ränta oavsett om investeringarna har gått plus eller minus så vägs detta upp av att räntan är så pass låg. Det gör att man inte behöver komma upp i en allt för saftig årlig avkastning för att gå med vinst.

Idag är det väldigt många som har skiftat över till att använda ISK för sitt långsiktiga sparande just för att det är smidigt och att räntan är överkomlig. Men man ska nog vara på det klara med att väldigt många bytt till ISK helt enkelt för att det inte funnits något annat vettigt alternativ och för att alla har marknadsfört detta konto stenhårt som det nya sättet att pensionsspara när de gamla varianterna försvann.

Varför pratas det om att skrota ISK?

Jag har läst några artiklar nyligen om att ISK borde skrotas helt, vilket känns lite förvirrande. Skälet till detta verkar huvudsakligen vara att ISK (och även kapitalförsäkringar, vilka beskattas på liknande sätt som ISK) är så olika alla andra typer av investeringskonton och att man frångår det gamla systemet med beskattning på kapitalvinst.

Senast jag läste om det så var det en rapport från Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS) som tyckte att ISK bör avskaffas. Tidigare har någon ekonomiprofessor också föreslagit samma sak.

De argument som framförs mot ISK är att beskattningen är så pass annorlunda jämfört med andra kapitalvinster och att den premierar dem som gör stora vinster på aktier och fonder medan de som gör små vinster får förhållandevis högre skatt. Enligt ekonomiprofessorn blir det dumt när man beskattar investeringarna på ISK på ett annat vis än annat ägande.

Samtidigt som kritiken framförs vill man även föra fram att det är väldigt viktigt att hitta sparformer och konton som är lätta att hantera och smidiga att använda och även att man bör försöka få ner kostnaderna för sparande rent allmänt. En annan typ av konto där man bara betalar skatt när man gör uttag som överstiger insättningarna och som då beskattas med samma skattesats som vanlig kapitalvinst är ett förslag.

Jag förstår men tycker att det känns ogenomtänkt

Jag förstår poängen med kritiken i grund och botten och det finns kanske vissa frågetecken när det gäller ISK. Just nu när statslåneräntan är låg är det en ovanligt fördelaktig sparform och visst premieras de som gör stora vinster till viss del framför de som bara gör små vinster. Skatten på ISK var ju till och med så låg att regeringen bestämde att höja den lite nyligen, för att det inte skulle bli för bra att använda den sparformen.

Det som jag är skeptisk till är huvudsakligen den sits som alla vi sparare har hamnat i. När IPS och pensionsförsäkringar blev oanvändbara och vi alla tvingades byta sparform så var det ISK som fanns där som det enda riktiga alternativet. Det var ISK som marknadsfördes som ersättningen och alla talade varmt om hur bra och smidigt det är.

Vid den tidpunkten var man givetvis glad över att det fanns ett klart alternativ redo så att man inte behövde fundera allt för mycket över vad man skulle göra med sina pensionspengar och sitt sparande. Även den som inte var så insatt i sitt sparande kunde känna sig trygg eftersom alla verkade peka åt samma håll i det här fallet.

Men nu verkar det ju som att ISK inte är så där jättebra som alla först ville påvisa. Kanske är det bra för oss sparare men om det inte är en hållbar sparform på sikt så är det ju inte speciellt bra ändå. För nu när vi väl har slussats in i ISK och folk börjar förstå och använda detta konto mer och mer så är det inte speciellt roligt om vi än en gång måste byta till något annat.

Då ska vi återigen behöva göra om hela processen, flytta våra sparpengar, lära oss de nya reglerna för beskattning osv. Det som vi precis har gjort en gång, vissa av oss säkert med viss möda och motvilja. Det känns inte så schysst mot vanliga sparare som inte är eller vill vara så insatta.

Jag vill alltså klaga på att man inte har granskat ISK tillräckligt noga innan man sjösatte kontot och gjorde det till hela landets nya älsklingssparform för långsiktigt sparande och pensionssparande. De problem som finns med ISK borde ha tagits upp redan tidigare och ifall det finns dåliga saker så borde man ha gått igenom och löst dem direkt. Det är inte direkt schysst att ge oss en sparform som inte är helt genomtänkt och utredd för att sedan inse misstagen och skrota den. Jag vill inte säga något om hur bra ISK faktiskt är som sparform då jag nog inte är insatt nog för att göra den bedömningen, men jag kan åtminstone ha en åsikt om hur det hela har skötts hittills.

Jag ska väl klargöra att jag inte alls vet om ISK kommer att skrotas i framtiden eller hur man kommer att hantera situationen. Kanske behåller man kontot som det är trots att det är annorlunda från andra typer av sparande och beskattas på ett annat sätt. Kanske gör man om reglerna och skatten eller så låter man den vara. Framtiden får utvisa detta, men visst är det aningen oroväckande att folk har pekat på problem med sparformen. Det som är klart är att vi behöver ett bra och smidigt sätt att spara pengar och att det inte ska vara för dyrt att spara, så att fler väljer detta framför att spendera pengarna. Mer sparande betyder större trygghet i ekonomin, vilket är bra både för den enskilde och dennes ekonomi och för landets ekonomi på sikt.

Komma igång med pensionssparande – del 2

I första delen pratade jag en hel del om det grundläggande – vikten av att spara till pensionen, hur man ska se på sitt pensionssparande för att det ska gå bättre att spara och lite sådant. I den här delen tänkte jag gå in mer på konkreta saker när det gäller sparande och investeringar. Du ska få lite allmänna men konkreta tips på hur du kan lägga upp ditt sparande helt enkelt.

Pensionssparande i fonder vanligast

Det vanligaste sättet att spara till pensionen är att sätta in pengarna i fonder. Det finns olika typer av fonder så som aktiefonder, räntefonder och blandfonder. Aktiefonder består endast av olika aktier, räntefonder består av räntebärande papper så som obligationer och blandfonder är föga överraskande en blandning mellan aktier och räntebärande papper.

Aktiefonder har lite högre risk medan räntefonder har låg risk. Blandfonder är mellanalternativet. Med högre risk brukar även komma bättre chans till hög avkastning och detta gäller även för fonder. Aktiefonder tjänar man vanligen bättre på men man exponerar sig också lite mer eftersom aktier kan vara lite mer osäkra och aktiemarknaden kan både gå upp och ner och påverka dina fonder.

Skälet till att fonder är så bra för pensionssparande och allt långsiktigt sparande är att det är en relativt säker sparform. Risken är inte så farligt hög eftersom en fond består av ett stort antal aktier (om det är en aktiefond) och då sprids risken ganska mycket. Man kan även styra hur hög risk man vill ha genom att välja fonder som är säkrare eller mer osäkra.

Även här gäller regeln att högre risk oftast är kopplat till chans till högre avkastning men när man pensionssparar vill man förmodligen hellre ha en lägre risk och en mer stabil fond som man kan behålla i många år utan att behöva oroa sig. Mitt råd när det gäller fondval är att du ska välja stabila aktiefonder som är utformade för att följa ett visst index, t ex svenska aktiemarknaden eller den globala aktiemarknaden. Men vi ska gå in mer på indexfonder och sådant senare.

Viktigt att välja rätt fonder

Ifall man har pengar hos fondbolagen så kan det tänkas att man automatiskt får vissa fonder tilldelade. Om man inte är insatt i fonder och aktiemarknaden osv så kan det kanske vara skönt att bli tilldelad fonder. Bättre att låta proffsen sköta det helt enkelt? Visst kan det gå att låta det bli som det blir och att inte vara engagerad, men risken är att man förlorar på det.

Viktigt är att man åtminstone då och då kollar igenom vilka fonder man har sina pengar i, så att man kan avgöra om de fonderna har en godkänd avkastning och avgift. Att bara låta det vara och inte bry sig är inte den bästa strategin då man eventuellt kan tappa en hel del vinst bara på att vara obrydd. Du behöver inte vara något proffs för att se när en fond är dålig eller göra vissa enklare val i din fondportfölj.

Hög förvaltningsavgift äter upp dina pengar

En av de stora bovarna är förvaltningsavgifter för fonderna. En fond består av ett antal olika investeringar i t ex aktier och dessa investeringar görs av en fondförvaltare. Det gör att du själv slipper sitta och fundera på vilka aktier som skulle vara bra eller utforma en investeringsstrategi. En av fördelarna med att köpa fonder är att man låter någon annan oroa sig för hur pengarna ska investeras. Dock tar fondförvaltaren / fondbolaget också ut en avgift för att sköta om fonden.

Avgiften är olika hög beroende på typ av fond. De allra billigaste fonderna är indexfonder, vilket är aktiefonder som är passivt förvaltade och vars idé är att helt enkelt försöka efterlikna ett visst index. Detta index kan t ex vara svenska eller amerikanska aktiemarknaden eller ännu mer allmänt så som aktiemarkanden i större regioner som Europa, Asien eller kanske globalt. Eftersom dessa typer av fonder inte kräver så mycket jobb för förvaltaren så blir avgiften även låg. Dessa fonder brukar ofta ha en avgift på 0,2 – 0,4 %. Det är en riktigt låg avgift och något man med fördel kan kolla efter när man väljer fonder.

Fonder kan ha klart högre avgifter än så. Aktivt förvaltade fonder är fonder där fondförvaltaren jobbar mer aktivt med att sköta om investeringarna och då är förhoppningen att man ska slå index och få till en bra avkastning. Ibland går det bra men det är ingen garanti att en aktivt förvaltad fond ska gå bättre än en indexfond.

Många svenskar sitter idag med fonder som har alldeles för höga avgifter. Detta på grund av att många har fonder som de har fått automatiskt via sina fondbolag eller att de har köpt fonder hos sin bank, vilken har föreslagit olika dyra fonder. Dessa fonder kan ha 1 – 1,5 % i avgift, vilket ska jämföras med de billiga fonderna som ligger på 0,2 %. Skillanden är enorm. Eftersom pensionssparande är väldigt långsiktigt (då man kan ha sina fonder i 10, 20, 30 eller 40 år) plus att det handlar om stora summor pengar, så blir det en väldigt stor skillnad mellan dyra och billiga fonder.

Om du har en billig indexfond med en avgift på 0,2 % och en dyr fond med en avgift på 1,2 % och dessa har gått upp ungefär lika mycket totalt (vilket definitivt kan hända då de aktivt förvaltade fonderna oftast tyvärr inte går så mycket bättre än index) så kan det skilja riktigt mycket pengar över tid. Ju mer pengar du har investerat och ju längre tid du äger en fond ju mer pengar slänger du bort på onödiga avgifter.

Min åsikt är därför att man helt klart enbart ska välja fonder som har låga avgifter. Hoppa över de dyra fonderna helt. De kan eventuellt gå bättre än index men det finns inga garantier. Dock är de höga avgifterna där oavsett om fonden går bra eller inte. Billiga fonder som följer index är vanligen stabila och går bra och när avgiften är så låg behöver man inte oroa sig för att avgiften äter upp all vinst.

Investeringsstrategi och risknivå etc

När man investerar / sparar pengar så är det alltid viktigt att ha en idé om vilken strategi man har. Man behöver en grundläggande plan helt enkelt. När man sparar till pensionen så är det nästan alltid ett väldigt långsiktigt sparande, så då har man automatiskt löst den biten.

När man sparar långsiktigt handlar det om att hitta en regelbundenhet i sparandet till att börja med, vilket i princip innebär att man måste klara av att sätta undan pengar varje månad i många år. Långsiktigt sparande innebär också att man vill satsa på investeringar med lägre risk, som är stabila och som man kan låta ligga i lugn och ro i många år. Tanken är att man inte ska behöva oroa sig över tillfälliga upp- och nedgångar på börsen, ekonomiska oroligheter osv. Sådant kan man vanligen helt enkelt vänta ut.

I min mening ska man även leta efter fonder med låg avgift om man vill spara långsiktigt, just med tanke på det som jag nämde ovan. Dyra avgifter äter upp väldigt stor del av avkastningen och när man sparar så länge som till pensionen så kan det handla om flera hundra tusen kronor som försvinner bara för att man har valt dyra fonder i onödan.

En viktig del av att lägga upp en strategi för sitt sparande är att välja vilken risknivå man vill ha. De flesta vill ha en låg risk för sitt pensionssparande just eftersom det handlar om ett väldigt långsiktigt sparande och det viktiga är då inte att göra några snabba vinster utan att man vet att man har sin pension tryggad. Risknivån bestämmer man genom att välja fonder med låg risk och att fördela sin fondportfölj över många olika fonder.

Risknivån måste kännas rätt

Det viktigaste med risknivån för pensionssparande (och allt sparande egentligen) är att man känner sig bekväm med den risk man tar. En del är ok med att ha lite högre risk och då kanske kunna få lite högre avkastning men de flesta vill hålla risken på en ganska låg nivå. Man ska inte ligga och oroa sig för att man tar för stora risker i sitt sparande – då har man troligen valt en för hög risk i sin portfölj.

Risknivån bestäms av två faktorer huvudsakligen. För det första handlar det om vilka fonder du väljer och sedan på vilket sätt du väljer att fördela dina pengar mellan dessa fonder. Vi börjar med att gå igenom fondvalen.

Som jag sa tidigare finns det aktiefonder, räntefonder och blandfonder. Det finns även några andra varianter av fonder så som hedgefonder, men dessa är inte speciellt vanliga. Aktiefonder räknas som högre risk men bättre chans till hög avkastning och räntefonder har lägre risk men sämre avkastning. Blandfonder är vanligen någonstans mitt emellan, lite beroende på hur stor andel aktier respektive räntebärande papper som de innehåller.

Även om aktiefonder räknas som att de har högre risk så är risknivån på de flesta stabila aktiefonder, så som indexfonder, fortfarande låg. Det brukar rekommenderas att man helt och hållet satsar på aktiefonder och kanske en blandfond som mest, så länge man inte vill vara ovanligt försiktig. Det ger bäst avkastning i normalfallet.

Indexfonder, alltså fonder som försöker efterlikna ett visst index, är vanligen de mest säkra av aktiefonderna. De kan givetvis gå både upp och ner eftersom aktiemarknaden också går upp och ner, men på längre sikt så är de vanligen ganska stabila och kan gå upp 5 – 10 % årligen. Vissa år kan det givetvis gå sämre men eftersom pensionssparandet är långsiktigt så jämnar det vanligtvis ut sig till slut.

Eftersom indexfonder också är väldigt billiga i de flesta fall så är dessa ett bra alternativ för den som vill få en vettig avkastning men ändå hålla risken hyfsat låg. Det finns dock även indexfonder som har olika hög risk. En fond som följer ett bredare index är mer stabil. T ex är en globalfond en väldigt bra grund där man kan lägga en stor andel av sitt fondsparande. Sen finns det även t ex Europafonder, Sverigefonder, USA-fonder, Asienfonder, Östeuropafonder och liknade, vilka alla räknas som relativt stabila.

Känner man sig osäker så kan man även lägga in en blandfond i sin portfölj – vilken har som jobb att dämpa förluster i dåliga tider. Globalfonder och blandfonder kan vara bra på detta vis då de vanligen klarar sig bättre genom ekonomiska kriser och liknande. Fonder som följer ett mer lokalt index, så som en Sverigefond, är väldigt beroende av hur ekonomin och aktiemarknaden går i ett visst land eller region. Om Sverige går dåligt så går Sverigefonden också dåligt helt enkelt. En Europafond är då ett bredare och säkrare val och en globalfond är ytterligare bred och stabil.

Riskspridning inom sin portfölj

Den andra delen av risknivån handlar om riskspridning och att fördela pengarna på olika fonder i sin fondportfölj. Tanken är att man inte ska lägga alla sina ägg i samma korg utan sprida ut dem. Genom att investera i många olika fonder så fördelar man risken och även om en fond går dåligt så kan de andra fonderna fortfarande gå bra.

Du kan själv välja hur du fördelar dina pengar men mitt tips är att du lägger en stor del i en billig globalfond. Det är en stabil aktiefond som klarar sig ganska bra även om t ex Sverige eller USA skulle gå dåligt. Det är alltid svårt att veta hur stor andel av sina pengar man ska lägga i respektive fond men en globalfond (eller flera) kan med fördel stå för 50 – 70 % av din totala portfölj. Då är du ganska säker på lång sikt och behöver inte direkt oroa dig.

Du kan sedan välja andra billiga indexfonder så som en Sverigefond, en USA-fond och en Europafond. Du får själv välja hur du vill fördela pengarna utifrån vad du tror blir bäst. Kanske kan man lägga lika mycket pengar i varje sådan fond då de alla är ganska stabila. Tror du mer på en viss marknad kan du lägga lite mer pengar där – men tänk på att du förmodligen ska behålla dessa fonder i många långa år framöver så lägg inte allt för mycket vikt vid tillfälliga upp- och nedgångar osv.

Om du vill kan du även toppa din fondportfölj med en eller ett par fonder som kanske kan få till en bättre avkastning. Dessa fonder har då ofta även lite högre risk men kan betala sig om man har tur. Det finns ett antal fonder med låg avgift som kan vara intressanta för detta ändamål, så som indexfonder som riktar in sig på t ex tillväxtmarkander eller investmentbolag osv. Du kan även kolla på aktivt förvaltade fonder som har bra avkastning om du tror att dessa är värda den högre avgiften. Man kan alltid ge en fond en chans och sen byta om man inte är nöjd efter ett år eller två.

När du väljer dina fonder ska du fundera över hur många procent av dina pengar du lägger i varje, så att du får en fördelning som du känner dig trygg med. Lägg störst andel i de fonder med lägst risk om du vill ha en låg risk i ditt pensionssparande. Se även till att du inte har för få fonder. Genom att ha ett lagom antal så sprider du också risken. Du kan med fördel ha minst 5 – 8 fonder i din portfölj.

Jag tycker att det är viktigt att även väga in avgiften när man gör sitt val. Stabila fonder med låg risk är ett bra sätt att undvika att man tappar för mycket i sitt sparande men att välja billiga fonder är också viktigt. Dyra fonder måste ha så mycket bättre avkastning om de ska vara lika prisvärda som de billiga fonderna. Därför föreslår jag att du huvudsakligen tittar på fonder med låg avgift och aktivt undviker fonder som har orimligt hög avgift.