Avkastningen eller avgiften på fonder viktigast?

När det gäller fonder finns det en ständig kamp mellan avkastning och avgifter, på så vis att man givetvis vill ha så låga avgifter som möjligt men så hög avkastning som möjligt. Dock kan dessa två saker vara motpoler av skälet att de billigaste fonderna normalt är indexfonder som har en passiv förvaltning medan de aktivt förvaltade är dyrare.

Till detta hör också att tanken är att de aktivt förvaltade fonderna bör ha en bättre avkastning än de passivt förvaltade, helt enkelt eftersom det finns en förvaltare som ständigt jobbar med att hitta de bästa möjligheterna till vinst i fonden. En aktivt förvaltad fond med högre avgift måste också ha en högre avkastning för att man ska kunna få lika stor vinst på sin investering, med tanke på att det försvinner iväg mer pengar till avgiften och det måste kompenseras.

Om man kollar på vilka fonder som ligger i topp när det gäller årlig avkastning så kan man normalt hitta vissa av de bättre aktivt förvaltade fonderna där, men problemet är osäkerheten och det faktum att t ex börsen är spekulativ.

Ingen kan med säkerhet säga hur stor avkastning en viss fond (t ex aktiefond) kommer att ha ett visst år eftersom aktier och andra investeringar är osäkra av naturen. Det kan gå uppåt och gör det normalt men det finns inga garantier och om det kommer en allmän nedgång så kan även de bästa aktierna / bolagen drabbas och det kan gå sämre.

Aktiv förvaltning sämre om fonden inte presterar

En aktivt förvaltad fond behöver alltså inte gå bättre än en passivt förvaltad indexfond. Den kan med otur till och med prestera sämre än indexfonden eller åtminstone likvärdigt. Det finns inga garantier för att en fond kommer att prestera bra bara för att den har en dyr förvaltningsavgift och har som mål att slå index. Detta är bara fondens mål och förhoppning, vilket kanske i och för sig kan slå in ganska ofta, men inget är säkert.

För inte allt för länge sedan var det flera banker som var i blåsväder för att deras aktivt förvaltade fonder med dyra avgifter (på t ex 1,5 – 2 procent) verkade prestera väldigt likt index, vilket gjorde att de även presterade likvärdigt de billiga indexfonderna. Indexfonderna hade dock en avgift på bara runt 0,2-0,5 procent vilket ju är väldigt mycket billigare.

Om två fonder har samma avkastning på ett år men en av dem kostar 0,2 procent i förvaltningsavgift och den andre kostar 2 procent så är det en enorm skillnad i pengar. Den dyrare kostar hela 10 gånger mer. Den dyrare fonden måste i princip ha en avkastning på 2 procent mer än den billiga för att ens täcka upp sin höga avgift och för att vinsten ska bli lika stor för dessa två fonder.

“Aktivt förvaltade fonder har högre avkastning och därför värda att satsa på”

Ibland ser man någon som försvarar de aktivt förvaltade fonderna och som klagar på dem som säger att de billiga indexfonderna med passiv förvaltning är bäst. Resonemanget brukar vara att även om de aktivt förvaltade fonderna är dyrare så har de också bättre avkastning och man kan inte avfärda dem som dåliga bara för att de har en högre avgift.

I grund och botten är detta sant. Det går inte att titta på en fond och säga att den är dålig för att den har en hög avgift. Det är inte samma sak som med t ex ett Internetabonnemang – att det alltid är bättre att välja det billigaste alternativet. I och för sig kan man kanske inte heller säga att det billigaste alltid är bäst när det gäller Internetabonnemang för det finns olika hastigheter att välja på och kanske även andra skillnader som kan påverka valet.

Skillnaden är att när du ska välja abonnemang så kan du se att en hastighet på 100 gb t ex kostar så mycket och 50 gb kostar lite mindre och 10 gb ännu lite mindre och så vidare. Du vet exakt vad du får för olika priser. Med fonder funkar det inte riktigt så. Du vet nämligen inte i förväg vilken avkastning en viss fond kommer att ge. Därför kan den prestera sämre än vad du skulle vilja.

Som jag sa tidigare så finns det aktivt förvaltade fonder som har presterat klart bättre än index och vissa av dem kan vara väldigt bra val. Dessa har troligen en klart högre förvaltningsavgift men samtidigt presterar de så bra att man tjänar på att välja dem ändå.

Problemet är att man måste lyckas pricka in rätt fonder hela tiden för att tjäna på det. Om du lyckas välja en fond som kostar 2 procent i avgift men som slår indexfonden med 4 procent på ett år så har du ju i princip tjänat 2 procent på detta. Men om fonden misslyckas med att slå index och hamnar på ungefär samma så har du istället förlorat runt 1,5-1,8 procent på att välja den istället för att välja den klart billigare indexfonden.

De som säger att aktivt förvaltade fonder är bättre än indexfonder för att de har bättre avkastning har fel eftersom man inte kan säga med säkerhet vad avkastningen hamnar på. De kan ha rätt ibland, eftersom vissa fonder kommer att gå bättre, men det går helt enkelt inte att presentera detta som ett faktum som gäller generellt för alla aktivt förvaltade fonder. När det går som fondförvaltaren vill så ja, men det händer inte alltid och det är något man måste komma ihåg när man gör sina val.

Välj gärna aktivt förvaltade fonder men välj noga

Jag har inget emot att du har några aktivt förvaltade fonder i din fondportfölj, även om jag personligen ofta förespråkar indexfonderna. Skälet till att jag är så förtjust i indexfonder är att de är enkla att ha att göra med och man behöver normalt inte fundera på dem, byta dem eller vara så insatt.

Indexfonderna är perfekta för folk som vill ha ett smidigt sparande på lång sikt och som inte vill engagera sig allt för mycket i sina val. Bra för nybörjare och vanligt folk helt enkelt. Det finns aktivt förvaltade fonder som är bra av olika skäl men det kräver också att man kan hitta dem och göra rätt val.

Vill man ha en bra aktivt förvaltad fond så gäller det att man tar sig tid att kolla upp olika fonder och göra kvalificerade val. Kolla upp fondens avkastningshistorik långt tillbaka i tiden och se att de har presterat bra och konsekvent. Använd Normanbelopp, rating och liknande för att bedöma fondens kvalitet.

Kom även ihåg att det inte är en garanti för hög avkastning att fonden är aktivt förvaltad och framför allt inte att den är dyr. Det är inte så att dyrare måste vara bättre i fondernas värld. Jag rekommenderar att du har en bas av billiga indexfonder och att du sedan väljer ut några aktivt förvaltade fonder som du tror på och som ser bra ut på pappret. Var dock redo att byta ut dem efter något år eller två om de inte presterat så bra som de borde.

Ett bra exempel på en aktivt förvaltad lite dyrare fond som har varit ett bra val för sparare under ett antal år är Spiltan Aktiefond Stabil. Den har en förvaltningsavgift på 1,50 procent (och en total avgift på 1,58 procent) och har t ex presterat en utveckling på 108,43 procent över de senaste fem åren.

Jämför man detta med t ex Swedbank Robur Access Sverige som är en Sverigefond som följer index så kan man se att denna endast kostar 0,2 procent i avgift (totalt 0,26 procent) men utvecklingen senaste fem åren har också varit lägre – endast 64,84 procent. DNB Global Indeks som är en globalfond (som kostar 0,3 procent i avgift) har haft en utveckling på 97,11 procent på fem år.

Spiltans fond har alltså slagit index men det är givetvis stor skillnad på vilket index man jämför med. Att jämföra med en globalfond är mer rättvist men även där har Spiltan Aktiefond Stabil visat styrka och har t ex på senaste året haft en utveckling på 9,28 procent jämfört med DNB Global Indeks som ligger på 4,07 procent.

Här har det alltså lönat sig med en aktivt förvaltad fond men jag kan också enkelt hitta exempel på fonder som inte har lönat sig, så det gäller att göra bra val helt enkelt. Att Spiltan Aktiefond Stabil har varit så pass bra de senaste åren är inte heller någon garanti för att de kommer att prestera lika bra framöver. Alla fonder innebär alltid en viss risk / chansning.

Avskaffa ISK nu när det börjat ta fart?

Det var inte speciellt länge sedan pensionsförsäkringar och IPS (individuellt pensionssparande) mer eller mindre avskaffades i och med att man tog bort möjligheten att göra avdrag för dessa sparformer. För att inte pengarna skulle dubbelbeskattas (först vanlig skatt och sedan inkomstskatt när du tar ut pensionen) så blev det alltså bättre att placera dem någon annanstans.

Det alternativ som lanserades som en slags ersättning till dessa sparformer var Investeringssparkontot, vilket var en ny slags konto där man kunde äga aktier, fonder och liknande. Det som stack ut när det gällde ISK var att man inte betalade skatt på vinsten när man sålde en aktie eller fond, så som det varit på vanliga fondkonton och liknande. Här skulle man istället betala en schablonskatt årligen baserat på statslåneräntan och hur mycket pengar man har på sitt ISK vid olika tidpunkter under året.

Tanken med ISK var att det skulle vara mycket smidigare för vanligt folk att hantera då man skulle slippa deklarera varje försäljning. Man kunde då byta fonder fritt utan att behöva oroa sig för en massa pappersarbete. Det var också en sparform med relativt låg ränta, åtminstone just nu när ränteläget är väldigt lågt.

ISK passar riktigt bra för långsiktigt sparande, framför allt i aktier och fonder. Eftersom man betalar en schablonskatt årligen, vilken betalas oavsett om investeringarna har gått upp eller ner, så är det enda riktiga kravet att man tror att de investeringar i aktier och fonder etc som man väljer att ha på kontot kommer att ha en avkastning som överstiger skatten.

Kontot passar alltså bäst till aktier och aktiefonder och mindre bra till t ex räntebärande papper eller räntefonder eftersom avkastningen på dessa är lägre och de kan ätas upp av skatten.

Väldigt hype med ISK ett tag

I samband med att man tog bort sista avdragen för IPS och pensionsförsäkringar så började de flesta banker och rådgivare och även staten själva basunera ut att ISK är den naturliga ersättaren för pensionssparande och annat långsiktigt sparande. Det var ju logiskt att ha en vettig ersättare redo i detta läge då väldigt många måste styra om sitt pensionssparande från IPS och pensionsförsäkring och någonstans ska man ju ha sina pengar.

Man kan inte heller direkt klaga på att ISK har pekats ut som det naturliga sättet att spara till pensionen med tanke på att det är ett bra och smidigt sätt att investera pengar i t ex aktier och fonder. Nackdelarna är att man får betala skatt även om investeringarna har gått minus under året och att man inte kan kvitta sina förluster mot vinster så som man kunde göra på ett fondkonto eller vanlig aktiedepå etc.

Dessa nackdelar vägs dock upp av att det är smidigt att använda ett ISK och att räntan är relativt låg. Även om man måste betala ränta oavsett om investeringarna har gått plus eller minus så vägs detta upp av att räntan är så pass låg. Det gör att man inte behöver komma upp i en allt för saftig årlig avkastning för att gå med vinst.

Idag är det väldigt många som har skiftat över till att använda ISK för sitt långsiktiga sparande just för att det är smidigt och att räntan är överkomlig. Men man ska nog vara på det klara med att väldigt många bytt till ISK helt enkelt för att det inte funnits något annat vettigt alternativ och för att alla har marknadsfört detta konto stenhårt som det nya sättet att pensionsspara när de gamla varianterna försvann.

Varför pratas det om att skrota ISK?

Jag har läst några artiklar nyligen om att ISK borde skrotas helt, vilket känns lite förvirrande. Skälet till detta verkar huvudsakligen vara att ISK (och även kapitalförsäkringar, vilka beskattas på liknande sätt som ISK) är så olika alla andra typer av investeringskonton och att man frångår det gamla systemet med beskattning på kapitalvinst.

Senast jag läste om det så var det en rapport från Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS) som tyckte att ISK bör avskaffas. Tidigare har någon ekonomiprofessor också föreslagit samma sak.

De argument som framförs mot ISK är att beskattningen är så pass annorlunda jämfört med andra kapitalvinster och att den premierar dem som gör stora vinster på aktier och fonder medan de som gör små vinster får förhållandevis högre skatt. Enligt ekonomiprofessorn blir det dumt när man beskattar investeringarna på ISK på ett annat vis än annat ägande.

Samtidigt som kritiken framförs vill man även föra fram att det är väldigt viktigt att hitta sparformer och konton som är lätta att hantera och smidiga att använda och även att man bör försöka få ner kostnaderna för sparande rent allmänt. En annan typ av konto där man bara betalar skatt när man gör uttag som överstiger insättningarna och som då beskattas med samma skattesats som vanlig kapitalvinst är ett förslag.

Jag förstår men tycker att det känns ogenomtänkt

Jag förstår poängen med kritiken i grund och botten och det finns kanske vissa frågetecken när det gäller ISK. Just nu när statslåneräntan är låg är det en ovanligt fördelaktig sparform och visst premieras de som gör stora vinster till viss del framför de som bara gör små vinster. Skatten på ISK var ju till och med så låg att regeringen bestämde att höja den lite nyligen, för att det inte skulle bli för bra att använda den sparformen.

Det som jag är skeptisk till är huvudsakligen den sits som alla vi sparare har hamnat i. När IPS och pensionsförsäkringar blev oanvändbara och vi alla tvingades byta sparform så var det ISK som fanns där som det enda riktiga alternativet. Det var ISK som marknadsfördes som ersättningen och alla talade varmt om hur bra och smidigt det är.

Vid den tidpunkten var man givetvis glad över att det fanns ett klart alternativ redo så att man inte behövde fundera allt för mycket över vad man skulle göra med sina pensionspengar och sitt sparande. Även den som inte var så insatt i sitt sparande kunde känna sig trygg eftersom alla verkade peka åt samma håll i det här fallet.

Men nu verkar det ju som att ISK inte är så där jättebra som alla först ville påvisa. Kanske är det bra för oss sparare men om det inte är en hållbar sparform på sikt så är det ju inte speciellt bra ändå. För nu när vi väl har slussats in i ISK och folk börjar förstå och använda detta konto mer och mer så är det inte speciellt roligt om vi än en gång måste byta till något annat.

Då ska vi återigen behöva göra om hela processen, flytta våra sparpengar, lära oss de nya reglerna för beskattning osv. Det som vi precis har gjort en gång, vissa av oss säkert med viss möda och motvilja. Det känns inte så schysst mot vanliga sparare som inte är eller vill vara så insatta.

Jag vill alltså klaga på att man inte har granskat ISK tillräckligt noga innan man sjösatte kontot och gjorde det till hela landets nya älsklingssparform för långsiktigt sparande och pensionssparande. De problem som finns med ISK borde ha tagits upp redan tidigare och ifall det finns dåliga saker så borde man ha gått igenom och löst dem direkt. Det är inte direkt schysst att ge oss en sparform som inte är helt genomtänkt och utredd för att sedan inse misstagen och skrota den. Jag vill inte säga något om hur bra ISK faktiskt är som sparform då jag nog inte är insatt nog för att göra den bedömningen, men jag kan åtminstone ha en åsikt om hur det hela har skötts hittills.

Jag ska väl klargöra att jag inte alls vet om ISK kommer att skrotas i framtiden eller hur man kommer att hantera situationen. Kanske behåller man kontot som det är trots att det är annorlunda från andra typer av sparande och beskattas på ett annat sätt. Kanske gör man om reglerna och skatten eller så låter man den vara. Framtiden får utvisa detta, men visst är det aningen oroväckande att folk har pekat på problem med sparformen. Det som är klart är att vi behöver ett bra och smidigt sätt att spara pengar och att det inte ska vara för dyrt att spara, så att fler väljer detta framför att spendera pengarna. Mer sparande betyder större trygghet i ekonomin, vilket är bra både för den enskilde och dennes ekonomi och för landets ekonomi på sikt.

Komma igång med pensionssparande – del 2

I första delen pratade jag en hel del om det grundläggande – vikten av att spara till pensionen, hur man ska se på sitt pensionssparande för att det ska gå bättre att spara och lite sådant. I den här delen tänkte jag gå in mer på konkreta saker när det gäller sparande och investeringar. Du ska få lite allmänna men konkreta tips på hur du kan lägga upp ditt sparande helt enkelt.

Pensionssparande i fonder vanligast

Det vanligaste sättet att spara till pensionen är att sätta in pengarna i fonder. Det finns olika typer av fonder så som aktiefonder, räntefonder och blandfonder. Aktiefonder består endast av olika aktier, räntefonder består av räntebärande papper så som obligationer och blandfonder är föga överraskande en blandning mellan aktier och räntebärande papper.

Aktiefonder har lite högre risk medan räntefonder har låg risk. Blandfonder är mellanalternativet. Med högre risk brukar även komma bättre chans till hög avkastning och detta gäller även för fonder. Aktiefonder tjänar man vanligen bättre på men man exponerar sig också lite mer eftersom aktier kan vara lite mer osäkra och aktiemarknaden kan både gå upp och ner och påverka dina fonder.

Skälet till att fonder är så bra för pensionssparande och allt långsiktigt sparande är att det är en relativt säker sparform. Risken är inte så farligt hög eftersom en fond består av ett stort antal aktier (om det är en aktiefond) och då sprids risken ganska mycket. Man kan även styra hur hög risk man vill ha genom att välja fonder som är säkrare eller mer osäkra.

Även här gäller regeln att högre risk oftast är kopplat till chans till högre avkastning men när man pensionssparar vill man förmodligen hellre ha en lägre risk och en mer stabil fond som man kan behålla i många år utan att behöva oroa sig. Mitt råd när det gäller fondval är att du ska välja stabila aktiefonder som är utformade för att följa ett visst index, t ex svenska aktiemarknaden eller den globala aktiemarknaden. Men vi ska gå in mer på indexfonder och sådant senare.

Viktigt att välja rätt fonder

Ifall man har pengar hos fondbolagen så kan det tänkas att man automatiskt får vissa fonder tilldelade. Om man inte är insatt i fonder och aktiemarknaden osv så kan det kanske vara skönt att bli tilldelad fonder. Bättre att låta proffsen sköta det helt enkelt? Visst kan det gå att låta det bli som det blir och att inte vara engagerad, men risken är att man förlorar på det.

Viktigt är att man åtminstone då och då kollar igenom vilka fonder man har sina pengar i, så att man kan avgöra om de fonderna har en godkänd avkastning och avgift. Att bara låta det vara och inte bry sig är inte den bästa strategin då man eventuellt kan tappa en hel del vinst bara på att vara obrydd. Du behöver inte vara något proffs för att se när en fond är dålig eller göra vissa enklare val i din fondportfölj.

Hög förvaltningsavgift äter upp dina pengar

En av de stora bovarna är förvaltningsavgifter för fonderna. En fond består av ett antal olika investeringar i t ex aktier och dessa investeringar görs av en fondförvaltare. Det gör att du själv slipper sitta och fundera på vilka aktier som skulle vara bra eller utforma en investeringsstrategi. En av fördelarna med att köpa fonder är att man låter någon annan oroa sig för hur pengarna ska investeras. Dock tar fondförvaltaren / fondbolaget också ut en avgift för att sköta om fonden.

Avgiften är olika hög beroende på typ av fond. De allra billigaste fonderna är indexfonder, vilket är aktiefonder som är passivt förvaltade och vars idé är att helt enkelt försöka efterlikna ett visst index. Detta index kan t ex vara svenska eller amerikanska aktiemarknaden eller ännu mer allmänt så som aktiemarkanden i större regioner som Europa, Asien eller kanske globalt. Eftersom dessa typer av fonder inte kräver så mycket jobb för förvaltaren så blir avgiften även låg. Dessa fonder brukar ofta ha en avgift på 0,2 – 0,4 %. Det är en riktigt låg avgift och något man med fördel kan kolla efter när man väljer fonder.

Fonder kan ha klart högre avgifter än så. Aktivt förvaltade fonder är fonder där fondförvaltaren jobbar mer aktivt med att sköta om investeringarna och då är förhoppningen att man ska slå index och få till en bra avkastning. Ibland går det bra men det är ingen garanti att en aktivt förvaltad fond ska gå bättre än en indexfond.

Många svenskar sitter idag med fonder som har alldeles för höga avgifter. Detta på grund av att många har fonder som de har fått automatiskt via sina fondbolag eller att de har köpt fonder hos sin bank, vilken har föreslagit olika dyra fonder. Dessa fonder kan ha 1 – 1,5 % i avgift, vilket ska jämföras med de billiga fonderna som ligger på 0,2 %. Skillanden är enorm. Eftersom pensionssparande är väldigt långsiktigt (då man kan ha sina fonder i 10, 20, 30 eller 40 år) plus att det handlar om stora summor pengar, så blir det en väldigt stor skillnad mellan dyra och billiga fonder.

Om du har en billig indexfond med en avgift på 0,2 % och en dyr fond med en avgift på 1,2 % och dessa har gått upp ungefär lika mycket totalt (vilket definitivt kan hända då de aktivt förvaltade fonderna oftast tyvärr inte går så mycket bättre än index) så kan det skilja riktigt mycket pengar över tid. Ju mer pengar du har investerat och ju längre tid du äger en fond ju mer pengar slänger du bort på onödiga avgifter.

Min åsikt är därför att man helt klart enbart ska välja fonder som har låga avgifter. Hoppa över de dyra fonderna helt. De kan eventuellt gå bättre än index men det finns inga garantier. Dock är de höga avgifterna där oavsett om fonden går bra eller inte. Billiga fonder som följer index är vanligen stabila och går bra och när avgiften är så låg behöver man inte oroa sig för att avgiften äter upp all vinst.

Investeringsstrategi och risknivå etc

När man investerar / sparar pengar så är det alltid viktigt att ha en idé om vilken strategi man har. Man behöver en grundläggande plan helt enkelt. När man sparar till pensionen så är det nästan alltid ett väldigt långsiktigt sparande, så då har man automatiskt löst den biten.

När man sparar långsiktigt handlar det om att hitta en regelbundenhet i sparandet till att börja med, vilket i princip innebär att man måste klara av att sätta undan pengar varje månad i många år. Långsiktigt sparande innebär också att man vill satsa på investeringar med lägre risk, som är stabila och som man kan låta ligga i lugn och ro i många år. Tanken är att man inte ska behöva oroa sig över tillfälliga upp- och nedgångar på börsen, ekonomiska oroligheter osv. Sådant kan man vanligen helt enkelt vänta ut.

I min mening ska man även leta efter fonder med låg avgift om man vill spara långsiktigt, just med tanke på det som jag nämde ovan. Dyra avgifter äter upp väldigt stor del av avkastningen och när man sparar så länge som till pensionen så kan det handla om flera hundra tusen kronor som försvinner bara för att man har valt dyra fonder i onödan.

En viktig del av att lägga upp en strategi för sitt sparande är att välja vilken risknivå man vill ha. De flesta vill ha en låg risk för sitt pensionssparande just eftersom det handlar om ett väldigt långsiktigt sparande och det viktiga är då inte att göra några snabba vinster utan att man vet att man har sin pension tryggad. Risknivån bestämmer man genom att välja fonder med låg risk och att fördela sin fondportfölj över många olika fonder.

Risknivån måste kännas rätt

Det viktigaste med risknivån för pensionssparande (och allt sparande egentligen) är att man känner sig bekväm med den risk man tar. En del är ok med att ha lite högre risk och då kanske kunna få lite högre avkastning men de flesta vill hålla risken på en ganska låg nivå. Man ska inte ligga och oroa sig för att man tar för stora risker i sitt sparande – då har man troligen valt en för hög risk i sin portfölj.

Risknivån bestäms av två faktorer huvudsakligen. För det första handlar det om vilka fonder du väljer och sedan på vilket sätt du väljer att fördela dina pengar mellan dessa fonder. Vi börjar med att gå igenom fondvalen.

Som jag sa tidigare finns det aktiefonder, räntefonder och blandfonder. Det finns även några andra varianter av fonder så som hedgefonder, men dessa är inte speciellt vanliga. Aktiefonder räknas som högre risk men bättre chans till hög avkastning och räntefonder har lägre risk men sämre avkastning. Blandfonder är vanligen någonstans mitt emellan, lite beroende på hur stor andel aktier respektive räntebärande papper som de innehåller.

Även om aktiefonder räknas som att de har högre risk så är risknivån på de flesta stabila aktiefonder, så som indexfonder, fortfarande låg. Det brukar rekommenderas att man helt och hållet satsar på aktiefonder och kanske en blandfond som mest, så länge man inte vill vara ovanligt försiktig. Det ger bäst avkastning i normalfallet.

Indexfonder, alltså fonder som försöker efterlikna ett visst index, är vanligen de mest säkra av aktiefonderna. De kan givetvis gå både upp och ner eftersom aktiemarknaden också går upp och ner, men på längre sikt så är de vanligen ganska stabila och kan gå upp 5 – 10 % årligen. Vissa år kan det givetvis gå sämre men eftersom pensionssparandet är långsiktigt så jämnar det vanligtvis ut sig till slut.

Eftersom indexfonder också är väldigt billiga i de flesta fall så är dessa ett bra alternativ för den som vill få en vettig avkastning men ändå hålla risken hyfsat låg. Det finns dock även indexfonder som har olika hög risk. En fond som följer ett bredare index är mer stabil. T ex är en globalfond en väldigt bra grund där man kan lägga en stor andel av sitt fondsparande. Sen finns det även t ex Europafonder, Sverigefonder, USA-fonder, Asienfonder, Östeuropafonder och liknade, vilka alla räknas som relativt stabila.

Känner man sig osäker så kan man även lägga in en blandfond i sin portfölj – vilken har som jobb att dämpa förluster i dåliga tider. Globalfonder och blandfonder kan vara bra på detta vis då de vanligen klarar sig bättre genom ekonomiska kriser och liknande. Fonder som följer ett mer lokalt index, så som en Sverigefond, är väldigt beroende av hur ekonomin och aktiemarknaden går i ett visst land eller region. Om Sverige går dåligt så går Sverigefonden också dåligt helt enkelt. En Europafond är då ett bredare och säkrare val och en globalfond är ytterligare bred och stabil.

Riskspridning inom sin portfölj

Den andra delen av risknivån handlar om riskspridning och att fördela pengarna på olika fonder i sin fondportfölj. Tanken är att man inte ska lägga alla sina ägg i samma korg utan sprida ut dem. Genom att investera i många olika fonder så fördelar man risken och även om en fond går dåligt så kan de andra fonderna fortfarande gå bra.

Du kan själv välja hur du fördelar dina pengar men mitt tips är att du lägger en stor del i en billig globalfond. Det är en stabil aktiefond som klarar sig ganska bra även om t ex Sverige eller USA skulle gå dåligt. Det är alltid svårt att veta hur stor andel av sina pengar man ska lägga i respektive fond men en globalfond (eller flera) kan med fördel stå för 50 – 70 % av din totala portfölj. Då är du ganska säker på lång sikt och behöver inte direkt oroa dig.

Du kan sedan välja andra billiga indexfonder så som en Sverigefond, en USA-fond och en Europafond. Du får själv välja hur du vill fördela pengarna utifrån vad du tror blir bäst. Kanske kan man lägga lika mycket pengar i varje sådan fond då de alla är ganska stabila. Tror du mer på en viss marknad kan du lägga lite mer pengar där – men tänk på att du förmodligen ska behålla dessa fonder i många långa år framöver så lägg inte allt för mycket vikt vid tillfälliga upp- och nedgångar osv.

Om du vill kan du även toppa din fondportfölj med en eller ett par fonder som kanske kan få till en bättre avkastning. Dessa fonder har då ofta även lite högre risk men kan betala sig om man har tur. Det finns ett antal fonder med låg avgift som kan vara intressanta för detta ändamål, så som indexfonder som riktar in sig på t ex tillväxtmarkander eller investmentbolag osv. Du kan även kolla på aktivt förvaltade fonder som har bra avkastning om du tror att dessa är värda den högre avgiften. Man kan alltid ge en fond en chans och sen byta om man inte är nöjd efter ett år eller två.

När du väljer dina fonder ska du fundera över hur många procent av dina pengar du lägger i varje, så att du får en fördelning som du känner dig trygg med. Lägg störst andel i de fonder med lägst risk om du vill ha en låg risk i ditt pensionssparande. Se även till att du inte har för få fonder. Genom att ha ett lagom antal så sprider du också risken. Du kan med fördel ha minst 5 – 8 fonder i din portfölj.

Jag tycker att det är viktigt att även väga in avgiften när man gör sitt val. Stabila fonder med låg risk är ett bra sätt att undvika att man tappar för mycket i sitt sparande men att välja billiga fonder är också viktigt. Dyra fonder måste ha så mycket bättre avkastning om de ska vara lika prisvärda som de billiga fonderna. Därför föreslår jag att du huvudsakligen tittar på fonder med låg avgift och aktivt undviker fonder som har orimligt hög avgift.

Hur ska man hantera investeringar / sparande vid börsnedgångar?

Jag skriver även artiklar för andra sidor om ekonomi och något som jag nyligen skrev om på en annan sida var tips för hur man ska tänka och agera gällande sitt sparande och investeringar i aktier (och aktiefonder) när börserna går dåligt.

Det är klart lurigare att veta vad som är rätt och fel när aktiemarknaden är skakig och det är ett så pass intressant område att diskutera, speciellt i dagsläget med en väldigt orolig ekonomi både i Sverige och runt om i världen, att jag tänkte skriva ihop en sammanfattning av mina tips även här.

De tips jag tänker dela med mig av är framför allt till för en vanlig sparare som investerar lite mer långsiktigt och som har sina besparingar i aktier eller aktiefonder. Det är inte tips för aktiehajen direkt utan mer hur man ska bete sig och tänka om man är en vanlig person som gillar att antingen spara eller försöka spekulera lite försiktigt i aktier.

Du har troligen samma mål nu som innan börsen började gå dåligt

När du började investera pengar hade du troligen en del grundläggande mål, t ex hur lång sparhorisont du skulle ha vilken risknivå du tyckte var lagom och lite sådant. Vanligen investerar man på ett eller flera års sikt i lite mer säkra aktier eller fonder och tänker sig en lite mer långsiktig avkastning. För dig som har investerat på det här viset och som planerat att låta pengarna växa i några år så är det alltså förmodligen inte dags att sälja ännu på ett tag.

När börsen går dåligt och investeringarna tappar i värde blir det lätt att man känner sig nervös och vill göra något (läs SÄLJA). Men din gamla plan var inte att sälja aktier eller fonder nu så varför ska du ändra dig bara för att det går lite dåligt? Det är inte någon vidare bra idé att sälja vid börsnedgångar om man har möjlighet att vänta ut nedgången. Du behöver alltså bara hålla dig till dina gamla mål och vänta så kommer aktiemarknaden snart att återhämta sig igen och med tiden ser du bara detta lilla börsras som en svacka bland många.

Fortsätt med ditt månadssparande

Att sätta undan lite pengar varje månad som man investerar i t ex fonder är vanligt och det kan även tänkas att många lägger in pengar i sin aktiedepå varje månad som är till för att investeras i något bra. Sådant månadssparande är trevligt och aktier och fonder är vanligen ett bra alternativ för sparande om man bara väljer en lagom risknivå.

När börsen går dåligt känns det kanske konstigt att fortsätta investera pengar i aktier och aktiefonder eftersom att man tänker att de bara kommer tappa i värde ändå. Men det är faktiskt tvärtom en mycket bra idé att fortsätta att lägga in pengar och köpa för dem, om du bara köper en aktie eller fond som du i grunden tror är en bra investering.

Ifall du köper t ex fondandelar varje månad under ett år kommer du per automatik att köpa en del när det är billigt och en del när det är dyrt, beroende på hur aktiemarknaden går under året. På hela året jämnar det ut sig och det är faktiskt så att det är bevisat bättre att sprida ut sina investeringar än att försöka pricka in en stor investering vid ett specifikt tillfälle. Skälet är att det är så svårt att veta ifall aktiemarknaden kommer gå upp eller ner.

Så om du fortsätter köpa på dig aktier eller fondandelar nu när börserna går dåligt så kommer du även att få köpa dem väldigt billigt. Tids nog går de upp igen och då kommer vinsterna från dessa billiga köp hjälpa till att minska dina gamla förluster, vilket på det stora hela leder till att du kommer ut från denna oroliga period på plus istället för på minus.

Håll dig kall även om det är skakigt på börsen

Den vanligaste känslan när det kommer stora nedgångar på börsen är att man måste göra något för att förhinda förluster och att man vill sälja så att aktierna inte går ner ytterligare och man förlorar ännu mer. Man ska dock komma ihåg att så länge man äger en aktie så har man inte gjort en vinst eller förlust utan det är först när man säljer den som vinst eller förlust realiseras.

Det innebär att du faktiskt inte har förlorat några pengar på dina investeringar även om de har gått ner mycket. Du äger bara aktier eller fonder som för tillfället är mindre värda än de tidigare varit. Ifall du har satsat på lite mer långsiktiga investeringar och har tid att vänta ut den oroliga aktiemarknaden så kommer dina aktier och fonder förmodligen att återhämta sig ganska väl.

Du måste undvika att få panik för att det känns jobbigt med nedgångarna. Ta det istället lugnt och tänk på att det är vanligt med såna här svackor när det gäller aktier. Så länge du har valt stabila investeringar som i grunden är starka så kommer de gå upp igen och om du bara då har kvar dina aktier så kommer du inte ha förlorat något.

När börsen går ner ska du köpa, inte sälja

Ett väldigt vanligt misstag som folk gör (även många proffs) är att de blir försiktiga och återhållsamma så fort börsen börjar gå ner. Det är givetvis en psykologisk grej att man blir orolig när det går ner och man känner sig då inte så sugen på att investera mer.

Det är dock nu man ska köpa aktier och fonder – när de är billiga. Man kan säga att aktierna är på rea när börsen har gått ner mycket. Om man bara köper aktier i företag som är solida och bra i grunden så kommer de tids nog gå upp igen och då kommer man givetvis vara glad om man lyckats köpa aktier i ett bra bolag när dessa stod lågt. Det är ju i såna här lägen man har möjlighet att köpa in sig till ett bra pris, innan börsen börjar gå upp igen.

Problemet är att folk snarare blir skeptiska och nervösa så fort det är ett börsras eller aktiemarknaden är svajig. Då blir det istället att de säljer aktier för att inte riskera förluster och håller hårt i pengarna istället för att investera dem som de borde. Warren Buffett, välkänd och mycket framgångsrik investerare är en av dem som förespråkar att man ska köpa aktier när de är på ”rea”, som han kallar det. Alla andra saker så som kläder och elektronik köper vi ju gärna till reapriser, så varför då inte aktier?

Om du känner dig orolig – se tillbaka på börsen och gamla investeringar

Det är svårt att inte titta på sina investeringar och tappa modet lite när man ser hur de förlorar i värde. Det kan helt klart kännas tungt och en del kanske även börjar fundera på om de verkligen ska hålla på med aktier och fonder alls.

I det läget, när du känner dig lite skeptisk, kan du titta tillbaka på dina gamla investeringar och även på börsen rent allmänt de senaste åren. Du kommer troligen se att du har gjort en hel del vinster tidigare och du kommer se att aktier rent allmänt gått väldigt starkt över långa perioder. Det kommer alltid svackor, det får man räkna med, men på längre sikt är det ändå en bra investeringsform.

Om du ser tillbaka kommer du troligen inse att det är ganska trevligt att investera i aktier och fonder ändå. Speciellt med tanke på att det inte finns så många andra intressanta sparformer som har lika bra avkastning. Du kanske då förhoppningsvis får lite mer styrka att klara dig igenom denna tillfälliga svacka och till och med vågar investera lite mer nu när det är billigt.

Aktier är inte för alla – fundera över om det passar dig

Jag skriver om aktier och aktiefonder som om det är en väldigt bra och trevlig investeringsform och det tycker jag även att det är. Dock är det ju fortfarande en investeringsform som innebär en viss risk och det ska man alltid vara medveten om. Det kan innebära en del stress och kännas lite jobbigt när det går dåligt – och det kanske inte är alla som gillar det.

Du kan fundera på ifall du hellre föredrar att investera i något med lite lägre risk och lite sämre avkastning. Du kommer troligen som sagt inte tjäna riktigt lika mycket men du kan även slippa en del oro och känna dig lite tryggare.

Att du är orolig över dina investeringar kanske inte nödvändigtvis betyder att du måste sluta spara i aktier utan det kan helt enkelt vara ett tecken på att du har valt lite för hög risk i investeringarna. Det kan vara en idé att se över risknivån och justera lite så att du har fler säkra kort och lite färre högriskaktier / -fonder.

Genom att justera din risk så att den blir lägre kan du känna dig tryggare och mindre orolig för börsens nedgångar ska påverka dig och din ekonomi. Ju mindre marginaler du har i din privatekonomi ju mindre risk bör du normalt ha eftersom det finns mindre utrymme för förluster om du inte har några extra pengar som buffert.

Fundera gärna på om du vill fortsätta med aktier och fonder eller ändra din risk genom att byta till säkrare alternativ, men tänk på att det kanske inte är bästa läget att sälja aktier just nu med tanke på senaste tidens nedgångar. Har du bara möjlighet att vänta tills det gått upp igen, vilket det med största sannolikhet gör tids nog, så är det förmodligen bättre att välja en tidpunkt lite längre fram för att göra förändringar i dina innehav.

Övrigt om aktier och säkra investeringar

Som du som läser säkert kan förstå så är jag allmänt positiv till aktier och aktiefonder som sparform och för investeringar. Jag tycker att det bästa alternativet är stabila långsiktiga investeringar i tryggare aktier och fonder med lite mindre risk (så som indexfonder), ifall du inte är beredd att sätta dig in ordentligt i aktiemarknaden och spekulera på en högre nivå.

Ifall du vill ha låg risk och ett enkelt sparande är just indexfonder ett bra alternativ. De består av ett stort antal olika aktier, vanligen från en viss marknad, exempelvis en Sverigefond som investerar i aktier på Stockholmsbörsen. En indexfond är gjord för att försöka följa index på en viss börs eller marknad. Det finns många bra indexfonder med låg avgift som är trevliga.

En bra plattform för investeringar och sparande är Investeringssparkontot (ISK), som är perfekt för den som inte vill krångla så mycket. Där slipper du skatta för och redovisa vinster utan har istället en fast avgift som dras varje år. Bra alternativ för långsiktigt sparande nu när du inte längre kan göra avdrag på gamla privata pensionssparandet.

Kort sammanfattning

Att hantera sitt sparande och sina investeringar när börsen går ner mycket är svårare än man kan tro. Man har en inbyggd försvarsmekanism som går ut på att man vill försöka begränsa sina förluster och då blir det lätt att man vill börja sälja om det går ner och man blir också osugen på att köpa nytt när börsen går dåligt.

Dock är det fel tänk att sälja om det har gått dåligt, om man har långsiktiga investeringar och inte behöver sina pengar på ett tag. Det finns givetvis vissa fall då det är rätt att sälja, t ex om man verkligen inte tror att en aktie kommer att återhämta sig eller om man av något skäl inte har tid att vänta tills aktiemarknaden blir stark igen och investeringarna har återhämtat sitt värde.

Det passar givetvis inte heller alla att investera i aktier och fonder men det finns andra säkrare alternativ också. Historiskt sett har aktier gått bra och om man bara har lite sunt förnuft så brukar det gå att få ganska bra avkastning med lite lagom hög risk. För den som har lång sparhorisont tycker jag att aktier eller aktiefonder (för lite lägre risk) är ett bra alternativ, för även om det kommer dåliga perioder så kan man vanligen vänta ut dem. Helst ska man även köpa på sig ytterligare när börsen har gått ner.

Har du några fler bra grundläggande tips för hur man ska tänka eller agera när börserna går ner och det är dåliga tider får du gärna kommentera. Helst vill jag ha tips som passar oss vanliga Svenssons men om du har lite mer experttips och sådant är du givetvis också välkommen.