Sänkt ränteavdrag rätt väg för att minska svenskarnas skuldsättning?

Flera olika åtgärder för att minska svenskarnas skuldsättning har genomförts eller åtminstone legat som förslag. Förra sommaren infördes ett amorteringskrav på bolån och det har talats om skuldkvotstak (vilket flera banker också har infört). Ett ytterligare steg är att minska ränteavdraget på lån och på så vis göra det dyrare för oss att låna. Men är detta ett bra alternativ?

Tanken med alla dessa åtgärder är att vi ska låna mindre, eller åtminstone att vi ska vara lite mer försiktiga när vi lånar så att vi inte tar för stora lån i förhållande till vår ekonomi och våra inkomster. Så långt kan man ju inte klaga då det är bra att hålla skuldsättningen på en rimlig nivå. Annars finns det risk för både privatpersonens egen ekonomi och på sikt även ekonomisk kris på grund av t ex betalningssvårigheter.

Det har blivit uppenbart att en enstaka åtgärd så som amorteringskravet inte räcker för att minska svenskarnas lust att låna, utan det verkar krävas en kombination av olika åtgärder tillsammans. Den extremt låga räntan bidrar givetvis till att lånefesten fortsätter då det är mycket billigt att ha ett lån, speciellt ett bolån.

Bostadsmarknaden är fortfarande glödhet, som ett bevis på att svenskarna lånar ofta och mycket. Vi betalar mer för bostäder än aldrig förr och det kräver givetvis också att vi lånar lite mer – för det är inte direkt så att man har alla pengar som behövs för bostadsköp liggande på kontot och väntar.

Sänkt ränteavdrag nästa steg?

En åtgärd som t ex Stefan Ingves har nämnt är att minska ränteavdraget. Ränteavdraget är ett skatteavdrag på 30 % som man gör på alla räntekostnader, t ex från ett lån. Det gäller bolån men även privatlån och andra krediter. Det är kanske mest märkbart på bolån och riktigt stora privatlån.

Att sänka avdraget har en ganska enkel effekt och det är att ett bolån kostar mer per månad än det gjort tidigare. Det gör att man inte kan ta riktigt lika stora lån och alltså inte köpa en riktigt lika dyr bostad. På så vis tvingar man oss till ytterligare begränsningar när vi lånar.

Månadskostnaden det som avgör när man köper bostad

Just nu är avdraget som sagt 30 %, vilket innebär att om man varje månad ska betala 3 000 kr i ränta på sitt bolån så blir det slutligen bara 2 100 kr i verklig kostnad. Resten får man tillbaka. Detta är ju ganska bra och det gör en ganska stor skillnad när man ska köpa bostad, eftersom det som avgör hur dyr bostad man kan köpa i grund och botten är hur mycket man måste lägga ut varje månad.

Det är den totala mängden pengar som försvinner ut i boendekostnader varje månad som kommer att bestämma hur mycket din bostad kan kosta. Köper du t ex en lägenhet så har du ränta på bolånet, amortering av lån, avgift till föreningen plus andra driftkostnader så som el, värme, internet osv. Även om amorteringen inte är en kostnad utan en investering så måste den ändå på ett vis räknas in eftersom det ändå är pengar som försvinner ut och dessa pengar måste komma från dina inkomster.

Det ovanstående innebär i praktiken att om du har si och så mycket i lön / inkomst per månad så kan du göra en budget för att se ungefär hur höga utgifter du klarar varje månad och utifrån det kan du räkna ut hur mycket din bostad kan kosta som mest innan du slår i taket för vad du klarar av. Tack vare ränteavdraget försvinner här kanske 500-1000 kr per månad från boendekostnaderna och det påverkar givetvis en del, speciellt i en lite mer tight budget.

Hur bra är sänkt ränteavdrag som åtgärd?

Om man bara ser till det praktiska så funkar givetvis ett sänkt ränteavdrag ganska mycket på samma vis som amorteringskravet. Det innebär att du måste betala ut mer pengar varje månad och då tvingas du ta ett lite mindre lån för att klara din månadsbudget. Ganska simpelt i grunden.

Sänkt ränteavdrag är dock klart mindre schysst mot låntagaren då det ju faktiskt är ett avdrag som gör att man får tillbaka pengar på räntan. Om man minskar avdraget så innebär det ju att man drar ner på en förmån som vi svenskar har. Det är ungefär samma sak som att minska barnbidraget.

Amorteringskravet innebar ju egentligen bara att vi var tvungna att investera lite mer pengar i vår egen ekonomi, vilket kan sägas vara en bra sak. Amorteringskravet gjorde att vi var tvungna att ta lite mindre lån men utan att egentligen ta någonting från oss. Att behöva amortera mer är ju som sagt inget dåligt även om det gör att man måste räkna om sin månadsbudget en del.

Grejen med att sänka ränteavdraget är att det dessutom är en ganska oschysst åtgärd. Alla som har haft ett bolån fram tills nu har fått åtnjuta 30 % avdrag på sina räntekostnader men om denna åtgärd blir verklighet ska framtida låntagare helt enkelt få en sämre deal. Kanske får de bara 15 % avdrag eller inget alls?

Det stora problemet som jag ser det är att detta återigen huvudsakligen drabbar folk som har lite sämre ekonomi och mindre pengar sparade. Det är de som behöver ta ett lite större lån och som kanske har sämre marginaler i sin privatekonomi som har allra mest nytta av ett ränteavdrag. Det är dessa personer, t ex unga som ännu inte har hunnit samla ihop en förmögenhet, som drabbas värst av att få ett lägre skatteavdrag.

Tyvärr var det samma grupper som också drabbades av amorteringskravet. Det gjorde att unga och folk med lite mindre besparingar (t ex de som vill köpa sin första bostad) fick det klart svårare att köpa en bostad, framför allt i större städer där bostäderna är dyrare och det är svårare att slå sig in på bostadsmarknaden. De lite äldre och de som redan har mycket pengar sparade lider inte på samma sätt och när dessa konkurrerar med de utsatta grupperna om att köpa en viss bostad så är det då lätt att förstå vem som har bäst chans att vinna kampen.

Är lägre ränteavdrag en dålig idé?

Av ovanstående skäl känner jag mig lite skeptisk till att använda ett sänkt ränteavdrag som ett sätt att minska vår skuldsättning. Jag håller med om att det kan behövas ytterligare åtgärder för detta men vilka åtgärder som bäst löser problemet utan att för den delen skapa orättvisor och skada vissa grupper av människor onödigt hårt tål att diskuteras.

Det är nämligen inte nödvändigtvis så att unga och de som ännu inte har kommit in på bostadsmarknaden är det största problemet.Bara för att man inte har ett stort kapital och bara för att man behöver ett lite större lån innebär det inte att man är i riskzonen rent ekonomiskt. Man måste börja någonstans och ofta är det så att unga snabbt får en högre lön och får igång sin ekonomi.

De som tidigare inte har varit en del av bostadsmarkanden och vill köpa sin första bostad kan även de i grunden ha väldigt god ekonomi och bra möjligheter att betala på sina lån osv – men deras problem är kanske då att de inte har så mycket sparade pengar att använda och då behöver ett lite större lån. Dessa människor kan vara goda låntagare och behöver inte nödvändigtvis straffas.

Jag skulle vilja se en åtgärd som fick en mer allmän effekt och även riktade sig till alla dem som redan har ett bolån, men som inte gör det extra svårt för de svagare grupperna att hitta en vettig bostad. Jag är ingen expert på dessa frågor så jag har inget konkret förslag själv men det känns som att det kan finnas bättre och mer rättvisa alternativ.

Fler nya bostäder ett sätt att hantera problemet på sikt

Något värt att tänka på är att en stor del av problemet beror på att bostäderna idag är så dyra och prisnivån ligger högre än någonsin. Priserna har pressats upp av de låga räntorna givetvis men även på grund av brist på bra bostäder. Ett ganska logiskt alternativ vore att satsa mycket mer på att bygga nya bostäder, både lägenheter och hus, så att det inte behövde vara lika stor kamp om varje bostad.

Bostadsmarknaden påverkas givetvis av det klassiska sambandet mellan utbud och efterfrågan. Det är stor efterfrågan just nu och utbudet är alldeles för litet. Om utbudet var större så skulle det matcha efterfrågan mycket bättre och då skulle priserna sjunka. Lägre bostadspriser skulle leda till att svenskarna inte behövde ta lika stora bolån och då skulle skuldsättningen också minska.

Problem solved? Kanske inte är riktigt så enkelt – men visst kan man tycka att det borde satsas mycket mer på nya bostäder och även klart fler hyresrätter och bostäder som riktar in sig till folk med lite lägre inkomster. Bristen på bostäder, framför allt i storstäderna, påverkar givetvis ganska mycket och det driver upp priserna. Det byggs dessutom mestadels bostadsrätter, vilket gör att folk måste köpa en bostad för att klara sig trots att de kanske hellre hade hyrt.

20 snabba tips för dig som vill komma igång med aktier

Att handla med aktier kan både vara hyfsat enkelt och väldigt svårt. Det är inte så svårt att komma igång med lite lätt aktiehandel på en nybörjarnivå men det är väldigt svårt att bemästra det. Det finns nämligen massor av saker som den insatte kan titta på för att förutspå hur aktiekurser kommer att gå och man kan analysera hur mycket som helst.

Dock är det inget krav att man är något proffs eller att man lägger många långa timmar på att analysera bolag, landets ekonomi och andra förutsättningar. Det är dock ganska bra om man har en grundläggande uppfattning om vad man ska tänka på, så att man inte gör något dumt. Det går ju ändå att förlora pengar på aktier och därför bör man ha lite koll innan man börjar köpa.

Här ska jag köra en lista med 20 lite enklare och kortare tips som kan hjälpa dig som inte är så insatt att bli bättre på aktier och att handla med dem. Det är ingen komplett guide som gör dig till en fullfjädrad aktiemogul men det är bra tips som kan hjälpa dig att förstå hur det fungerar att investera i aktier och dessutom ge dig några allmänna tips.

20 bra tips som hjälper dig att handla med aktier

  1. Du behöver ingen förmögenhet för att investera i aktier. Det räcker med ett lite mindre startkapital. Ett litet kapital kanske inte ger dig några stora vinster men man måste ju börja någonstans. Med lite tur kan du spara pengar varje månad som gör att du kan investera mer.
  2. Aktier innebär risk för förluster och att värdet går ner på en del av dina innehav. Det är något man får räkna med. Det kan gå ner lite ibland och det får inte skrämma iväg dig. Om bolaget du investerat i är stabilt så bör det återhämta sig.
  3. Man blir inte en duktig investerare direkt när man börjar. Det tar tid att lära sig allting och att komma in i det hela. Du kan inte vänta dig att bli ett proffs direkt och det tar en del tid att se ordentliga resultat. Så räkna med att du måste investera inte bara pengar utan även en del tid och kraft.
  4. Börja enkelt med svenska aktier. Det går att köpa även utländska aktier eller optioner och investera på andra sätt. Detta är inget för nybörjare utan det är bäst att hålla sig till mer okomplicerade investeringsformer.
  5. Om du inte själv har koll så kan du få hjälp av experter från tidningar, webbsidor och banker. Läs artiklar, bloggar och lyssna på podcasts. Allt sådant gör att du får bättre koll och en bättre förståelse för hur aktier fungerar. Du kan även få en del konkreta köptips.
  6. Äg lagom många aktier. Du vill ha en aktieportfölj som är lagom stor. Att ha alla pengar i bara en enda aktie är lite riskabelt om den aktien plötsligt går dåligt. Du vill dock inte heller ha 30 olika aktier då det blir mycket att hålla reda på. Välj ut ett antal aktier som du tror på och nöj dig med dem, åtminstone till att börja med.
  7. Försök hitta en lagom risknivå för din portfölj. Man vill inte gärna förlora sina pengar och då är det viktigt att hitta en risknivå som känns lagom. Du ska alltså inte bara satsa på högriskaktier, bara för att de kan ge bra avkastning. Välj några väldigt stabila aktier, några som har mellanhög risk och någon enstaka med högre risk.
  8. Bli inte känslomässigt fäst vid dina aktier. Det är ganska lätt hänt att man har ett starkt band till en aktie. Speciellt om man har ägt den ett tag och den tidigare har levereat bra avkastning. Om den skulle börja gå dåligt kan det kännas svårare att släppa taget och sälja men man måste vara kall och tänka logiskt.
  9. Analysera dina egna köp (och försäljningar) i efterhand för att se om du kan lära dig någonting som du har nytta av vid nästa affär. Det finns mycket man kan lära sig och om man har gjort några misstag är det mycket bra att lära av dem och undvika dem i framtiden.
  10. Om du själv vill försöka analysera aktier och aktiemarknaden kan du använda dig av antingen fundamental analys eller teknisk analys. Helst ska man kombinera dessa två metoder. Fundamental analys går ut på att värdera bolaget man vill köpa – vinst, marginaler, skulder osv. Teknisk analys går ut på att analysera trender i aktiekurser och liknande för att se tecken på hur kursen kan tänka förändras i framtiden.
  11. Starka och stabila företag som går bra är ofta också bra köp. Det kan tänkas att dessa har dyra aktier redan och det beror på att de är just starka och stabila. Dock innebär det inte ett högt pris att de inte kan vara ett bra köp. Dessa stabila företag är ofta en bra grund i portföljen.
  12. Fundera om du vill ha aktier med utdelning. En del företag har utdelning på sina aktier, alltså att de betalar ut pengar rakt av till de som äger aktierna någon gång per år. Utdelning är också en vinst för dig som investerat i aktien och något att räkna in. Man kan bygga sin portfölj på utdelningsaktier om man så vill.
  13. Hur det har gått för en aktie tidigare behöver inte säga något om hur den kommer att gå i framtiden. Det gäller att inte stirra sig blind på att en aktie varit bra under många år tidigare utan vad som är intressant är hur den står sig idag. Kanske har något förändrats så att den nu är svagare och då kan aktien gå en sämre framtid till mötes.
  14. ”En utebliven vinst är ingen förlust.” Detta är ett bra uttryck som passar perfekt för aktier. Ibland säljer man en aktie efter att den har gått bra och känner sig nöjd med detta. Men så fortsätter aktien upp en bra bit till och då kanske man är sur på sig själv för att man sålde istället för att behålla.

    Man ska dock inte vara tjurig över detta utan istället vara glad över den vinst man faktiskt lyckats fixa. Den uteblivna vinsten från uppgången efter att man har sålt sin aktie är ju faktiskt ingen förlust. Det är dessutom oftast bättre att sälja lite för tidigt än lite för sent.

  15. Se möjligheter när börsen går ner istället för att bli feg. Många blir rädda när börsen går ner mycket eller rasar och risken är då att man får panik och säljer sitt innehav för att försöka rädda situationen. Istället bör man tänka att stora börsnedgångar kan vara möjligheter att köpa aktier till ett rabatterat pris. Se bara till att bolaget är stabilt i grunden.
  16. Att ha koll på när man ska köpa och sälja aktier är en av de svåraste och även en av de viktigaste sakerna när man investerar i aktier. Givetvis vill man köpa när aktien står som lägst och sälja när den står som högst, men det är sällan uppenbart när dessa punkter nås. Kan du köpa och sälja bara hyfsat bra enligt denna regel så är du på god väg.
  17. Håll inte i dina aktier för länge vare sig när de har gått upp mycket eller börjar gå ner mycket. När aktierna går upp mycket är det lätt att bli euforisk och tänker att uppgången kommer fortsätta i all evighet och så väntar man lite för länge. Då är risken att aktierna börjar gå ner igen och man har missat peaken.

    När de är på väg ner så tänker man istället att ”det här vänder nog snart, så att jag kan få tillbaka mina pengar”. Men risken är att det bara fortsätter neråt. Därför bör man inte vara för girig när det går bra och våga ta lite förluster ibland när det går dåligt, för att undvika större förluster på sikt.
  18. Efter att du har haft dina aktier ett längre tag så kan det ha blivit en skev riskspridning eftersom att vissa aktier har gått riktigt bra och andra har gått sämre eller åtminstone gått upp i en långsammare takt. Då behöver man se över sin totala risknviå och justera så att man inte har för mycket pengar i aktier med för hög risk osv. Gör en justering så att du återigen hamnar på en risknivå som du är nöjd med.
  19. Om du gillar tanken på att investera i aktier men känner att du vet lite för lite och inte riktigt vågar så är nästa alternativ att investera i aktiefonder. Det är fonder som äger ett större antal aktier och som sköts av en fondförvaltare, som tar alla beslut åt dig. Du får betala en liten avgift som tack för hjälpen men det finns många billiga fonder som är bra.

    Testa några bra indexfonder som t ex följer svenska börsen eller ett globalt index. Det är ofta en ganska stabil investering som ändå har en bra avkastning, samtidigt som du i de flesta fall kan låta pengarna ligga i många år utan åtgärd.

  20. Hitta en bra aktiedepå / konto som bas för din aktiehandel. Det bör vara någonstans där du har ett lågt kourtage (avgift för köp) och som rent allmänt har ett bra utbud av aktier men även en bra plattform med gott om information osv. Vissa konton erbjuder demon där du kan ”låtsas” handla aktier utan att spendera egna pengar, vilket kan vara ett bra sätt att komma igång och lära sig hur det funkar.

Nytt räntebesked visar på fortsatt låga räntor

Igår beslutade Riksbanken återigen om reporäntan och beskedet blev att den lämnas oförändrad på -0,50 procent. Beslutet var inte direkt oväntat och är i led med Riksbankens tidigare prognoser och strategi för räntan. Tanken är att jobba vidare mot en inflation på 2 procent och för att lyckas komma dit vill man arbeta med sin ”expansiva” penningpolitik, vilket till stor del verkar gå ut på att behålla minusräntan tillsammans med stödköp av statsobligationer.

Svenska konjunkturen verkar gå i rätt riktning och allting ser bra ut med en hög tillväxt, sjunkande arbetslöshet och stigande inflation – men det som Riksbanken återigen har som största skäl till att behålla en låg ränta är osäkerheten i omvärlden. Den politiska osäkerheten runt om i världen gör att de vill vara försiktiga och fortsatt jobba aktivt för att nå inflationsmålen.

Det allra största orosmolnet internationellt är ju helt klart Donald Trump och hans oberäknerlighet. Trump har som USA:s president en stor påverkan på omvärlden och med tanke på hans kontroversiella politik och att han när som helst kan göra någon typ av oväntat utspel så är det inte så konstigt att vi i Sverige är aningen oroliga för vad han kan göra.

Ränteläget framöver

Som det ser ut kommer räntan vara fortsatt låg under flera år framöver. Riksbankens egen prognos säger att räntan kommer att ligga kvar på samma nivå eller till och med sänkas ytterligare under 2017. Under 2018 kommer den ligga kvar på samma låga nivå och förmodligen inte börja höjas förrän i slutet av året. Prognosen säger att reporäntan kan närma sig nollan först i första kvartalet 2019 och att den ligger på +0,49 procent första kvartalet 2020.

Detta innebär att vi kommer ha riktigt låg ränta, på samma nivå som vi haft senaste åren, i kanske två år till. Även om räntan sedan ser ut att höjas enligt Riksbankens egen prognos så är det fortfarande lågt med 0,5 procent – så de närmaste 4 åren kan fortfarande räknas som väldigt bra räntemässigt.

Låg reporänta leder till låga boräntor och vi kan med andra ord räkna med att fortsatt ha billiga bolån under ett antal år framöver. Även sparräntorna kommer givetvis att påverkas av detta på liknande vis, fast snarare negativt eftersom man vill ha hög sparränta på sitt konto och inte låg.

Hur ska man göra med bolånet?

Den ständiga frågan är hur man ska hantera sitt bolån i dagens ränteläge. Med tanke på de väldigt låga räntorna så är det också mycket låga boräntor, även om bankerna kanske inte har följt med reporäntan hela vägen till botten. Man ska förmodligen inte vänta sig att boräntorna sjunker mycket mer än de har gjort men däremot finns det förmodligen utrymme att pruta.

Snittet för listräntan för rörlig ränta (3-månadersränta) är för alla banker 1,57 procent just nu och det är billigt, men det går att få billigare om man kan pruta lite. Det är inte omöjligt att få en ränta på 1,2-1,3 procent om man bara har rätt förutsättningar när det gäller lån och ekonomi. Om man inte lyckas pruta hos sin egen bank har man också alltid möjligheten att kolla hos ett par andra banker för att se om de kan erbjuda något bättre. Att byta bank är ingen omöjlighet men många gånger kan det också räcka med att man ”hotar” med att byta bank för att befintliga banken ska ge med sig.

Kan man pruta ner sitt bolån med 0,2 procent eller något sådant så gör det faktiskt en hel del per år. Om du har ett lån på 2 miljoner så är skillnaden i ränta då 4 000 kr per år (sen blir det lite mindre om man amorterar på sitt lån under året men på ett ungefär). Det är pengar som man helt klart kan spendera på bättre saker.

Ett tips som rekommenderas är t ex att ta pengarna som man lyckats spara genom att pruta på sitt bolån och lägga undan dem på ett konto eller i någon form av säker investering och spara dem som en extra räntebuffert till den dagen räntan börjar bli lite högre igen. Tids nog kommer räntan gå upp ett antal procent och då blir dina lån ganska mycket dyrare. Att ha pengar sparade i en buffert som kan användas när detta händer är en skön känsla.

Ska man binda sitt bolån?

En annan fråga som många ställer sig är ifall man ska binda sitt bolån nu när det är billigt och läget är bra. Det finns inget helt säkert svar på den frågan då olika människor har olika inställning till den extra säkerheten som ett bundet bolån innebär.

I grund och botten är det dyrare att binda sitt bolån eftersom man idag får betala i snitt 1,57 procent i rörlig ränta och 2,10 procent för ett lån bundet på fem år. Dessutom har det historiskt sett varit dyrare att ha bundet bolån. Den rörliga räntan är alltså ett lite bättre alternativ men det är då också viktigt att man passar på att spara pengar till en buffert medan man har en låg ränta, som sedan kan användas när räntan går upp.

Att binda bolånet handlar huvudsakligen om säkerhet. Det är en slags försäkring som gör att man vet exakt hur hög ränta man kommer att ha de närmaste åren. Med tanke på hur stabil reporäntan har varit ganska länge nu och hur stabil ränteprognosen ser ut att vara så känns det dock inte som att det kommer hända så mycket med räntan de närmaste tre åren eller mer. Därför känns det onödigt att binda sin boränta i tre år eller mindre.

Av just detta skäl är räntan för ett, två och tre år inte speciellt mycket högre än den rörliga räntan. Snitträntan för tre år ligger på 1,69 procent medan rörliga som sagt ligger på 1,57 procent. Den som är för att binda sitt lån kanske argumenterar för att det är så liten skillnad att man lika väl kan binda lånet då och det argumentet har givetvis en viss validitet. Dock kan det handla om 2-3000 kr om året som man sparar på att köra rörlig ränta istället och med tanke på hur stabil reporäntan ser ut att vara framöver så är det nog inte så troligt att det kommer några stora höjningar inom de närmsta tre åren.

Ifall man ska binda sitt lån så är det i så fall på lite längre sikt så som fem år eller kanske ännu längre. Samtidigt får man då också betala lite mer i ränta. Det kommer förmodligen alltid att vara lite dyrare att ha en bunden ränta jämfört med rörlig och det man betalar för då är den där extra säkerheten. Det är bara frågan om det är värt pengarna.

Det logiska skälet till att binda sin ränta är att man själv tror att boräntorna kommer att gå upp på en nivå som är högre än det man har bundit sin ränta till, inom räntebindningstiden. Om man inte tror detta så är det ju tveksamt om det skulle vara värt att binda lånet. Dock ska man tänka på att bankerna också sitter och funderar på hur framtiden kommer att bli och de sätter sedan sina räntor efter hur de tror att ränteläget kommer att se ut om X antal år. Så det är sällan man egentligen får något ovanligt bra erbjudande på den bundna räntan.

Om man inte verkligen värderar säkerheten väldigt högt så är det oftast bäst med rörlig ränta, även om man inte vet helt säkert vad som kommer att hända i framtiden. Just nu känns det dock som en ovanligt säker och stabil period framöver och Riksbanken säger ganska tydligt att räntan kommer att vara fortsatt låg i ett flertal år framöver.

Därför tror jag mest på rörlig ränta och jag tycker att du kan försöka pruta på ditt bolån för att få ner räntan ytterligare. Du borde kunna få en ränta som ligger på 1,3 – 1,4 procent, så om du ligger högre än så har du en ganska bra möjlighet att spara pengar. När du förhandlar om en lägre ränta kan du lägga fram de positiva aspekterna i din ekonomi (om hela din ekonomi är samlad hos just den banken är det vanligen ett plus) och var tydlig med att du mycket väl kan byta bank om de inte är tillmötesgående, så ska det nog gå vägen.

Handla smartare och spara pengar

Det finns många spartips som kan ge lite mer pengar i plånboken – allt från att jämföra elpriser, lån och försäkringar till att spara in pengar på mat eller att säga upp onödiga abonnemang. Ett ganska brett spartips som dock också är värt att ha i åtanke är att handla smartare när man väl bestämt sig för att köpa något.

Att handla smartare är som sagt ett ganska brett begrepp men grundtanken är att om det finns något man kan göra för att spara pengar eller för att få mer för pengarna när man väl handlar så ska man ta det tillfället i akt. Det finns egentligen ganska många sådana saker som man kan utnyttja för att spara pengar och få ut mer värde från sitt inköp. Här ska jag ge lite sådana tips.

Erbjudanden / rabatter

Ett klassiskt bra sätt att spara pengar är att utnyttja rabatter och erbjudanden. Det är en bra grej när man handlar mat då man kan spara en hel del genom att anpassa sin veckomeny efter vilka bra erbjudanden som finns i mataffären. Många saker går även att spara i skafferiet eller frysen om de är på extrapris just nu men du inte vill använda dem förrän senare.

Att handla på rea är alltid trevligt och många gånger kan man spara en hel del pengar genom att planera sitt shoppande åtminstone delvis efter reor och liknande. När det gäller t ex kläder så kan det vara en bra idé att vänta med den stora shoppingrundan tills rean. Ofta är det flera större reor under året, t ex mellandagsrean som nyligen tagit slut. Alla kläder passar kanske inte att köpa på rea men baskläder, kläder till barnen, ytterkläder och underkläder etc är utmärkta exempel.

Utnyttja rea och rabatter för att spara pengarDet finns några saker som man ska tänka på när man handlar på rea och utnyttjar erbjudanden. För det första så gäller det att man inte köper saker som man annars inte hade köpt. Ifall du tittat på en viss tv och varit sugen på att köpa den tidigare och är det plöstsligt kampanj på den – ja då är det ett bra läge. Ifall du inte alls hade tänkt köpa en tv men blir lockad att göra det på grund av ett lågt pris så är det inte lika bra eftersom du då har köpt något som du egentligen hade klarat dig utan.

För det andra ska man vara lite försiktig med erbjudanden och rabatter på abonnemang och liknande. Där är det ofta billigare pris de första tre månaderna eller ett halvår osv men sen återgår det till ordinarie pris. När du koller runt och väljer abonnemang ska du inte låta dig styras bara av detta lockpris utan tänk på vad ordinarie pris blir och vilken tjänst som rent allmänt är bäst. Detta gäller speciellt ifall det är ett abonnemang som du tänker behålla länge.

Jämför priser innan du köper

Ett spartips som alltid är relevant är att man ser till att jämföra priser på saker innan man handlar. Det gäller de allra flesta sakerna som man kan köpa men framför allt de dyrare sakerna och större köpen. Om du ska köpa en bil eller tv osv som kostar lite mer så kan prisskillnaderna vara riktigt stora och då är det extra viktigt att jämföra olika alternativ.

Det gäller dock egentligen när du ska köpa mindre saker också. Den mat du handlar kan du t ex handla i olika butiker. Kanske kan du välja mellan att storhandla i en stor City Gross / ICA Maxi eller en mindre butik som har högre priser. Där kan du t ex direkt spara pengar genom att välja en billigare butik. Du kan sedan även spara pengar genom att jämföra priser på olika varumärken och produkter och välja ett prisvärt alternativ.

Att jämföra priser har blivit mer och mer standard för oss svenskar och det är en bra utveckling i min mening. Vi konsumenter bör vara lite mer kritiska och lite mer engagerade när vi ska köpa saker – speciellt om det är lite dyrare saker. Det går att spara mycket pengar på att jämföra priser och det är oftast värt tiden som det tar att göra det också.

Du kan jämföra priser på el, lån, försäkringar och andra fasta kostnader i din ekonomi men även på enstaka köp så som kläder, böcker, elektronik och allt sådant. Det går att spara pengar även på sådana saker om man bara är lite uppmärksam. Ibland tänker man inte ens på att det finns en möjlighet att hitta bättre pris just för att man är van vid sina gamla tankebanor, men det är aldrig för sent att ändra på sig.

När du ska jämföra priser kan du enkelt göra det på stora jämförelsesidor så som Pricerunner, vilka har väldigt omfattande databaser både när det gäller produkter / kategorier och när det gäller butiker som är anslutna. Ofta kan man med hjälp av dessa sidor hitta de lägsta priserna på väldigt många olika varor och om man hade funderat på att köpa i en vanlig butik på stan så kan man dessutom många gånger hitta bättre priser på nätet och spara en slant.

Rabattkuponger / rabattkoder

En typ av erbjudande är rabattkuponger, vilka kan vara riktigt trevliga i rätt situation. Förr i tiden fick man rabattkuponger i pappersform hem i brevlådan. Idag finns dessa givetvis delvis kvar, speciellt om man är medlem i kundklubbar osv, men eftersom näthandel är så vanligt så har det även blivit allt vanligare med rabattkuponger eller rabattkoder på nätet.

Tanken är att om du är ute efter att köpa något så kan du med lite tur hitta en rabattkodsom ger dit ett bättre pris eller något annat av värde när du köper denna sak. Även här är det givetvis lite som med reor och erbjudanden i övrigt – att om man vill använda detta som ett sätt att spara pengar när man handlar så gäller det att man utnyttjar koderna när man ändå hade tänkt handla något. Ifall man blir lockad att köpa något som man inte annars hade gjort eller behöver så minskar vinsten lite.

När du ska köpa något så som kläder, inredningsgrejer, böcker, elektronik eller i princip vad som helst så kan det vara en bra idé att först kolla upp ifall det finns en rabattkod som gäller för den butiken du vill köpa från. Ibland finns det en kupong och ibland hittar man inget, men det tar så pass liten tid att kolla att det ofta är värt det, med tanke på att det kan går att spara en hel del pengar. Om du ändå jämför priser så är det ju värt att väga in en rabattkod som t ex kan ge dig 15 % extra rabatt på ditt köp.

Eftersom det finns så enormt många butiker på nätet så är det inte alltid lätt att snabbt hitta relevanta erbjudanden och rabattkuponger. Man kan då alltid använda sig av en samlingssida som hjälper till att samla ihop alla relevanta kuponger, så som rabattkodsidor.se. Då går det klart snabbare att se ifall det finns någon bra kupong för det man har tänkt köpa.

En samlingssida för rabattkoder har oftast bra uppdelning i olika kategorier så att man kan hitta rabattkoder för kläder, elektronik, lån och finans, böcker och tidningar osv. Med hjälp av dessa kan man också få tips på andra butiker som man kanske inte från början tänkte på och då kan man lägga till även dem när man kollar runt och jämför. Under varje butik kan det finnas flera olika koder som t ex ger rabatt på hela soritetmentet, på vissa utvalda saker eller som ger andra bonusar.

Några exempel på undersidor för butiker på den sidan jag föreslog här ovan är t ex Lensway (där du kan hitta tre olika erbjudanden), Bokus (med en rabattkod och flera erbjudanden) och Johnells (med två aktiva erbjudanden). Har man bestämt att man exempelvis ska handla en bok så kan man ju med fördel kolla upp rabattkoder / kuponger för olika butiker som säljer litteratur och då väga in dessa i sin prisjämförelse. Ifall man redan har bestämt att man ska handla i en specifik butik så kan man istället använda samlingssidan för att se vilka kuponger / koder som finns och ifall någon passar in på det man själv ska handla.

Handla begagnade saker

Att handla helt nya saker är ganska ofta överskattat då begagnade saker funkar i princip lika bra. Det gäller givetvis i större utsträckning för vissa typer av saker och andra saker passar mindre bra. Det är väldigt ofta så att man kan köpa begagnade saker till ett mycket lägre pris än vad samma sak hade kostat ifall den var helt ny och oanvänd. Så länge saken ser bra ut och känns bra och inte har försämrats på något sätt som man ogillar så kan det vara ett väldigt bra alternativ för att spara pengar.

Om man ska dra till med ett stort exempel så kan man bara ta och titta på en bil. En helt ny bil kan t ex kosta 200 000 kr men om man tar exakt samma bil och köper den begagnad när den har ägts av någon annan i ett år så har priset gått ner riktigt mycket. Du kanske då kan få samma för 150 000 kr eller något sådant. Det är inte säkert att priset går ner så mycket från år till år efter detta utan det är många gånger framför allt hoppet mellan ny och begagnad som är det stora. Bilen i sig kan säkerligen efter ett år se som ny ut och har kanske inte heller gått så många mil – men du kan spara massor med pengar.

Det finns många saker som går att köpa begagnat som funkar hur bra som helst. Möbler och inredning, tv-spel, mobiler, böcker (kurslitteratur för studenter är ju en klassiker), bilar osv är helt klart rimliga att överväga och det finns många fler kategorier dessutom. Om man bara kan komma över det faktum att någon annan har ägt och använt saken innan man själv tar över den så är det inte så farligt sedan. En bostad är ju faktiskt väldigt ofta begagnad, t ex ett hus eller lägenhet – men det tänker man inte på som något negativt.

Med tanke på hur stor skillnad det är i pris på nya och begagnade saker så är det dumt att inte åtminstone överväga detta alternativ. Så länge som du kollar upp kvaliteten på det du köper så att det motsvarar dina förväntningar så är det ju inget problem. Kolla bara så att det du köper fungerar och ser ut som du tänkt dig, så att du inte blir besviken.

Du kan enkelt hitta massor av begagnade saker att köpa på t ex Blocket.

Undvik att handla på kredit

Ett tips som är värt att nämna är att du inte bör köpa saker på kredit om det inte är uppenbart nödvändigt. Vissa saker är det logiskt att låna till – exempelvis en ny bil eller boende – men småsaker ska du helt klart betala direkt. Att handla sådant som kläder, inredningsprylar och elektronik med lånade pengar eller på avbetalning gör att sakerna blir dyrare totalt och det utsätter också din privatekonomi för en klart större risk.

När du lånar eller handlar på kredit så kostar det extra i form av räntor och avgifter och dessa pengar får man lägga på varans pris för att få det slutliga priset. Det blir inte billigt att handla på detta vis. Dessutom kan det innebära att man drar på sig onödiga kostnader varje månad som kan bli problematiska, speciellt om ekonomin från början redan är begränsad och marginalerna små.

Det är aldrig en bra idé att handla på kredit om man inte verkligen måste och då ska det finnas ett bra skäl. Att man bara vill ha en sak snabbare och inte orkar spara ihop pengarna till den saken är inget bra skäl. Bäst är alltid att spara i förväg när man ska köpa något, för då slipper man de extra kostnaderna och den extra påfrestningen på ekonomin. Det gäller bara att vara ansvarsfull och ha det tålamodet.