Hur mycket ska ekonomi inverka på barnskaffande?

Jag har ännu inte fått några barn, så jag kan inte blogga om pengar och barn i en allt för stor utsträckning. Vissa saker kan man givetvis skriva om men det går inte att lägga in sina egna erfarenheter i inläggen på samma vis som ifall man är förälder. Det finns inga exakta planer för när jag och min sambo ska börja fundera på barn på allvar men det lär väl hända inom en överskådlig framtid. Jag vill ha barn i framtiden givetvis men samtidigt är jag nervös över så många olika saker. Den ekonomiska aspekten är en viss del av det.

Hur man än vänder och vrider på det är det svårt att helt koppla bort den ekonomiska biten. Inte för att jag skulle ha något emot att lägga pengar på mitt barn utan det handlar huvudsakligen om att man vill ha en bra och stabil ekonomi så att man skapar trygghet för sina barn. Hade man haft obegränsat med pengar och aldrig behövt oroa sig för att kunna betala saker och ting så hade man givetvis inte heller behövt tänka så mycket på detta när man funderade på att skaffa barn. Men de flesta har inte den lyxen.

Mina egna grundkrav inför att skaffa barn

För min egen del tänker jag på alla saker som känns viktiga när man skaffar barn. Jag vill ha ett jobb med stabil inkomst som är tillräckligt hög för att det ska kännas säkert och där jag inte riskerar att förlora inkomsten. Jag vill gärna att min sambo också har en stabil / fast inkomst (med tanke på att jag inte på egen hand tjänar så mycket pengar att det räcker till allt vi skulle behöva, så vi behöver båda bidra till ekonomin).

Vidare tänker jag att man behöver en vettig bostad. Det behöver vara en bostad som är stor nog för att rymma oss alla och ha ett rum för barnet framför allt. Det ska också vara en bra, fräsch och säker bostad där barnet kan trivas och där man kan känna sig trygg med att låta ett barn växa upp. Sen vill man givetvis även bo i ett bra område – nära till skola, natur och sådant och i ett tryggt område rent allmänt. En vettig bostad, vare sig det är ett hus eller en lägenhet, kostar en del och det är en kostnad man ska klara av.

Bra ordning på sin ekonomi. Att ha en fast inkomst och en vettig lön är ju en väldigt bra början men det gäller att även ha ordning på sin ekonomi och sitt liv rent allmänt. Jag tror som sagt på att barn ska få en trygg uppväxt och som förälder har man ju ett stort ansvar för att ta hand om sina barn. Då är det viktigt att man har ordning på sin ekonomi så att man inte sitter med stora skulder eller har dålig koll på ekonomin i övrigt. Man vill inte befinna sig i en situation där man inte har kontroll och där det riskerar att bli problem, för sådant skulle troligen gå ut över barnet på ett eller annat sätt.

Så för att sammanfatta känner jag att jag vill ha en stabil inkomst och ekonomisk stabilitet. Bra kontroll över min ekonomi och utan risk för några större överraskningar som kan påverka negativt. Jag vill ha en vettig bostad där mitt barn kan bo och trivas (vilket skulle innebära en flytt till något större jämfört med nuläget). Självklart behöver jag också någon att skaffa barn tillsammans med men den biten är ju så grundläggande att jag inte tagit upp det.

Barn kostar en massa pengar?!

Den allmänna uppfattningen – som huvudsakligen också ofta stämmer – är att barn kostar pengar. Om du just nu har en budget som fungerar och där din ekonomi går runt kan du räkna med att få göra om denna budget totalt och räkna på helt andra siffror när ditt första barn kommer. Det är många saker som kostar pengar. Du behöver till att börja med utrustning för att ta hand om barnet så som barnvagn, säng, barnstol, bilbarnstol, lite leksaker och så vidare. Sådant är inte gratis, inte ens om man köper begagnat.

Du behöver sedan lägga en hel del pengar på förbrukningsvaror som mat, blöjor, kläder, hygien och alla andra saker som behövs under ett barns uppväxt. Det blir senare även veckopeng eller månadspeng, aktiviteter, nöjen och en del annat. Du har även barnomsorgen som kostar ganska mycket. Detta är saker som behöver få plats i din budget. Barnbidraget gör en del för att hjälpa men täcker så klart inte allt.

Utöver de mer uppenbara kostnaderna för ett barn så blir det ju även en hel del förändringar som gör att man kan få högre kostnader eller mindre inkomster. Dessa saker kan man ibland glömma bort (i olika utsträckning) eftersom de inte är lika självklara. T ex kostar föräldraledigheten en hel del pengar i uteblivna inkomster. Du har även eventuellt högre kostnader för att du har tvingats köpa en ny bostad – en större bostad som uppfyller dina krav kostar troligen mer varje månad. Samma gäller för bilen – du behöver kanske en större bil för att kunna få med dig barnet och tillhörande saker så som barnvagnen.

Utöver detta bör du gärna även lägga undan lite pengar till barnet i form av sparande, så att det finns åtminstone en viss liten gömma när ungen blir äldre och ska börja ta hand om sig själv. Storleken på sparandet kan man alltid variera men t ex kan man lägga undan samma som barnbidragets storlek.

När ska man då våga ta steget?

Eftersom det kostar en hel del extra pengar att ha ett barn jämfört med att bara ta hand om sig själv så blir man ju givetvis lite nervös inför detta stora steg i livet. Att få barn handlar ju om att ta hand om / bry sig om någon annan än sig själv och att ha ansvar för och älska någon annan så länge man lever. Bara den biten är i sig lite skrämmande men när det även kommer in en ekonomisk aspekt i det hela blir man ännu lite mer nervös.

För att kunna ta hand om någon annan väl och att ge barnet ett bra liv behöver man ju ha ordning på sin ekonomi och kunna ge barnet tak över huvudet, mat i magen och allt det andra som hör till så som utbildning, försäkringar, nöjen osv. Det är alltså ganska mycket som hänger på ekonomin och att man har ordning på sina pengar.

Jag är lite orolig för allt detta givetvis och det är som följd av denna oro som jag vill att både jag och min sambo har stabila inkomster innan vi skaffar barn. Att ha fixat ett bra boende i förväg känns också viktigt så att man vet att man kan hitta någonstans att bo som är bra för barnet men som man också har råd med utifrån sin ekonomiska situation.

Balans mellan hjärta och hjärna

Ifall man just nu lever ett liv där man precis klarar sig ekonomisk – om det är på gränsen till att det går runt och att man lever på en ganska snäv budget – så måste man ju ställa sig frågan ifall man skulle ha råd med alla extra kostnader som ett barn innebär. Det känns kanske fel att ta ett sådant beslut med hjärnan snarare än med hjärtat så att säga, men å andra sidan känns det väl inte rättvis mot ett barn att föra det till livet när man inte är säker på hur man ska kunna ha råd att ta hand om det?

Troligen är det så att den allmänna nervositeten inför att skaffa barn, att det känns som ett så stort och definitivt steg, gör att man oroar sig lite extra för sådant som kanske egentligen inte borde spela jättestor roll. Många saker brukar lösa sig när man väl tvingas lösa dem. Så frågan är kanske var gränsen går mellan att man bara borde köra på och skaffa barn för att man vill ha ett barn, och att hitta den ekonomiska stabilitet som behövs för att man ska känna sig trygg i att kunna ta hand om barnet. Men finns det något bestämt svar på den frågan?

Detta är givetvis i första hand en fråga inför sitt första barn, för det är då förändringen blir som störst. Om man redan har ett barn och funderar på att skaffa ett till blir det inte en alls lika stor omställning då man troligen har ganska mycket av det som behövs och det blir mest ett tillägg i rörliga kostnader så som mat, kläder, nöjen osv. Det blir givetvis inte billigare att få ett andra eller tredje barn men förändringen är förhållandevis liten.

Att resa billigt – mina bästa tips

Det är roligt att resa, det tycker nog de flesta. Att ge sig ut på äventyr och uppleva saker, att sola och bada, att kolla på sevärdheter och intressanta byggnader osv. En nackdel med resande är att det kan kosta en hel del pengar, vilket gör att man inte kan bege sig ut och resa så ofta som man skulle vilja.

Jag har precis varit på en liten kort tur till Danmark och då insåg jag hur dyrt det faktiskt kan vara trots att man inte är borta speciellt länge eller gör något speciellt. Bara några nätters boende, mat och tågresor kan gräva ett hål i plånboken som svider lite mer än man skulle vilja.

Men det fina med resor är samtidigt att det inte behöver vara så jättedyrt om man tänker efter lite och planerar. Man kan komma undan ganska lindrigt om man har rätt tänk och är inställd på att leva efter en lagom stor budget. Här ska jag ge mina tips på hur man kan fixa en billigare semesterresa.

Planera och budgetera

Det allra viktigaste är troligen att man planerar sin resa väl och lägger upp en budget för hur mycket man kan spendera på olika saker. Förhoppningsvis har du sparade pengar till din resa och då vet du på ett ungefär hur mycket du har att lägga totalt på själva resan och allt som kostar pengar medan du är iväg.

Kolla på boende, flyg / tåg / buss (eller vad du nu ska åka för att komma till din destination) och alla andra större kostnader och försök räkna ut ungefär vad det kan tänkas gå på. Har du mycket pengar till resan kan du givetvis titta på finare boende och oroa dig mindre för att hitta de billigaste alternativen. Du som har en begränsad budget måste ju dock fundera på att hitta prisvärda och billiga lösningar.

Räkna in hur mycket maten kan tänkas kosta varje dag totalt, hur mycket du får lägga på bussresor eller tunnelbana och allt sådant. Försök att få med alla kostnader. Ju bättre koll du har på vad du kan spendera ju mer kan du planera in en resa som passar din plånbok. Du kan även direkt anpassa ditt sökande och planerande efter vad du har råd med och t ex hitta ett billigare boende och billigare aktiviteter etc om det behövs.

Tips angående bokning av resa

Här börjar jag med några bra tips som kan hjälpa dig att spara pengar när du ska boka din resa. Om du gör bra val här kan det spara dig en ganska bra slant så försök gärna att tänka till lite och hitta en resa som passar din budget. Det finns många sätt att hålla kostnaderna nere.

Boka i god tid

Det är nästan alltid billigare om man bokar långt i förväg. Det gäller flyg och tåg men det gäller ofta även hotell och annat boende också. Ju längre man väntar ju större är risken att det priset går upp. Om du vet i god tid att du vill iväg så är det bara att försöka boka in resan direkt. Som bonus är det även bättre att boka tidigt ur perspektivet att det annars kan bli fullbokat. Bokar man tidigt så vet man att man får ett rum eller en flygstol etc.

Restresor

Detta är väl då undantaget till att man ska boka i god tid. Restresor och sista-minuten-resor är bra om man vill hitta en riktigt billig resa – ofta då en charterresa – till något trevligt ställe. Nackdelen med restresor är att man inte riktigt vet vad man får utan det kan bli lite varierande kvalitet på t ex boende. Ofta är det dock inte alls så farligt som många verkar tro. Det blir oftast bra om man bara vågar chansa lite.

Det är alltid lite osäkert med restresor hur billiga de blir eftersom det beror mycket på vädret och kanske en del andra faktorer. De somrar som det är väldigt bra väder i Sverige, med mycket sol och varma dagar, stannar folk gärna hemma och hittar på saker istället för att ge sig av utomlands. Då blir det färre resor bokade och då vill resebolagen sälja ut sina resor och priserna sjunker. Om det istället regnar så brukar priserna direkt gå upp eftersom efterfrågan ökar.

Lite udda resmål

Ett tips om man vill komma undan billigare är att åka till ett resmål som är lite mer ovanligt och som kanske inte har blivit så populärt eller ”inne” ännu. Väljer man de populära resmålen blir det ofta dyrare än om man väljer en destination som är lite mer udda.

Det är inte bara själva resan som brukar vara billigare om man väljer ett sådant resmål utan det kan ofta även vara billigare att leva på ett sådant ställe. När det inte är lika mycket turism blir priserna inte heller lika upptrissade och då har man chansen att äta och leva på en billigare peng.

Många resmål som idag räknas som vanliga och populära var inte alls lika populära för ett antal år sedan. Thailand är t ex idag väldigt vanligt som resmål men för ett antal år sedan räknades det som ett lite udda och ovanligt land att åka till. Detsamma gäller för t ex Kroatien, Bulgarien och en del andra länder.

Åk på lågsäsongen

Om du kan tänka dig att åka till ett resmål under dess lågsäsong blir det vanligen klart billigare. Det är ju inte alltid detta är ett roligt alternativ då det kanske är för kallt eller händer för lite på lågsäsongen men det kan vara helt ok ibland. Du kan t ex försöka att undvika den absoluta högsäsongen och åka i början eller slutet av säsongen istället. Bara det kan göra hyfsat stor skillnad i pris.

Paketpriser

Många gånger är det billigare att köpa en paketresa än att köpa saker och ting var för sig. Det är inte alltid så men om man t ex vill flyga till Paris och bo på hotell där så erbjuder många researrangörer paketpriser för flyg och hotell. Man får då rabatt på hotellet eller kanske både hotell och flyg, vilket kan spara tusenlappar.

På detta vis kan man faktiskt ofta hitta hotell som egentligen är ganska dyra men som blir prisvärda när de bokas tillsammans med flygresan. Ta dig gärna tid att kolla runt på lite olika resesajter och söksajter för att hitta de allra bästa priserna på flyg plus hotell. Om du även ska ha hyrbil kanske du dessutom kan slänga in detta och få en ytterligare liten prisbonus.

Lev billigare när du väl kommit till din destination

Att hitta en prisvärd resa är en del av det hela men nästa del är sedan att spara pengar under själva vistelsen. Detta kan man göra på väldigt många olika sätt och det gäller här att vara kreativ. Nedan har vi lite bra grundläggande tips som kan spara pengar och göra att din resa blir billigare.

Hitta ett billigare boende

Boendet är en ganska stor kostnad när man är iväg. Att välja ett billigare boende gör alltså också stor skillnad på den totala kostnaden. Det finns flera olika prisklasser att välja på. Om du verkligen vill bo billigt kan du satsa på t ex vandrarhem eller att hyra in dig i ett rum hos en privat hyresvärd.

Vandrarhem kanske många väljer bort eftersom det låter lite väl enkelt men det är faktiskt ett trevligt sätt att bo. Det finns ganska många ganska nya och fräscha vandrarhem, speciellt om man reser till större städer i Europa eller USA. En kul fördel med sådant boende är att man träffar mycket folk och får chansen att delta i olika aktiviteter som anordnas på vandrarhemmet. Detta kan vara något för dig som är social och gärna träffar nya människor när du är ute och reser.

Ifall du vill bo lite finare får du kolla efter hotell. Där kan priserna variera enormt mycket. Bäst är att söka väldigt mycket innan man bestämmer sig. Det går att använda Internet till detta, så utnyttja de olika sidorna som finns. Att bo väldigt centralt kostar alltid klart mer än att bo lite i utkanten av en stad eller liknande. Ofta tänker man att man måste bo centralt och snöar in sig på detta men det är många gånger hur lugnt som helst att bo lite avsides så länge det finns bra transporter in mot centrum.

Billiga aktiviteter

Du får ta och välja dina aktiviteter efter din budget. Det kanske kan vara kul att gå på teater, show eller på zoo men det kostar ofta även en hel del tyvärr. Om du har en liten budget får du försöka hitta saker att göra som inte kostar så mycket eller som till och med är gratis.

Du kan givetvis alltid gå på sightseeing och strosa runt helt fritt. Du kan normalt även bada utan att det kostar något. Du kan välja att skippa solstolen (som vanligen kostar en slant) och bara lägga din handduk på sanden. Någon dag när du vill ha lite omväxling kan det vara värt att lägga pengar på solstolar, men utslaget på en vecka eller två blir det inte dyrt.

Museer, parker och utställningar etc kan ofta vara gratis eller väldigt billiga att besöka. Kolla upp vilka som är gratis eller prisvärda och välj dem före sådana som kostar mer. Är du på besök i en stor stad finns det ofta något kul att göra som inte kostar pengar, så håll ögonen öppna.

Om du verkligen vill göra något som är dyrt (bara för att det är något som du sett fram emot väldigt mycket eller tycker är väldigt skoj) så får du så klart se till att budgetera in detta. Det innebär bara att du måste dra ner på kostnaderna någon annanstans istället. Du får då göra billigare saker de andra dagarna eller hitta pengar att spara på resa, boende eller mat etc.

Laga din egen mat

Maten kan bli ganska dyr om man ska äta ute hela tiden. Speciellt i vissa länder och städer där det är dyrare priser / turistpriser. Det är gott att äta på restaurang men ibland kan det vara värt att skippa detta och fixa sin egen mat.

Frukosten fixar man med fördel billigt genom att köpa saker i en vanlig affär / supermarket. Det finns väldigt ofta färskt bröd att köpa på morgonen och lite smör / margarin och pålägg plus frukt och grönsaker brukar nästan alltid gå att finna. Ifall du bor på hotell och inte har en lägenhet med kyl så kan du lägga in sakerna i minibaren för att hålla dem kalla. På vandrarhem finns det gemensamt kök som går att använda.

Det går även att göra sin egen lunch och middag vissa dagar om man vill. Det blir klart billigare än att gå ut och äta om man lagar till något hyfsat enkelt. Om man behöver spara in lite på sin matbudget kan man t ex välja att äta hemma var tredje dag eller något sådant.

Du kan även välja alternativet att variera dina måltider så att du inte äter på dyra restauranger för ofta. Du kan t ex gå på pizzeria eller hamburgerhak med jämna mellanrum för att hitta en balans i din matbudget, så att det på sikt blir en lagom kostnad per dag för maten. På så vis kan du lyxa till det med fin restaurang och dyrare mat vissa kvällar och sedan får du då givetvis äta billigare några andra dagar.

Välj bra alternativ för lokala resor

När man väl kommit till sitt resmål ska man ju även ta sig runt där. Att åka taxi kan vara väldigt smidigt men det är inte speciellt billigt. Bättre är att åka buss eller tunnelbana när det är möjligt. Det brukar vara väldigt prisvärt och relativt smidigt så länge man ska någonstans som ligger ditt bussar och / eller tunnelbanan går.

Att promenera är ju dock det allra billigaste alternativet. Fötterna kan man ofta använda för att ta sig dit man vill. Ibland kanske det är lite långt men det kan även gå att cykla. Att hyra cykel är vanligen billigt och det är inte bara smidigt utan kan även vara lite roligt och man ser mycket, kan stanna när man vill och ta vägar som man annars inte hade kunnat.

Har du några andra bra tips på hur man kan spara pengar på resan? Skriv gärna en kommentar!

Jag ser över mitt långsiktiga sparande

Eftersom det är nytt år och nya tag har jag börjat se över min ekonomi, t ex genom att göra en budget och se över lite kostnader osv. Detta har jag berättat om i tidigare inlägg här i bloggen. En sak jag bestämde mig för i samband med detta var att jag skulle bli bättre på att lägga undan pengar på långsiktigt sparande och på att förvalta mitt långsiktiga sparande så att det blir en vettig avkastning på pengarna.

Jag vill börja med att säga att jag inte har några jättestora inkomster och därför i dagsläget inte heller kan lägga undan så mycket på långsiktigt sparande varje månad. Just nu har jag satt i min budget att jag vill lägga undan 1000 kr varje månad som ska investeras långsiktigt, 1000 kr som ska sparas lite mer kortsiktigt (till sådant jag vill köpa eller göra under året t ex) och 500 kr till buffertsparande.

Min tanke här är att jag egentligen vill lägga undan så mycket jag kan på långsiktigt sparande, men eftersom min inkomst inte är så hög nu och jag betalar en större del av min och min sambos gemensamma kostnader så blir det inte några större summor över. Det viktiga är dock egentligen inte exakt hur mycket man sparar utan ATT man sparar något i alla fall.

Jag har t ex pratat ganska mycket om sparande rent allmänt med min sambo, som är student, och hon bestämde sig plötsligt för att börja lägga undan 250 kr i månaden. Det är ju inga stora summor heller men det är åtminstone ett sparande och det gör skillnad i längden. Hon jobbar extra, vilket gör att hon kan få en extra slant utöver CSN, och det gör ganska mycket skillnad när det gäller sparpengar. Som student är det ju annars svårt att få pengar över till sådant.

Bestäm hur mycket du ska lägga undan

Steg 1 är att bestämma hur mycket man vill lägga på långsiktigt sparande. Det kortsiktiga sparandet är enligt mig inte lika viktigt. Det är huvudsakligen sparande till sådant man vill göra för skojs skull eller saker man vill köpa. Ifall det är något väldigt viktigt man sparar till så är det givetvis klart viktigare – t ex om man vill köpa en ny tvättmaskin eller annan pryl som man verkligen behöver. Ifall man bara sparar till nöjen är det dock sekundärt och då tycker jag att man i första hand bör se till att ha ett hyfsat långsiktigt sparande och så får man se lite vad som blir över.

För att avgöra hur mycket man kan lägga på långsiktigt sparande måste man börja med att göra en ordentligt budget, vilket jag pratat om i ett annat inlägg. Då får man fram hur mycket pengar man har att röra sig med. Det man vill lägga undan pengar till i första hand är buffertsparande och sen långsiktigt sparande och sedan kortsiktigt sparande till viktiga prylar och sist kortsiktigt sparande till nöjen och sådant man inte egentligen behöver.

Hur ska du investera dina pengar långsiktigt?

Nästa steg när man vet lite hur mycket man vill spara är att bestämma hur man ska spara dem. Mitt val har fallit på ett investeringssparkonto (ISK) och på lite olika aktiefonder. Jag tänker inte säga att detta är det enda sättet och det jag skriver framöver kommer bara vara enligt hur jag själv tänker, så det finns inga garantier att det är bästa sättet eller att ni kommer att bli rika på att göra likadant. Detta är endast mina personliga tankar och hur jag valt att lägga upp det just nu.

Investeringssparkonto rätt väg att gå

Jag har skrivit tidigare om investeringssparkontot också. Det är en slags plattform för investeringar i vilket man kan köpa och äga t ex aktier, fonder och andra värdepapper. Skillnaden från att ha pengarna på ett vanligt fondkonto är att du i vanliga fall får skatta 30 procent av vinsten på dina investeringar men med ett ISK betalar du varje år ett schablonbelopp i skatt. Du betalar detta belopp varje sig du tjänat pengar eller ej. Principen är samma som i en kapitalförsäkring.

Schablonskatten baseras på föregående års statslåneränta. Denna ränta påverkas i sin tur av reporäntan vilket gör att den just nu är väldigt låg. Detta innebär också att ISK får en väldigt låg skatt i år och troligen ännu lägre nästa år (och sen några år framöver?). Det är alltså klart bättre att betala denna skatt än den vanliga skatten på 30 procent på vinsten. Detta är ett av skälen till att investeringssparkontot lockade mig. Det andra skälet är att man inte behöver deklarera vinster och förluster varje gång man säljer aktier eller fonder.

Att välja fonder på längre sikt

Fonder är givetvis inte enda vägen att gå för sitt långsiktiga sparande men det är ett bra alternativ och man kan så ett ganska stabilt och hyfsat säkert sparande på detta vis. Det man måste tänka på är att man ska investera sina pengar på minst några år framåt, kanske till och med 10 år eller 20 år. Det långsiktiga sparande ska vara långsiktigt och du får inte hetsa upp dig utan låta dina fonder göra jobbet över lite längre tid.

Att välja fonder är inte helt lätt många gånger. Vilka fonder är bra, vilka har hög risk och låg risk, vilka kan man köpa och sen låta vara ifred i många år utan att egentligen behöva oroa sig? Jag är långt ifrån proffs på sparande och fonder så jag försöker snappa upp tips från dem som kan bättre. Jag följer t ex Avanzas sparekonom Claes Hemberg och låter hans tips guida mig.

Något som jag har insett är dock att man inte ska betala en massa onödiga avgifter för sina fonder. De flesta betalar troligen alldeles för höga avgifter i förhållande till vad de får. T ex hörde jag nyligen att svensken i genomsnitt betalar 1,6 procent i avgift för sina fonder. Detta var troligen sant för mig också då jag hade några olika fonder sedan tidigare som bara legat kvar exakt som de är och där var avgiften på några så höga som 1,75 %.

Det finns idag flera bra fonder med riktigt bra avkastning som bara kostar 0,2 – 0,5 % i avgift, vilket är ganska mycket bättre än 1,6 %. Mitt tips är att titta på fonder som har en låg avgift och välja sådana om möjligt. De dyra fonderna är ofta de som ska vara aktivt förvaltade och då ska man även förvänta sig en högre avkastning än från så kallade indexfonder, som brukar vara billigare. Indexfonderna har ingen aktiv förvaltning utan är tänkta att mer följa index för en viss aktiemarknad / börs och det brukar generellt ge bra avkastning bara det.

Mina fondval – gör vad du vill med informationen

Jag säger återigen att jag egentligen nu inte tipsar er om att köpa samma fonder som jag har valt, utan det är helt ert eget val. Gör lite research och välj fonder som ni tror på. Mina fonder har jag huvudsakligen valt utifrån tips från Claes Hemberg (som sagt sparekonom på Avanza) och hans blogg (speciellt ett inlägg om enkla fondportföljen).

Jag har valt att lägga ca 50 % av mitt långsiktiga sparande i DNB Global Indeks, en global aktiefond som investerar i aktier från hela världen. Jag har sedan ca 20 % i SPP Aktiefond Sverige vilken investerar i huvudsakligen svenska aktier och som försöker följa utvecklingen på den svenska aktiemarknaden. Även 20 % i SPP Aktiefond USA som gör i princip samma sak med den amerikanska aktiemarknaden. Slutligen även 10 % i Swedbank Robur Indexfond Asien som försöker följa index på den asiatiska marknaden (exklusive Japan).

Skälen till mina val är att jag i grunden vill ha en stabil och ganska säker utveckling utan allt för mycket risk. En global aktiefond förlitar sig inte på någon specifik aktiemarknad utan hela världens marknad, så den känns ganska säker. Det var även Claes Hembergs stora tips där han tycker man kan investera 60 % eller mer och låta pengarna ligga i 3 – 99 år (även om 99 år känns osannolikt). En Sverigefond känns bra då jag tror på den svenska aktiemarknaden rent allmänt och SPP:s fond har gått bra och är dessutom väldigt billig.

Efter det har jag satsat på ett par fonder som ”folket” föreslår. Detta är de läsare som berättade hur de själva valt att investera sina pengar när Hemberg frågade dem. De hade valt SPP Aktiefond USA som en ganska stabil fond, vilken jobbar mot principen att USA:s aktiemarknad i längden kommer vara väldigt bra. Den sista fonden är ett val jag gjorde för att jag tror på Asien just nu och t ex går Indien väldigt bra. Jag är lite för feg för att satsa direkt på en Indienfond, även om dessa säkert är bra alternativ, så jag kör lite safe med en mer allmän fond. Detta också på rekommendation från ”folket”.

Billiga fonder i fokus

Något som var väldigt viktigt när jag valde fonder var att de var billiga. Det ska givetvis inte vara så att man väljer billiga fonder som är dåliga bara för att de är billiga, men det finns många fonder som både bra och billiga. Man kan titta på vilket betyg fonden har fått från t ex Morningstar (och då ska den gärna ha 4 eller 5 stjärnor) och sen kan man själv se utvecklingen de senaste åren.

Det finns även något som heter Normanbelopp nu för tiden som är ett belopp där kostnaden för förvaltningen beräknas för ett månadssparande på 1 000 kr under 10 år. Detta står sedan i förhållande till hur bra fonden har gått. Själva uträkningen är lite lurig men poängen är att ju lägre beloppet är, ju bättre är det normalt. Det kan vara bra för att jämföra liknande fonder.

Alla fonder som jag valde var billiga – de kostade bara 0,2 % i förvaltningsavgift utom DNB Global som gick på 0,3 %. Detta är långt under snittet på 1,6 %, som jag tycker låter hemskt illa just nu. Speciellt med tanke på att även jag låg på de nivåerna tills för någon vecka sedan. Nu har jag dock börjat mitt nya sparande på ett konto med väldigt låg skatt (för närvarande) och med väldigt låg avgift på mina fonder. Detta kommer troligen att spara mig en hel del pengar över tid.

Nu ska sägas att jag har sålt några av mina gamla fonder och flyttat till mitt ISK, men jag har inte sålt alla. Jag har fortfarande kvar några på mitt gamla fondkonto och de kommer jag nog sälja senare under året. Ett tips som många sparekonomer ger är att man ska dela upp sina köp av t ex fonder under året för då riskerar man inte att köpa allt till ett dyrt pris och att fonderna sedan går ner. Sprider man ut det får man lite bra tider och lite dåliga tider och totalt brukar man tjäna på det jämfört med om man köper allt samtidigt. Det går nämligen inte att förutspå börsen, ens om man tror sig vara duktig på det.

Håll ut och kör på

Långsiktigt sparande är just långsiktigt. I år har jag fått lite av en nytändning när det gäller sparande och att få ordning på mina pengar och därför har jag nu blivit duktig och fixat ett ISK och köpt en del fonder osv. Jag går in nästan varje dag för att se vad som händer på mitt ISK – för att se om mina köp gått igenom men även för att kolla om fonderna har gått upp. Att sitta och kolla på hur fonderna går från dag till dag är dock ganska meningslöst då jag ändå inte ska ta ut pengarna de närmaste åren.

Man får inte hänga upp sig på för kort sikt, för då blir det mest jobbigt. Dessa pengar sparar man för framtiden – för pensionen, barnen, för att köpa hus om 5 år eller vad det nu kan vara. Det är inga pengar man ska tänka på mycket mer än att man ska ta hand om dem på bästa sätt. Väljer man att vara mer aktiv måste man givetvis se över sina fonder oftare och köpa och sälja beroende på vad man tror men annars kan man nöja sig med att göra en avstämning en gång i kvartalet och då se om man tror sig behöva ändra på några innehav.

Om man går in och ser att fonderna har gått ner en del så ska man inte bli nervös för detta heller. Man ska definitivt inte sälja. Man ska snarare då köpa mer istället, för de kommer med största sannolikhet gå upp igen om ett tag. Var inte orolig över kortsiktiga svängningar i börsen utan håll ut och fortsätt med insättningarna. På längre sikt kommer du få en bra avkastning om du har valt vettiga fonder.

Sedan ska man ju också fortsätta sätta in pengar på sitt ISK för att hålla igång sparandet. Just nu är det som sagt 1000 kr i månaden som ska sättas av till detta. Det går en automatisk överföring varje månad och för de pengarna köper jag bara mer andelar i de fonder jag nämnt ovan. Min fördelning kommer troligen även fortsatt vara ca 50 – 60 % i DNB Global och sen 15-20 % i SPP Aktiefond USA, 20 % SPP Aktiefond Sverige och 10 % Swedbank Robur Indexfond Asien.

Not. – Jag har inte blivit sponsrad av Avanza eller något sådant utan jag tycker bara att Claes Hemberg är bra, insatt och ligger på en bra nivå. Det känns som att han har bra tips för lite enklare sparare som mig, som inte vill vara speciellt aktiv och hålla på och byta fonder ofta. Jag bara berättar hur jag har gjort mina egna val, sen kan ni välja att göra era val på andra grunder eller ta en titt ni också.

Fixa budgeten som sambo

När man lever ensam och sköter om sin ekonomi helt själv är det, jag ska inte säga enkelt men, åtminstone lite mindre att tänka på än om man är flera i ett hushåll som delar på ansvaret. När man är sambo eller är i ett förhållande där man delar på utgifter och liknande är det i ofta ganska mycket som är samma men i vissa fall kan man behöva tänka efter lite extra.

Jag blev sambo förra året då min flickvän flyttade in och det har gått bra, till och med bättre än jag trodde att det skulle göra. Vi har hela tiden kört med separata ekonomier på så vis att vi inte lägger ihop våra pengar utan ansvarar för våra egna tillgångar och sedan delar vi på de utgifter som hör till sådant som vi båda utnyttjar.

Grundtanken är att när vi delar något lika så betalar vi även lika, t ex hyran, elen, tv och sådant. De utgifter som en av oss har som den andra inte är inblandad i får vi stå för själva. T ex betalar vi båda våra egna mobilabonnemang och jag har en bil som jag står för helt själv.

Eftersom min flickvän är student och har en begränsad inkomst så har jag tagit på mig att betala vissa räkningar själv trots att vi normalt skulle delat dem lika, t ex Internet och en del andra saker som jag hade fått betala själv i vilket fall som helst om jag hade bott ensam. I dagens blogginlägg ska jag dock försöka diskutera ur ett perspektiv där båda parterna betalar lika stora delar, helt enkelt för att det är ett lite mer användbart exempel.

Några olika sätt att dela upp ekonomin

Det finns inget som säger att man måste betala allt lika rakt av i en delad ekonomi. Det finns ett antal olika varianter som man kan köra på beroende på vad som känns mest lämpligt. Ni gör som ni själva tycker är bäst.

1. Dela allting lika rakt av – Ifall ni vill kan ni dela på alla utgifter rakt av hela tiden. Ni kan göra justeringar för sådant som ni inte båda använder, t ex kan ni betala era egna mobilabonnemang eller gymkort osv eftersom dessa inte har något med den andre att göra.

2. Dela procentuellt utifrån inkomst – Denna variant är bra ifall ni har olika stora inkomster. Ifall en av er tjänar mycket pengar och den andre inte tjänar så mycket kanske det känns orättvist att ni ska dela allting rakt av. Ni kan då räkna ut hur stor del var och en bör betala utifrån hur stor del av den gemensamma inkomster ni står för. Den som tjänar mycket får alltså då betala mer.

3. Er egen variant beroende på situation – Det finns många olika alternativ här. Om ni vill ha en delad ekonomi där ni slår ihop alla era inkomster och utgifter blir detta annorlunda om ni vill ha era ekonomier separata och sedan bara dela på utgifter. Bäst är att ni pratar igenom vad som känns bäst och hittar en lösning tillsammans som båda känner sig nöjda med.

Helst ska ni hitta en lösning där ingen känner sig lurad eller att han eller hon får betala mer än vad personen känner sig bekväm med. En bra regel är som jag sa tidigare att ni delar på kostnaden för sådana saker som ni båda utnyttjar ungefär lika mycket. Bra exempel är t ex hyra, vatten, tv, Internet osv. Ifall en av er utnyttjar något betydligt mer än den andre kan ni antingen bestämma att den personen ska betala hela den kostnaden eller att ni ska fördela det så att den personen betalar t ex 75 % och den andre bara 25 %.

Ifall ni är ett par och försöker reda ut det här med att dela hela eller vissa delar av sin ekonomi så kan det ibland uppstå kniviga situationer där man inte är överens eller där det blir diskussioner. Detta är givetvis inte direkt ovanligt och det man ska tänka på då är att försöka kommunicera så bra man kan med sin partner, vara öppen och ärlig och säga vad man känner. Behåll lugnet och diskutera på ett civiliserat sätt – för om man börjar bråka löser man sällan något.

Budget och budgetkalkyl

Jag brukar vilja skilja på budget och budgetkalkyl. Det jag menar med budget är en uppställning av hur man skulle vilja fördela sina pengar en vanlig månad – alltså i princip ett mål för hur man ska använda sina inkomster för att betala räkningar och andra utgifter och sparande etc. Sin budget använder man för att hålla ordning på sin ekonomi och för att kunna lägga upp en plan som funkar, där man har tillräckligt med pengar för att klara varje månad utan problem.

En budgetkalkyl är i mitt huvud istället en uppställning av befintliga inkomster och utgifter (t ex ett genomsnitt av sina utgifter de senaste tre månaderna) där man kan se hur mycket pengar som faktiskt kommer in och försvinner ut varje månad just nu. Detta är ett verktyg för att se hur ekonomin ser ut just nu, hur mycket pengar man har över och ifall det är något man behöver ändra på.

Man bör alltid börja med att göra en budgetkalkyl för att kolla sin nuvarande ekonomiska sits. Det är först när man har kollat upp vilka utgifter man har varje månad och hur mycket pengar man får över som man kan börja ställa upp en budget för hur man skulle vilja ha det. Man måste ha något att utgå från. När man vet hur mycket pengar man lägger på olika räkningar, mat, nöjen och allt sådant som man spenderar pengar på varje månad kan man titta på om man vill förändra något, t ex minska ner kostnader eller öka på sitt sparande.

Att skapa en budget när man delar ekonomi med någon

Det är givetvis enklast att försöka göra en budget tillsammans med den eller de som man delar hushåll med, men det är inget krav. Ifall den personen inte är intresserad kan du ta på dig ansvaret och göra allt själv, eller åtminstone göra en budget över de delar som du ansvarar för och ska betala.

Vi tänker oss, för enkelhetens skull, att du bor tillsammans med någon och att ni delar de flesta kostnader rakt av. Vissa saker delar ni inte på eftersom det är sådant som bara en av er utnyttjar, så som mobilabonnemang, Spotify och en bil som ägs av endast en person.

När du ska göra din budgetkalkyl i detta läge ska du börja med att föra in dina inkomster, för att se hur mycket pengar du har att jobba med varje månad. Därefter ska du börja lista alla utgifter du har. Du kan glömma bort för ett ögonblick att du ska dela vissa utgifter med någon annan. Finns det en utgift så skriv ner den.

Många saker är sådant som du inte betalar varje månad, t ex försäkringar, bilskatt, besök hos frisören eller tandläkaren osv, så det är lätt att man glömmer dem. Du ska dock försöka ta med dem ändå. Om du har en engångskostnad varje år kan du dela den på tolv för att få fram vad det kostar dig per månad.

När du har ställt upp alla poster och räknat ut hur mycket de kostar dig varje månad ska du börja göra markeringar vid de poster där du ska dela på kostnaden med din sambo. Ifall ni har bestämt att dela på dessa kostnader rakt av kan du helt enkelt dra bort hälften av summan så får du fram hur mycket just du ansvarar för att betala.

Räkna fram din del av kostnaden för allting som ni ska dela på. Ifall ni inte har tänkt att dela på alla saker rakt av så får du räkna ut din del av varje post utifrån hur många procent som ni har bestämt att du ska betala. Det kanske är 75 % eller bara 25 %. Det viktiga här är att ni är överens och att båda tycker att fördelningen är rättvis.

Avgör hur mycket du vill / kan spara

När du har gjort detta har du sparat in en del på dina utgifter. T ex kanske du har satt halva beloppet på tv, Internet, el, mat eller vad det nu kan vara. I detta läge är det förhoppningsvis en del pengar kvar varje månad, så att du har ett överskott. Ifall du inte har räknat in sparande i din budget innan – t ex för att du inte har sparat så mycket pengar tidigare – är det dags att fundera på detta nu.

Du kan själv avgöra hur mycket du vill spara. Det beror ju delvis på hur mycket pengar du har att röra dig med. Bäst är om du kan spara en del till långsiktigt sparande (t ex inför framtiden, till pension eller till ett husköp osv) och en del till kortsiktigt sparande (kanske en resa eller något annat som du vill köpa inom en inte allt för avlägsen framtid, så som en bil) plus att du försöker bygga på din buffert med lite buffertsparande.

Sparande är rent allmänt en viktig del av budgeten. Det är ingen bra idé att göra av med alla pengar varje månad, även om det är kul. Om du vill skapa dig en bra framtid med ekonomisk trygghet behövs ett sparande. Det möjliggör också en mängd olika trevliga saker längre fram – saker som du kan köpa eller göra. Ifall du har så höga utgifter varje månad att det inte finns några pengar kvar till sparande bör du se över din ekonomi för att dra ner på dina utgifter. Det är inte bra att ligga så nära gränsen. Om något skulle hända som ger dig högre kostnader eller längre inkomster så skulle du då plötsligt inte längre gå runt.

Prata ihop er om framtiden och planera

När man är sambo eller delar sitt liv med någon är det viktigt att man pratar ihop sig och samarbetar. Om man är ett par är detta nog extra viktigt eftersom man förmodligen gör väldigt många saker tillsammans. Till att börja med bör man försöka sätta ihop en gemensam plan för sin ekonomi. Även om ni har separata ekonomier kan det vara bra att synka med varandra så att ni inte har helt olika tankar och mål. Läs en massa bra tips om hur man bäst pratar pengar med sin partner.

Om en av er vill att ni ska åka på en gemensam resa till sommaren så är detta ju något som rör er båda. Om vi räknar med att båda två vill åka på denna resa (för det är väl ett krav för att det ska bli av) så måste ni ju båda börja spara pengar till den. I sådana fall är det kanske läge att se över hur mycket pengar som är rimligt att ni sätter undan till kortsiktigt sparande.

Märker ni att ni inte kan spara lika mycket – exempelvis kanske du kan spara 1000 kr i månaden och på så vis få ihop 7 000 kr tills dess ni ska åka men att din partner bara kan spara 500 kr i månaden och alltså bara får ihop 3 500 kr under samma period – måste ni ju anpassa er resa till detta. Det kanske inte kan bli ett lika fint hotell som du hade velat ha, om du nu inte är villig att betala en lite större del av resan ur egen plånbok.

Håll kanalerna öppna så att ekonomin inte blir ett problem

Det är inte bara såna här saker som är bra att prata om utan det handlar om i princip allting. Det kan även tänkas att ni är oense om vissa utgifter i hushållet. Så länge det är en utgift som bara en av er måste betala är det ju inte så farligt. Om du har ett dyrt mobilabonnemang är det t ex bara du själv som får lida för detta. Men ifall det handlar om något som ni delar måste ni ju även vara överens.

Exempelvis kanske du tycker att ni behöver väldigt snabbt Internet som koster 500 kr i månaden. Eftersom ni båda använder Internet ganska mycket är det rimligt att ni delar den kostnaden, men ifall din partner tycker att halvsnabbt Internet för 300 kr i månaden är mer än tillräckligt kan det ju uppstå en viss konflikt. Hur ni löser problemet är upp till er givetvis. Ni kan nedgradera till ett billigare Internet eller så kan du välja att betala mellanskillnaden mellan det snabba och det halvsnabba alternativet utöver din del.

Det viktigaste är inte exakt hur ni löser saker utan att ni löser dem. Glöm inte bort att ni är två som ska leva tillsammans och att ni kanske har olika tankar eller olika förutsättningar. Ifall du känner att du är den som har mindre pengar eller ifall du av något skäl känner dig obekväm med någon aspekt av ert ekonomiska samarbete måste du säga till. Försök undvika att klaga utan lägg fram det på ett trevligt och konkret sätt och med en bra förklaring till varför du tänker som du gör.