Okunskap ofta orsak till ekonomiska problem

Att det inte är helt enkelt med ekonomi, lån, räkningar och alla såna här saker är kanske inte helt konstigt. Det är inte alla som är duktiga på matematik eller på att förstå hur man ska räkna ut olika saker så som ränta, total kostnad för ett lån och så vidare. En del tycker att sånt här är enkelt och förstår precis men för andra kan det låta som rena grekiskan.

Det är dock förvånansvärt många som har dålig koll på hur olika saker fungerar inom ekonomi eller när man ska låna pengar osv. Det är också förvånansvärt många som har fruktansvärt dålig koll, vilket är lite skrämmande. Inte alla de som har svårt att förstå kan be om hjälp eller tar sig tid att be om hjälp med förklaringar om hur saker och ting faktiskt fungerar. De bara kör på ändå – vilket kan leda till problem.

Varje gång det görs en undersökning, där man exempelvis frågar hur mycket svenskarna vet om amorteringskrav på bolån (eller andra saker av samma karaktär), brukar resultatet bli att det är allt för många som svarar fel eller som säger att de inte vet. Sådana undersökningar visar på att vi har en för låg kunskapsnivå rent allmänt och när det handlar om ekonomi är risken att okunskap leder till dåliga beslut och att man på så vis förlorar pengar.

Det är framför allt de som har låg inkomst som verkar ha sämre kunskaper, vilket på ett vis kanske är logiskt men det är samtidigt dumt eftersom det är dessa personer som har mest att förlora på att göra fel och i många fall även mest att vinna på att optimera sin privatekonomi. När man har en lägre inkomst är varje krona viktigare och varje grej som kostar mer eller som påverkar privatekonomin negativt blir viktigare att hålla ordning på.

Farligast ifall man inte tar sig tid att lära

Att inte ha så bra koll på alla aspekter av privatekonomi och lån är i sig kanske inte så farligt. Det är många som inte har så bra koll men som ändå klarar sig bra. Det viktigaste är inte att man kan allt utan att man tar sig tid att lära sig saker och att kontrollera hur det ligger till.

Om man exempelvis ska ta ett lån bör man givetvis ha koll på hur mycket man måste betala för lånet och lite vad villkoren säger. Ifall du inte vet tillräckligt mycket om sånt här kan du heller inte veta ifall du har råd att ta lånet, vilket är väldigt farligt på sikt eftersom du kan råka i trubbel om du inte återbetalar lånet så som du ska.

Det allra farligaste man kan göra är att inte försöka att lära sig mer eller att inte ta till sig ny kunskap. Man behöver inte kunna allt och vara duktig på att räkna och på hur allt funkar med lån, ränta och olika ekonomiska begrepp, men man måste åtminstone vara redo att ta reda på svaren innan man lånar pengar eller gör val som påverkar ens privatekonomi.

Du kan ställa frågor till vänner, till banken, till en skuldrådgivare eller kanske på något forum på nätet osv. Du kan även läsa på i ämnet. Det finns väldigt mycket information på Internet men även i vanliga böcker. Vilket eller vilka alternativ du ska välja beror givetvis på vilken typ av fråga det gäller. Försök att aldrig ta ett lån eller liknande ifall du inte har ganska bra koll på vad det innebär.

Tv-program som hjälper till att öka förståelsen

På TV3 kan man se programmet Lyxfällan som försöker hjälpa olika personer som har hamnat i ekonomisk knipa och har stora skulder. Ofta beror det på att de har stora obetalda lån som kostar mycket men även att de lägger pengar på olika onödiga och dyra saker som de inte har råd med.

Allt för ofta verkar det som att okunskap eller ovilja att förstå har spelat en ganska stor roll. Många som hamnar i ekonomiska problem har gjort det för att de inte riktigt har vetat vad de har hållit på med eller hur deras beslut kommer att påverka deras ekonomi.

Lyxfällan är ett bra program på så vis att det kan avskräcka många och det visar på hur illa det kan gå ifall man inte sköter sin ekonomi. Dessutom förklarar de på ett ganska lättförståeligt sätt hur det fungerar med olika grundläggande saker som man bör ha koll på. De förklarar hur dyrt det är med en massa lån och liknande och visar även lite olika tips på hur man kan komma ur en dålig situation och få en bättre ekonomi.

Ett annat tv-program som nyligen dragit igång är det som går på SVT som heter Låna för livet (tisdagar kl 20.00 på SVT2). Där får familjer med dålig ekonomi hjälp av bland annat sparekonomen Claes Hemberg. I detta program får man lära sig väldigt många bra saker om hur man ska tänka ekonomiskt och vilka risker som finns i en vanlig privatekonomi.

Utöver tv-program finns även flera bra podcasts om ekonomi och placeringar som man kan lyssna på helt gratis. Där kan man få en del bra råd och även öka på sin kunskap om sparande, ekonomi, lån och annat viktigt. Som en bonus kan man kanske även få en del placeringstips etc. Sök gärna efter poddar om ekonomi och se om du kan hitta något. De kan faktiskt många gånger vara underhållande och hjälpa till inte bara med information och tips utan även som ett sätt att öka intresset för ekonomi och intresse är nog i sig grunden till att vilja lära sig mer.

Billiga bolån och dyra bostäder

Bostadsmarknaden är het just nu. För några dagar sedan bestämde Riksbanken att reporäntan skulle ligga oförändrad på -0,25 procent. Det var faktiskt lite av en överraskning då många trodde att den skulle sänkas ytterligare, till exempelvis -0,4 %. Samtidigt som man tog detta beslut så pratade man även ganska mycket om att reporäntan kan komma att sänkas framöver ifall behovet finns och man sa även att det är troligt att räntan kommer att vara låg länge framöver.

Vi har alltså en bostadsmarknad som redan från början är dopad på låga räntor och som nu får beskedet att det med största sannolikhet kommer att vara jättelåga boräntor de närmaste åren. Riksbanken spår själva att de inte kommer över på plusränta förrän någon gång 2017. Detta gör att det givetvis är väldigt fördelaktigt för alla dem som redan nu har stora bolån men det gör även att de som vill låna har ett bra utgångsläge.

Amorteringskrav på bolån eldar på ytterligare

Nästa grej som har hjälpt till att bygga upp bostadsmarknaden var det här med amorteringskrav på bolån. Finansinspektionen hade sitt förslag om att alla nya bolån skulle amorteras aktivt ner till 50 % belåningsgrad. Det är idag många som inte amorterar på sitt lån alls eftersom de inte känner att det ger så mycket och att månadskostnaden för lånet är lägre om man bara betalar ränta och inte amorterar.

När FI kom med sitt förslag sa de att detta skulle börja gälla den 1 augusti och då gälla alla nya lån som tas efter detta datum. Eftersom folk inte ville ha det här kravet på sig började en rusning efter att köpa sin bostad så att man hade gjort upp affären innan dess och på så vis slippa amorteringskravet. Det gjorde i sin tur att bostadsmarknaden blev ännu hetare och bostadspriserna som redan var höga gick upp ytterligare.

Nu har FI dragit tillbaka sitt förslag om amorteringskrav eftersom de tydligen enligt grundlagen inte har rätt att ställa sådana krav. De är bara en myndighet och kan alltså inte bestämma vad företag ska göra på det sättet. Dock är “skadan” på bostadsmarknaden delvis redan gjord, även om det kanske har lugnat ner sig aningen.

Både bra och dåligt för dem som letar ny bostad

Bolånen är billiga eftersom räntorna är så låga. Då blir det givetvis också mer attraktivt att köpa en bostad, för månadskostnaden blir inte så hög. Man kan med fördel köra på rörlig ränta men även om man skulle vilja binda upp sin ränta så kan man få en bra deal just nu. Det fina för dig som vill köpa hus eller nån annan bostad är att det är billigt med bolån och du kan ganska enkelt finansiera ditt köp.

Men det finns ju då även en baksida på samma mynt och det är att bostadspriserna är så höga. Det är klassiska den balansen mellan utbud och efterfrågan som styr helt enkelt. Det är fler än vanligt som vill köpa hus och inte direkt fler som vill sälja – så då går priserna upp. Det är med andra ord billigt att låna till en bostad men det är dyrt att köpa den.

Jag och min sambo har egentligen inte tänkt flytta just nu men eftersom att vi bor i en inte allt för stor lägenhet så finns det alltid en viss önskan att hitta något som är lite större och bättre. Det är inte riktigt läge nu men det hindrar inte oss från att kolla på lite hus, mest för att det är kul.

Man inser dock snabbt att husen inte är speciellt billiga i dagsläget. Bostadspriserna har trissats upp en del och även lite tråkigare / sämre hus och hus som ligger på mindre attraktiva platser går för ganska stora belopp. Även lägenheter är riktigt dyra i dagsläget om man ska ha något som ligger hyfsat centralt eller som är lite större till ytan.

Det känns alltså som att hela situationen tar ut sig själv på ett vis. Det är billigt att ha bolån så folk börjar köpa mer bostäder, vilket leder till högre bostadspriser, vilket gör att det inte längre är speciellt fördelaktigt att köpa hus. Så ifall du funderar på om du också ska hoppa på tåget och skaffa en ny bostad får du helt enkelt väga de billigare lånen mot en dyrare inköpskostnad.

Personligen tror jag på att vänta lite. Det har blivit lite extra dyrt nu när folk har varit rädda för att fastna i amorteringskravet. Det är nu slopat och kommer inte införas så det borde nog dämpa rushen en del och då kanske även priserna går ner aningen igen. Om man väntar ytterligare lite kanske det kan bli ännu lite bättre bostadspriser. Bolånen lär vara billiga även om något år, så det är inte någon jättepanik för den sakens skull.

Ett bostadslån är även ett väldigt stort lån och du kommer ha det många år framöver. Även om räntan är låg i ett eller två år till så kommer den tids nog att gå upp ändå. Och ifall du då köpte ett onödigt dyrt hus så är det troligen inte så att de pengarna du sparat på låg ränta detta året och nästa kommer att väga upp att huset kostade 500 000 kr mer än det kanske borde ha gjort. De extra pengarna kommer på sikt kosta dig mer än du har möjlighet att spara på låga boräntor och då är det nog bättre att vänta in ett mer rimligt pris.

För dig som redan har bostad och bolån

Det mesta har handlat om att köpa en ny bostad men det är många som redan sitter med ett bolån just nu. För dem är det förhoppningsvis billigt. Det vanligaste är att man väljer rörlig ränta på sitt lån och då kan man med säkerhet njuta av låga räntor just nu. Ifall du har bundet lån så kan det givetvis också vara ganska bra i dagsläget men det finns ju också en viss risk att du sitter med ett gammalt bundet lån från tiden innan reporäntan blev superlåg.

Mitt tips till dig som har ett bolån är att helt enkelt behålla rörlig ränta på lånet. Det kommer med största sannolikhet vara minusränta tills 2017 och även därefter kan det dröja innan räntan blir så pass hög att det börjar bli dyrt. Du har lång tid på dig att njuta av det låga ränteläget och det är väldigt stabilt, så du behöver inte direkt känna att du tar en stor risk.

När du har låga räntekostnader är tipset alltid att lägga undan pengar i en buffert inför den tiden när räntan inte längre är låg. Detta gäller speciellt dig som kör på rörlig ränta. Om du inte binder din ränta kommer du förr eller senare att få en högre ränta och då kommer du vara glad att du har sparat ihop en del pengar som du kan använda för att betala dina bostadskostnader.

Amortera som investering när räntan är låg

Idag är sparräntan relativt värdelös på de flesta sparkonton. Många konton har ingen ränta alls och de lite bättre sparkonton som finns har som bäst någon enstaka procent i ränta. Därför är det inte någon jättebra investering att lägga undan sina sparpengar där. Du får fundera på hur du bäst investerar pengarna så att du kan få lite avkastning men slippa allt för hög risk.

Ett alternativ du har är att amortera på ditt bolån. Det är inte alla som tycker att det är speciellt lockande men att amortera på lånet är samma sak som en investering. Genom att betala av på lånet får du lägre räntekostnad framöver och då sparar du pengar. Det är alltid så du ska tänka när du väljer att amortera. Det minskar också risken i din privatekonomi.

Flera banker är för att ha kvar egna krav på att kunderna måste amortera på sina lån eftersom det är en bra grej. Bankerna tjänar mer pengar totalt om kunden inte amorterar eftersom den totala kostnaden för lånet då blir större, men detta är ett verktyg för att minska svenskarnas skuldsättning och bankerna verkar vara med på noterna.

När räntan är så låg som den är kan det vara ett bra alternativ att amortera på sitt lån. Du vill inte ha pengarna på ett sparkonto eftersom det inte ger någon avkastning. Aktier och fonder kan vara intressanta men de innebär också en viss risk. Att amortera är en säker investering som garanterat ger resultat i längden. Räntorna är visserligen låga just nu så skillnaden på räntekostnaden är inte stor på kort sikt men med tiden kommer räntorna att gå upp och då är varje amorterad krona ännu mer värd.

Tips för extra inkomster och mer pengar i plånboken

För en tid sen fick jag ett mail där någon tackade för en bra blogg men samtidigt föreslog att jag skulle lägga lite mer fokus på att skriva om sådant som kan hjälpa folk som har riktigt dåligt med pengar och som kanske inte har ett jobb och lever snålt. Många inlägg som jag skriver handlar om att spara pengar och spartips etc men det kan finnas en poäng i att jag ofta förutsätter att man har en inkomst och ett jobb redan.

Det finns många människor som är arbetslösa och som inte har mycket pengar och även dem vill jag gärna välkomna att läsa i bloggen. Då kanske det även krävs att jag skriver om sådant som kan intressera eller hjälpa dem. Därför tänkte jag i detta inlägg skriva en lite allmän guide till hur man kan tjäna lite extra pengar. I framtiden ska jag sedan även försöka blanda in lite mer som passar dem som har ont om pengar, t ex hur man kan leva billigt, hur man får ett jobb, hur man klarar arbetsintervjuer och en del liknande saker.

En del bra tips på hur man kan få extra inkomster

Oavsett hur mycket man tjänar kanske man ibland vill försöka få in lite extra pengar. Det skadar sällan att få lite mer inkomster under en månad och det kan antingen hjälpa till att betala räkningarna eller kan det vara ett sätt att få lite extra över.

1. Jobba extra

Ett ganska givet alternativ är att hitta ett extrajobb utöver det vanliga jobbet. Om man ska ha ett jobb till kräver det givetvis att man har tid till det. Ifall man har familj med barn och en massa saker att göra och även har ett heltidsarbete så kanske det kan bli tufft att hinna, men känner du att det finns lite tid kvar att utnyttja så kör på.

Ifall du inte har ett jobb just nu kan man ju givetvis inte riktigt kalla det att jobba extra utan då handlar det om att hitta ett jobb. Den här typen av jobb kanske dock vanligen inte är ett heltidsjobb utan mer något extra, lite färre timmar, t ex nattjobb, vikariat eller extrapersonal på helger och inhopp när det behövs.

Detta är något som studenter ofta kan satsa på vid sidan av sina studier. En extra inkomst utöver CSN gör ganska mycket för plånboken när man studerar och rekommenderas. Det finns då ofta tid. Ifall du inte studerar men tyvärr är arbetslös så vill du ju gärna helst hitta ett riktigt fast arbete, gärna på heltid. Ifall du har haft svårt att hitta ett sådant jobb kan det dock vara bättre att jobba lite extra än att inte jobba alls. Får man in foten som extrapersonal på detta vis kan man kanske senare få en fast tjänst när en sådan position dyker upp.

2. Använd dina talanger

Ifall du är extra bra på något speciellt kan du utnyttja detta för att tjäna en slant. De flesta har något som de är bra på – så som att sy, laga bilar, fixa med datorer, måla och snickra, deklarera och hålla ordning på ekonomi eller lite vad som helst. Om du har en talang så kan du utnyttja den för att tjäna en extra peng.

Tanken är att du kan se efter ifall någon annan har behov av dina kunskaper och då kanske hjälpa till mot en rättvis ersättning. Ifall du nu är bra på att fixa bilar kan det säkert tänkas att det finns folk i din närhet som skulle kunna tänka sig att anlita dig till att fixa enklare problem så att de slipper åka till en dyr verkstad. Likadant kan det vara med andra typer av talanger.

Ifall du nu inte känner att du kan få betalt för din talang så kanske du åtminstone kan få några gentjänster. Ifall du hjälper någon med bilen en gång så kanske den personen kan hjälpa dig med att fixa till altanen när du behöver hjälp att reparera eller bygga om. På så vis behöver inte du vända dig till någon dyr yrkesman utan klarar det på egen hand, vilket är billigare.

3. Starta ett företag

Ifall man inte får ett jobb någonstans kanske man helt enkelt kan börja jobba för sig själv istället. Om ingen annan vill anställa en så får man väl göra det själv helt enkelt. För att kunna starta ett företag krävs givetvis att man har en affärsidé och en del kunskaper inom det område man vill arbeta. Det är inte alltid det passar att starta ett företag men har man en idé så bör man inte vara rädd att prova.

När man ska starta eget företag är det en stor fördel om man är bra på något – ungefär som i förra punkten. Du kan ta din talang, om det exempelvis skulle vara att meka med bilar, och göra något mer med den. Kanske kan du starta en liten verkstad där du hjälper folk i trakten med deras bilproblem. Ett företag kräver så klart att du satsar tid och kanske lite pengar och att du har en ordentlig plan för hur du ska lyckas. Du kan inte bara chansa helt på måfå och hoppas att det blir bra.

Det här med eget företag kan vara ett bra tips för dig som har gått arbetslös lite längre och inte lyckas hitta ett jobb. Ibland är det bara svårt att få en anställning och det kan finnas lite olika skäl till varför man inte får det där jobbet man letar efter. Om man har gått ett tag och inte hittat någon som vill anställa så kanske det är dags att fundera på att starta företag istället och då ta saken i egna händer. Visst är det ett stort steg och inget man slänger sig in i – men du kanske åtminstone kan börja att söka information om att starta eget, hur det går till och vad man ska tänka på etc. Bra ställe att börja på är Verksamt.se!

4. Kolla över vilka bidrag du kan få

Då man inte har ett jobb och har lite ont om inkomster behöver man ofta alla pengar man kan få. Bidrag av olika slag hjälper din ekonomi att gå runt. Det finns t ex bostadsbidrag, barnbidrag, socialbidrag, a-kassa och en del andra. En del bidrag kan du få och andra inte. Det viktiga är att du ser över så att du verkligen får alla bidrag du kan få och att du får så mycket pengar som du kan få.

Det är inte säkert att det finns så jättemycket mer pengar att hämta från bidrag men det viktiga är att du är säker på att du får allt du har rätt att få. Ifall du känner att du har en dålig ekonomi och svårt att få det att gå runt så behöver du alla extra tillskott du kan få – och då är det värt att lägga lite extra tid på att kolla igenom möjliga alternativa bidrag.

Ibland kan bidrag kännas som ett fult ord – att man snyltar på samhället istället för att göra skäl för sina pengar genom att arbeta – men det ska man absolut inte känna eller ta åt sig om någon säger. Om man gör vad man kan för att fixa en inkomst och letar arbete eller jobbar så gott man kan är det inte fel i att få lite extra hjälp i form av bidrag.

Bidragen är till för att hjälpa folk med ekonomiskt stöd och det är väldigt många som får någon slags bidrag. Sverige är ett land där vi hjälper våra medborgare med ganska mycket pengar på detta vis, vilket är något man kan vara stolt över. I andra länder kan man ofta få klara sig själv snarare och det gör ju att många hamnar i väldigt dåliga situationer. I vårt land kan vi visa upp ett system där man får ganska god hjälp och mycket är gratis så som skola och sjukvård, så det ska man givetvis nyttja när man kan.

5. Spara pengar istället för att tjäna extra

Om du känner att du behöver mer pengar för att det ska gå runt en vanlig månad kan det faktiskt vara så att du snarare behöver spara in på vissa utgifter istället för att börja få in mer pengar. Varje månad måste du ta alla dina inkomster och lägga i en pott och sedan dra av alla utgifter så som hyra eller boendekostnad, el, mat, försäkringar, bilkostnader osv.

Om du märker att dina utgifter sväljer nästan hela din inkomst eller till och med blir större än dina inkomster så kan det givetvis vara bra att tjäna lite mer pengar. Genom att tjäna mer kan du lösa problemen men det man inte ska glömma är andra sidan av myntet – utgifterna. De pengar som försvinner ut varje månad har lika mycket med din privatekonomi att göra som de pengar som kommer in.

Även om själva blogginlägget i grunden handlar om att hitta lite extra inkomster så kan det vara bra med ett tips om att gå igenom sina utgifter. Du kan se ifall du har några utgifter som du kanske kan bli av med helt. Sådana saker som bara är lyx eller som du inte utnyttjar till fullo kan vara värda att rensa bort helt. Det kan vara prenumerationer på tidningar eller tjänster så som Spotify eller Netflix, det kan vara ett onödigt dyrt tv-paket som du egentligen inte behöver eller något annat som du inte måste ha (och som får stryka på foten när du tvingas vara lite sparsam).

Du kan ofta även spara in pengar på dina större fasta kostnader. Sådant som bostadskostnad, el, värme och vatten, försäkringar, eventuella lån, mat och andra liknande saker måste man betala varje månad men det skadar då inte att se över så att man inte betalar mer än man måste. Det går ofta att jämföra och hitta billigare alternativ eller att göra förändringar som sparar pengar. Maten är en sådan grej som går att göra väldigt mycket med om man bara vill.

Här hittar du många bra spartips, t ex för mat

6. Investera i din egen inkomst

Det är inte helt lätt att hitta pengar som man kan investera / spara när man har det knapert. Ifall det knappt går runt är det sällan sparande som ligger närmast till hands utan det brukar bli att man försöker betala räkningar så gott man kan och blir det nåt över så är man mest glad. Dock kan sparande i sig vara ett sätt att hjälpa sin ekonomi på traven.

Att spara pengar har många olika funktioner. För det första kan man börja spara till en buffert. En sådan är till för att vara en säkerhet för din ekonomi ifall något skulle inträffa som gör att du får en oväntad utgift eller om du plötsligt får en lägre inkomst. Genom att ha en buffert kan du klara dessa saker utan att hamna i trubbel med obetalda räkningar eller att du måste låna för att klara månaden.

Tyvärr kan oväntade negativa vändningar i ekonomin leda till ytterligare utgifter, vilket ju känns ganska tråkigt. Det blir lite som att någon sparkar på en när man redan ligger ner. Med en buffert slipper man ofta ganska många av dessa extra kostnader och kan hålla sig flytande tills man har löst situationen.

Ifall du kan börja spara pengar så kan du även sakta men säkert bygga upp ett litet sparkapital. Med ett sådant kan du investera (givetvis helst säkrare, lite mer långsiktiga investeringar) pengar och faktiskt få lite avkastning. I början får du inte så mycket avkastning på dina pengar, eftersom det rör sig om ett ganska klent sparkapital, men med tiden blir det mer och mer.

Visst är det ibland svårt att hitta pengar att lägga undan på sparande när man har en begränsad budget men om man kan spara in lite pengar enligt punkt sex så kanske man även kan hitta en slant att spara varje månad. Vare sig det är 100 kr i månaden eller 1000 kr så är det bättre än inget. Du kan sedan se dina pengar växa och om du håller i och gör ditt sparjobb varje månad kommer du snart ha en fin liten ”extra inkomst” bara i form av avkastning / ränta.

Avkastningen kan man med fördel ha kvar i sitt sparande och investera om istället för att ta ut, men det finns inget som säger att man inte får ta hem en vinst då och då för att spendera dem på annat man vill ha eller behöver.

Det finns helt säkert många fler olika tips på hur man kan få lite mer pengar över och tjäna extra pengar men detta var vad jag kom att tänka på just nu. Kanske kommer det lite mer specifika tips i andra inlägg framöver. Om ni har några tips själva får ni givetvis skriva en kommentar.

Hur mycket ska ekonomi inverka på barnskaffande?

Jag har ännu inte fått några barn, så jag kan inte blogga om pengar och barn i en allt för stor utsträckning. Vissa saker kan man givetvis skriva om men det går inte att lägga in sina egna erfarenheter i inläggen på samma vis som ifall man är förälder. Det finns inga exakta planer för när jag och min sambo ska börja fundera på barn på allvar men det lär väl hända inom en överskådlig framtid. Jag vill ha barn i framtiden givetvis men samtidigt är jag nervös över så många olika saker. Den ekonomiska aspekten är en viss del av det.

Hur man än vänder och vrider på det är det svårt att helt koppla bort den ekonomiska biten. Inte för att jag skulle ha något emot att lägga pengar på mitt barn utan det handlar huvudsakligen om att man vill ha en bra och stabil ekonomi så att man skapar trygghet för sina barn. Hade man haft obegränsat med pengar och aldrig behövt oroa sig för att kunna betala saker och ting så hade man givetvis inte heller behövt tänka så mycket på detta när man funderade på att skaffa barn. Men de flesta har inte den lyxen.

Mina egna grundkrav inför att skaffa barn

För min egen del tänker jag på alla saker som känns viktiga när man skaffar barn. Jag vill ha ett jobb med stabil inkomst som är tillräckligt hög för att det ska kännas säkert och där jag inte riskerar att förlora inkomsten. Jag vill gärna att min sambo också har en stabil / fast inkomst (med tanke på att jag inte på egen hand tjänar så mycket pengar att det räcker till allt vi skulle behöva, så vi behöver båda bidra till ekonomin).

Vidare tänker jag att man behöver en vettig bostad. Det behöver vara en bostad som är stor nog för att rymma oss alla och ha ett rum för barnet framför allt. Det ska också vara en bra, fräsch och säker bostad där barnet kan trivas och där man kan känna sig trygg med att låta ett barn växa upp. Sen vill man givetvis även bo i ett bra område – nära till skola, natur och sådant och i ett tryggt område rent allmänt. En vettig bostad, vare sig det är ett hus eller en lägenhet, kostar en del och det är en kostnad man ska klara av.

Bra ordning på sin ekonomi. Att ha en fast inkomst och en vettig lön är ju en väldigt bra början men det gäller att även ha ordning på sin ekonomi och sitt liv rent allmänt. Jag tror som sagt på att barn ska få en trygg uppväxt och som förälder har man ju ett stort ansvar för att ta hand om sina barn. Då är det viktigt att man har ordning på sin ekonomi så att man inte sitter med stora skulder eller har dålig koll på ekonomin i övrigt. Man vill inte befinna sig i en situation där man inte har kontroll och där det riskerar att bli problem, för sådant skulle troligen gå ut över barnet på ett eller annat sätt.

Så för att sammanfatta känner jag att jag vill ha en stabil inkomst och ekonomisk stabilitet. Bra kontroll över min ekonomi och utan risk för några större överraskningar som kan påverka negativt. Jag vill ha en vettig bostad där mitt barn kan bo och trivas (vilket skulle innebära en flytt till något större jämfört med nuläget). Självklart behöver jag också någon att skaffa barn tillsammans med men den biten är ju så grundläggande att jag inte tagit upp det.

Barn kostar en massa pengar?!

Den allmänna uppfattningen – som huvudsakligen också ofta stämmer – är att barn kostar pengar. Om du just nu har en budget som fungerar och där din ekonomi går runt kan du räkna med att få göra om denna budget totalt och räkna på helt andra siffror när ditt första barn kommer. Det är många saker som kostar pengar. Du behöver till att börja med utrustning för att ta hand om barnet så som barnvagn, säng, barnstol, bilbarnstol, lite leksaker och så vidare. Sådant är inte gratis, inte ens om man köper begagnat.

Du behöver sedan lägga en hel del pengar på förbrukningsvaror som mat, blöjor, kläder, hygien och alla andra saker som behövs under ett barns uppväxt. Det blir senare även veckopeng eller månadspeng, aktiviteter, nöjen och en del annat. Du har även barnomsorgen som kostar ganska mycket. Detta är saker som behöver få plats i din budget. Barnbidraget gör en del för att hjälpa men täcker så klart inte allt.

Utöver de mer uppenbara kostnaderna för ett barn så blir det ju även en hel del förändringar som gör att man kan få högre kostnader eller mindre inkomster. Dessa saker kan man ibland glömma bort (i olika utsträckning) eftersom de inte är lika självklara. T ex kostar föräldraledigheten en hel del pengar i uteblivna inkomster. Du har även eventuellt högre kostnader för att du har tvingats köpa en ny bostad – en större bostad som uppfyller dina krav kostar troligen mer varje månad. Samma gäller för bilen – du behöver kanske en större bil för att kunna få med dig barnet och tillhörande saker så som barnvagnen.

Utöver detta bör du gärna även lägga undan lite pengar till barnet i form av sparande, så att det finns åtminstone en viss liten gömma när ungen blir äldre och ska börja ta hand om sig själv. Storleken på sparandet kan man alltid variera men t ex kan man lägga undan samma som barnbidragets storlek.

När ska man då våga ta steget?

Eftersom det kostar en hel del extra pengar att ha ett barn jämfört med att bara ta hand om sig själv så blir man ju givetvis lite nervös inför detta stora steg i livet. Att få barn handlar ju om att ta hand om / bry sig om någon annan än sig själv och att ha ansvar för och älska någon annan så länge man lever. Bara den biten är i sig lite skrämmande men när det även kommer in en ekonomisk aspekt i det hela blir man ännu lite mer nervös.

För att kunna ta hand om någon annan väl och att ge barnet ett bra liv behöver man ju ha ordning på sin ekonomi och kunna ge barnet tak över huvudet, mat i magen och allt det andra som hör till så som utbildning, försäkringar, nöjen osv. Det är alltså ganska mycket som hänger på ekonomin och att man har ordning på sina pengar.

Jag är lite orolig för allt detta givetvis och det är som följd av denna oro som jag vill att både jag och min sambo har stabila inkomster innan vi skaffar barn. Att ha fixat ett bra boende i förväg känns också viktigt så att man vet att man kan hitta någonstans att bo som är bra för barnet men som man också har råd med utifrån sin ekonomiska situation.

Balans mellan hjärta och hjärna

Ifall man just nu lever ett liv där man precis klarar sig ekonomisk – om det är på gränsen till att det går runt och att man lever på en ganska snäv budget – så måste man ju ställa sig frågan ifall man skulle ha råd med alla extra kostnader som ett barn innebär. Det känns kanske fel att ta ett sådant beslut med hjärnan snarare än med hjärtat så att säga, men å andra sidan känns det väl inte rättvis mot ett barn att föra det till livet när man inte är säker på hur man ska kunna ha råd att ta hand om det?

Troligen är det så att den allmänna nervositeten inför att skaffa barn, att det känns som ett så stort och definitivt steg, gör att man oroar sig lite extra för sådant som kanske egentligen inte borde spela jättestor roll. Många saker brukar lösa sig när man väl tvingas lösa dem. Så frågan är kanske var gränsen går mellan att man bara borde köra på och skaffa barn för att man vill ha ett barn, och att hitta den ekonomiska stabilitet som behövs för att man ska känna sig trygg i att kunna ta hand om barnet. Men finns det något bestämt svar på den frågan?

Detta är givetvis i första hand en fråga inför sitt första barn, för det är då förändringen blir som störst. Om man redan har ett barn och funderar på att skaffa ett till blir det inte en alls lika stor omställning då man troligen har ganska mycket av det som behövs och det blir mest ett tillägg i rörliga kostnader så som mat, kläder, nöjen osv. Det blir givetvis inte billigare att få ett andra eller tredje barn men förändringen är förhållandevis liten.