Hur länge kan man välja bort jobb innan pengar börjar påverka?

Något jag precis har börjat fundera på och kanske oroa mig för är det här med balansen mellan att hitta det där jobbet som man verkligen vill ha och att kanske inte lyckas hitta något jobb alls, alternativt att slutligen få nöja sig med ett jobb som man tvingas ta bara för att klara sig ekonomiskt. Att hitta rätt jobb, där man verkligen trivs, är givetvis viktigt men någonstans går kanske gränsen där behovet av pengar blir viktigare?

Min flickvän som precis avslutade sin universitetsutbildning i våras har börjat söka jobb nu. Hon har en utbildning inom Statsvetenskap och även om hon inte har någon helt klar bild över vad hennes drömjobb är just nu så vet hon på ett ungefär vilka områden som hon skulle kunna tänka sig att jobba inom och vad som inte är hennes grej.

Just nu jobbar hon timmar i en butik, vilket hon har gjort senaste året för att få in lite extra pengar som fattig student, men det kommer givetvis inte att räcka med den lönen nu när CSN försvinner. Hon har varit duktig och sökt flera jobb under våren och nu i början av sommaren men det är ganska begränsat vad som erbjuds när det gäller arbete som passar henne och hennes utbildning.

Ingen av oss har några extremt specifika krav på vart vi hamnar egentligen då jag är egenföretagare och arbetar hemifrån (och kan då arbeta från vilken stad som helst så länge jag har Internet) så hon har sökt arbete i ett antal olika städer runt om i södra Sverige. Nyligen fick hon en intervju för ett jobb som kändes hyfsat intressant på pappret, i en lite mindre stad. Det slutade med att hon blev erbjuden jobbet men kände sig väldigt osäker på om det var rätt jobb för henne och vi var också lite osäkra på staden i fråga. Efter lite funderande och diskuterande bestämde hon sig för att tacka nej.

Hur länge kan man tacka nej till ett jobb?

Jag tycker att det är viktigt att man trivs med det man gör och jag tycker också att det på det stora hela är viktigare att man jobbar med något som man gillar och att man har kul på jobbet än att man tjänar mycket pengar. Visst är det alltid en balans där eftersom att mycket roligt och trevligt på fritiden kostar pengar och då behöver man så klart tjäna hyfsat för att kunna leva det liv som man vill.

Dock tror jag att i längden kommer man vara klart gladare som människa ifall man har ett jobb som man gillar, för det är så stor del av livet som spenderas med att arbeta. Jag är ju själv ett bevis på detta då jag har valt att vara egenföretagare framför att ha ett vanligt jobb. Jag har valt friheten och att få vara min egen chef etc och betalningen för detta har varit en mer blygsam lön och en större osäkerhet kring inkomsterna.

Av det skälet är jag för att man inte bara tar ett jobb för att det är ett jobb och en lön, utan man ska välja ett jobb som man tror att man kommer trivas med i längden. När vi diskuterade jobberbjudandet vägde det klart tyngst att hon inte kände att det var rätt jobb för henne och att hon skulle vara totalt uttråkad där. Så även om jag vill och hoppas att hon hittar ett jobb som kan hjälpa till att trygga vår ekonomiska framtid så var det ändå rätt val att tacka nej.

Men när går egentligen gränsen? Man kan tacka nej till ett jobb och kanske även två men samtidigt är det inte så lätt att hitta ett vettigt jobb i dessa tider, så varje jobberbjudande som man får är något som man verkligen bör överväga. Kanske får man inte ett nytt erbjudande igen. Kanske är nästa jobb som man har möjlighet att få ännu tråkigare och sämre än det man tidigare tackat nej till. Men fortsätter man bara tacka nej hela tiden finns det ju en risk att det slutligen inte dyker upp några fler chanser.

Förr eller senare behöver hon hitta ett jobb om det ska gå runt ekonomiskt. Visst kan vi hanka oss fram på min lön från egna företaget (jag önskar att jag hade tjänat en massa pengar så att hennes lön inte hade spelat någon roll, men tills den dagen företaget börjar dra in storkovan är det inte riktigt så bra) men det är inte direkt något långsiktigt alternativ. Vi behöver båda ha en ok lön för att kunna leva det liv vi vill leva.

Även om jag helt klart var för att hon tackade nej till det jobb som hon blev erbjuden så fanns det trots allt en liten del av mig som var orolig. Den nervösa delen av mig tänkte att tänk om hon kanske inte lyckas hitta ett annat jobb inom de närmaste månaderna. Då blir det plötsligt lite jobbigare. Då kanske hon (eller vi) ångrar att hon inte tog det jobb hon hade chansen till, även om det kanske inte var drömjobbet. För ett jobb är ju ändå ett jobb…

Förr eller senare blir man nog lite desperat i jakten på en fast inkomst

I början av sitt jobbsökande har man en större möjlighet att välja. Man kan vara lite mer selektiv när det gäller vilka jobb man söker och i vilken del av landet osv. Slutligen kan man även välja att tacka nej till ett jobb ifall det inte känns helt rätt, i förhoppningen att man kommer att få ett bättre jobb framöver. Ju längre tid som går blir det svårare och svårare att vara allt för selektiv eller att tacka nej. Dessutom blir det viktigare och viktigare att hitta ett jobb ju längre tid man går arbetslös.

Det jag nu funderar på är hur länge man vågar vänta på det där bra jobbet som man verkligen vill ha och som man tror kommer vara kul och utmanande etc. Var går gränsen då man måste börja tumma på sina egna krav på vilket jobb som man faktiskt måste ta? Jag har inte svaret på de frågor jag har ställt i detta inlägg. Var gränsen går och man måste överge sina drömmar för att verkligheten och pengabehovet knackar en på axeln. Jag hoppas att man inte ska behöva nå en sådan gräns, men tyvärr är väl sanningen att det någonstans finns en gräns och ibland har man turen att slippa behöva nå den, ibland inte.

Jag kommer själv i hemlighet vara lite smått orolig för vår ekonomi och risken att min flickvän inte hittar ett jobb inom de närmaste månaderna men jag har svårt att se att jag skulle förespråka att hon offrar sig och väljer ett dåligt jobb bara för pengarnas skull, förrän det verkligen började bli kris. Och ifall den dagen kom som jag argumenterade för att hon skulle välja ett jobb som hon inte alls trivdes med bara för att få in mer pengar skulle jag nog vara lite ledsen.

Det som eventuellt skulle tala för att ta ett lite sämre jobb bara för att ha ett jobb är att man ju inte behöver stanna kvar på ett jobb i all evighet. Det går att byta efter ett år eller något sådant om man lyckas hitta något bättre. Så i värsta fall kan man kanske ta ett jobb som man inte gillar så mycket, för att få in lönen, och sedan fortsätta leta efter ett annat jobb som man skulle gilla bättre. Utöver att man då har en fast lön så innebär ju varje jobb lite arbetslivserfarenhet och det är något som gör det enklare att få ett jobb nästa gång.

Vad tycker du som läser om den här frågan? Bör man försöka hitta ett jobb där man känner att man trivs och tacka nej till sådant som man inte trivs med eller är det bättre att ta ett jobb bara för att säkra sina inkomster? Hur länge har man råd att tacka nej till jobberbjudanden innan ekonomin och lönen blir viktigare än att man får det där riktigt bra jobbet? Tankar och erfarenheter är välkomna!

Sänkte precis mina kostnader för försäkringar genom att orka kolla

Stora fasta kostnadsposter i ekonomin så som försäkringar, bolån och avgift / hyra, el, tv och internet etc bör man alltid jämföra och undersöka priser på innan man gör sitt slutliga val. Det finns nämligen ganska mycket pengar att spara där. Om priset skiljer bara en del varje månad så blir det ganska mycket på ett år och ännu mer sett över t ex 10 år.

Men det räcker inte med att bara vara duktig och jämföra en gång när man först skaffar sina försäkringar och bolån etc och sen vara nöjd för alltid. Priserna ändras nämligen hela tiden och det som var billigast eller mest prisvärt igår kanske inte alls är det idag.

Försäkringar är en sådan sak som det är bra att hålla ett öga på konstant. Inte behöver du göra en grundlig genomgång varje år precis men med några års mellanrum kan det faktiskt vara värt att göra åtminstone en hyfsat grundlig jämförelse.

När det gäller försäkringar kan man inte enkelt se en jämförelse mellan olika försäkringsbolag och deras försäkringar. Detta för att alla försäkringspremier sätts individuellt och beror på en massa faktorer som har att göra med dig själv, din bil, ditt boende osv. För att få koll på vad ditt pris skulle bli för en viss försäkring måste du alltså skriva in dina uppgifter och få en offert från försäkringsbolaget som är anpassad till just dig.

Jämförde och hittade klart billigare

Jag gjorde precis en sådan genomgång idag för bilförsäkringen och insåg då att det försäkringsbolag som var billigast för mig när jag senast fixade försäkring faktiskt inte alls var billigast längre. Det var dags för mig att förnya bilförsäkringen nu och priset för min Mazda 3 från 06 skulle bli 5 586 kr per år hos försäkringsbolaget Gjensidige (som är mitt befintliga bolag). Självrisken var satt till 4 000 kr.

Efter att ha kollat runt insåg jag dock att jag kunde försäkra mig hos IF för endast 4 248 kr per år och då skulle jag dessutom bara ha 3 000 kr i självrisk. I övrigt verkar villkoren vara mer eller mindre likvärdiga. Det gör att jag alltså kan spara mer än 1000 kr per år på att byta och dessutom då ha en märkbart lägre självrisk ifall något skulle hända.

Något att tänka på när man kollar på försäkringar och jämför och funderar på att byta är det här med samlingsrabatter och liknande, vilka kan påverka det slutliga priset. Jag har tidigare haft både bilförsäkring och hemförsäkring hos Gjensidige för att just kunna få samlingsrabatt men om jag nu ska flytta bilförsäkringen så kommer den rabatten försvinna.

Jag tittar därför igen även på min hemförsäkring och andra försäkringar för att se om dessa också kan flyttas. Även IF har samlingsrabatter om man är ”förmånskund” och då kan jag få 10 % rabatt på mina försäkringar om jag har åtminstone hem- och bilförsäkring där. 15 % om jag även har olycksfallsförsäkring hos dem.

Byter troligen allt till nytt försäkringsbolag

Efter en koll på hemförsäkringen så visar det sig att IF faktiskt är lite billigare även där, även om det inte är så jättestor skillnad i pris. Så länge de inte hade varit så mycket dyrare på sin hemförsäkring så hade det troligen ändå blivit värt att byta försäkringsbolag för min del, eftersom jag hade fått samlingsrabatt plus ett klart lägre pris på bilförsäkringen.

Denna allmänna genomgång av försäkringarna gjorde alltså att jag troligen kan sänka min kostnad med 1 500 kr eller kanske ännu mer varje år. Egentligen så trodde jag inte från början att jag skulle lyckas hitta ett bättre pris eftersom jag tittade ganska noga när jag valde försäkringar senast och jag trodde att mitt val skulle stå sig.

Det visar sig dock att jag gjorde rätt som följde mitt eget råd att inte bli för slö och bekväm med sin ekonomi och sina val utan att man bör ifrågasätta och undersöka med jämna mellanrum. Jag blev glatt överraskad när jag insåg att jag kunde spara pengar och kan nu fortsätta med att kolla igenom även andra fasta kostnader för att se om det finns annat jag kan spara in pengar på.

Mitt tips till dig som läser detta är därför att du också kollar igenom t ex dina försäkringar och ser lite vad för priser du kan få i dagsläget. Kanske har något ändrats sen du tecknade försäkringarna. Det behöver inte bara vara försäkringar utan det funkar lika bra med många andra saker så som elavtal, tv- och internetabonnemang och även bolån med rörlig ränta osv.

Utöver att priserna kan ha ändrats sedan förra gången så kan det ju även vara så att ditt behov har förändrats så att det nu passar bättre med något annat. Kanske kan du spara pengar genom att välja ett billigare alternativ som passar dina nuvarande behov. Då kan man slå två flugor i en smäll.

Att leva på en låg inkomst

Långt ifrån alla har en hög inkomst. Det finns dock många som klarar sig fint på en låg inkomst. Att ha en lägre inkomst kanske kan bero på att man är arbetslös, studerande, pensionär eller så har man ett jobb som av något skäl inte betalar så bra. Oavsett skälet till att man har en låg inkomst så vill man givetvis kunna ha en fungerande privatekonomi, som går runt och som tillåter att man gör lite roliga saker.

I det här inlägget tänkte jag fokusera på hur man kan säkra sin ekonomi trots en lägre inkomst, så att man kan känna sig trygg samtidigt som man kan få lite pengar över. Det är viktigt att veta att man kan klara sig bra även på lite mindre pengar om man bara vet hur man ska hantera det.

Viktigast är att leva efter sin inkomst

Det enskilt viktigaste tipset är troligen att man måste anpassa sitt liv och sina utgifter till sin inkomst. En hälsosam ekonomi bygger inte på att man måste vara snål eller att man måste följa en exakt mall för hur man spenderar sina pengar utan det handlar helt enkelt om att hitta en balans mellan inkomster och utgifter.

Har du en lön på 38 000 kr efter skatt så har du gott om pengar och bra möjligheter till en väldigt bra ekonomi, men du kan även då få ekonomiska problem ifall du lever över dina tillgångar. Allt handlar om hur mycket pengar du spenderar varje månad och ifall du har ett dyrt boende, dyr bil och lägger pengar på resor och andra saker så kan dessa pengar snabbt gå åt.

Du som bara har t ex 15 000 kr kvar efter skatt kan med andra ord ha en bättre och mer stabil ekonomi än personen som har 38 000 kr efter skatt, så länge du är duktigare på att balansera inkomst och utgifter. När man bara har 15 000 kr att spendera så måste man tänka efter lite mer och begränsas mer i sina val av bostad osv, men i grunden kan man utan problem ha en god ekonomi.

Val efter vad du har råd med

Viktigast är givetvis att man betalar sina grundläggande räkningar så som boende, el, försäkringar och sådant som i princip alla måste ha. Där ingår också mat. När man har betalat de räkningarna bör det helt klart finnas lite pengar över till sparande och gärna lite till nöjen.

Den som har en låg inkomst och vill ha råd med alla dessa utgifter måste givetvis välja boende, bil och liknande efter vad som är rimligt i förhållande till sin inkomst. Du kan inte köpa ett hus för fem miljoner med en så låg inkomst utan kanske får nöja dig med ett billigt hus eller lägenhet. Likadant gäller bil och en hel del andra saker.

Har man mycket pengar att röra sig med så kan man också unna sig fler saker som faller inom kategorin ”lyxkonsumtion” – allt från Netflix och resor till kläder, restaurang- och biobesök ingår i den kategorin. Sådan lyxkonsumtion måste anpassas till inkomsten och när man har en låg inkomst får man helt enkelt välja bort saker som man inte har råd med.

Det gäller alltid att göra val och det är väldigt viktigt att man förstår att man inte kan få allt eller göra allt när man har begränsat med pengar. Du kan så klart unna dig en och annan grej från denna lista men måste tänka efter i förväg och göra noga avvägningar så att dessa saker passar inom din budget.

En budget utgör basen för att lyckas

Just budgeten är det verktyg som du ska använda för att lyckas med din ekonomi när du har begränsat med pengar att röra dig med. För att kunna hitta den där balansen mellan inkomst och utgifter och se till att du ligger på plus måste du först få koll på vad som faktiskt försvinner ut varje månad.

Att ha koll på sin inkomst är vanligen det enkla. Det är huvudsakligen lönen. Det som försvinner ut är dock klart lurigare att ha koll på. Du måste räkna in alla räkningar och alla saker du vanligen köper en månad. Mat givetvis men även sådant som godis, cigaretter, kläder, tvättmedel, tvål och smink etc. Det finns många saker att hålla reda på.

Dessutom ska du räkna in alla utgifter som inte kommer regelbundet. Om du t ex betalar bilskatt så görs det en gång om året och likadant med att serva bilen eller om du betalar på ditt studielån. Dessa saker kommer oregelbundet men du ska ändå dela upp årskostnaden på 12 och ta med det varje månad för att få en bättre överblick över hur mycket pengar som faktiskt försvinner.

En budgetkalkyl gör att du ser svart på vitt hur mycket pengar som kommer in och går ut varje månad. Med den kan du se hur mycket pengar du har över efter att alla räkningar och vanliga utgifter är betalda. Du kan då enkelt se hur mycket som du har över till att fördela på sparande och nöjen etc.

Få koll på vad du kan dra ner på

När du gjort din budgetkalkyl kan det om du har otur se ut så att du knappt har några marginaler och några pengar över till sparande eller annat. Kanske går du till och med back. Det innebär helt enkelt att du har lite för höga utgifter i förhållande till din inkomst och då är det viktigt att ta tag i detta och att försöka hitta sätt att spara in pengar i sin månadsbudget.

Det finns många olika sätt att göra detta på. Vissa utgifter så som boende, försäkringar, mat och liknande kommer man inte undan. Det är sådant som måste finnas där. Det man kan göra med dessa utgifter är att kolla på ifall det går att hitta billigare alternativ. Du kan t ex jämföra försäkringar och elbolag för att dra ner priset och du kan äta billigare mat osv. Kanske till och med byta till ett billigare boende.

Andra saker är inte livsviktiga utan kan kanske skäras bort ifall det behövs. Om du känner att du behöver spara in pengar i din ekonomi kan du sätta ihop en lista över alla de utgifter som inte är ”obligatoriska” för din vardag och sen gå igenom dem för att se vilka som eventuellt kan tas bort.

Alla är vi olika så vi prioriterar olika saker. Ifall du älskar att kolla på fotboll så kanske sport-paketet till tv:n är en av de viktigaste sakerna för dig. Då ska du givetvis inte dumpa det bara för att det är lite dyrt, utan då får du istället fundera på vilka andra saker som du är villig att offra för att få din ekonomi att gå ihop.

Gå igenom listan och försök dra bort onödiga utgifter. Allt som du kan klara dig utan eller där du eventuellt kan hitta ett billigare alternativ. Till slut kan du förhoppningsvis hitta en balans som innebär att du går plus vid månadens slut. Ju mer plus du kan gå ju bättre eftersom man gärna vill ha ett visst sparande och en del över till nöjen.

Sparande en viktig del i en hälsosam ekonomi

En del av de pengar som är kvar bör du lägga på sparande. Hur mycket du sparar beror på hur mycket du har över. Det finns ingen specifik gräns där utan är individuellt. Det är mycket bättre att spara lite än inget alls. Har du inte sparat pengar tidigare så kan man nog säga att det viktigaste är att komma in i rätt tankesätt och att man faktiskt hittar till ett regelbundet sparande.

Av de olika saker man kan spara till så är buffertsparande viktigast. Det är den säkerhetsmarginal man har för att klara oväntade utgifter i sin ekonomi eller oväntade tapp av inkomster, t ex på grund av sjukdom eller om man förlorar jobbet osv. Dessa pengar ska man inte röra om man vill göra något kul så som att resa utan de ska alltid finnas där i bakgrunden som en livlina.

Det är buffertsparandet som kan göra den stora skillnaden om du skulle råka ut för en svacka i din ekonomi. Har du en bra buffert så kan du få hjälp av den för att klara din ekonomi och att hålla den flytande. De som inte har någon buffert är även de som får problem och som t ex kommer efter med räkningarna eller hamnar i skuldfällan.

Du kan själv välja hur mycket du vill lägga i buffertsparande. Bättre en femtiolapp i månaden än inget. Tids nog är målet att få en eller två månadslöner i buffert och då kan du kanske om du vill sluta lägga undan pengar dit och använda dem till något annat. Pengar som du har kvar att spara efter att du har lagt undan till bufferten kan du lägga på kortsiktigt eller långsiktigt sparande. Det kan vara till saker du vill köpa eller göra de närmaste åren eller pengar till framtiden – t ex barnen eller pensionen.

Lån för att klara de oväntade utgifterna

För dig som har väldigt liten eller ingen buffert och som råkar ut för en oväntad utgift blir det givetvis lite svårare att hantera situationen. Ett vanligt sätt att lösa en tillfällig pengabrist eller när det behövs tillskott i kassan är att ta ett lån. Detta är något som både kan hjälpa och stjälpa, så var alltid försiktig.

Det kan vara antingen ett vanligt privatlån eller ett kortare lån, så som hos Vivus.se. Många gånger lånar folk pengar kortsiktigt just eftersom det har uppstått ett tillfälligt och kortsiktigt problem – t ex att det är slutet på månaden och pengarna börjar ta slut och så går bilen eller kylskåpet sönder. Att kunna ta ett lite mindre lån för en sådan situation är i sig inte dumt, men det är väldigt viktigt att ”låna bra” och att man hanterar lånet på ett bra sätt, om man inte vill riskera att hamna i trubbel.

Ett lån är i de allra flesta fall en tillfällig lösning på ett tillfälligt problem. Undantaget är ifall du har många dyra smålån och kan samla dessa lån till ett stort billigare lån, vilket kan spara in ganska mycket pengar varje månad (men det är inte alltid detta är aktuellt). Ifall du bara tar ett litet lån för att klara en oväntad utgift eller för att pengarna är tillfälligt slut på kontot så är det lite mer riskabelt för din privatekonomi.

Du måste veta att du har råd att återbetala lånet inom en eller två månader, vilken är en vanlig återbetalningstid för denna typ av lån. Ifall du går back varje månad och har problem med att pengarna inte räcker till räkningar och mat etc. så är detta något som måste lösas på annat vis. Då är det grundläggande problemet det som jag pratade om tidigare – att du har en dålig balans mellan inkomster och utgifter. Då är lösningen inte att låna mer utan att gå igenom ekonomin för att hitta utgifter som kan dras ner och sparas in.

Eget hus, bostadsrätt eller en blandning – vad ska man välja?

Jag funderar en hel del på det här med att köpa bostad då jag och min sambo troligen kommer flytta under hösten när hon har fått ett jobb. Det är lite av en djungel att leta bostad och alla saker man ska tänka på. Hur mycket har man råd att lägga på sin nya bostad? Vilken typ av bostad är bästa alternativet? Tänkte gå igenom några alternativ här i bloggen för att få en bättre överblick.

Eftersom vi förmodligen ska flytta till en ny stad och att vi inte direkt har stått i bostadskö någonstans så räknar vi egentligen bort hyresrätter till stor del. Det är svårt nog att få en bra hyresrätt när man har stått i bostadskö och utan lär det nog vara riktigt svårt. Det troligaste är att vi köper någonting.

När man ska köpa finns det i princip tre olika alternativ. Man kan köpa ett hus / villa, man kan köpa en lägenhet i form av en bostadsrätt och slutligen kan man köpa ett hus så som ett radhus eller lite mindre hus som också är upplagt som en bostadsrätt. Alla alternativ kan ha sina fördelar och även nackdelar.

En bostadsrätt innebär först och främst att man, förutom priset på själva bostaden och det lån man kommer att få, även får betala en avgift varje månad. Din totala kostnad för boende är alltså amortering (vilket är ett krav från 1 juni), ränta och avgift. För ett hus är det bara amortering och ränta, fast med en liten del driftkostnad också.

Om man tänker sig att man har en viss bestämd budget för hur mycket man har råd att lägga på boende varje månad så måste man givetvis köpa en billigare bostad om det är en bostadsrätt, för det ska även få plats en avgift på någonstans mellan 4000 och 8000 kr i den totala månadskostnaden (om du bor centralt i en storstad så kan dessa avgifter vara klart högre, men jag tar nu exempel från Helsingborg där jag tittat lite efter bostad). Du kan alltså köpa ett hus, vilket ju inte har någon sådan avgift, för ett högre pris än en bostadsrätt men glöm då inte bort att din driftkostnad förmodligen är en bit högre för hus.

Köpa egen villa / hus

Att köpa en villa har ju en del fina fördelar. Du slipper som sagt betala någon avgift till en bostadsrättsförening. Du äger allting helt själv och den kostnad du har är ditt bolån med amortering och ränta. Amorteringen är ju givetvis att se som en investering fast det är ändå pengar som måste betalas ut varje månad.

Andra fördelar är att ett hus vanligtvis är lite större, det har förhoppningsvis en egen trädgård, eget garage och sådana saker. Ett hus ligger lite mer för sig självt så att man får lite mer utrymme och privatliv. Du har lite mer frihet att göra saker när det gäller renoveringar och annat.

En nackdel med hus / villa är att det är svårt att få tag i en sådan som ligger lika centralt som en lägenhet om man inte vill betala väldigt mycket mer för det. I övrigt så får man även tänka på att man själv får stå för alla kostnader för alla arbeten som måste utföras och att driftkostnaderna blir högre och att inga saker ingår i priset så som det kan göra i en bostadsrätt.

Hur är det då med priset?

Jag tittade på Helsingborg nu som exempel när jag tittade efter bostäder som kunde representera de olika alternativen. Att hitta en villa var mycket svårare än att hitta lägenheter, som väntat. Det hus jag valde som exempel låg lite mer utanför men var ändå ganska dyrt. Det kostade 2 595 000 kr. Det är ett parhus / kedjehus på 119 kvadratmeter med fyra rum.

15 procent kontantinsats hade varit nästan 390 000 kr men jag räknar nu med att man inte har riktigt så mycket att lägga kontant, så jag drog ner den till 5 procent och sen 10 procent privatlån på detta.

Pris: 2 595 000 kr
Kontantinsats: 129 750 kr
Bottenlån 85 % belåningsgrad: 2 205 750 kr
Ränta 3 mån: 1,69 % (3 078 kr / månad)
Amortering: 3 676 kr / månad

Privatlån: 259 500 kr
Ränta: 4,4 % (908 kr / månad)
Amortering: 2 163 kr / månad

Driftkostnad: 30 000 kr / år (2 500 kr / månad)

Total månadskostnad: 12 325 kr
Efter ränteavdrag: 11 130 kr

Det kostar alltså på ett ungefär 11 130 kr varje månad att köpa och bo i det här huset. För detta belopp får man ett lite mindre hus men som ändå är större än de flesta lägenheter med fyra rum. Det finns även en trädgård av ganska vettig storlek. Dock inget garage och altanen är inte inglasad eller fixad. Huset i sig är ganska fräscht även om ett av de två badrummen hade behövt fixas. Läget är inte lika centralt som lägenheterna som kan vara alternativ till huset.

Köpa bostadsrätt – lägenhet

Att köpa en lägenhet har ju sina egna fördelar. För den som inte vill ha en trädgård så är det ju bra att slippa sköta om en sådan. Man kan ofta bo klart mer centralt och man kan kanske bo en bit upp, vilket kan ge bra utsikt osv.

Att bo i en bostadsrätt gör att vissa saker betalas av föreningen även om man själv måste stå för kyl och frys och sådant om det går sönder eller behöver bytas eller om man vill göra renoveringar. Sådant som föreningen ska ansvara för är ganska begränsat men det är t ex avlopp, fönster (inte glaset) och värmeelement vid vattenburen värme.

Man kan faktiskt göra ganska mycket som man vill när man har en bostadsrätt. Man kan måla om och fixa inredning och ändra det mesta, så länge man aktar bärande väggar och lite sådant. Kanske finns det några regler som föreningen har satt upp och som man måste rätta sig efter men friheten är ganska stor. Dock ska man ju också betala för nästan allt själv, om man vill lägga till något, förbättra eller ifall saker börjar gå sönder.

Hur är det då med priset?

Jag hittade en lägenhet i Helsingborg som ligger hyfsat centralt, men inte mitt i smeten. En 89 kvadratmeters lägenhet som hade fyra rum och kostade 1 050 000 kr och med en avgift på 5 526 kr i månaden. I avgiften ingår värme, vatten och kabel-tv. Driftkostnaden blir huvudsakligen det man betalar för elen. Avgiften för denna bostadsrätt var rimlig.

Även här drog jag ner kontantinsatsen lite, men bara så att den landade på ungefär samma som för huset (ca 122 000 kr). Detta gjorde att privatlånet blev kart mindre (endast 3,3 % av lånet istället för 10 %), eftersom bostaden var billigare. Privatlån / topplån är den dyra delen av lånet och den vill du gärna ha så liten som möjligt för att spara pengar.

Pris: 1 050 000 kr
Kontantinsats: 122 500 kr
Bottenlån 85 % belåningsgrad: 892 500 kr
Ränta 3 mån: 1,69 % (1 245 kr / månad)
Amortering: 1 488 kr / månad

Privatlån: 35 000 kr
Ränta: 4,4 % (122 kr / månad)
Amortering: 292 kr / månad

Driftkostnad: Ingen utskriven och ej inräknad (men kan vara kanske max 10 000 kr / år)
Avgift: 5 526 kr

Total månadskostnad: 8 673 kr
Efter ränteavdrag: 8 264 kr

Runt 8 250 kr i månaden kostar det alltså varje månad att bo i denna bostad och sen får man lägga till en slant för el (ca 600 kr i månaden?) jämfört med huset ovan eftersom den var inräknad där. Alltså ganska mycket billigare att bo i en lägenhet än att bo i ett hus trots att lägenheten inte är så jättemycket mindre och har lika många rum. Dock ska man ju komma ihåg att det är svårt att hitta riktigt stora lägenheten och ifall du behöver mycket utrymme så kan det vara svårt att matcha ett hus.

Det som skiljer är att huset har trädgård och två badrum t ex medan lägenheten bara hade ett badrum och en balkong, men en ganska stor sådan åtminstone. Lägenheten låg inte heller mitt i centrum utan lite utanför, så den var billigare än vad en del andra lägenheter av liknande storlek skulle kunna vara.

Köpa bostadsrätt i form av radhus / parhus eller liknande

En del hus är bostadsrätter. Det kan gälla många radhus / parhus och nybyggda lite mindre hus. Den kombinationen gör att man får ett eget hus och lite större och kanske en trädgård men man får samtidigt vara med i en bostadsrättsförening med de fördelar som finns där. Dock även med de nackdelar som finns och då framför allt avgiften.

Personligen tänker jag att denna variant är lite sämre eftersom man får betala mer för bostaden till att börja med eftersom att det är ett hus, fast sen får man ändå betala en avgift ovanpå det så som man normalt gör med lägenheter. Totalt sett blir det ganska dyrt. Speciellt med tanke på att avgiften för sådana hus brukar vara högre än för lägenheter.

Hur är det då med priset?

Jag hittade ett alternativ som känns ok att jämföra med som är ett litet radhus på fyra rum och 105,5 kvadrat. Det kostade som tur var inte mer än 1 195 000 kr men avgiften var hela 7 443 kr och driftkostnad kan tänkas vara runt 10 – 15 000 kr.

Pris: 1 195 000 kr
Kontantinsats: 119 750 kr
Bottenlån 85 % belåningsgrad: 1 015 750 kr
Ränta 3 mån: 1,69 % (1 417 kr / månad)
Amortering: 1 693 kr / månad

Privatlån: 59 500 kr
Ränta: 4,4 % (208 kr / månad)
Amortering: 496 kr / månad

Driftkostnad: Ingen utskriven och ej inräknad (men kan vara kanske max 15 000 kr / år)
Avgift: 7 443 kr

Total månadskostnad: 11 257 kr
Efter ränteavdrag: 10 770 kr

I det här fallet var huset inte speciellt dyrt, men det finns givetvis dyrare. Det beror mycket på läge och hur fint det är, ifall det är renoverat osv. Det här huset hade två badrum som nog gärna skulle få göras om och det är ju inte det billigaste. Man måste även räkna till lite driftkostnad för framför allt elen.

Det som är fint med ett hus även om det är i bostadsrättsform är att man får en del av de saker som är kul med hus även fast det är en bostadsrätt. Man får en liten trädgård (inte så stor men ändå), man får två våningar istället för bara en våning, två badrum och en egen tvättstuga osv. Denna bostadsrätt var dock inte jättemycket större än lägenheten och hade inget eget garage heller. Altanen var inglasad men inte så fint fixad.

Skillnader i pris och vad som känns bäst

Skillnaden i kostnad per månad mellan det sista huset och lägenheten är några tusenlappar men det är inte speciellt mycket billigare än det huset som inte var en bostadsrätt. Där skiljer det knappt något om man räknat in driftkostnaden för det sista huset. Det vanliga huset kostade dock hela 2 595 000 kr jämfört med andra huset som bara gick på 1 195 000 kr.

Det innebär i grunden att man kan köpa ett vanligt hus för ca 2,6 miljoner och betala ungefär lika i månaden som ifall man köper ett bostadsrättshus för ca 1,2 miljoner och där har en avgift på runt 7 500 kr. Lägenheten var den som var billigast av de tre alternativen, vilket ju var ganska väntat, eftersom man ändå ofta får lite mindre när man köper en lägenhet.

Man får bara ett badrum många gånger (men inte alltid), inget garage, ingen trädgård, bara en våning i de flesta fall, sällan en egen tvättstuga eller grovkök och sådant. Lägenheter är bra för den som vill bo centralt men om man kan tänka sig att bo lite mer ”off” så är det nog många som skulle föredra ett hus.

Om man nu tänker sig att man funderar och väljer mellan ett vanligt hus och en lägenhet så kan jag säga att för att matcha månadskostnaden för den lägenhet jag valde ut (som hade en kostnad på ca 8 250 kr efter skatteavdrag) så skulle man få köpa ett hus för runt 1,9 miljoner max. Då skulle man hamna på ungefär samma månadskostnad. Det ska jämföras med att lägenheten kostade 1,05 miljoner.

Du kan alltså gå upp en ganska bra bit när du väljer ett helt eget hus framför en bostadsrätt just tack vare att du slipper den där jobbiga avgiften, vilken påverkar månadskostnaden en hel del. Du får lite högre driftkostnader istället men utslaget på ett år brukar dessa avgifter vara klart lägre totalt än avgiften som ska betalas till en bostadsrättsförening och dessutom räknas då elen in i dessa driftkostnader, vilket inte ingår för den som har en bostadsrätt.

Sammanfattning

Jag vet att det är väldigt svårt att göra en helt rättvisande jämförelse av det här slaget eftersom att så många saker påverkar priserna på varje enskild bostad som är ute till försäljning. Läget gör stor skillnad men även storlek, nyrenoverat eller ej och vad som är renoverat, säljarnas ambitioner att tjäna pengar osv.

Jag har dock valt tre alternativ som alla är ungefär lika stora och som alla ligger lite i utkanten av staden och alla såg även helt ok ut men hade vissa saker som kunde behöva fixas. Jämförelsen är givetvis ingen vetenskaplig sådan utan mer ett sätt att få en liten överblick över skillnader mellan de olika alternativen.

Det man kan se är väl att lägenhet är lite billigare för nästan samma storlek och antal rum men det man betalar extra för är de där sakerna som ett vanligt hus ofta har men som lägenheter inte har. Väljer man ett vanligt hus istället för en bostadsrätt kan man som sagt även gå upp en bit i pris och få samma totala kostnad varje månad, men det är också på samma gång klart svårare att hitta ett vettigt hus som ligger hyfsat centralt utan att priserna stiger en hel del.