Den ekonomiska aspekten av att flytta ihop med någon

Jag står inför ett spännande steg i mitt förhållande då det har gått så långt att det är dags att flytta ihop. Det är en blandning av förtjusning och skräck kan man väl säga eftersom jag bott ensam ganska länge nu och är van att ha min lägenhet för mig själv. Det finns både fördelar och nackdelar med att flytta ihop med någon men givetvis är det mestadels fördelar. Att få leva med en person som man tycker mycket om är ett väldigt starkt argument för att bo tillsammans.

Ofta flyttar man ihop för att man är kära och för att man vill vara tillsammans så mycket som möjligt. Kanske man ändå spenderar så pass mycket tid hemma hos den ena eller andra att man lika gärna kan bestämma att båda två bor där tillsammans istället för att ha två separata hem. Sen finns det även de mer praktiska skälen till att flytta ihop.

Ekonomiskt är det ofta fördelaktigt att bo tillsammans med någon jämfört med att bo ensam. Det finns ganska få saker som blir sämre av att bo tillsammans eftersom man delar på alla kostnader istället för att betala allt själv. Ifall man bestämmer sig för att flytta till en helt ny lägenhet eller ett hus etc som är dyrare än den gamla bostaden så kan det ju hända att hyra och sådant blir dyrare men då får man förhoppningsvis även mer för pengarna så att det jämnar ut sig.

Tjänar / sparar bra på att bli sambo

I mitt fall blir det väldigt bra ekonomiskt att flytta ihop med min flickvän. Planen är att vi ska bo i min lägenhet och därmed behöver jag framöver bara betala halva hyran, som är ganska dyr ska sägas. Andra fasta kostnader som vi kan dela lika på är t ex tv, Internet och el – sådant som vi båda använder och vill ha tillgång till. Andra par kanske vill dela andra eller ytterligare kostnader men för vår del är det huvudsakligen dessa saker som vi båda skulle utnyttja likvärdigt.

Eftersom jag redan nu betalar min dyra hyra själv och även tv, Internet och el så skulle dessa kostnader halveras och det skulle göra att jag kan spara upp mot 3 600 kr varje månad. Det är ganska mycket pengar att spara in per månad när man är en vanlig knegare utan någon direkt hög lön. Jag kan se framför mig hur jag kan använda alla dessa extra pengar på lite trevliga saker och för att spara ihop till en större buffert.

Om man letar efter saker som kan bli dyrare eller sämre när man flyttat ihop så vet jag inte om det finns så mycket. Givetvis blir vi två som delar på samma yta som jag tidigare hade själv men så länge jag inte har något problem med detta så kan jag inte hitta många nackdelar i övrigt. Maten kommer ju klart bli dyrare när man är två men vi hade båda tidigare våra egna matbudgetar och jag skulle tro att om vi äter tillsammans så kommer det bli billigare totalt än tidigare, så jag kommer inte förlora några pengar där.

Den som levde billigt tidigare får ta smällen

Jag som har en dyr lägenhet och en del olika fasta kostnader tjänar på att dela bostad med någon som tar hälften av de fasta kostnaderna. Den som dock lever billigt, t ex har en billig lägenhet och få fasta kostnader, kanske dock inte kommer undan lika billigt.

Min flickvän studerar och har en studentlägenhet som kostar 3 300 kr i månaden men där två månader på sommaren är fria från hyra. I hyran hon har ingår även Internet och tv, så dessa kostnader slipper hon. Utslaget på 12 månader betalar hon i snitt 2 750 kr plus lite el som dock inte kostar så mycket.

När hon ska flytta in till mig blir det plötsligt inte gratis Internet och tv längre och hyran (som ju tyvärr är ganska hög) blir faktiskt, även om det bara är halva min hyra som ska betalas, dyrare än vad hon betalade tidigare för hela sin lägenhet på campus. Det innebär att hon går från ca 2 850 kr i månaden (plus eventuella andra småsaker) till ca 3 500 kr – en ökning på ungefär 650 kr. Detta medan jag skrattar hela vägen till banken när jag sparar in hela 3 500 kr. För mig är det alltså en stor vinst medan det för henne är en förlustaffär. Det är inte så jättemycket extra för henne att betala men det är ändå märkbara slantar som ska grävas fram ur en ganska pressad studentbudget.

Nu är inte min plan att kräva min flickvän på riktigt alla dessa pengar eftersom jag vill vara en gentleman och eftersom jag vet att hon studerar och har en begränsad ekonomi (plus att jag har en stabil ekonomi). Det var huvudsakligen för att demonstrera hur vår privatekonomi påverkas som jag lade fram de fulla kostnaderna för saker och ting. Exakt hur det fördelas får vi komma fram till lite senare medan vi bråkar om färgen på kuddarna och vilken sida av sängen vi ska ha.

Att tänka på när man flyttar ihop / delar ekonomi

Att flytta ihop är en ganska ”big deal” och det är många som flyttar ihop med någon för första gången. Det krävs att man tänker igenom saker och ting så att man inte stöter på problem. Det kan bli jobbigt om man ska dela ekonomi med någon (t ex gemensam hyra och vissa räkningar) ifall man inte från början pratat igenom vilka regler som gäller och vem som ska betala vad.

1. Prata igenom allting i förväg – Var klara med hur mycket var och en ska betala. Vad ska ni dela på och vilka kostnader ska fortfarande stå på den enskilde? Ditt mobilabonnemang ska du kanske betala helt själv medan något som tv (och Netflix) ska delas eftersom ni båda kommer titta ungefär lika mycket och ofta.

Även om det kan kännas oromantiskt och lite drygt att prata ekonomi när man är på väg att flytta ihop så blir det mycket lättare längre fram när ni båda har full koll på vad som förväntas av er och hur mycket pengar som måste betalas ut varje månad. Det finns inget tråkigare att bråka om än ekonomin.

2. Vem ska bostaden stå på? – Flyttar ni in till en befintlig bostad så kanske den fortsättningsvis kommer stå på den person som bodde där från början. Det är ganska logiskt men ni kan givetvis bestämma annorlunda om ni vill. Ska ni dock flytta in i en ny lägenhet är det frågan den ska stå på? Ska ni båda stå på t ex en bostadsrätt måste ni sälja den gemensamt och dela på pengarna. Då kanske en av er måste köpa ut den andra eller så får ni sälja ifall förhållandet mot förmodan skulle ta slut.

3. Hemförsäkring – En hemförsäkring täcker in alla som bor på samma adress så ifall ni har varsin hemförsäkring och flyttar ihop så behöver ni bara behålla en av dem, annars har ni dubbelt skydd och försäkringar brukar inte gälla dubbelt så det är slöseri med pengar. Kolla vilken hemförsäkring som är bäst och billigast och behåll denna, säg upp den andra. Dela på kostnaden om ni vill.

4. Gör upp rutiner och dela ansvar – För att lyckas med en gemensam ekonomi krävs att man samarbetar och kommunicerar. En helt gemensam ekonomi kräver klart mer än om man bara bor tillsammans och ska dela några få räkningar men i övrigt har separat ekonomi. Det kan dock vara väldigt bra att göra upp rutiner och se till att båda är med på vad som ska göras.

En av er kanske kan få ansvaret för att betala in alla räkningar men det måste då finnas rutiner för hur den andre ska föra över pengar i tid och hur mycket etc. Det är även bra om den andre har insyn i dessa betalningar och vet hur man gör ifall det dyker upp en situation där han / hon måste hjälpa till. Ju mer man delar på ansvaret ju mer sällan blir det fel och det är även tryggare.

Ifall någon annan har bra eller dåliga erfarenheter av att flytta ihop med någon, att vara sambo eller att flytta isär etc och har någon ekonomisk koppling är ni välkomna att lämna en kommentar och några tips!

Priset på försäkringen är långt ifrån det enda viktiga

Försäkringar kan kosta en hel del pengar varje månad och samtidigt är det inte precis så att man vill låta bli att ha en hemförsäkring, bilförsäkring, sjukförsäkring och andra försäkringar som skapar ekonomisk trygghet. Försäkringar är viktiga och därför lägger vi pengar på dem helt enkelt. Just eftersom de är dyra så är det nog dessutom många som tar sig tid att jämföra priser och leta efter billiga försäkringar.

Att hitta en billig försäkring är givetvis bra och jag förespråkar klart att man ska ta sig gott om tid att titta runt och jämföra försäkringar och leta efter de som kostar mindre, men man får inte glömma bort att det inte bara är priset på försäkringen som är det viktiga utan även andra saker. Man får inte stirra sig blind på prislappen med andra ord.

För det första är det viktigt vad som ingår i en försäkring – för ifall du jämför två försäkringar som kostar lika mycket och en av dem ger dig bättre skydd så är det ju ett ganska enkelt val. Om man kan få mer för samma pris så är det ju att föredra helt klart. För det andra påverkar beloppen som man kan få ut för olika delar och självriskerna (hur mycket man själv måste betala innan försäkringen går in och bekostar resten). Två försäkringar kan ha samma skydd men man kanske får ut olika mycket pengar ifall något händer. Det kan också bli olika med självrisker, t ex eftersom man där ofta själv kan välja. Sist men inte minst bör man även väga in service och kundnöjdhet.

Det är ofta svårt att jämföra försäkringar ordentligt

Försäkringsvillkoren kan variera ganska mycket och det är inte helt lätt att jämföra försäkringar eftersom de ofta är så pass olika. En försäkring kanske har bättre skydd för en specifik sak medan en annan försäkring betalar lite mer för något annat och så vidare.

Ska man köpa en tv är det oftast lite mer konkret vad man ska titta på. Man har storlek, bildkvalitet, frekvens och några saker som alla tv-apparater har gemensamt och så kan man titta på vad som finns och inte finns och väga det mot priset. En försäkring har inte alltid samma komponenter eftersom försäkringsbolagen kan välja att lägga till något extra skydd, ändra på villkoren för de olika delarna eller bestämma olika stora självrisker etc.

När du kollar på försäkringar kan du inte aldrig anta att försäkringarna från olika försäkringsbolag är likvärdiga och bara kolla på priset. Du måste försöka se på helheten och ifall två försäkringar är uppbyggda av lite varierande delar och med olika villkor måste du försöka väga in hur bra dessa delar är när du tittar på priset. Kanske är den dyrare försäkringen egentligen den du bör välja eftersom den innehåller bättre saker.

Mitt tips är att du inte försöker hitta en ”billig försäkring” utan att du försöker leta reda på den mest prisvärda försäkringen. Det innebär att du väljer den försäkring där du får mest och bäst saker i förhållande till priset. Kanske är det inte den billigaste försäkringen på marknaden men förhoppningsvis är det den som ger dig mest i förhållande till dess pris. Tänk så istället.

Glöm inte bort service och kundnöjdhet

Man ska helst undvika att stirra sig blind bara på försäkringsvillkoren. Det är även viktigt att ta med service och kundnöjdhet i beräkningen. Har försäkringsbolaget bra kundtjänst? Går det snabbt och enkelt att anmäla skada? Behandlas ärendet snabbt när man väl råkat ut för något (man vill ju gärna kunna få ersättning hyfsat snabbt ifall t ex bilen eller hemmet råkar illa ut)? Känner folk att försäkringarna hos detta försäkringsbolag har en bra täckning?

Det går så klart inte att gå in på försäkringsbolagets webbsida och se ifall de har bra service. Det är inte information som man kan tillgå så enkelt alltid eftersom det handlar om folks åsikter och upplevelser. Du kan försöka leta efter recensioner och omdömen av försäkringsbolagen och se vad de säger. Tänk på att det nästan alltid finns folk som skriver överdrivet negativt om olika bolag bara för att just de har varit missnöjda med ett specifikt ärende. Man får försöka sålla bland sådana omdömen så att man väger in de som verkar vettiga medan man inte bryr sig om sådana där folk är onödigt tjuriga bara för att det inte riktigt gått som de velat.

Hitta vägen i försäkringsdjungeln

Du kan alltid försöka reda ut försäkringarna själv genom att gå igenom alla försäkringar och jämföra dem på egen hand. Det är dock ingen nackdel att få lite hjälp genom att kolla in en jämförelse där du kan få uppradat vad som är bra och hur bra det är jämfört med andra försäkringar. Det finns inte så jättemånga bra sådana jämförelser men du kan alltid testa Konsumenternas. Där finns oberoende information och jämförelser som kan vara till stor nytta när du väljer din försäkring (men även t ex lån och sparkonton etc).

Jag tycker det är aningen lurigt att hitta in till deras jämförelser av något skäl. De gömmer länkarna lite för bra på botten av sidan för de olika avdelningarna (om jag inte är totalt blind?). Du kan här komma direkt till deras jämförelse av hemförsäkringar. Det finns mycket information och de väger även in betyg från Svenskt kvalitetsindex för att ge en bild av kundnöjdheten.

Ifall du vill läsa mer om olika typer av försäkringar, vad som ingår, lite tips och annan bra information plus läsa mer om olika försäkringsbolag som är aktiva i Sverige finns även en bra resurs i Allt-om-försäkringar.com. Det kan vara ett ganska bra ställe att titta in på innan du ger dig ut och jämför och väljer försäkring så att du vet hur en viss försäkring funkar när du ska leta reda på de mest prisvärda.

Glöm inte att oroa dig för pensionen

Det är inte alltid så lätt att oroa sig för pensionen då den är så avlägsen för många. Det är svårt att fundera på vad som kommer att hända om 10, 20, 30, 40 år när det är mycket nog att tänka på med ekonomi, utgifter, ansvar och viktiga beslut i nutiden. Pensionen är en sådan där grej som gärna hamnar i skymundan och glöms bort – vilket tyvärr är väldigt synd eftersom den är långt ifrån oviktig.

Pensionen kommer att avgöra hur du lever efter att du slutat arbeta. Ifall du går i pension när du är 65 och lever tills du är 85 så är det 20 år då du är beroende av inkomster från pensionen för att avgöra din levnadsstandard. Det är även de 20 åren som du har förtjänat att leva gott och slappa, göra roliga saker och njuta av att slippa arbeta. Då borde du ha vettigt med pengar att spendera på dig själv och din familj.

Samtidigt kommer det ständigt nyheter om att pensionärerna och pensionssparare får det sämre på ett eller annat sätt. T ex läste jag nyligen en artikel om att pensionärerna har tappat en hel del under de senaste åtta åren jämfört med någon som arbetar. Det beror t ex på att det har kommit jobbskatteavdrag som gynnar arbetande människor men som pensionärer inte har någon nytta av. Dessutom har den så kallade bromsen gått in och sänkt pensionerna vid hela tre tillfällen.

Inkomstpensionerna har nu också fått sina prognoser nedskrivna för 2014 och 2016. Detta är givetvis också något som påverkar pensionssparandet och det är faktiskt så att pensionsåldern förra året beräknades vara i snitt 64,6 år, vilket är den högsta åldern sedan början av 80-talet. Inkomstpensionen kan du kolla närmare på hos Pensionsmyndigheten ifall du känner behov av att se hur det ligger till med dina pensionspengar.

Lite mer fokus på tjänstepension

Tjänstepensionen är pengar som betalas in av din arbetsgivare och detta gäller oftast ifall arbetsgivaren har ett kollektivavtal med facket. Den kallas även för avtalspension. Är du medlem i facket har du med största säkerhet tjänstepension.

Många arbetsgivare betalar ut tjänstepension även om det inte finns något kollektivavtal men då är det frivilligt och det finns inget krav eller avtal som säger att de måste eller hur mycket som ska betalas. Det är då helt enkelt upp till dig att se till att du får pensionspengarna och att det blir en vettig slant. Ifall denne frivilligt betalar in pengar så får du givetvis vara nöjd över det men du kan även försöka påverka tjänstepensionen. Då får du helt enkelt ta upp detta med arbetsgivaren. Det bästa läget att göra det är vanligen när du löneförhandlar.

Premiebestämd och avgiftsbestämd pension

Tjänstepensionen kan betalas ut antingen i form av premiebestämd / avgiftsbestämd pension eller förmånsbestämd pension. Premiebestämd pension betalas in i form av en premie eller avgift av arbetsgivaren och dessa pengar kan sedan investeras. Den här formen av pension innebär också att du har möjlighet att vara med och påverka hur din tjänstepension ska investeras.

Förmånsbestämd pension innebär istället att du får ett visst belopp, t ex en procent av din lön, vilken går till din tjänstepension. Med denna typ av pension kan du däremot inte bestämma själv hur pengarna ska placeras. Det är dock absolut vanligast med premiebestämd pension ifall du är lite yngre då tjänstepensionsavtal för personer födda före 1972 oftast kör på denna variant.

Ta chansen att påverka din tjänstepension aktivt

Eftersom du har chansen att påverka var och hur dina pensionspengar ska investeras kan du ju faktiskt göra något för att bättra på dina chanser till en bra pension. Du kan se över utbudet av fonder och bestämma vad du tror kommer ge bäst avkastning och du kan även hålla ett öga på utvecklingen och kanske ändra dina val när du känner att det är dags att ändra inriktning på sparandet.

De flesta gör inga aktiva val och det gör att du riskerar att missa möjligheter att spara ihop mer pengar. Ifall du har lite koll på fonder och liknande kan det vara en mycket bra idé att jobba aktivt med sina pensionspengar då de ju faktiskt är lika viktiga som alla övriga sparpengar och investeringar man har. Den tid du investerar i detta nu ger dig förhoppningsvis ett bättre liv när du blir gammal.

Det finns lite olika tjänstepensioner beroende på din ålder och var du är anställd. Som privatanställd tjänsteman heter din tjänstepension troligen ITP 1 eller ITPK, om du är statligt anställd är det PA03 osv. Det är lite olika regler för hur mycket pengar som avsätts och vad du kan göra med dem men i regel går en del till en försäkring du inte kan påverka och den andra delen kan du välja hur den ska förvaltas.

Välj ett pensionsbolag som du gillar

När du ska placera dina pengar kan du välja ett pensionsbolag som du tycker har ett bra utbud och som har bra och framgångsrika fonder. Det finns lite olika alternativ och ett sådant är t ex SPP, som ingår i en riktigt stor koncern som sysslar med sparande och försäkringslösningar. Där kan du spara i olika former så som fonder, investeringssparkonto eller kapitalförsäkring men även fonder för din tjänstepension eller premiepension.

Du kan själv se över deras utbud av fonder – som sägs vara noga utvalda – och på egen hand välja hur ditt sparande ska se ut. Eller om du känner att du inte vill ta för mycket av ansvaret själv kan du också välja den enkla lösningen i form av deras ingångslösning där du får en färdig portfölj som passar dig.

Det fina är då att valet av fonder anpassas till dig. Ifall du t ex har långt kvar till pensionen är målet först att öka på dina pensionspengar så gott det går genom att satsa i aktiefonder med lite högre risk och sedan går man efter hand mot tryggare investeringar när pensionen närmar sig. Du kan dock själv vara aktiv och bestämma hur pengarna ska investeras ifall du inte vill använda deras färdiga lösning.

Ifall du känner att du vill ha lite bättre koll på din pension och inte bara låta det bli som det blir kan du göra aktiva val av fondbolag som du tror gör jobbet bra och sedan även aktiva val av de fonder där dina pengar investeras. På så vis har du möjlighet att optimera hur mycket du får ut vid pensionen istället för att lämna det åt slumpen. Ifall du dock inte vill vara riktigt så aktiv kan du som sagt låta SPP göra det svåraste jobbet åt dig. I vilket fall finns det pengar att tjäna på att oroa sig lite för pensionen, även om det är många år kvar tills dess.

Ränteläget framöver

Vi har just nu en låg reporänta som ligger på bara 0,75 procent. Den har varit låg ganska länge och den har legat på just denna nivå sedan december 2013. Reporäntan eller styrräntan som den ju också kallas är den ränta som bankerna kan låna mot eller som de kan investera i värdepapper mot hos Riksbanken. Det är med andra ord den ränta som styr hur marknadsräntorna kommer att ligga.

När du vill låna pengar kommer den ränta du får att påverkas av hur hög reporäntan är. En hög reporänta ger en hög ränta för dig och en låg reporänta ger en låg ränta för dig. Det är inte alltid ett exakt samband mellan vad du kan få för ränta och reporäntan eftersom bankerna själva kan vilja ha olika mycket vinst på ditt lån men i grunden finns ett ganska stort samband. När du sparar pengar i t ex ett sparkonto hos banken påverkar reporäntan även där hur mycket du kan få i ränta för dina sparpengar.

Tanken med reporäntan är att Riksbanken ska kunna höja eller sänka den för att påverka Sveriges ekonomi. Med en låg ränta kan man ge ekonomin en skjuts genom att göra det billigt att låna etc. Det går att påverka landets ekonomiska tillväxt på detta vis och det går även att påverka inflationen. Med en hög reporänta får man lägre inflation och tvärtom.

Varför är det som det är just nu?

Skälet till att vi har en så låg reporänta just nu är att vi har haft det ganska tufft ekonomiskt ett tag. Det har varit ”ekonomisk kris” runt om i Europa och det har givetvis även påverkat oss i Sverige. För att få igång tillväxten har man sänkt räntan till en väldigt låg nivå – man vill stimulera ekonomin och stärka den. Inflationen ligger också väldigt lågt och den väntas fortsätta ligga lågt och det är något man också vill adressera genom att hålla räntan nere.

Riksbanken försöker hela tiden föra en räntepolitik som knuffar oss i rätt riktning. Ifall det är dålig tillväxt eller låg inflation så sänker de reporäntan i hopp om att det ska hända något. Ifall vi har en hög inflation blir det istället tal om att höja reporäntan så att den på sikt blir lägre. Det är Riksbankens jobb att ständigt försöka balansera landets ekonomi så att den ligger så optimalt som möjligt och just nu är vi i ett läge där riktigt låga räntor behövs.

Vart är vi på väg?

För oss svenskar innebär den låga reporäntan rent praktiskt att vi kan låna billigt men att vi inte får mycket för vårt sparande när vi har pengar på sparkonton och liknande. Det blir inte mycket till avkastning när räntan på sparade pengar bara är någon procent och ibland knappt det ens. Oavsett vad du tycker om den nuvarande situationen bör du nog räkna med att det kommer vara ungefär samma ett bra tag framöver.

Nyligen bestämde man att styrräntan ska ligga kvar på samma 0,75 % som tidigare. Det fanns dock förespråkare för att sänka räntan till 0,5 % istället. Man valde trots det att stanna på samma nivå tills vidare men att det istället väger ganska tungt för att man kommer att sänka räntan i juli när man har nästa möte i frågan.

Skälet till att man behåller en så låg räntenivå och även funderar på att gå ännu lägre är att inflationen är ovanligt låg. Stefan Ingves och Riksbanken känner sig osäkra på när inflationen kommer att ta fart igen och man räknar med att det kan ta ett bra tag. Därför räknar man också med att det kan vara frågan om att hålla räntan riktigt låg i minst ett år framöver.

Det troliga är att räntan sänks till 0,5 % i juli men sedan kan den mycket väl höjas lite igen i början av 2015. I grunden ser det i vilket fall ut som att reporäntan kommer att hållas riktigt låg ett bra tag framöver. Det finns dock alltid spekulationer om hur det verkligen kommer att bli – för det går inte att säga med säkerhet hur Sveriges ekonomi kommer att utvecklas det närmaste året eller hur Riksbanken kommer att välja att hantera det.

En del tror på att vi kommer att komma igång med vår ekonomi tidigare än beräknat och att inflationen kommer att komma igång. T ex tror Nordeas chefsekonom att de kommer att höja räntan tidigare än de har sagt i sin egen prognos. Alla har ju givetvis möjlighet att spekulera själva och göra sina egna bedömningar av tillväxt etc och det är inte alltid Riksbanken är de som kommer närmast sanningen med sina spekulationer.

Vad innebär allt det här för oss vanliga människor?

För det första innebär det att vi just nu kan låna väldigt billigt. Både bolån och privatlån etc har väldigt låga räntenivåer och ifall du vill ta ett lån är det ett bra läge (om din ekonomi i övrigt tillåter det). För den som vill spara pengar är det dock troligen bättre att investera i aktier eller fonder då vanliga sparkonton inte har mycket att komma med när det gäller avkastning.

Det innebär också att det känns som att den närmaste framtiden är relativt säker för den som har rörlig ränta på sina bolån. Det är troligt att det kommer en räntesänkning och att räntan håller sig på som mest 0,75 % i minst ett år och kanske även längre tid än så. Du behöver alltså inte känna dig så rädd för att räntorna ska gå upp och att dina lån ska bli dyra.

Du skulle kunna passa på att binda bolånen men med tanke på att man troligen kommer att sänka reporäntan till sommaren känns inte det heller som nåt speciellt intressant alternativ. Speciellt inte när rörlig ränta rent historiskt är billigare än bunden ränta.

Det du bör göra är alltså troligen att köra på rörlig ränta och sedan passa på att spara undan pengar nu när det är billigt att låna. När du har så låga kostnader för dina bolån har du pengar över som du kan lägga undan i din buffert för den dagen räntorna blir högre. Man bör alltid spara pengar så att man skulle klara av en markant högre boränta och när vi nu ligger på dessa låga nivåer är det perfekt läge att spara. Sen är ju frågan hur du bäst sparar pengarna om du vill ha en vettig avkastning men det är en annan frågan.

Med tanke på dessa låga räntenivåer kan den knappast heller bli så mycket lägre och det innebär att den inom något år eller två kommer att bli högre istället. När landets ekonomiska tillväxt börjat komma igång och inflationen ökat kommer de höja räntan och då gäller det att du är beredd på att få betala mer varje månad för dina lån. Då är det skönt att ha sparat så mycket som möjligt medan det var billigt.

Risker med den låga räntan

Även om det huvudsakligen är trevligt att ha en låg ränta och att kunna få väldigt billiga lån så finns det även vissa risker med detta. En av de stora riskerna (för Sveriges ekonomi och inte nödvändigtvis för dig personligen) är att folk börjar låna väldigt mycket när det är så pass billigt och att svenskarna blir överbelånade. Att vi lånar pengar är inte så dumt i grunden men vi måste hålla oss på en lagom nivå annars blir det tyvärr inte så bra i längden.

När reporäntan och i förlängning marknadsräntorna ligger så lågt kommer folk låna mer än de annars hade, vilket är logiskt. Det finns dock risk att vi ökar vår skuldsättning lite väl mycket och detta kan bli bekymmersamt längre fram när läget förändras. Sitter vi med stora skulder när räntorna börjar gå upp blir det också snabbt högre kostnader och i längden blir det ganska jobbigt.

Vi bör alltså själva tänka på detta och inte vara för ivriga med att låna och det är även ett problem som bankerna borde ta hänsyn till då en hög skuldsättning hos svenska folket rent allmänt kan skada hela landets ekonomi och leda till ekonomiska problem som inte är så lätta att bli av med. Den ekonomiska krisen i USA var ju t ex ett bra exempel på hur för mycket och alldeles för ansvarslöst lånande ledde till väldigt stora ekonomiska problem som skapade många ringar på vattnet och spridde sig inte bara nationellt utan även globalt.