Att hitta balansen i sin budget utomlands

Det blir kanske mest intressant om man bloggar om sådant som händer i livet och kan koppla ett ekonomiskt perspektiv till den egna vardagen på något sätt. Just nu befinner jag mig utomlands, närmare bestämt i södra Spanien, och därför tänkte jag skriva om problemen med att hitta en bra balans i sin vardagsbudget när man är utomlands.

Vanligen när man är utomlands brukar det handla om en semesterresa, en weekend eller kanske en eller två veckor. I mitt fall är det en längre resa då jag ska vara här i tre månader medan min sambo gör sin praktik, vilket är sista delen i hennes utbildning. Tre månader är det längsta jag någonsin spenderat utomlands i en sammanhängande period. Tidigare rekord var en månad och den gången behövde jag definitivt ha koll på min budget för att inte spendera för mer än jag hade råd med.

Ju kortare tid man är ute och reser ju mindre behöver man normalt oroa sig för hur mycket man spenderar. Är du bara ute och reser under en långweekend eller kanske en vecka så brukar du säkert också ha räknat på hur mycket det kostar med mat och nöjen och ser till att du har råd till detta.

En lite kortare resa på en vecka, eller två veckor om man känner att man har råd till detta, innebär nog i de flesta fall att man äter en majoritet av sina måltider på restauranger och kaféer. Kanske kan man äta frukost billigt om man köper lite bröd och enkelt pålägg i en Supermarket osv, men på det stora hela blir det nog lunch och middag ute varje dag.

Är man ute och reser en längre tid så måste man fundera lite mer på hur man ska göra med alla vardagskostnader för att det inte ska bli för dyrt. Den gången jag var borta en månad var jag ute på en roadtrip i USA och då fanns det ganska begränsade möjligheter att laga egen mat. Då fick det istället bli så att vi åt billig mat ute och försökte att hålla andra kostnader nere, t ex boende.

När jag nu är i Spanien i tre månader vet jag givetvis att jag och min sambo måste vara klart bättre på att hålla oss till en budget och att hitta en bra nivå på det hela. Vi kan inte äta ute varje lunch och middag för det skulle bli alldeles för dyrt. Vi har en vanlig lägenhet med normaldyr hyra plus kostnader för el, vatten och internet, så den biten kostar en del. Samtidigt som jag vet att det är viktigt så det faktiskt ändå inte helt lätt att hitta rätt balans.

Semester = unna sig en massa god mat och roliga saker

För mig är semesterresor nära kopplade till att äta god mat ute på restaurang, unna sig lite extra godsaker och att passa på att göra alla de där roliga sakerna som man vill göra även om det skulle kosta en slant. Det är så det har varit på resor med familjen under min uppväxt och det är så jag har försökt göra även på egna resor sedan jag blivit vuxen. På semestern ska man helst kunna unna sig utan att behöva tänka så mycket på att man inte har råd.

I vanliga fall är det inte heller några större problem eftersom jag har inför en resa har räknat ut att jag behöver så och så mycket pengar för att kunna äta gott och ha trevligt när jag är ute och reser och så ser jag till att spara ihop så mycket pengar utöver själva kostnaden för resan. Har man inte råd att äta ute och ha lite pengar till nöjen så är det kanske då bättre att vänta med resan tills man har råd.

Min situation nu är dock lite annorlunda då jag ska leva här i tre månader på samma sätt som jag hade levt hemma. Jag är egentligen inte på en semesterresa nu utan spenderar helt enkelt tre månader utomlands och tanken är att jag ska jobba och leva som vanligt. Visst är idén att man ska unna sig lite extra och gå ut och äta med jämna mellanrum när man nu har chansen, men det är också vår plan att vi ska försöka leva så som vi hade gjort hemma, laga egen mat osv.

Problem att hitta balansen nu i början

Vårt största problem nu i början av vår utlandsvistelse (vi kom hit i torsdags förra veckan) är att det känns lite som att vi är här på semester. Det fina vädret och omgivningarna och alla nya saker att titta på gör att det känns som att man är på en vanlig semesterresa och då blir det lätt att man kommer in i samma lunk som man är van vid på en nöjesresa.

Vi har ätit ute ganska mycket och unnat oss en del godsaker och varit i en del butiker och shoppat lite kläder osv. Det har varit trevligt och visst ska man kunna unna sig lite, men samtidigt vet vi båda att den här resan kräver att vi är lite sparsamma också.

Jag som normalt tänker ekonomiskt och är helt på det klara med att vi har en begränsad budget för vår vardag i Spanien känner att vi måste vara duktiga och laga mat hemma och inte köpa en massa onödigt men trots det är jag fortfarande lika sugen på att gå ut och äta eller att shoppa i alla dessa butiker som man inte har tillgång till i Sverige.

Som planerande och ekonomiskt ansvarsfull person blir man givetvis lite orolig för att det ska fortsätta på samma vis framöver och att vi kommer att leva som om vi var på semester trots att vi egentligen bara lever vardagsliv som råkar vara i ett annat land. Hur ska man då komma in i rätt tänk och hitta den där balansen?

Mina enga tips för att få till balansen i sin ekonomi utomlands

Det är alltid bra att göra upp en budget i förväg för att se ungefär hur mycket pengar man kan spendera per dag när man är ute och reser. I de flesta fall brukar denna budget vara klart större än om man hade räknat på en vanlig vardag hemma i sitt vanliga liv i Sverige. I vårt fall här i Spanien så bör vi ligga på ungefär samma nivå som en vardag hemma de flesta dagarna och sen kanske kunna unna oss något lite extra en eller två dagar i veckan.

När man har en budget och vet hur mycket man kan göra av med på ett ungefär är det mycket enklare att se vad man har råd med. Om man har 100 kr om dagen att spendera så måste man laga i princip all mat hemma och laga billiga maträtter. Har man 200 kr om dagen så kanske man har råd till en prisvärd middag ute men bör äta billig frukost och lunch. Har man 300 kr om dagen så finns det utrymme att äta fler måltider ute eller äta dyrare middag osv.

Du får själv avgöra vad du vill ha fokus på och hur du vill lägga upp det. Du kan t ex bestämma dig för att lägga mer krut på fredag och lördag och då äta god mat ute medan du resten av veckan äter billigare hemlagad mat. Eller så kan du fördela det jämnt mellan veckodagarna. I vårt fall känner jag att vi måste försöka laga bra prisvärd mat hemma de flesta dagar och sen kan vi unna oss lite extra till helgen.

Spardag efter slösardag

Ett tips kan vara att följa en slösardag med en extra duktig spardag. Ifall du av något skäl råkat slösa mycket pengar en dag – aningen på mat, kläder eller på andra nöjen – så kan du dagen efter bestämma att den dagen ska vara en riktig spardag. Då äter du billig hemlagad mat, undviker allt som är dyrt och håller dig till nöjen som är gratis eller väldigt billiga – t ex sightseeing, bada, kolla in kultur osv.

Håll ett öga på bankkontot

Ett annat tips är att titta till sitt bankkonto ofta. Ifall man spenderar pengar utan att fundera så mycket på hur mycket pengar man gör av med eller hur mycket man har kvar så är det lätt hänt att man tappar kollen på hur mycket man verkligen gör av med. Loggar man in på internetbanken och ser hur mycket man har kvar så är det enklare att inse att man har spenderat för mycket eller om man ligger inom sin budget.

Det kan även fungera att ta ut kontanter och använda dem huvudsakligen när man betalar eftersom man då får en bra överblick över hur mycket man har kvar varje gång man tittar i plånboken. Tyvärr är ju kontanter rent allmänt lite osmidigt så av det skälet tänker jag att det kanske är troligare att man handlar med kort.

Gör saker som inte kostar pengar

Ett klassiskt tips är att hitta trevliga aktiviteter som är gratis eller riktigt billiga. Det finns mycket man kan göra utomlands som inte behöver kosta något alls eller som man kan göra för en liten peng. Du kan sola och bada, ut och njuta av naturen, kolla in olika sevärdheter, museum kan ibland ha gratis eller riktigt lågt inträde etc.

Kontrollera din shopping

Det finns många olika saker man kan göra som inte kostar pengar. Att shoppa är ett dyrt nöje givetvis och det är alltid farligt. Att bara gå och titta i affärer utan att köpa något kan vara kul men risken är att man till slut kommer hem med en del saker i shoppingbagen trots allt. Om du vet med dig att du är en duktig shoppare kanske du ska hålla dig borta från affärerna när du vet att du inte har råd.

Ifall du verkligen vill shoppa kan du sätta en budget för dagens totala shopping. Säg att du får göra av med som mest 500 kr totalt – då måste du hela tiden väga olika saker du vill köpa mot varandra eftersom du troligen inte kan köpa alla. Eller så nöjer du dig med ett gäng billiga köp som totalt blir 500 kr. Viktiga är att du håller din budget så att du inte gör av med mer än vad du har bestämt.

Rätt inställning viktigt

För min del handlar det nog mycket om att komma in i rätt tänk. Jag måste inse att jag inte är på en vanlig semester där jag har ska äta ute och göra trevliga saker varje dag utan att jag måste hitta vardagen trots att jag är i ett annat land. Men även om man är på en vanlig semesterresa är det viktigt att ha rätt inställning.

Det handlar först och främst om att veta hur mycket pengar man kan göra av med och andra steget är att göra en plan och slutligen tredje steget är att följa den planen. Även om man vill ha kul och unna sig på sin semester behöver man ändå lägga åtminstone lite energi på att bry sig om sin ekonomi. Annars är risken att man är lite väl frikostig. Det kanske inte är så farligt just då men man ska ju även komma hem sen och då är det inte kul ifall det är ett litet extra hål i plånboken.

Billigt boende idag – men har du råd imorgon?

Senast Riksbanken samlades för att besluta om reporäntan valde de att lämna den oförändrad på -0,35%. Då var deras motivering att den svenska ekonomin har blivit lite starkare men globalt är det oroligt. Dessutom har inflationen blivit lite högre men helt klart inte stabil. Riksbanken sa också att de är beredda att ta till ännu fler åtgärder för att säkerställa inflationen.

Vad man kan utläsa från detta är väl egentligen att räntan ligger ganska lugnt på den väldigt låga nivån som den har gjort ett bra tag. Det är inte speciellt troligt att det rör sig allt för mycket under 2016 och även 2017 kan bli ett år med väldigt låga räntor över lag.

Resultatet av att reporäntan är så låg är att boräntorna också är väldigt låga. Det finns givetvis någon slags gräns där bankerna väljer att inte sänka räntan ytterligare, men det intressanta är väl inte direkt om de kommer att sänka boräntan igen utan snarare om de kan tänka sig att höja den och när. Något som är säkert är att räntan kommer att gå upp igen förr eller senare. Det gäller bara att man är beredd när det väl händer.

Vilket hus har jag råd med?

Någon gång under 2016 kommer jag förmodligen att flytta till nytt boende. Jag vet inte exakt när och jag vet definitivt inte vart någonstans jag och min sambo kommer att bo. Det jag vet är att vi behöver ett lite större boende och att hon ska hitta ett jobb någonstans – och då behöver vi förmodligen flytta dit jobben finns.

Även om det inte riktigt är aktuellt att börja söka boende ännu så är det ändå roligt att titta. Att gå in på Hemnet och söka på lite olika städer och kolla på fina hus kan vara lite beroendeframkallande ibland. Visst är risken att man börjar titta på hus som man egentligen inte har råd med och önskar att man kunde bo där, men när det väl blir dags får man hoppas att vi är lite mer realistiska.

Att köpa hus / bostadsrätt är en stor affär givetvis och de flesta är nog medvetna om att boende och bolån i de allra flesta fall är den största utgiften man har i sin privatekonomi. Det krävs att man har ganska bra koll på vad man rimligen kan betala varje månad för just boende. Som alltid måste man titta på sin månadsbudget och se vilket utrymme det finns för detta och sen får man anpassa sina alternativ till det.

När man kollar på att köpa bostad kan man gå in hos de olika bankerna och göra en kostnadskalkyl för att se lite hur mycket det kan tänkas kosta varje månad om man skulle köpa ett hus till en viss kostnad och med en viss ränta och en viss driftskostnad etc. Det är ett bra verktyg för att se vad man har råd med och ifall ett hus är inom räckhåll rent ekonomiskt.

Ett konkret räkneexempel

Jag tog inför detta blogginlägg fram ett exempelhus för att jag skulle ha något att räkna på och presentera här. Jag hittade ett hus som kostar 3 195 000 kr (vi kan säga att detta är vad slutpriset skulle hamna) och driftskostnaden ligger på nästan 30 000 kr om året. Det skulle jag vilja säga är ett ganska ”mellandyrt” hus i dagsläget.

Ett bolån kan ha som mest 85 % belåningsgrad, vilket innebär att bottenlånet är på som mest 85 % och resten måste antingen vara ett dyrare lån eller kontantinsats som man tar direkt ur fickan. Alla har givetvis olika förutsättningar när det gäller hur mycket de kan hitta kontant att betala direkt men vi kanske inte ska räkna med att folk har allt för mycket pengar lösa utan måste låna till en stor del av pengarna som överstiger 85 %.

Om bostaden kostar 3 195 000 kr så blir 15 % kontantinsats 479 750 kr, vilket inte är helt enkelt att gräva fram, speciellt om det handlar om yngre bostadsköpare eller folk som köper sitt första hem. Om vi istället räknar med att det blir 85 % bottenlån, 10 % dyrt topplån / privatlån och 5 % kontant så blir det ändå 159 750 kr att betala kontant. Det är mycket pengar det också men inom rimliga gränser. Ifall man räknar på dessa siffror så blir lånet även en hel del dyrare än om man hade kunnat slänga fram de där 479 750 kronorna direkt.

Ifall vi som sagt har endast 5 % kontant och med en bolåneränta på låga 1,69 % (rörlig ränta) och då även 10 % i privatlån med 4,4 % ränta (vilket är en exempelränta som SBAB använt i kostnadskalkylen) så blir månadskostnaden för det här huset 13 860 kr. Då är även en tolftedel av driftskostnaden inräknad i det priset – vilket innebär kostnad för el framför allt men även lite annat så som sophämtning etc.

Gör en kostnadskalkyl för att se vad ditt boende kostarSkärmdump från SBAB:s Bolånekalkylen

Se till att du har råd både nu och i framtiden

13 860 kr är olika mycket pengar för olika personer. Om man funderar på att köpa ett hus är det inte osannolikt att man är två stycken som ska flytta in tillsammans och då har man troligen även två inkomster och kan dela på kostnaden. I så fall är förmodligen 13 860 kr även en ok månadskostnad för boende. Steg ett när man tittar på olika bostäder att köpa är att göra någon uträkning av det här slaget för att se att man har råd att betala så mycket som det kostar varje månad.

Steg två dock är faktiskt lika viktigt. Det är att se vad kostnaderna kan tänkas hamna på i framtiden. Ifall du väljer rörlig ränta på ditt bolån, som är den vanligaste alternativet, så måste du även vara beredd på att den rör på sig. Eftersom att vi idag ligger på en bottennivå är det troligen också bara ett håll som räntan kan röra sig på och det är uppåt.

Om några år kan räntan mycket väl vara på väg upp på allvar igen om inom ytterligare några år kan den ligga på 3-4 % istället för 1,69 % som den gör nu. Det är viktigt att du inte bara kollar hur mycket din månadskostnad skulle bli just nu utan att du även kollar vad den skulle bli med en ränta som är två eller tre procentenheter högre än idag. Det är ganska säkert att vi förr eller senare kommer till ett läge när räntan blir så hög och även då måste du ju ha råd att betala boendekostnaderna.

I vårt exempel stiger boendekostnaderna med ca 1800 – 1900 kr per procentenhet som räntan går upp om man räknar på både bolånet och det privatlån man behöver ta för att täcka upp 10 % av bostadens kostnad. Om du idag skulle behöva betala 13 860 kr varje månad för ditt hus så skulle det kosta 17 491 kr istället ifall räntan gick upp med två procent.

Det är en ökning med ca 3 600 kr varje månad som du måste klara av. Ifall du inte direkt räknar med att få några extra inkomster framöver så blir det en extra kostnad som måste rymmas inom din nuvarande budget. När du väljer bostad ska du alltså inte titta på dagens ränta, eftersom den är så låg, utan du ska titta på en ränta som är kanske fyra procent högre och se vad kostnaden hamnar på då. Det är den månadskostnaden du bör ha råd med redan nu för att bostaden du kollar på ska vara tillräckligt billig för att du ska köpa den.

Amorteringskrav och andra hårdare krav i framtiden

Har du redan nu börjat känna lite oro inför hur dyrt boendet kan bli i framtiden när räntan börjar gå upp igen? Då ska du inte heller glömma bort att det kan tänkas komma en del nya krav på dig som vill låna till bostad.

För det första är amorteringskravet på gång igen. Tanken där är helt enkelt att man måste amortera på sitt lån ner till en viss procent och i en viss takt varje år. Det går alltså inte att som många gör nu köra utan amortering och bara ha ränta. Om man tvingas amortera blir månadskostnaden givetvis högre än om man skulle låta bli.

Andra åtgärder som kan tänkas vara på väg är en minskning av ränteavdragen som man får göra på lån. De är nu på 30 % men kan tänkas bli mindre framöver för att folk ska låna mer måttligt. Det gör också att ditt lån blir dyrare varje månad eftersom du får göra mindre avdrag.

Slutligen kan det även tänkas komma ett tak för hur stort lån du får ha i förhållande till din inkomst. Det kanske inte alltid är ett problem eftersom du ändå kommer att begränsas av din inkomst när du undersöker hur dyr en bostad kan vara för att du ska ha råd, men det kan ha inverkan på vissa bostadsköp, speciellt i storstäder där det är extra dyrt.

Att binda sitt bolån

Ett alternativ som alltid finns är att binda sitt bolån istället för att ha rörlig ränta. Tanken är att du då alltid ska ha koll på hur mycket du måste betala varje månad för bostaden, eftersom räntan inte rör på sig under tiden den är bunden. Du kan binda på 1 – 10 år normalt och hur du väljer här kan så klart bero på vad du tror om framtiden.

Om vi exempelvis tänker oss att vi tror att dagens låga reporänta kommer ligga kvar i ett år till åtminstone så kanske vi idag tycker att det känns onödigt att binda sitt bolån. För räntan för bundet lån är klart högre än rörlig ränta. Men om vi räknade med att reporäntan och boräntorna skulle börja gå upp ganska snart kunde vi välja att binda lånet nu för att säkra en hyfsat låg ränta under en längre period.

Om man idag skulle vilja binda sin ränta på tio år så skulle det innebära en ränta på 3,53 % istället för 1,69 %. Det skulle även innebära att din månadskostnad blir 16 806 kr istället för 13 860 kr. Du får alltså betala ungefär 3 000 kr i månaden extra för denna ”säkerhet”. Fördelen är dock istället att du inte behöver oroa dig för att räntan går upp över 3,53 % de närmaste tio åren.

Du får alltså en högre månadskostnad så länge den rörliga räntan är lägre än vad du har bundit din ränta på men en lägre räntan senare om den rörliga räntan skulle gå förbi vad du har bundit din ränta på. Tittar man historiskt så är det i längden billigare att ha rörlig ränta än att binda upp den, men det finns lägen när det kan löna sig och det är även en liten större säkerhet.

De flesta satsar på att ha rörlig ränta och det är ett bra alternativ men då får man som sagt inte heller glömma att spara pengar för de tider när räntan går upp. Det gäller att man vet att man klarar av ett högre ränteläge och att man har buffertsparande som finns där som stöd ifall det blir hög ränta i framtiden.

Lärdomar och tankar

Det är lätt att man bara ser det som är rakt framför näsan. Man ser ett fint hus och man räknar förhoppningsvis på om det finns tillräckligt med pengar varje månad för att köpa det. Men man ska som sagt inte bara tänka på hur det är idag utan även hur det kan tänkas vara imorgon.

Vi vet att ränteläget är väldigt lågt just nu och det är rimligt och troligt att reporäntan och boräntorna kommer att stiga sakta men säkert inom några år. Vi kan givetvis inte säga rakt av vad nivån hamnar på framöver men vi måste ändå räkna lite högt för att ha en buffert.

Just bufferten är viktig. Om du väljer att ha rörlig ränta på ditt lån ska du alltid se till att räkna med en högre ränta, gärna 5-6 %. När räntan ligger på låga 1,69 % så är då tanken att du ändå ska ta resterande belopp som det hade kostat med t ex 5 % ränta och lägga undan dem i ett buffertsparande. Det är pengar som du sedan kan använda för att betala för boendet när räntan faktiskt blir hög i framtiden.

Var realistisk när du kollar på bostäder och räkna gärna lite högt när du räknar på kostnader osv. Det är bättre att du köper ett lite billigare hus och sedan får lite mer pengar över än du hade tänkt än att du köper ett hus som är lite för dyrt och sedan har problem att få det att gå runt varje månad.

Glöm inte att boräntorna just nu är på rekordlåga nivåer och att bostadsmarknaden dessutom är upptrissad. Det finns en risk att du köper ett hus som idag är dyrare än det normalt hade varit samtidigt som räntan stiger och gör det dyrare varje månad. Jag vill inte säga åt dig att vänta med att köpa bostad om du verkligen vill, men tänk till och räkna en extra gång innan du gör ditt val.

Nyårslöften för privatekonomin 2016

Rösta gärna på något i ”Månadens fråga” till vänster under menyn! Det tar bara några sekunder och ger lite intressant info till alla besökare. Tack!

Ännu ett år har svept förbi och det känns som att det gick fort, som vanligt. Ser man till vad som har hänt i världen och i Sverige så har väl det här året varit lite sådär. Det har hänt en del dåliga och tråkiga saker så som terroristattentat i Paris, Greklandskrisen, stora flyktingströmmar till Europa bort från hemska IS och så vidare.

På ett ekonomiskt plan har väl inte året varit någon höjdare heller. Greklandskrisen har som sagt påverkat Europas och Sveriges ekonomi en hel del. Volkswagen och deras härva med fejkade mätningar av utsläppen drog ner börser både här och där. Andra händelser, av både ekonomiskt och politiskt ursprung, har också varit med och hämmat den ekonomiska tillväxten.

Svenska börsen har inte varit mycket att hurra för rent allmänt. Det har gått upp och ner, fram och tillbaka, och när man börjat hoppas att den skulle återhämta sig och bli stabil igen så bara vände den och började ytterligare en nedgång. För den som investerat i aktier eller fonder har det helt klart varit lite frustrerande.

Mitt år privat har dock varit bra, om man bortser från att mina investeringar inte direkt har gått lika bra som jag hoppades. Om jag tittar på andra aspekter av livet så har det sett lite ljusare ut då jag t ex har förlovat mig under hösten. När jag ser tillbaka på året så ser jag givetvis ett turbulent börsår och en turbulent världsekonomi, men jag ser också många bra stunder i privatlivet.

Sammanfatta det ekonomiska året som gått och planera framtiden

Om jag väljer att titta på det ekonomiska så har det huvudsakligen inneburit att mina investeringar, som mestadels finns i fonder i dagsläget, har varit lite skakiga totalt sett. Det har inte varit jättedåligt men helt klart inte bra heller. Men nu är det dags för ett nytt år och då är det logiskt att försöka blicka framåt.

Jag ska givetvis titta tillbaka på året som har gått och försöka dra slutsatser utifrån det. Vad har varit dåligt, vad har varit bra, varför har det varit dåligt eller bra och vad ska jag göra annorlunda och förbättra inför nästa år? Det finns ganska många frågor att ställa sig. Att ta sig tid att analysera hur man har klarat sig och skälen till positiva och negativa saker är viktigt eftersom det ger dig information som hjälper dig att ta rätt beslut i framtiden.

Det är dock väldigt bra att du börjar planera framåt, inför 2016, och försöker få bra ordning på din privatekonomi. Alla har vi olika saker som vi behöver jobba på eller som behöver lite extra omsorg och därför kan jag inte ge några konkreta råd om vad du bör fokusera på inför nya året. Jag kan bara fundera över vad jag själv bör göra.

Mina ekonomiska nyårslöften för 2016

När jag blickar framåt och funderar över 2016 så försöker jag komma på vad som kommer att vara nyckelbitarna i min egen ekonomi det här kommande året. Vad är det som blir avgörande för just mig? Vad kan jag göra bättre och vad ska jag tänka på?

Det som är viktigt för mig kanske inte är lika viktigt för dig som läser. Det beror mycket på din situation och vad som komma skall under 2016. För min del handlar det om en del lite mer allmänna saker och ett par väldigt specifika saker.

De allmänna sakerna är sådant som alla bör fundera på. Jag har som mål att bättra på mitt sparande – både långsiktiga sparandet och buffertsparandet – så att jag känner en större ekonomisk trygghet och känner att jag har pengar inför framtiden till sådant som jag vill eller behöver göra. Exakt hur jag ska genomföra detta är något jag måste fundera igenom. T ex kanske jag kan spara in pengar på något annat och lägga dessa på sparande.

Jag vill också se över mina investeringar och se så att jag är nöjd med var pengarna är placerade. Efter förra årets dåliga börsår skulle jag verkligen vilja att det här året blev riktigt bra, men då kanske man också måste vara lite aktiv. Jag tror att nästa år rent allmänt kommer att vara bättre på aktiemarknaden men man bör givetvis inte bara förlita sig på att marknaden kommer att vara starkare, utan även själv fundera på hur man kan optimera sina chanser.

Slutligen vill jag bli bättre på att ha koll på utgifterna och få en lite bättre balans där så att jag inte slösar bort onödiga pengar. Det kräver nog att jag gör en allmän genomgång av min budget och kollar igenom olika utgifter så som försäkringar, elavtal och annat för att hitta eventuella saker att spara in pengar på. Lite mer specifikt skulle jag även vilja titta närmare på matkostnaderna och fixa ett lite mer strukturerat system för hur jag och min sambo handlar mat och delar på matkostnaderna. Det känn som att vi skulle må bra av att ha lite bättre koll på exakt hur mycket pengar vi gör av med på mat.

Mer specifika saker som påverkar just min privatekonomi

En sak som är unik för just mig är att jag ska bosätta mig i Spanien under tre månader nu till våren medan min sambo har sin praktik där. Jag får äran att göra henne sällskap där nere, vilket lyckligtvis fungerar för mig eftersom jag driver ett eget företag och kan arbeta från lite var som helst. Att flytta iväg till ett annat land en period har dock en del ekonomiska konsekvenser och dem vill jag gärna få lite bättre koll på.

Själva flytten skapar en del nya kostnader i form av boende i Spanien plus alla fasta kostnader där så som el, vatten, internet, mat och liknande. Självklart vill man ha det trevligt när man är i Spanien (med tanke på att det känns lite som en lång semester – även om det inte kommer vara någon direkt ledighet från jobbet medan vi är där) men det gäller att hitta en bra balans mellan lyx och alla kostnader som uppstår när man är utomlands.

Jag sätter upp som mål för början av året att försöka hitta ett prisvärt boende och att räkna på de olika kostnaderna för den här utlandsvistelsen så att jag och min sambo har råd att göra detta utan att vår ekonomi blir för ansträngd totalt. Vi har givetvis kvar ganska många av våra normala utgifter här hemma i Sverige även när vi är iväg i Spanien och då känns det extra viktigt att ha bra koll, så att man inte hamnar i en situation där pengarna inte räcker till.

Nästa sak som är lite mer specifik för mig är att min sambo efter sommaren troligen kommer försöka hitta sitt första heltidsjobb efter studierna. Det innebär förmodligen två saker. För det första kommer hon få en riktig inkomst istället för att vara en fattig student. Det är givetvis trevligt för vår gemensamma ekonomi eftersom att vi kan fördela hushållskostnaderna lite mer jämnt då istället och även få mer pengar över i slutet på månaden.

Den andra delen av detta är att vi troligen kommer flytta i samband med att hon hittar sitt jobb. Vi har ingen aning om vart vi ska flytta i dagsläget eller var hon kan tänkas få jobb osv, men det spelar kanske inte så stor roll. Den stora grejen är att vi ska flytta rent allmänt.

Flytten i sig innebär ganska stora förändringar ekonomiskt. Vad för boende kommer vi hitta, hur mycket kommer det att kosta, vilka extra kostnader tillkommer utöver vad vi är vana vid osv? Om vi skulle flytta till ett hus är det ganska stor skillnad från att bo i lägenhet, som vi gör nu. Det krävs en hel del funderingar både på finansiering av köp av boende och de fasta kostnaderna.

Av det här skälet är ett av mina löften till mig själv att börja planera hela den här grejen med ny bostad i god tid och att försöka förbereda mig så gott det går. Givetvis kan det behövas pengar till kontantinsats osv om vi ska köpa ett hus, så det är något att fundera på. Det är en sak som man gärna behöver börja tänka på i god tid. Sen behöver man även fundera på hur stora boendekostnader man egentligen skulle ha råd med inom sin budget i dagsläget.

Liten sammanfattning

Vad man ska fundera på inför 2016 är som sagt väldigt personligt. Vissa saker som att göra en budgetgenomgång och se över sina utgifter är något som alla med fördel kan och bör göra. Sedan får man försöka fundera över vilka svagheter man har i sin ekonomi och vad man vill jobba på och förbättra.

Utöver det finns det alltid mer specifika saker som kan komma att påverka ekonomisk. Om du planerar att göra några förändringar under året som kan påverka ekonomin har du kanske där en del saker du behöver fundera över. T ex om du tänker dig att köpa en ny bil, en ny bostad, byta jobb eller liknande. Det är då en fördel att fundera lite på detta i god tid och att se till att man planerar ekonomin tillsammans med övriga saker.

För min del handlar det mycket om att försöka räkna ut hur mycket min ekonomi klarar av och vad jag kan och inte kan göra med de pengar jag tjänar. Det blir lite extra intressant eftersom att vi är två – för då måste jag fundera på vad vår gemensamma ekonomi klarar av och vad som händer när min sambo får ett riktigt jobb osv. Även om det kan låta som en tråkig grej att fundera över sina ekonomiska begränsningar så är det inte alls så illa. Det ger istället möjligheten att få ut max av det man har.

Näthandeln större del av julhandeln

Rösta gärna på något i ”Månadens fråga” till vänster under menyn! Det tar bara några sekunder och ger lite intressant info till alla besökare. Tack!

Julhandeln är i full gång nu. Det är inte mer än 22 dagar kvar till julafton och i fredags var det ”Black Friday” och i måndags ”Cyber Monday” som båda är stora shoppingdagar med rea-priser. Jag har själv börjat köpa en del julklappar redan, även om jag fortfarande har en del kvar att köpa. Men det känns väl inte riktigt som jul om man inte stressköper de sista grejerna några dagar innan julafton?

Under ett antal år nu så har det blivit mer och mer handel på Internet och det är väl kanske inte så konstigt att även julhandeln sker till stor del på nätet nu för tiden. Det är så pass smidigt att handla på nätet och det finns fler butiker att välja mellan. Ofta kan även priserna pressas lite på nätet jämfört med i vanliga fysiska butiker, t ex tack vare att man slipper hyra en centralt belägen lokal för butiken och kan hålla kostnaden för de anställda nere.

Det känns som att flera och fler personer även börjat lita mer på näthandeln nu än tidigare. När det var ett nyare fenomen så fanns det även fler skeptiker, speciellt kanske bland de lite äldre, som tyckte att det kändes riskabelt att handla på nätet och att ge ut sitt kreditkortsnummer på Internet. Detta har nog blivit klart bättre i och med att näthandel blivit något allmänt accepterat. Det finns så många stora butiker som har gott rykte att man enkelt kan fixa sin julshopping utan att behöva handla från de mindre och mer osäkra butikerna.

Personligen har jag inte haft något större problem med att våga handla på nätet. Om det är så att jag hittar någon lite mindre eller mer okänd butik så kan jag ibland kolla upp dem genom att söka på butikens namn och försöka hitta lite omdömen osv. Ifall det låter tveksamt så fortsätter jag leta efter någon bättre butik. I övrigt känner jag ingen rädsla över att göra inköp via Internet.

Det som kan vara nackdelen är när man handlar saker som man inte riktigt vet hur de är, t ex med kläder och skor där man inte vet passformen helt hundra förrän man har provat. Det går ju givetvis att prova något i en vanlig butik och sedan försöka hitta exakt samma online till ett bättre pris, men det går ju inte alltid heller. Många butiker har gratis returer och det är ju en bra grej som delvis eliminerar problemen med storlekar och sådant, även om man får det lilla jobbet med att gå och skicka tillbaka sådant som inte var så bra.

Julhandel på nätet väntas slå rekord

Det har skrivits flera artiklar om att julhandeln på nätet troligen kommer slå rekord i år. Ungefärliga uppskattningar säger att näthandeln kommer att omsätta någonstans runt 34 miljarder kronor i år, vilket är en fin ökning på ca 5 procent jämfört med förra året samma period.

Några av skälen till att e-handeln ökar tros vara t ex att fler handlar saker direkt via mobiltelefonen plus att fler äldre även har börjat ta till sig näthandel i större utsträckning. Just det som jag nämnde tidigare med att folk som tidigare var skeptiska mer och mer börjar testa att handla på nätet är troligen en ganska viktig faktor.

Det som säljer allra bäst på nätet verkar vara smartphones och surfplattor, vilket kanske inte är så konstigt då det eventuellt går att spara en slant genom att köpa dessa saker online plus att det är två produkter som det rent allmänt säljs väldigt mycket av.

Något annat som också är lite intressant är att folk verkar ha börjat med sin julhandel lite tidigare i år. Läste en annan artikel om att många faktiskt har börjat köpa saker inför jul tidigare än vanligt. Det kanske inte bara gäller för i år utan det är en lite mer allmän trend. Dock tror jag att de som handlar mycket på nätet också generellt är bättre på att börja i god tid.

Ett av skälen till denna tanke är att näthandel är lite annorlunda jämfört med att handla i vanliga butiker. Det handlar mer om att söka efter något specifikt som man vill köpa och att jämföra priser och leta efter bästa alternativet. Det är inte lika spontant utan lite mer planerat. Dessutom tänker nog ganska många av de som köper på nätet att man måste räkna in leveranstiden och att man vill beställa saker i god tid, så att det inte blir så dumt att det inte hinner komma innan jul.

Ett annat skäl till att julhandeln tidigareläggs är säkerligen det här med Black Friday. Hela helgen efter Black Friday och även måndagen var det reapriser och shoppingyra och då blir det givetvis många som börjar köpa sina julklappar redan då, eftersom det är trevligt att kunna spara en slant. Även jag handlade lite julklappar och kunde spara in 20 – 25 % på ett flertal av de saker som jag köpte.

Lite bra tips för dig som vill fixa julhandeln på nätet

Jag köper inte alla mina saker på nätet normalt och det beror nog på flera olika saker. För det första är det lite tradition på något vis att strosa på stan och titta i butiker och göra lite julshopping där. Det vill man liksom inte missa eftersom det är mysigt. Sen är det inte alltid saker och ting är billigare på nätet och det här med pris är ju en av de stora skälen till varför folk gillar att handla där istället för i vanliga butiker.

Jag har några ganska bra tips till dig på saker som jag tycker att du bör tänka på när du handlar på nätet, inför jul framför allt men egentligen alltid när du handlar på nätet. Det är saker som jag själv har upplevt är viktigt eller som jag har fått tips om på annat vis.

1. Om det är en julklapp du handlar, kolla upp att det finns möjlighet till öppet köp eller retur även efter jul. Detta gäller givetvis även när du handlar i vanliga butiker, men eftersom man kanske ofta köper julklappar på nätet tidigare än man skulle gjort i vanlig butik kan det vara extra viktigt att kolla upp att mottagaren av julklappen har möjlighet att skicka tillbaka varan ifall personen av något skäl inte skulle vara nöjd. T ex är detta viktigt med kläder och sådant där man inte vet storleken riktigt i förväg.

2. Ifall du hittar en butik du inte har koll på sedan tidigare, t ex en ny butik eller någon som är lite mindre, är det alltid bra att kolla upp den lite snabbt. Du kan söka på butikens namn i t ex Google och även söka på namnet + ”betyg”, ”recension” eller ”omdöme” för att se om andra har betygsatt just den butiken tidigare. Ifall den har fått låga betyg eller dåliga omdömen är det bara att undvika.

3. Tänk på leveranstiden och var ute i lite extra god tid när du beställer. Om du vill ha din pryl innan jul och hinna slå in den och lägga den under granen i god tid så bör du även beställa med lite extra marginal. Kolla leveranstiden hos den butik du vill handla hos och räkna dessutom med att det kan ta några dagar längre än vad det står. Det är bättre att ta det säkra före det osäkra och ha lite extra marginaler med tanke på att postgången kan vara lite slö inför jul och att misstag sker ibland.

4. Använd gärna jämförelsesidor så som Pricerunner, Prisjakt eller Kelkoo. Det funkar allra bäst om du vet lite mer exakt vad du ska ha för produkt, t ex om du ska köpa en mobiltelefon eller liknande och redan har valt ut modellen. Då kan du söka på exakt den sak du vill ha och se vad olika butiker tar för just den – och välja den billigaste. Det går givetvis även att surfa runt lite mer allmänt på sådana sidor om man föredrar det.

5. Tänk på att du alltid har 14 dagars total ångerrätt enligt Distansavtalslagen. Du har alltså alltid rätt att ångra ditt köp och skicka tillbaka varan inom 14 dagar efter ditt köp. Ingen kan neka dig denna rätt eftersom den finns skriven i lagen. Det är alltså i princip ett garanterat öppet köp, men kräver givetvis att du inte har öppnat slutna förpackningar eller använt produkten osv. Det finns dock inget som säger att du nödvändigtvis ska få ersättning för kostnaden för returfrakten.

6. Glöm inte bort fraktkostnaden när du jämför priser med butiker på stan. Om du funderar på ifall det är billigare att köpa något på nätet jämfört med att köpa det i en vanlig butik så ska du inte glömma bort att lägga till frakten till priset när du gör din jämförelse. Vissa saker kan ha en fraktkostnad som gör att det inte blir helt prisvärt att köpa det online. Saker som drabbas mest av detta brukar vara små och billiga saker just eftersom skillnaderna är så små. Det kan givetvis även påverka priset på stora och tunga saker som kostar mycket i frakt.