Jag ser över mitt långsiktiga sparande

Eftersom det är nytt år och nya tag har jag börjat se över min ekonomi, t ex genom att göra en budget och se över lite kostnader osv. Detta har jag berättat om i tidigare inlägg här i bloggen. En sak jag bestämde mig för i samband med detta var att jag skulle bli bättre på att lägga undan pengar på långsiktigt sparande och på att förvalta mitt långsiktiga sparande så att det blir en vettig avkastning på pengarna.

Jag vill börja med att säga att jag inte har några jättestora inkomster och därför i dagsläget inte heller kan lägga undan så mycket på långsiktigt sparande varje månad. Just nu har jag satt i min budget att jag vill lägga undan 1000 kr varje månad som ska investeras långsiktigt, 1000 kr som ska sparas lite mer kortsiktigt (till sådant jag vill köpa eller göra under året t ex) och 500 kr till buffertsparande.

Min tanke här är att jag egentligen vill lägga undan så mycket jag kan på långsiktigt sparande, men eftersom min inkomst inte är så hög nu och jag betalar en större del av min och min sambos gemensamma kostnader så blir det inte några större summor över. Det viktiga är dock egentligen inte exakt hur mycket man sparar utan ATT man sparar något i alla fall.

Jag har t ex pratat ganska mycket om sparande rent allmänt med min sambo, som är student, och hon bestämde sig plötsligt för att börja lägga undan 250 kr i månaden. Det är ju inga stora summor heller men det är åtminstone ett sparande och det gör skillnad i längden. Hon jobbar extra, vilket gör att hon kan få en extra slant utöver CSN, och det gör ganska mycket skillnad när det gäller sparpengar. Som student är det ju annars svårt att få pengar över till sådant.

Bestäm hur mycket du ska lägga undan

Steg 1 är att bestämma hur mycket man vill lägga på långsiktigt sparande. Det kortsiktiga sparandet är enligt mig inte lika viktigt. Det är huvudsakligen sparande till sådant man vill göra för skojs skull eller saker man vill köpa. Ifall det är något väldigt viktigt man sparar till så är det givetvis klart viktigare – t ex om man vill köpa en ny tvättmaskin eller annan pryl som man verkligen behöver. Ifall man bara sparar till nöjen är det dock sekundärt och då tycker jag att man i första hand bör se till att ha ett hyfsat långsiktigt sparande och så får man se lite vad som blir över.

För att avgöra hur mycket man kan lägga på långsiktigt sparande måste man börja med att göra en ordentligt budget, vilket jag pratat om i ett annat inlägg. Då får man fram hur mycket pengar man har att röra sig med. Det man vill lägga undan pengar till i första hand är buffertsparande och sen långsiktigt sparande och sedan kortsiktigt sparande till viktiga prylar och sist kortsiktigt sparande till nöjen och sådant man inte egentligen behöver.

Hur ska du investera dina pengar långsiktigt?

Nästa steg när man vet lite hur mycket man vill spara är att bestämma hur man ska spara dem. Mitt val har fallit på ett investeringssparkonto (ISK) och på lite olika aktiefonder. Jag tänker inte säga att detta är det enda sättet och det jag skriver framöver kommer bara vara enligt hur jag själv tänker, så det finns inga garantier att det är bästa sättet eller att ni kommer att bli rika på att göra likadant. Detta är endast mina personliga tankar och hur jag valt att lägga upp det just nu.

Investeringssparkonto rätt väg att gå

Jag har skrivit tidigare om investeringssparkontot också. Det är en slags plattform för investeringar i vilket man kan köpa och äga t ex aktier, fonder och andra värdepapper. Skillnaden från att ha pengarna på ett vanligt fondkonto är att du i vanliga fall får skatta 30 procent av vinsten på dina investeringar men med ett ISK betalar du varje år ett schablonbelopp i skatt. Du betalar detta belopp varje sig du tjänat pengar eller ej. Principen är samma som i en kapitalförsäkring.

Schablonskatten baseras på föregående års statslåneränta. Denna ränta påverkas i sin tur av reporäntan vilket gör att den just nu är väldigt låg. Detta innebär också att ISK får en väldigt låg skatt i år och troligen ännu lägre nästa år (och sen några år framöver?). Det är alltså klart bättre att betala denna skatt än den vanliga skatten på 30 procent på vinsten. Detta är ett av skälen till att investeringssparkontot lockade mig. Det andra skälet är att man inte behöver deklarera vinster och förluster varje gång man säljer aktier eller fonder.

Att välja fonder på längre sikt

Fonder är givetvis inte enda vägen att gå för sitt långsiktiga sparande men det är ett bra alternativ och man kan så ett ganska stabilt och hyfsat säkert sparande på detta vis. Det man måste tänka på är att man ska investera sina pengar på minst några år framåt, kanske till och med 10 år eller 20 år. Det långsiktiga sparande ska vara långsiktigt och du får inte hetsa upp dig utan låta dina fonder göra jobbet över lite längre tid.

Att välja fonder är inte helt lätt många gånger. Vilka fonder är bra, vilka har hög risk och låg risk, vilka kan man köpa och sen låta vara ifred i många år utan att egentligen behöva oroa sig? Jag är långt ifrån proffs på sparande och fonder så jag försöker snappa upp tips från dem som kan bättre. Jag följer t ex Avanzas sparekonom Claes Hemberg och låter hans tips guida mig.

Något som jag har insett är dock att man inte ska betala en massa onödiga avgifter för sina fonder. De flesta betalar troligen alldeles för höga avgifter i förhållande till vad de får. T ex hörde jag nyligen att svensken i genomsnitt betalar 1,6 procent i avgift för sina fonder. Detta var troligen sant för mig också då jag hade några olika fonder sedan tidigare som bara legat kvar exakt som de är och där var avgiften på några så höga som 1,75 %.

Det finns idag flera bra fonder med riktigt bra avkastning som bara kostar 0,2 – 0,5 % i avgift, vilket är ganska mycket bättre än 1,6 %. Mitt tips är att titta på fonder som har en låg avgift och välja sådana om möjligt. De dyra fonderna är ofta de som ska vara aktivt förvaltade och då ska man även förvänta sig en högre avkastning än från så kallade indexfonder, som brukar vara billigare. Indexfonderna har ingen aktiv förvaltning utan är tänkta att mer följa index för en viss aktiemarknad / börs och det brukar generellt ge bra avkastning bara det.

Mina fondval – gör vad du vill med informationen

Jag säger återigen att jag egentligen nu inte tipsar er om att köpa samma fonder som jag har valt, utan det är helt ert eget val. Gör lite research och välj fonder som ni tror på. Mina fonder har jag huvudsakligen valt utifrån tips från Claes Hemberg (som sagt sparekonom på Avanza) och hans blogg (speciellt ett inlägg om enkla fondportföljen).

Jag har valt att lägga ca 50 % av mitt långsiktiga sparande i DNB Global Indeks, en global aktiefond som investerar i aktier från hela världen. Jag har sedan ca 20 % i SPP Aktiefond Sverige vilken investerar i huvudsakligen svenska aktier och som försöker följa utvecklingen på den svenska aktiemarknaden. Även 20 % i SPP Aktiefond USA som gör i princip samma sak med den amerikanska aktiemarknaden. Slutligen även 10 % i Swedbank Robur Indexfond Asien som försöker följa index på den asiatiska marknaden (exklusive Japan).

Skälen till mina val är att jag i grunden vill ha en stabil och ganska säker utveckling utan allt för mycket risk. En global aktiefond förlitar sig inte på någon specifik aktiemarknad utan hela världens marknad, så den känns ganska säker. Det var även Claes Hembergs stora tips där han tycker man kan investera 60 % eller mer och låta pengarna ligga i 3 – 99 år (även om 99 år känns osannolikt). En Sverigefond känns bra då jag tror på den svenska aktiemarknaden rent allmänt och SPP:s fond har gått bra och är dessutom väldigt billig.

Efter det har jag satsat på ett par fonder som ”folket” föreslår. Detta är de läsare som berättade hur de själva valt att investera sina pengar när Hemberg frågade dem. De hade valt SPP Aktiefond USA som en ganska stabil fond, vilken jobbar mot principen att USA:s aktiemarknad i längden kommer vara väldigt bra. Den sista fonden är ett val jag gjorde för att jag tror på Asien just nu och t ex går Indien väldigt bra. Jag är lite för feg för att satsa direkt på en Indienfond, även om dessa säkert är bra alternativ, så jag kör lite safe med en mer allmän fond. Detta också på rekommendation från ”folket”.

Billiga fonder i fokus

Något som var väldigt viktigt när jag valde fonder var att de var billiga. Det ska givetvis inte vara så att man väljer billiga fonder som är dåliga bara för att de är billiga, men det finns många fonder som både bra och billiga. Man kan titta på vilket betyg fonden har fått från t ex Morningstar (och då ska den gärna ha 4 eller 5 stjärnor) och sen kan man själv se utvecklingen de senaste åren.

Det finns även något som heter Normanbelopp nu för tiden som är ett belopp där kostnaden för förvaltningen beräknas för ett månadssparande på 1 000 kr under 10 år. Detta står sedan i förhållande till hur bra fonden har gått. Själva uträkningen är lite lurig men poängen är att ju lägre beloppet är, ju bättre är det normalt. Det kan vara bra för att jämföra liknande fonder.

Alla fonder som jag valde var billiga – de kostade bara 0,2 % i förvaltningsavgift utom DNB Global som gick på 0,3 %. Detta är långt under snittet på 1,6 %, som jag tycker låter hemskt illa just nu. Speciellt med tanke på att även jag låg på de nivåerna tills för någon vecka sedan. Nu har jag dock börjat mitt nya sparande på ett konto med väldigt låg skatt (för närvarande) och med väldigt låg avgift på mina fonder. Detta kommer troligen att spara mig en hel del pengar över tid.

Nu ska sägas att jag har sålt några av mina gamla fonder och flyttat till mitt ISK, men jag har inte sålt alla. Jag har fortfarande kvar några på mitt gamla fondkonto och de kommer jag nog sälja senare under året. Ett tips som många sparekonomer ger är att man ska dela upp sina köp av t ex fonder under året för då riskerar man inte att köpa allt till ett dyrt pris och att fonderna sedan går ner. Sprider man ut det får man lite bra tider och lite dåliga tider och totalt brukar man tjäna på det jämfört med om man köper allt samtidigt. Det går nämligen inte att förutspå börsen, ens om man tror sig vara duktig på det.

Håll ut och kör på

Långsiktigt sparande är just långsiktigt. I år har jag fått lite av en nytändning när det gäller sparande och att få ordning på mina pengar och därför har jag nu blivit duktig och fixat ett ISK och köpt en del fonder osv. Jag går in nästan varje dag för att se vad som händer på mitt ISK – för att se om mina köp gått igenom men även för att kolla om fonderna har gått upp. Att sitta och kolla på hur fonderna går från dag till dag är dock ganska meningslöst då jag ändå inte ska ta ut pengarna de närmaste åren.

Man får inte hänga upp sig på för kort sikt, för då blir det mest jobbigt. Dessa pengar sparar man för framtiden – för pensionen, barnen, för att köpa hus om 5 år eller vad det nu kan vara. Det är inga pengar man ska tänka på mycket mer än att man ska ta hand om dem på bästa sätt. Väljer man att vara mer aktiv måste man givetvis se över sina fonder oftare och köpa och sälja beroende på vad man tror men annars kan man nöja sig med att göra en avstämning en gång i kvartalet och då se om man tror sig behöva ändra på några innehav.

Om man går in och ser att fonderna har gått ner en del så ska man inte bli nervös för detta heller. Man ska definitivt inte sälja. Man ska snarare då köpa mer istället, för de kommer med största sannolikhet gå upp igen om ett tag. Var inte orolig över kortsiktiga svängningar i börsen utan håll ut och fortsätt med insättningarna. På längre sikt kommer du få en bra avkastning om du har valt vettiga fonder.

Sedan ska man ju också fortsätta sätta in pengar på sitt ISK för att hålla igång sparandet. Just nu är det som sagt 1000 kr i månaden som ska sättas av till detta. Det går en automatisk överföring varje månad och för de pengarna köper jag bara mer andelar i de fonder jag nämnt ovan. Min fördelning kommer troligen även fortsatt vara ca 50 – 60 % i DNB Global och sen 15-20 % i SPP Aktiefond USA, 20 % SPP Aktiefond Sverige och 10 % Swedbank Robur Indexfond Asien.

Not. – Jag har inte blivit sponsrad av Avanza eller något sådant utan jag tycker bara att Claes Hemberg är bra, insatt och ligger på en bra nivå. Det känns som att han har bra tips för lite enklare sparare som mig, som inte vill vara speciellt aktiv och hålla på och byta fonder ofta. Jag bara berättar hur jag har gjort mina egna val, sen kan ni välja att göra era val på andra grunder eller ta en titt ni också.

Fixa budgeten som sambo

När man lever ensam och sköter om sin ekonomi helt själv är det, jag ska inte säga enkelt men, åtminstone lite mindre att tänka på än om man är flera i ett hushåll som delar på ansvaret. När man är sambo eller är i ett förhållande där man delar på utgifter och liknande är det i ofta ganska mycket som är samma men i vissa fall kan man behöva tänka efter lite extra.

Jag blev sambo förra året då min flickvän flyttade in och det har gått bra, till och med bättre än jag trodde att det skulle göra. Vi har hela tiden kört med separata ekonomier på så vis att vi inte lägger ihop våra pengar utan ansvarar för våra egna tillgångar och sedan delar vi på de utgifter som hör till sådant som vi båda utnyttjar.

Grundtanken är att när vi delar något lika så betalar vi även lika, t ex hyran, elen, tv och sådant. De utgifter som en av oss har som den andra inte är inblandad i får vi stå för själva. T ex betalar vi båda våra egna mobilabonnemang och jag har en bil som jag står för helt själv.

Eftersom min flickvän är student och har en begränsad inkomst så har jag tagit på mig att betala vissa räkningar själv trots att vi normalt skulle delat dem lika, t ex Internet och en del andra saker som jag hade fått betala själv i vilket fall som helst om jag hade bott ensam. I dagens blogginlägg ska jag dock försöka diskutera ur ett perspektiv där båda parterna betalar lika stora delar, helt enkelt för att det är ett lite mer användbart exempel.

Några olika sätt att dela upp ekonomin

Det finns inget som säger att man måste betala allt lika rakt av i en delad ekonomi. Det finns ett antal olika varianter som man kan köra på beroende på vad som känns mest lämpligt. Ni gör som ni själva tycker är bäst.

1. Dela allting lika rakt av – Ifall ni vill kan ni dela på alla utgifter rakt av hela tiden. Ni kan göra justeringar för sådant som ni inte båda använder, t ex kan ni betala era egna mobilabonnemang eller gymkort osv eftersom dessa inte har något med den andre att göra.

2. Dela procentuellt utifrån inkomst – Denna variant är bra ifall ni har olika stora inkomster. Ifall en av er tjänar mycket pengar och den andre inte tjänar så mycket kanske det känns orättvist att ni ska dela allting rakt av. Ni kan då räkna ut hur stor del var och en bör betala utifrån hur stor del av den gemensamma inkomster ni står för. Den som tjänar mycket får alltså då betala mer.

3. Er egen variant beroende på situation – Det finns många olika alternativ här. Om ni vill ha en delad ekonomi där ni slår ihop alla era inkomster och utgifter blir detta annorlunda om ni vill ha era ekonomier separata och sedan bara dela på utgifter. Bäst är att ni pratar igenom vad som känns bäst och hittar en lösning tillsammans som båda känner sig nöjda med.

Helst ska ni hitta en lösning där ingen känner sig lurad eller att han eller hon får betala mer än vad personen känner sig bekväm med. En bra regel är som jag sa tidigare att ni delar på kostnaden för sådana saker som ni båda utnyttjar ungefär lika mycket. Bra exempel är t ex hyra, vatten, tv, Internet osv. Ifall en av er utnyttjar något betydligt mer än den andre kan ni antingen bestämma att den personen ska betala hela den kostnaden eller att ni ska fördela det så att den personen betalar t ex 75 % och den andre bara 25 %.

Ifall ni är ett par och försöker reda ut det här med att dela hela eller vissa delar av sin ekonomi så kan det ibland uppstå kniviga situationer där man inte är överens eller där det blir diskussioner. Detta är givetvis inte direkt ovanligt och det man ska tänka på då är att försöka kommunicera så bra man kan med sin partner, vara öppen och ärlig och säga vad man känner. Behåll lugnet och diskutera på ett civiliserat sätt – för om man börjar bråka löser man sällan något.

Budget och budgetkalkyl

Jag brukar vilja skilja på budget och budgetkalkyl. Det jag menar med budget är en uppställning av hur man skulle vilja fördela sina pengar en vanlig månad – alltså i princip ett mål för hur man ska använda sina inkomster för att betala räkningar och andra utgifter och sparande etc. Sin budget använder man för att hålla ordning på sin ekonomi och för att kunna lägga upp en plan som funkar, där man har tillräckligt med pengar för att klara varje månad utan problem.

En budgetkalkyl är i mitt huvud istället en uppställning av befintliga inkomster och utgifter (t ex ett genomsnitt av sina utgifter de senaste tre månaderna) där man kan se hur mycket pengar som faktiskt kommer in och försvinner ut varje månad just nu. Detta är ett verktyg för att se hur ekonomin ser ut just nu, hur mycket pengar man har över och ifall det är något man behöver ändra på.

Man bör alltid börja med att göra en budgetkalkyl för att kolla sin nuvarande ekonomiska sits. Det är först när man har kollat upp vilka utgifter man har varje månad och hur mycket pengar man får över som man kan börja ställa upp en budget för hur man skulle vilja ha det. Man måste ha något att utgå från. När man vet hur mycket pengar man lägger på olika räkningar, mat, nöjen och allt sådant som man spenderar pengar på varje månad kan man titta på om man vill förändra något, t ex minska ner kostnader eller öka på sitt sparande.

Att skapa en budget när man delar ekonomi med någon

Det är givetvis enklast att försöka göra en budget tillsammans med den eller de som man delar hushåll med, men det är inget krav. Ifall den personen inte är intresserad kan du ta på dig ansvaret och göra allt själv, eller åtminstone göra en budget över de delar som du ansvarar för och ska betala.

Vi tänker oss, för enkelhetens skull, att du bor tillsammans med någon och att ni delar de flesta kostnader rakt av. Vissa saker delar ni inte på eftersom det är sådant som bara en av er utnyttjar, så som mobilabonnemang, Spotify och en bil som ägs av endast en person.

När du ska göra din budgetkalkyl i detta läge ska du börja med att föra in dina inkomster, för att se hur mycket pengar du har att jobba med varje månad. Därefter ska du börja lista alla utgifter du har. Du kan glömma bort för ett ögonblick att du ska dela vissa utgifter med någon annan. Finns det en utgift så skriv ner den.

Många saker är sådant som du inte betalar varje månad, t ex försäkringar, bilskatt, besök hos frisören eller tandläkaren osv, så det är lätt att man glömmer dem. Du ska dock försöka ta med dem ändå. Om du har en engångskostnad varje år kan du dela den på tolv för att få fram vad det kostar dig per månad.

När du har ställt upp alla poster och räknat ut hur mycket de kostar dig varje månad ska du börja göra markeringar vid de poster där du ska dela på kostnaden med din sambo. Ifall ni har bestämt att dela på dessa kostnader rakt av kan du helt enkelt dra bort hälften av summan så får du fram hur mycket just du ansvarar för att betala.

Räkna fram din del av kostnaden för allting som ni ska dela på. Ifall ni inte har tänkt att dela på alla saker rakt av så får du räkna ut din del av varje post utifrån hur många procent som ni har bestämt att du ska betala. Det kanske är 75 % eller bara 25 %. Det viktiga här är att ni är överens och att båda tycker att fördelningen är rättvis.

Avgör hur mycket du vill / kan spara

När du har gjort detta har du sparat in en del på dina utgifter. T ex kanske du har satt halva beloppet på tv, Internet, el, mat eller vad det nu kan vara. I detta läge är det förhoppningsvis en del pengar kvar varje månad, så att du har ett överskott. Ifall du inte har räknat in sparande i din budget innan – t ex för att du inte har sparat så mycket pengar tidigare – är det dags att fundera på detta nu.

Du kan själv avgöra hur mycket du vill spara. Det beror ju delvis på hur mycket pengar du har att röra dig med. Bäst är om du kan spara en del till långsiktigt sparande (t ex inför framtiden, till pension eller till ett husköp osv) och en del till kortsiktigt sparande (kanske en resa eller något annat som du vill köpa inom en inte allt för avlägsen framtid, så som en bil) plus att du försöker bygga på din buffert med lite buffertsparande.

Sparande är rent allmänt en viktig del av budgeten. Det är ingen bra idé att göra av med alla pengar varje månad, även om det är kul. Om du vill skapa dig en bra framtid med ekonomisk trygghet behövs ett sparande. Det möjliggör också en mängd olika trevliga saker längre fram – saker som du kan köpa eller göra. Ifall du har så höga utgifter varje månad att det inte finns några pengar kvar till sparande bör du se över din ekonomi för att dra ner på dina utgifter. Det är inte bra att ligga så nära gränsen. Om något skulle hända som ger dig högre kostnader eller längre inkomster så skulle du då plötsligt inte längre gå runt.

Prata ihop er om framtiden och planera

När man är sambo eller delar sitt liv med någon är det viktigt att man pratar ihop sig och samarbetar. Om man är ett par är detta nog extra viktigt eftersom man förmodligen gör väldigt många saker tillsammans. Till att börja med bör man försöka sätta ihop en gemensam plan för sin ekonomi. Även om ni har separata ekonomier kan det vara bra att synka med varandra så att ni inte har helt olika tankar och mål. Läs en massa bra tips om hur man bäst pratar pengar med sin partner.

Om en av er vill att ni ska åka på en gemensam resa till sommaren så är detta ju något som rör er båda. Om vi räknar med att båda två vill åka på denna resa (för det är väl ett krav för att det ska bli av) så måste ni ju båda börja spara pengar till den. I sådana fall är det kanske läge att se över hur mycket pengar som är rimligt att ni sätter undan till kortsiktigt sparande.

Märker ni att ni inte kan spara lika mycket – exempelvis kanske du kan spara 1000 kr i månaden och på så vis få ihop 7 000 kr tills dess ni ska åka men att din partner bara kan spara 500 kr i månaden och alltså bara får ihop 3 500 kr under samma period – måste ni ju anpassa er resa till detta. Det kanske inte kan bli ett lika fint hotell som du hade velat ha, om du nu inte är villig att betala en lite större del av resan ur egen plånbok.

Håll kanalerna öppna så att ekonomin inte blir ett problem

Det är inte bara såna här saker som är bra att prata om utan det handlar om i princip allting. Det kan även tänkas att ni är oense om vissa utgifter i hushållet. Så länge det är en utgift som bara en av er måste betala är det ju inte så farligt. Om du har ett dyrt mobilabonnemang är det t ex bara du själv som får lida för detta. Men ifall det handlar om något som ni delar måste ni ju även vara överens.

Exempelvis kanske du tycker att ni behöver väldigt snabbt Internet som koster 500 kr i månaden. Eftersom ni båda använder Internet ganska mycket är det rimligt att ni delar den kostnaden, men ifall din partner tycker att halvsnabbt Internet för 300 kr i månaden är mer än tillräckligt kan det ju uppstå en viss konflikt. Hur ni löser problemet är upp till er givetvis. Ni kan nedgradera till ett billigare Internet eller så kan du välja att betala mellanskillnaden mellan det snabba och det halvsnabba alternativet utöver din del.

Det viktigaste är inte exakt hur ni löser saker utan att ni löser dem. Glöm inte bort att ni är två som ska leva tillsammans och att ni kanske har olika tankar eller olika förutsättningar. Ifall du känner att du är den som har mindre pengar eller ifall du av något skäl känner dig obekväm med någon aspekt av ert ekonomiska samarbete måste du säga till. Försök undvika att klaga utan lägg fram det på ett trevligt och konkret sätt och med en bra förklaring till varför du tänker som du gör.

Börja året med en budgetgenomgång

När ett nytt år kör igång är det ofta man vill ”börja om” och starta på nytt. Det är skälet till att många kommer med nyårslöften om att bli bättre på det ena eller det andra och sätter upp mål för det kommande året. Början på ett nytt år är en bra tidpunkt just för att börja om och det gäller även för privatekonomin. Jag tänker under januari göra en genomgång av min ekonomi och uppdatera min budget och min allmänna plan när det gäller sparande – så jag tänkte att jag skulle skriva lite om det.

BudgetgenomgångDe flesta förstår nog vikten av att ha en budget av något slag och att ha koll på hur mycket pengar som kommer in i hushållet och hur mycket som går ut en genomsnittlig månad. En budget gör att man får koll på att man går plus varje månad och hur mycket man går plus, man får koll på hur mycket pengar man kan spara och vilka möjligheter man har att köpa saker eller att spendera pengar på annat man vill göra.

Även om de flesta nog vet att en budget är en smart idé är det inte alltid lika lätt att komma igång med en budgetuppställning och att få bättre kontroll på sina pengar. Just vid årsskiftet kan det tänkas vara lite enklare just eftersom man känner behovet av att ta börja ta lite mer ansvar och att förbättra sig själv och sitt liv en aning. Så kan åtminstone jag känna. Jag vill få bättre överblick över mitt sparande och få en bättre kontinuitet i min hantering av ekonomin.

Steg 1 – Se över pengaflödet och gör en budgetkalkyl

När man vill få lite bättre ordning på sin ekonomi är det första steget alltid att undersöka sina inkomster och utgifter och göra en förteckning. Du behöver veta hur mycket allting kostar en normal månad (i genomsnitt) och hur mycket pengar som kommer in i form av lön, bidrag, studielån eller vad man nu får sina pengar från.

Att göra en sån här uppställning är viktig av flera skäl. För det första vill man veta hur mycket pengar man har kvar varje månad efter att man har betalat alla räkningar, mat och sådant som man lägger pengar på en normal månad. När man vet det vet man hur mycket man har att röra sig med för att lägga undan till sparande och hur mycket man kan ha kul för, t ex gå på bio, festa eller resa osv.

Få koll på dina kostnader

Det andra skälet är att det är bra att göra en uppställning av sina kostnader då och då. Ofta gör man av med mer pengar än man tror varje månad. Det räcker inte att titta på sina räkningar en månad och säga ”Jaha, denna månad hade jag hyra, elräkning och mobiltelefon – det blir 5750 kr så sen mat för 2000 kr – alltså 7 750 kr för en månad”. Du måste räkna ut snittet för alla dina utgifter under ett år.

Vissa saker betalar man inte varje månad men det bör ändå delas upp på varje månad så att man inte räknar med att man har kvar pengar som faktiskt kommer att försvinna någon månad senare. Exempel på detta är t ex TV-licens, kanske vissa eller alla försäkringar, bilskatt och service av bilen (om detta sker årligen) osv. Det finns ganska många olika exempel man kan dra till med.

Ifall du betalar t ex TV-licensen så blir det 2076 kr delat på fyra delbetalningar. Delar man det så att man räknar in en del av avgiften varje månad blir det 173 kr. Du bör då alltså lägga till 173 kr som en utgift för TV-licens i din månadsbudget. Likadant gör du med andra kostnader som du har regelbundet varje år men som bara kommer sporadiskt under året. Gör man på detta vis blir det ofta en hel del mer i kostnader per månad, men det speglar också verkligheter bättre.

Ytterligare saker man ska se till att få med bland sina utgifter är sådana saker som man kanske inte alltid tänker på, t ex tvättmedel, tvål, dammsugarpåsar, skrivarpapper och allt vad det nu kan är som går åt men som inte ingår i den vanliga matkassan. Sådant brukar kanske inte vara jättedyrt per månad men om man lägger ihop alla dessa saker för ett år och delar på tolv så blir det ändå en slant.

Budgetkalkylen berättar hur ditt pengaflöde ser ut

När man skriver ner alla sina utgifter på detta vis får man en uppställning som visar hur mycket pengar som går åt i genomsnitt en vanlig månad. När du även skriver in dina inkomster (vilket ju brukar vara klart lättare att ha koll på) så får du reda på vad du får över varje månad. Denna siffra bör helt klart vara en ganska bra bit plus – speciellt med tanke på att du inte räknat in allmänna nöjen som du troligen lägger pengar på varje månad.

De pengar som du har över varje månad ska räcka till sparande av olika slag och även till nöjen. Eftersom att det är väldigt viktigt att spara pengar ska man lägga till poster för sparande innan man börjar kolla på vad som är över till nöjen. Det finns olika typer av sparande som alla har sin plats och som alla är viktiga på sitt vis. Jag ska gå in lite mer på sparande nedan.

Steg 2 – Lägg undan pengar till sparande

Att spara pengar är viktigt av många skäl. Sparande ger dig ekonomisk trygghet, det ger dig möjlighet att köpa de saker du vill köpa eller att lägga pengar på resor och annat som är roligt. Det bygger på dina sparpengar inför framtiden och ger dig möjligheter till ett bra och bekvämt liv, där du inte behöver oroa dig så mycket för pengar.

Det är ingen bra idé att i slutet av månaden försöka spara de pengar som är kvar på kontot, för det är sällan så mycket kvar. Bestäm istället direkt hur mycket du vill spara och lägg undan dessa pengar så fort de kommer in. Tänk på dem som en oundviklig utgift snarare än som pengar du har kvar – det är pengar du inte får använda helt enkelt.

Det viktigaste sparandet är buffertsparande. En buffert är pengar som finns sparade endast som en säkerhet ifall något oväntat skulle inträffa som gör att du får en stor utgift eller att du tappar inkomst. Dessa pengar ska man inte röra annat än när det är nödläge och du behöver pengar för att klara din vardag. Det är olika hur stor buffert man behöver och vill ha – ett vanligt tips är att man sparar undan en eller två månadslöner i buffert.

Kortsiktigt sparande är sparande med kortsiktiga mål. Det kan t ex vara ifall du har planer på att köpa något lite dyrare så som en ny bil, en tv eller kanske bara en fin jacka. Ofta är det svårt att ha råd till en sådan grej direkt utan man måste börja lägga undan pengar. Om man t ex vill ha en ny tv som kostar 10 000 kr så kan man lägga undan 2 000 kr varje månad till den och köpa den efter fem månader. Att spara ihop pengar till saker är mycket bättre än att köpa på avbetalning eller att låna för kunna köpa dem direkt eftersom man slipper extra avgifter och även risken att inte kunna betala.

För långsiktigt sparande har man en längre horisont och sparar t ex till pensionen eller till barnen eller inför framtiden helt enkelt. Här har man sällan några specifika mål för saker som man ska köpa men visst kan man sätta upp ett mål att man vill köpa ett sommarhus eller något fint om 5-7 år om man har lust.

Spara och investera dina pengarBeroende på typ av sparande finns det olika saker att göra med pengarna. Buffertpengar bör finnas lätt tillgängliga så att man kan använda dem direkt när det blir kris, så dem ska man inte binda upp i sparformer som har en lång bindningstid eller där avkastningen blir bäst på längre sikt. T ex kan man ha dem på ett sparkonto med vettig ränta (svårt idag tyvärr men man kan göra sitt bästa). Kortsiktigt sparande kan man välja lite beroende på vad som känns rätt – det går att spara pengarna på ett konto men det går även att investera i aktier eller fonder av rätt typ. Långsiktigt sparande kan med fördel investeras i lite säkrare fonder eller aktier som man räknar med att behålla en längre tid.

Övriga pengar kan du använda om du har lust

Troligen lägger du pengar på nöjen varje månad, det gör i alla fall jag. Det kan vara ett biobesök, en runda på krogen, något restaurangbesök någon kväll. Det kan även vara om man rest någonstans för att hälsa på en vän eller gjort något annat som kostar pengar som är frivilligt och som man lagt pengar på för att man vill snarare än för att man måste.

Utgifter av detta slaget bör du också ha med i din budgetkalkyl men eftersom det inte är tvingande kostnader så kan man med fördel lägga in dem efter att man har lagt in det andra. Eftersom du själv kan styra över hur mycket pengar som går åt till nöjen så får du helt enkelt nöja dig med att spendera så mycket pengar som du har kvar efter att du lagt undan dina sparpengar.

Kanske har du tidigare spenderat ganska mycket pengar varje månad på nöjen så att det inte blivit något kvar att spara men om du ska ordna upp din ekonomi och göra en bra budget så bör du se till att du lägger undan pengar till sparande först och nöjer dig med det som är kvar till roliga saker. Man ska givetvis inte leva sitt liv utan att göra några kul saker alls så man får hitta en viss balans mellan sparande och att unna sig saker, men tänk på att pengar som du sparar inte är förlorade utan de finns kvar till framtiden när du kanske har bättre nytta av dem.

Steg 3 – Städa upp i din ekonomi vid behov

När man sätter igång arbetet med att uppdatera sin budget och gå igenom sin ekonomi hittar man troligen ett flertal saker som är sämre. Du lägger troligen mer pengar på saker och ting än du trott och det kanske är så illa att det knappt går ihop sig. I ett sådant läge gäller det att ta sig i kragen för att hitta en bra lösning.

Ifall du sätter upp dina utgifter och är ärlig med dig själv när du gör detta så kanske du snabbt inser att du betalar för mycket för vissa saker. Klassiska exempel är cigaretter och snus men det finns så klart många andra saker också, så som restaurangbesök eller fika med kompisarna. Det kan även vara så att du har t ex Netflix fast du inte riktigt har råd eller att du prenumererar på en tidning som kanske är lite för dyr i förhållande till hur viktigt den är för din livskvalitet.

Jag sa ju tidigare att du bara kan använda de pengar som blir över till nöjen men det skadar inte att du ändå gör en liten uppställning för sig där du skriver ner hur mycket pengar du i dagsläget lägger på nöje och liknande saker. Det gör att du mycket enklare kan se ifall du spenderar för mycket på något speciellt. Först när man inser att man spenderar för mycket pengar på en viss grej kan man ju ta beslutet att dra ner på denna grej.

Spara in pengar där det går

Ifall du har en bra ekonomi och din inkomst är klart högre än dina utgifter så har du givetvis ett bra läge. Då kan du både spara pengar och unna dig saker varje månad. Det är givetvis olika hur bra ställt man har det så en del av er kanske kan behöva rensa bland utgifterna och försöka spara in lite pengar medan andra inte har detta bekymmer.

Få ordning på din ekonomi och städa upp utgifternaIfall du känner att du har behov av att minska dina utgifter kan du givetvis börja med att kolla på sådant som du själv kan styra över så som pengar till nöje, cigaretter, alkohol osv. Sådant får man låta bli om man inte har råd helt enkelt. Är det så pass illa att det knappt går runt varje månad om man bara betalar sina viktiga utgifter i stil med hyra, mat och andra räkningar så är det givetvis svårt att lägga undan pengar för sparande, så det får man i detta fall vänta med.

När du ska försöka dra ner på dina utgifter kan du börja med att kolla på sådant som är helt onödigt och som enkelt kan tas bort – t ex ifall du prenumererar på ett magasin som du knappt ens läser eller ifall du har ”stora kanalpaketet” trots att du bara kollar på några få kanaler. Nästa steg är att kolla på sådant som du kanske egentligen vill ha så som Netflix. Ibland har man helt enkelt inte råd till sådant.

Steget efter detta är att kolla på sina stora kostnader som försäkringar, bostadskostnader, matkostnader, lån, elräkning och liknande. Dessa kostnader är ofta fasta så man kan inte bli av med dem helt men många gånger kan man faktiskt spara in pengar genom att gå igenom dem och förbättra. Du kan exempelvis börja handla mer förståndigt och spara pengar på billigare mat eller gå igenom dina försäkringar och hitta billigare försäkringspremier.

En stor bov i många privatekonomier är lån och krediter. Dessa kostar ofta mycket pengar varje månad bara i räntor men kanske även med amortering. Ibland har man möjlighet att helt betala av en kredit, t ex om man köpt en tv på avbetalning och bestämmer sig för att lämna tillbaka den och lösa krediten eller om man säljer något och betalar av skulden.

I andra fall kan det funka bäst att helt enkelt samla gamla dyra krediter till ett större och billigare lån. Att ”samla lånen” är ett modernt begrepp som många banker och långivare pratar om och det är ingen dum lösning ifall man nu kan lyckas fixa ett billigt lån. Tanken är då att man tar alla mindre dyra lån och krediter man har och samlar dem till ett enda lån med klart lägre ränta. Månadskostnaden går då ner en hel del.

Min plan och min budget

Nu har jag pratat en hel del om hur man bör göra för att få ordning på sin ekonomi och för att få igång en vettig budget och sparande. Jag ska avsluta med att säga några ord om min egen plan för året. Jag har inga jättehöga inkomster varje månad men jag har heller inga jättestora utgifter. Det finns inga lån alls, vilket är skönt. Min största utgift är hyran och utöver det är det inga direkt konstigheter.

Det går åt lite för mycket pengar på nöjen varje månad (en och annan krogrunda, några restaurangbesök och någon resa osv ), så det är något jag ska se över och bättra på. Mitt andra mål är att förbättra sparandet och se till att få en bättre struktur och mer regelbundenhet i sparandet. Jag ska följa mitt eget råd och bli bättre på att lägga undan ett bestämt belopp till sparande varje månad. Målet är att lägga upp en mer utförlig och mer genomtänkt plan för både kortsiktigt och långsiktigt sparande så att jag känner att det går stabilt åt rätt håll.

Sedan årsskiftet är det värdelöst att spara i de gamla formerna för privat pensionssparande så man får se över alternativen till detta. Bästa är troligen ISK (Investeringssparkonto), som jag skrivit om i förra inlägget, och att sedan investera i fonder på lite längre sikt. Fördelen med ISK är att det är väldigt lätt att deklarera och att byta mellan olika fonder och andra investeringsformen inom ramen för kontot. Har du privat pensionssparande och inte har tagit tag i det här skiftet är det hög tid. Jag ska se över mina alternativ helt klart.

Eftersom jag förra året blev sambo och delvis har delad ekonomi nu har det även blivit lite annorlunda när det gäller utgifter för hushållet. Jag ska nu försöka få bättre grepp om det nya läget och hur en budget ser ut när man är sambo och har en del gemensamma kostnader. Det ska förhoppningsvis inte bli allt för svårt att reda ut, men det är i vilket fall viktigt att man faktiskt går igenom läget när det har ändrats.

Nya pensionen – en titt på investeringsformer och ISK

Det händer en hel del saker när det gäller pensionssparande som det är viktigt att ha koll på. Detta gäller speciellt för dig som pensionssparar privat. Reglerna ändras nämligen så att du endast kan dra av 1 800 kr per år istället för 12 000 kr per år som det varit tidigare. De pengar som man sparar utöver dessa pengar blir dubbelbeskattade då man även skattar för dem när man tar ut dem.

Det är alltså inte längre något alternativ att köra på enligt gamla modellen, för man vill ju inte gärna beskattas två gånger för pengar som man sparar för framtiden. Istället för att spara pengar i den privata pensionsförsäkringen och IPS (individuellt pensionssparande) kan du titta på andra alternativ som blir mer lönsamma.

Investeringsformer att välja på

Du kan spara i klassiska former så som sparkonto, fonder eller aktier. Dessa alternativ är alltid gångbara. I dagsläget är det väldigt låg reporänta (nollränta) och därför är det inte lika aktuellt att spara pengarna på ett vanligt sparkonto. Där får man tyvärr riktigt låg avkastning. Aktier och fonder är dock aldrig fel om man bara sätter sig in lite i vad som kan gå bra och planerar framåt.

Det finns utöver aktier även andra värdepapper som obligationer, optioner och aktieindexobligationer. Aktier och liknande är alltid en risk eftersom värdet kan gå ner och du förlorar pengar men det brukar även kunna innebära lite bättre avkastning om man satsar sina pengar rätt.

Hur man investerar sina pengar är inte helt uppenbart men det brukar rekommenderas att man sprider sina risker och om man sparar till pensionen och på lång sikt behöver man givetvis försöka hitta lite mer säkra kort och stabila långsiktiga investeringar som inne innebär för stora risker. Det är viktigare att spara med låg risk än att man eventuellt kan tjäna lite extra pengar.

Oavsett om man vill spara i aktier, fonder eller andra värdepapper kan man göra det antingen som vanligt eller genom att använda sig av ett Investeringssparkonto. Du kan göra ungefär samma affärer med eller utan ett sådant konto, det som skiljer är framför allt hur man sköter beskattning och redovisning av affärerna.

Investeringssparkonto (ISK)

Det som kallas för Investeringssparkonto är en ny sparform som kom i början av 2012. Det är ett konto som fungerar som bas för dina investeringar och du kan där köpa aktier, fonder och andra värdepapper. Grundtanken är att det ska bli enklare att hantera sina investeringar.

Skillnaden ligger huvudsakligen i hur man beskattar investeringarna. Genom att man tar bort kravet på att behöva deklarera sina köp och försäljningar varje gång och att man slipper tänka på beskattning varje gång man säljer något med vinst blir det klart smidigare att byta mellan olika aktier och fonder och att vara aktiv i sitt sparande.

Man slipper redovisa och skatta för varje enskild försäljning och istället gör man så att värdet på kapitalet på Investeringssparkontot beräknas varje kvartal (för att sedan få ut ett genomsnitt) och 25 procent av denna summa multipliceras med statslåneräntan från 30 november föregående år (just nu 0,90 %). Resultatet av den uträkningen redovisas som intäkt av kapital och beskattas med de vanliga 30 procenten.

Ditt sparande schablonbeskattas alltid, vare sig du går plus eller minus i ditt sparande. Du behöver alltså inte hålla på och fundera på att kvitta vinster och förluster mot varandra. Du kan inte kvitta inom ditt ISK men du kan dock kvitta ditt schablonbelopp mot andra kapitalförluster.

ISK är vanligen gratis och har inga avgifter i sig. Din bank har dock rätt att ta ut en avgift för detta om de vill, men förhoppningsvis ska du slippa det. Du får fortfarande som vanligt betala avgifter för courtage och andra avgifter för t ex fondförvaltning. ISK täcks av insättningsgarantin, vilket innebär att dina pengar är skyddade ifall något skulle hända.

Är ISK ett bra alternativ för pensionssparande?

Det är ett alternativ som passar bra för långsiktigt sparande. Det funkar som allra bäst när man inte vill göra så många uttag osv under året då det driver upp skatten. Bäst är om du kan sätta in pengar och låta dem vara ifred under en längre tid. Insättningar måste man givetvis göra med jämna mellanrum för att kunna öka på sitt pensionssparande, t ex varje månad.

Det fina med ISK är att det gör det så mycket enklare att hantera sina investeringar och att vara aktiv och byta mellan olika aktier och fonder etc. Du behöver inte krångla med deklaration och skatter utan detta sker på ett enkelt sätt. Ifall du vill spara till pensionen är det ett bra alternativ med ISK. Det är enkelt och normalt behöver du som sagt inte göra mycket med deklaration och liknande. Banken sammanställer själv dina siffror och skickar in dem till Skatteverket. Du får sedan siffrorna förtryckta när du ska deklarera.

Många sparekonomer har tidigare förespråkat ISK som ett bra alternativ, speciellt om man räknar med att ha en högre avkastning än vad statslåneräntan är. Det är som sagt huvudsakligen ganska lätt just nu (eftersom statslåneräntan är väldigt låg) men om man har tänkt sig att spara pengar i vanligt sparkonto är det kanske inte något superbra alternativ eftersom sparräntorna också är väldigt låga i dagsläget. För dig som vill spara i aktier och fonder kan det dock vara ett mycket intressant alternativ.

Att tänka på när det gäller ISK

Det man ska tänka på är att man vill ha en avkastning som är högre än kostnaden för kontot i sig. Det du betalar är statslåneräntan plus eventuella avgifter. Just nu är statslåneräntan mycket låg (0,90 %) så det är inte speciellt svårt att fixa en avkastning som är högre, men man kan inte räkna med att räntan kommer att ligga på samma låga nivå hela tiden. Den kommer troligen vara väldigt låg så länge reporäntan är låg men framöver kanske du kan räkna med kanske tre till fyra procent.

Den lilla risk som finns med ISK är att man alltid betalar schablonskatt, oavsett om man gått plus eller minus i sina investeringar. Ifall man t ex handlar med aktier och dessa går back så behöver man i vanliga inte skatta för detta eftersom det är en förlust men på ett Investeringssparkonto får man skatta varje år oavsett ifall sparpengarna har växt eller ej. Det är därför bäst lämpat för investeringar på längre sikt som är lite säkrare, då man i sådana fall oftast kan göra stabila vinster och slipper då tvingas skatta när man har förlorat pengar.

Du som sparar i räntor, t ex på ett sparkonto eller i räntefonder har troligen inte så mycket att hämta i ett Investeringssparkonto. Det är så låga räntor just nu att den vinsten blir väldigt liten. Statslåneräntan som 30 november förra året lågt på 0,90 % blir svår att slå med sparräntor som är väldigt låga och då tjänar man inte direkt något på att ha sina pengar på ett ISK.

Kapitalförsäkring istället?

Ett alternativ till ISK är kapitalförsäkringar, vilka har ungefär lika stor skatt men den beräknas på ett annat sätt. Dessa två alternativ är ganska lika varandra och ifall du har en kapitalförsäkring är det kanske inte så att du tjänar speciellt mycket på att byta.

Nackdelen med en kapitalförsäkring är att det rent faktiskt inte är du som äger aktierna (det är försäkringen som äger dem) så du kan t ex inte gå på bolagsstämmor osv.

Ifall du skulle vilja byta mellan en kapitalförsäkring och ISK så bör du göra detta vid årsskiftet för att undvika att bli dubbelt beskattad.