Tips för extra inkomster och mer pengar i plånboken

För en tid sen fick jag ett mail där någon tackade för en bra blogg men samtidigt föreslog att jag skulle lägga lite mer fokus på att skriva om sådant som kan hjälpa folk som har riktigt dåligt med pengar och som kanske inte har ett jobb och lever snålt. Många inlägg som jag skriver handlar om att spara pengar och spartips etc men det kan finnas en poäng i att jag ofta förutsätter att man har en inkomst och ett jobb redan.

Det finns många människor som är arbetslösa och som inte har mycket pengar och även dem vill jag gärna välkomna att läsa i bloggen. Då kanske det även krävs att jag skriver om sådant som kan intressera eller hjälpa dem. Därför tänkte jag i detta inlägg skriva en lite allmän guide till hur man kan tjäna lite extra pengar. I framtiden ska jag sedan även försöka blanda in lite mer som passar dem som har ont om pengar, t ex hur man kan leva billigt, hur man får ett jobb, hur man klarar arbetsintervjuer och en del liknande saker.

En del bra tips på hur man kan få extra inkomster

Oavsett hur mycket man tjänar kanske man ibland vill försöka få in lite extra pengar. Det skadar sällan att få lite mer inkomster under en månad och det kan antingen hjälpa till att betala räkningarna eller kan det vara ett sätt att få lite extra över.

1. Jobba extra

Ett ganska givet alternativ är att hitta ett extrajobb utöver det vanliga jobbet. Om man ska ha ett jobb till kräver det givetvis att man har tid till det. Ifall man har familj med barn och en massa saker att göra och även har ett heltidsarbete så kanske det kan bli tufft att hinna, men känner du att det finns lite tid kvar att utnyttja så kör på.

Ifall du inte har ett jobb just nu kan man ju givetvis inte riktigt kalla det att jobba extra utan då handlar det om att hitta ett jobb. Den här typen av jobb kanske dock vanligen inte är ett heltidsjobb utan mer något extra, lite färre timmar, t ex nattjobb, vikariat eller extrapersonal på helger och inhopp när det behövs.

Detta är något som studenter ofta kan satsa på vid sidan av sina studier. En extra inkomst utöver CSN gör ganska mycket för plånboken när man studerar och rekommenderas. Det finns då ofta tid. Ifall du inte studerar men tyvärr är arbetslös så vill du ju gärna helst hitta ett riktigt fast arbete, gärna på heltid. Ifall du har haft svårt att hitta ett sådant jobb kan det dock vara bättre att jobba lite extra än att inte jobba alls. Får man in foten som extrapersonal på detta vis kan man kanske senare få en fast tjänst när en sådan position dyker upp.

2. Använd dina talanger

Ifall du är extra bra på något speciellt kan du utnyttja detta för att tjäna en slant. De flesta har något som de är bra på – så som att sy, laga bilar, fixa med datorer, måla och snickra, deklarera och hålla ordning på ekonomi eller lite vad som helst. Om du har en talang så kan du utnyttja den för att tjäna en extra peng.

Tanken är att du kan se efter ifall någon annan har behov av dina kunskaper och då kanske hjälpa till mot en rättvis ersättning. Ifall du nu är bra på att fixa bilar kan det säkert tänkas att det finns folk i din närhet som skulle kunna tänka sig att anlita dig till att fixa enklare problem så att de slipper åka till en dyr verkstad. Likadant kan det vara med andra typer av talanger.

Ifall du nu inte känner att du kan få betalt för din talang så kanske du åtminstone kan få några gentjänster. Ifall du hjälper någon med bilen en gång så kanske den personen kan hjälpa dig med att fixa till altanen när du behöver hjälp att reparera eller bygga om. På så vis behöver inte du vända dig till någon dyr yrkesman utan klarar det på egen hand, vilket är billigare.

3. Starta ett företag

Ifall man inte får ett jobb någonstans kanske man helt enkelt kan börja jobba för sig själv istället. Om ingen annan vill anställa en så får man väl göra det själv helt enkelt. För att kunna starta ett företag krävs givetvis att man har en affärsidé och en del kunskaper inom det område man vill arbeta. Det är inte alltid det passar att starta ett företag men har man en idé så bör man inte vara rädd att prova.

När man ska starta eget företag är det en stor fördel om man är bra på något – ungefär som i förra punkten. Du kan ta din talang, om det exempelvis skulle vara att meka med bilar, och göra något mer med den. Kanske kan du starta en liten verkstad där du hjälper folk i trakten med deras bilproblem. Ett företag kräver så klart att du satsar tid och kanske lite pengar och att du har en ordentlig plan för hur du ska lyckas. Du kan inte bara chansa helt på måfå och hoppas att det blir bra.

Det här med eget företag kan vara ett bra tips för dig som har gått arbetslös lite längre och inte lyckas hitta ett jobb. Ibland är det bara svårt att få en anställning och det kan finnas lite olika skäl till varför man inte får det där jobbet man letar efter. Om man har gått ett tag och inte hittat någon som vill anställa så kanske det är dags att fundera på att starta företag istället och då ta saken i egna händer. Visst är det ett stort steg och inget man slänger sig in i – men du kanske åtminstone kan börja att söka information om att starta eget, hur det går till och vad man ska tänka på etc. Bra ställe att börja på är Verksamt.se!

4. Kolla över vilka bidrag du kan få

Då man inte har ett jobb och har lite ont om inkomster behöver man ofta alla pengar man kan få. Bidrag av olika slag hjälper din ekonomi att gå runt. Det finns t ex bostadsbidrag, barnbidrag, socialbidrag, a-kassa och en del andra. En del bidrag kan du få och andra inte. Det viktiga är att du ser över så att du verkligen får alla bidrag du kan få och att du får så mycket pengar som du kan få.

Det är inte säkert att det finns så jättemycket mer pengar att hämta från bidrag men det viktiga är att du är säker på att du får allt du har rätt att få. Ifall du känner att du har en dålig ekonomi och svårt att få det att gå runt så behöver du alla extra tillskott du kan få – och då är det värt att lägga lite extra tid på att kolla igenom möjliga alternativa bidrag.

Ibland kan bidrag kännas som ett fult ord – att man snyltar på samhället istället för att göra skäl för sina pengar genom att arbeta – men det ska man absolut inte känna eller ta åt sig om någon säger. Om man gör vad man kan för att fixa en inkomst och letar arbete eller jobbar så gott man kan är det inte fel i att få lite extra hjälp i form av bidrag.

Bidragen är till för att hjälpa folk med ekonomiskt stöd och det är väldigt många som får någon slags bidrag. Sverige är ett land där vi hjälper våra medborgare med ganska mycket pengar på detta vis, vilket är något man kan vara stolt över. I andra länder kan man ofta få klara sig själv snarare och det gör ju att många hamnar i väldigt dåliga situationer. I vårt land kan vi visa upp ett system där man får ganska god hjälp och mycket är gratis så som skola och sjukvård, så det ska man givetvis nyttja när man kan.

5. Spara pengar istället för att tjäna extra

Om du känner att du behöver mer pengar för att det ska gå runt en vanlig månad kan det faktiskt vara så att du snarare behöver spara in på vissa utgifter istället för att börja få in mer pengar. Varje månad måste du ta alla dina inkomster och lägga i en pott och sedan dra av alla utgifter så som hyra eller boendekostnad, el, mat, försäkringar, bilkostnader osv.

Om du märker att dina utgifter sväljer nästan hela din inkomst eller till och med blir större än dina inkomster så kan det givetvis vara bra att tjäna lite mer pengar. Genom att tjäna mer kan du lösa problemen men det man inte ska glömma är andra sidan av myntet – utgifterna. De pengar som försvinner ut varje månad har lika mycket med din privatekonomi att göra som de pengar som kommer in.

Även om själva blogginlägget i grunden handlar om att hitta lite extra inkomster så kan det vara bra med ett tips om att gå igenom sina utgifter. Du kan se ifall du har några utgifter som du kanske kan bli av med helt. Sådana saker som bara är lyx eller som du inte utnyttjar till fullo kan vara värda att rensa bort helt. Det kan vara prenumerationer på tidningar eller tjänster så som Spotify eller Netflix, det kan vara ett onödigt dyrt tv-paket som du egentligen inte behöver eller något annat som du inte måste ha (och som får stryka på foten när du tvingas vara lite sparsam).

Du kan ofta även spara in pengar på dina större fasta kostnader. Sådant som bostadskostnad, el, värme och vatten, försäkringar, eventuella lån, mat och andra liknande saker måste man betala varje månad men det skadar då inte att se över så att man inte betalar mer än man måste. Det går ofta att jämföra och hitta billigare alternativ eller att göra förändringar som sparar pengar. Maten är en sådan grej som går att göra väldigt mycket med om man bara vill.

Här hittar du många bra spartips, t ex för mat

6. Investera i din egen inkomst

Det är inte helt lätt att hitta pengar som man kan investera / spara när man har det knapert. Ifall det knappt går runt är det sällan sparande som ligger närmast till hands utan det brukar bli att man försöker betala räkningar så gott man kan och blir det nåt över så är man mest glad. Dock kan sparande i sig vara ett sätt att hjälpa sin ekonomi på traven.

Att spara pengar har många olika funktioner. För det första kan man börja spara till en buffert. En sådan är till för att vara en säkerhet för din ekonomi ifall något skulle inträffa som gör att du får en oväntad utgift eller om du plötsligt får en lägre inkomst. Genom att ha en buffert kan du klara dessa saker utan att hamna i trubbel med obetalda räkningar eller att du måste låna för att klara månaden.

Tyvärr kan oväntade negativa vändningar i ekonomin leda till ytterligare utgifter, vilket ju känns ganska tråkigt. Det blir lite som att någon sparkar på en när man redan ligger ner. Med en buffert slipper man ofta ganska många av dessa extra kostnader och kan hålla sig flytande tills man har löst situationen.

Ifall du kan börja spara pengar så kan du även sakta men säkert bygga upp ett litet sparkapital. Med ett sådant kan du investera (givetvis helst säkrare, lite mer långsiktiga investeringar) pengar och faktiskt få lite avkastning. I början får du inte så mycket avkastning på dina pengar, eftersom det rör sig om ett ganska klent sparkapital, men med tiden blir det mer och mer.

Visst är det ibland svårt att hitta pengar att lägga undan på sparande när man har en begränsad budget men om man kan spara in lite pengar enligt punkt sex så kanske man även kan hitta en slant att spara varje månad. Vare sig det är 100 kr i månaden eller 1000 kr så är det bättre än inget. Du kan sedan se dina pengar växa och om du håller i och gör ditt sparjobb varje månad kommer du snart ha en fin liten ”extra inkomst” bara i form av avkastning / ränta.

Avkastningen kan man med fördel ha kvar i sitt sparande och investera om istället för att ta ut, men det finns inget som säger att man inte får ta hem en vinst då och då för att spendera dem på annat man vill ha eller behöver.

Det finns helt säkert många fler olika tips på hur man kan få lite mer pengar över och tjäna extra pengar men detta var vad jag kom att tänka på just nu. Kanske kommer det lite mer specifika tips i andra inlägg framöver. Om ni har några tips själva får ni givetvis skriva en kommentar.

Hur mycket ska ekonomi inverka på barnskaffande?

Jag har ännu inte fått några barn, så jag kan inte blogga om pengar och barn i en allt för stor utsträckning. Vissa saker kan man givetvis skriva om men det går inte att lägga in sina egna erfarenheter i inläggen på samma vis som ifall man är förälder. Det finns inga exakta planer för när jag och min sambo ska börja fundera på barn på allvar men det lär väl hända inom en överskådlig framtid. Jag vill ha barn i framtiden givetvis men samtidigt är jag nervös över så många olika saker. Den ekonomiska aspekten är en viss del av det.

Hur man än vänder och vrider på det är det svårt att helt koppla bort den ekonomiska biten. Inte för att jag skulle ha något emot att lägga pengar på mitt barn utan det handlar huvudsakligen om att man vill ha en bra och stabil ekonomi så att man skapar trygghet för sina barn. Hade man haft obegränsat med pengar och aldrig behövt oroa sig för att kunna betala saker och ting så hade man givetvis inte heller behövt tänka så mycket på detta när man funderade på att skaffa barn. Men de flesta har inte den lyxen.

Mina egna grundkrav inför att skaffa barn

För min egen del tänker jag på alla saker som känns viktiga när man skaffar barn. Jag vill ha ett jobb med stabil inkomst som är tillräckligt hög för att det ska kännas säkert och där jag inte riskerar att förlora inkomsten. Jag vill gärna att min sambo också har en stabil / fast inkomst (med tanke på att jag inte på egen hand tjänar så mycket pengar att det räcker till allt vi skulle behöva, så vi behöver båda bidra till ekonomin).

Vidare tänker jag att man behöver en vettig bostad. Det behöver vara en bostad som är stor nog för att rymma oss alla och ha ett rum för barnet framför allt. Det ska också vara en bra, fräsch och säker bostad där barnet kan trivas och där man kan känna sig trygg med att låta ett barn växa upp. Sen vill man givetvis även bo i ett bra område – nära till skola, natur och sådant och i ett tryggt område rent allmänt. En vettig bostad, vare sig det är ett hus eller en lägenhet, kostar en del och det är en kostnad man ska klara av.

Bra ordning på sin ekonomi. Att ha en fast inkomst och en vettig lön är ju en väldigt bra början men det gäller att även ha ordning på sin ekonomi och sitt liv rent allmänt. Jag tror som sagt på att barn ska få en trygg uppväxt och som förälder har man ju ett stort ansvar för att ta hand om sina barn. Då är det viktigt att man har ordning på sin ekonomi så att man inte sitter med stora skulder eller har dålig koll på ekonomin i övrigt. Man vill inte befinna sig i en situation där man inte har kontroll och där det riskerar att bli problem, för sådant skulle troligen gå ut över barnet på ett eller annat sätt.

Så för att sammanfatta känner jag att jag vill ha en stabil inkomst och ekonomisk stabilitet. Bra kontroll över min ekonomi och utan risk för några större överraskningar som kan påverka negativt. Jag vill ha en vettig bostad där mitt barn kan bo och trivas (vilket skulle innebära en flytt till något större jämfört med nuläget). Självklart behöver jag också någon att skaffa barn tillsammans med men den biten är ju så grundläggande att jag inte tagit upp det.

Barn kostar en massa pengar?!

Den allmänna uppfattningen – som huvudsakligen också ofta stämmer – är att barn kostar pengar. Om du just nu har en budget som fungerar och där din ekonomi går runt kan du räkna med att få göra om denna budget totalt och räkna på helt andra siffror när ditt första barn kommer. Det är många saker som kostar pengar. Du behöver till att börja med utrustning för att ta hand om barnet så som barnvagn, säng, barnstol, bilbarnstol, lite leksaker och så vidare. Sådant är inte gratis, inte ens om man köper begagnat.

Du behöver sedan lägga en hel del pengar på förbrukningsvaror som mat, blöjor, kläder, hygien och alla andra saker som behövs under ett barns uppväxt. Det blir senare även veckopeng eller månadspeng, aktiviteter, nöjen och en del annat. Du har även barnomsorgen som kostar ganska mycket. Detta är saker som behöver få plats i din budget. Barnbidraget gör en del för att hjälpa men täcker så klart inte allt.

Utöver de mer uppenbara kostnaderna för ett barn så blir det ju även en hel del förändringar som gör att man kan få högre kostnader eller mindre inkomster. Dessa saker kan man ibland glömma bort (i olika utsträckning) eftersom de inte är lika självklara. T ex kostar föräldraledigheten en hel del pengar i uteblivna inkomster. Du har även eventuellt högre kostnader för att du har tvingats köpa en ny bostad – en större bostad som uppfyller dina krav kostar troligen mer varje månad. Samma gäller för bilen – du behöver kanske en större bil för att kunna få med dig barnet och tillhörande saker så som barnvagnen.

Utöver detta bör du gärna även lägga undan lite pengar till barnet i form av sparande, så att det finns åtminstone en viss liten gömma när ungen blir äldre och ska börja ta hand om sig själv. Storleken på sparandet kan man alltid variera men t ex kan man lägga undan samma som barnbidragets storlek.

När ska man då våga ta steget?

Eftersom det kostar en hel del extra pengar att ha ett barn jämfört med att bara ta hand om sig själv så blir man ju givetvis lite nervös inför detta stora steg i livet. Att få barn handlar ju om att ta hand om / bry sig om någon annan än sig själv och att ha ansvar för och älska någon annan så länge man lever. Bara den biten är i sig lite skrämmande men när det även kommer in en ekonomisk aspekt i det hela blir man ännu lite mer nervös.

För att kunna ta hand om någon annan väl och att ge barnet ett bra liv behöver man ju ha ordning på sin ekonomi och kunna ge barnet tak över huvudet, mat i magen och allt det andra som hör till så som utbildning, försäkringar, nöjen osv. Det är alltså ganska mycket som hänger på ekonomin och att man har ordning på sina pengar.

Jag är lite orolig för allt detta givetvis och det är som följd av denna oro som jag vill att både jag och min sambo har stabila inkomster innan vi skaffar barn. Att ha fixat ett bra boende i förväg känns också viktigt så att man vet att man kan hitta någonstans att bo som är bra för barnet men som man också har råd med utifrån sin ekonomiska situation.

Balans mellan hjärta och hjärna

Ifall man just nu lever ett liv där man precis klarar sig ekonomisk – om det är på gränsen till att det går runt och att man lever på en ganska snäv budget – så måste man ju ställa sig frågan ifall man skulle ha råd med alla extra kostnader som ett barn innebär. Det känns kanske fel att ta ett sådant beslut med hjärnan snarare än med hjärtat så att säga, men å andra sidan känns det väl inte rättvis mot ett barn att föra det till livet när man inte är säker på hur man ska kunna ha råd att ta hand om det?

Troligen är det så att den allmänna nervositeten inför att skaffa barn, att det känns som ett så stort och definitivt steg, gör att man oroar sig lite extra för sådant som kanske egentligen inte borde spela jättestor roll. Många saker brukar lösa sig när man väl tvingas lösa dem. Så frågan är kanske var gränsen går mellan att man bara borde köra på och skaffa barn för att man vill ha ett barn, och att hitta den ekonomiska stabilitet som behövs för att man ska känna sig trygg i att kunna ta hand om barnet. Men finns det något bestämt svar på den frågan?

Detta är givetvis i första hand en fråga inför sitt första barn, för det är då förändringen blir som störst. Om man redan har ett barn och funderar på att skaffa ett till blir det inte en alls lika stor omställning då man troligen har ganska mycket av det som behövs och det blir mest ett tillägg i rörliga kostnader så som mat, kläder, nöjen osv. Det blir givetvis inte billigare att få ett andra eller tredje barn men förändringen är förhållandevis liten.

Att resa billigt – mina bästa tips

Det är roligt att resa, det tycker nog de flesta. Att ge sig ut på äventyr och uppleva saker, att sola och bada, att kolla på sevärdheter och intressanta byggnader osv. En nackdel med resande är att det kan kosta en hel del pengar, vilket gör att man inte kan bege sig ut och resa så ofta som man skulle vilja.

Jag har precis varit på en liten kort tur till Danmark och då insåg jag hur dyrt det faktiskt kan vara trots att man inte är borta speciellt länge eller gör något speciellt. Bara några nätters boende, mat och tågresor kan gräva ett hål i plånboken som svider lite mer än man skulle vilja.

Men det fina med resor är samtidigt att det inte behöver vara så jättedyrt om man tänker efter lite och planerar. Man kan komma undan ganska lindrigt om man har rätt tänk och är inställd på att leva efter en lagom stor budget. Här ska jag ge mina tips på hur man kan fixa en billigare semesterresa.

Planera och budgetera

Det allra viktigaste är troligen att man planerar sin resa väl och lägger upp en budget för hur mycket man kan spendera på olika saker. Förhoppningsvis har du sparade pengar till din resa och då vet du på ett ungefär hur mycket du har att lägga totalt på själva resan och allt som kostar pengar medan du är iväg.

Kolla på boende, flyg / tåg / buss (eller vad du nu ska åka för att komma till din destination) och alla andra större kostnader och försök räkna ut ungefär vad det kan tänkas gå på. Har du mycket pengar till resan kan du givetvis titta på finare boende och oroa dig mindre för att hitta de billigaste alternativen. Du som har en begränsad budget måste ju dock fundera på att hitta prisvärda och billiga lösningar.

Räkna in hur mycket maten kan tänkas kosta varje dag totalt, hur mycket du får lägga på bussresor eller tunnelbana och allt sådant. Försök att få med alla kostnader. Ju bättre koll du har på vad du kan spendera ju mer kan du planera in en resa som passar din plånbok. Du kan även direkt anpassa ditt sökande och planerande efter vad du har råd med och t ex hitta ett billigare boende och billigare aktiviteter etc om det behövs.

Tips angående bokning av resa

Här börjar jag med några bra tips som kan hjälpa dig att spara pengar när du ska boka din resa. Om du gör bra val här kan det spara dig en ganska bra slant så försök gärna att tänka till lite och hitta en resa som passar din budget. Det finns många sätt att hålla kostnaderna nere.

Boka i god tid

Det är nästan alltid billigare om man bokar långt i förväg. Det gäller flyg och tåg men det gäller ofta även hotell och annat boende också. Ju längre man väntar ju större är risken att det priset går upp. Om du vet i god tid att du vill iväg så är det bara att försöka boka in resan direkt. Som bonus är det även bättre att boka tidigt ur perspektivet att det annars kan bli fullbokat. Bokar man tidigt så vet man att man får ett rum eller en flygstol etc.

Restresor

Detta är väl då undantaget till att man ska boka i god tid. Restresor och sista-minuten-resor är bra om man vill hitta en riktigt billig resa – ofta då en charterresa – till något trevligt ställe. Nackdelen med restresor är att man inte riktigt vet vad man får utan det kan bli lite varierande kvalitet på t ex boende. Ofta är det dock inte alls så farligt som många verkar tro. Det blir oftast bra om man bara vågar chansa lite.

Det är alltid lite osäkert med restresor hur billiga de blir eftersom det beror mycket på vädret och kanske en del andra faktorer. De somrar som det är väldigt bra väder i Sverige, med mycket sol och varma dagar, stannar folk gärna hemma och hittar på saker istället för att ge sig av utomlands. Då blir det färre resor bokade och då vill resebolagen sälja ut sina resor och priserna sjunker. Om det istället regnar så brukar priserna direkt gå upp eftersom efterfrågan ökar.

Lite udda resmål

Ett tips om man vill komma undan billigare är att åka till ett resmål som är lite mer ovanligt och som kanske inte har blivit så populärt eller ”inne” ännu. Väljer man de populära resmålen blir det ofta dyrare än om man väljer en destination som är lite mer udda.

Det är inte bara själva resan som brukar vara billigare om man väljer ett sådant resmål utan det kan ofta även vara billigare att leva på ett sådant ställe. När det inte är lika mycket turism blir priserna inte heller lika upptrissade och då har man chansen att äta och leva på en billigare peng.

Många resmål som idag räknas som vanliga och populära var inte alls lika populära för ett antal år sedan. Thailand är t ex idag väldigt vanligt som resmål men för ett antal år sedan räknades det som ett lite udda och ovanligt land att åka till. Detsamma gäller för t ex Kroatien, Bulgarien och en del andra länder.

Åk på lågsäsongen

Om du kan tänka dig att åka till ett resmål under dess lågsäsong blir det vanligen klart billigare. Det är ju inte alltid detta är ett roligt alternativ då det kanske är för kallt eller händer för lite på lågsäsongen men det kan vara helt ok ibland. Du kan t ex försöka att undvika den absoluta högsäsongen och åka i början eller slutet av säsongen istället. Bara det kan göra hyfsat stor skillnad i pris.

Paketpriser

Många gånger är det billigare att köpa en paketresa än att köpa saker och ting var för sig. Det är inte alltid så men om man t ex vill flyga till Paris och bo på hotell där så erbjuder många researrangörer paketpriser för flyg och hotell. Man får då rabatt på hotellet eller kanske både hotell och flyg, vilket kan spara tusenlappar.

På detta vis kan man faktiskt ofta hitta hotell som egentligen är ganska dyra men som blir prisvärda när de bokas tillsammans med flygresan. Ta dig gärna tid att kolla runt på lite olika resesajter och söksajter för att hitta de allra bästa priserna på flyg plus hotell. Om du även ska ha hyrbil kanske du dessutom kan slänga in detta och få en ytterligare liten prisbonus.

Lev billigare när du väl kommit till din destination

Att hitta en prisvärd resa är en del av det hela men nästa del är sedan att spara pengar under själva vistelsen. Detta kan man göra på väldigt många olika sätt och det gäller här att vara kreativ. Nedan har vi lite bra grundläggande tips som kan spara pengar och göra att din resa blir billigare.

Hitta ett billigare boende

Boendet är en ganska stor kostnad när man är iväg. Att välja ett billigare boende gör alltså också stor skillnad på den totala kostnaden. Det finns flera olika prisklasser att välja på. Om du verkligen vill bo billigt kan du satsa på t ex vandrarhem eller att hyra in dig i ett rum hos en privat hyresvärd.

Vandrarhem kanske många väljer bort eftersom det låter lite väl enkelt men det är faktiskt ett trevligt sätt att bo. Det finns ganska många ganska nya och fräscha vandrarhem, speciellt om man reser till större städer i Europa eller USA. En kul fördel med sådant boende är att man träffar mycket folk och får chansen att delta i olika aktiviteter som anordnas på vandrarhemmet. Detta kan vara något för dig som är social och gärna träffar nya människor när du är ute och reser.

Ifall du vill bo lite finare får du kolla efter hotell. Där kan priserna variera enormt mycket. Bäst är att söka väldigt mycket innan man bestämmer sig. Det går att använda Internet till detta, så utnyttja de olika sidorna som finns. Att bo väldigt centralt kostar alltid klart mer än att bo lite i utkanten av en stad eller liknande. Ofta tänker man att man måste bo centralt och snöar in sig på detta men det är många gånger hur lugnt som helst att bo lite avsides så länge det finns bra transporter in mot centrum.

Billiga aktiviteter

Du får ta och välja dina aktiviteter efter din budget. Det kanske kan vara kul att gå på teater, show eller på zoo men det kostar ofta även en hel del tyvärr. Om du har en liten budget får du försöka hitta saker att göra som inte kostar så mycket eller som till och med är gratis.

Du kan givetvis alltid gå på sightseeing och strosa runt helt fritt. Du kan normalt även bada utan att det kostar något. Du kan välja att skippa solstolen (som vanligen kostar en slant) och bara lägga din handduk på sanden. Någon dag när du vill ha lite omväxling kan det vara värt att lägga pengar på solstolar, men utslaget på en vecka eller två blir det inte dyrt.

Museer, parker och utställningar etc kan ofta vara gratis eller väldigt billiga att besöka. Kolla upp vilka som är gratis eller prisvärda och välj dem före sådana som kostar mer. Är du på besök i en stor stad finns det ofta något kul att göra som inte kostar pengar, så håll ögonen öppna.

Om du verkligen vill göra något som är dyrt (bara för att det är något som du sett fram emot väldigt mycket eller tycker är väldigt skoj) så får du så klart se till att budgetera in detta. Det innebär bara att du måste dra ner på kostnaderna någon annanstans istället. Du får då göra billigare saker de andra dagarna eller hitta pengar att spara på resa, boende eller mat etc.

Laga din egen mat

Maten kan bli ganska dyr om man ska äta ute hela tiden. Speciellt i vissa länder och städer där det är dyrare priser / turistpriser. Det är gott att äta på restaurang men ibland kan det vara värt att skippa detta och fixa sin egen mat.

Frukosten fixar man med fördel billigt genom att köpa saker i en vanlig affär / supermarket. Det finns väldigt ofta färskt bröd att köpa på morgonen och lite smör / margarin och pålägg plus frukt och grönsaker brukar nästan alltid gå att finna. Ifall du bor på hotell och inte har en lägenhet med kyl så kan du lägga in sakerna i minibaren för att hålla dem kalla. På vandrarhem finns det gemensamt kök som går att använda.

Det går även att göra sin egen lunch och middag vissa dagar om man vill. Det blir klart billigare än att gå ut och äta om man lagar till något hyfsat enkelt. Om man behöver spara in lite på sin matbudget kan man t ex välja att äta hemma var tredje dag eller något sådant.

Du kan även välja alternativet att variera dina måltider så att du inte äter på dyra restauranger för ofta. Du kan t ex gå på pizzeria eller hamburgerhak med jämna mellanrum för att hitta en balans i din matbudget, så att det på sikt blir en lagom kostnad per dag för maten. På så vis kan du lyxa till det med fin restaurang och dyrare mat vissa kvällar och sedan får du då givetvis äta billigare några andra dagar.

Välj bra alternativ för lokala resor

När man väl kommit till sitt resmål ska man ju även ta sig runt där. Att åka taxi kan vara väldigt smidigt men det är inte speciellt billigt. Bättre är att åka buss eller tunnelbana när det är möjligt. Det brukar vara väldigt prisvärt och relativt smidigt så länge man ska någonstans som ligger ditt bussar och / eller tunnelbanan går.

Att promenera är ju dock det allra billigaste alternativet. Fötterna kan man ofta använda för att ta sig dit man vill. Ibland kanske det är lite långt men det kan även gå att cykla. Att hyra cykel är vanligen billigt och det är inte bara smidigt utan kan även vara lite roligt och man ser mycket, kan stanna när man vill och ta vägar som man annars inte hade kunnat.

Har du några andra bra tips på hur man kan spara pengar på resan? Skriv gärna en kommentar!

Jag ser över mitt långsiktiga sparande

Eftersom det är nytt år och nya tag har jag börjat se över min ekonomi, t ex genom att göra en budget och se över lite kostnader osv. Detta har jag berättat om i tidigare inlägg här i bloggen. En sak jag bestämde mig för i samband med detta var att jag skulle bli bättre på att lägga undan pengar på långsiktigt sparande och på att förvalta mitt långsiktiga sparande så att det blir en vettig avkastning på pengarna.

Jag vill börja med att säga att jag inte har några jättestora inkomster och därför i dagsläget inte heller kan lägga undan så mycket på långsiktigt sparande varje månad. Just nu har jag satt i min budget att jag vill lägga undan 1000 kr varje månad som ska investeras långsiktigt, 1000 kr som ska sparas lite mer kortsiktigt (till sådant jag vill köpa eller göra under året t ex) och 500 kr till buffertsparande.

Min tanke här är att jag egentligen vill lägga undan så mycket jag kan på långsiktigt sparande, men eftersom min inkomst inte är så hög nu och jag betalar en större del av min och min sambos gemensamma kostnader så blir det inte några större summor över. Det viktiga är dock egentligen inte exakt hur mycket man sparar utan ATT man sparar något i alla fall.

Jag har t ex pratat ganska mycket om sparande rent allmänt med min sambo, som är student, och hon bestämde sig plötsligt för att börja lägga undan 250 kr i månaden. Det är ju inga stora summor heller men det är åtminstone ett sparande och det gör skillnad i längden. Hon jobbar extra, vilket gör att hon kan få en extra slant utöver CSN, och det gör ganska mycket skillnad när det gäller sparpengar. Som student är det ju annars svårt att få pengar över till sådant.

Bestäm hur mycket du ska lägga undan

Steg 1 är att bestämma hur mycket man vill lägga på långsiktigt sparande. Det kortsiktiga sparandet är enligt mig inte lika viktigt. Det är huvudsakligen sparande till sådant man vill göra för skojs skull eller saker man vill köpa. Ifall det är något väldigt viktigt man sparar till så är det givetvis klart viktigare – t ex om man vill köpa en ny tvättmaskin eller annan pryl som man verkligen behöver. Ifall man bara sparar till nöjen är det dock sekundärt och då tycker jag att man i första hand bör se till att ha ett hyfsat långsiktigt sparande och så får man se lite vad som blir över.

För att avgöra hur mycket man kan lägga på långsiktigt sparande måste man börja med att göra en ordentligt budget, vilket jag pratat om i ett annat inlägg. Då får man fram hur mycket pengar man har att röra sig med. Det man vill lägga undan pengar till i första hand är buffertsparande och sen långsiktigt sparande och sedan kortsiktigt sparande till viktiga prylar och sist kortsiktigt sparande till nöjen och sådant man inte egentligen behöver.

Hur ska du investera dina pengar långsiktigt?

Nästa steg när man vet lite hur mycket man vill spara är att bestämma hur man ska spara dem. Mitt val har fallit på ett investeringssparkonto (ISK) och på lite olika aktiefonder. Jag tänker inte säga att detta är det enda sättet och det jag skriver framöver kommer bara vara enligt hur jag själv tänker, så det finns inga garantier att det är bästa sättet eller att ni kommer att bli rika på att göra likadant. Detta är endast mina personliga tankar och hur jag valt att lägga upp det just nu.

Investeringssparkonto rätt väg att gå

Jag har skrivit tidigare om investeringssparkontot också. Det är en slags plattform för investeringar i vilket man kan köpa och äga t ex aktier, fonder och andra värdepapper. Skillnaden från att ha pengarna på ett vanligt fondkonto är att du i vanliga fall får skatta 30 procent av vinsten på dina investeringar men med ett ISK betalar du varje år ett schablonbelopp i skatt. Du betalar detta belopp varje sig du tjänat pengar eller ej. Principen är samma som i en kapitalförsäkring.

Schablonskatten baseras på föregående års statslåneränta. Denna ränta påverkas i sin tur av reporäntan vilket gör att den just nu är väldigt låg. Detta innebär också att ISK får en väldigt låg skatt i år och troligen ännu lägre nästa år (och sen några år framöver?). Det är alltså klart bättre att betala denna skatt än den vanliga skatten på 30 procent på vinsten. Detta är ett av skälen till att investeringssparkontot lockade mig. Det andra skälet är att man inte behöver deklarera vinster och förluster varje gång man säljer aktier eller fonder.

Att välja fonder på längre sikt

Fonder är givetvis inte enda vägen att gå för sitt långsiktiga sparande men det är ett bra alternativ och man kan så ett ganska stabilt och hyfsat säkert sparande på detta vis. Det man måste tänka på är att man ska investera sina pengar på minst några år framåt, kanske till och med 10 år eller 20 år. Det långsiktiga sparande ska vara långsiktigt och du får inte hetsa upp dig utan låta dina fonder göra jobbet över lite längre tid.

Att välja fonder är inte helt lätt många gånger. Vilka fonder är bra, vilka har hög risk och låg risk, vilka kan man köpa och sen låta vara ifred i många år utan att egentligen behöva oroa sig? Jag är långt ifrån proffs på sparande och fonder så jag försöker snappa upp tips från dem som kan bättre. Jag följer t ex Avanzas sparekonom Claes Hemberg och låter hans tips guida mig.

Något som jag har insett är dock att man inte ska betala en massa onödiga avgifter för sina fonder. De flesta betalar troligen alldeles för höga avgifter i förhållande till vad de får. T ex hörde jag nyligen att svensken i genomsnitt betalar 1,6 procent i avgift för sina fonder. Detta var troligen sant för mig också då jag hade några olika fonder sedan tidigare som bara legat kvar exakt som de är och där var avgiften på några så höga som 1,75 %.

Det finns idag flera bra fonder med riktigt bra avkastning som bara kostar 0,2 – 0,5 % i avgift, vilket är ganska mycket bättre än 1,6 %. Mitt tips är att titta på fonder som har en låg avgift och välja sådana om möjligt. De dyra fonderna är ofta de som ska vara aktivt förvaltade och då ska man även förvänta sig en högre avkastning än från så kallade indexfonder, som brukar vara billigare. Indexfonderna har ingen aktiv förvaltning utan är tänkta att mer följa index för en viss aktiemarknad / börs och det brukar generellt ge bra avkastning bara det.

Mina fondval – gör vad du vill med informationen

Jag säger återigen att jag egentligen nu inte tipsar er om att köpa samma fonder som jag har valt, utan det är helt ert eget val. Gör lite research och välj fonder som ni tror på. Mina fonder har jag huvudsakligen valt utifrån tips från Claes Hemberg (som sagt sparekonom på Avanza) och hans blogg (speciellt ett inlägg om enkla fondportföljen).

Jag har valt att lägga ca 50 % av mitt långsiktiga sparande i DNB Global Indeks, en global aktiefond som investerar i aktier från hela världen. Jag har sedan ca 20 % i SPP Aktiefond Sverige vilken investerar i huvudsakligen svenska aktier och som försöker följa utvecklingen på den svenska aktiemarknaden. Även 20 % i SPP Aktiefond USA som gör i princip samma sak med den amerikanska aktiemarknaden. Slutligen även 10 % i Swedbank Robur Indexfond Asien som försöker följa index på den asiatiska marknaden (exklusive Japan).

Skälen till mina val är att jag i grunden vill ha en stabil och ganska säker utveckling utan allt för mycket risk. En global aktiefond förlitar sig inte på någon specifik aktiemarknad utan hela världens marknad, så den känns ganska säker. Det var även Claes Hembergs stora tips där han tycker man kan investera 60 % eller mer och låta pengarna ligga i 3 – 99 år (även om 99 år känns osannolikt). En Sverigefond känns bra då jag tror på den svenska aktiemarknaden rent allmänt och SPP:s fond har gått bra och är dessutom väldigt billig.

Efter det har jag satsat på ett par fonder som ”folket” föreslår. Detta är de läsare som berättade hur de själva valt att investera sina pengar när Hemberg frågade dem. De hade valt SPP Aktiefond USA som en ganska stabil fond, vilken jobbar mot principen att USA:s aktiemarknad i längden kommer vara väldigt bra. Den sista fonden är ett val jag gjorde för att jag tror på Asien just nu och t ex går Indien väldigt bra. Jag är lite för feg för att satsa direkt på en Indienfond, även om dessa säkert är bra alternativ, så jag kör lite safe med en mer allmän fond. Detta också på rekommendation från ”folket”.

Billiga fonder i fokus

Något som var väldigt viktigt när jag valde fonder var att de var billiga. Det ska givetvis inte vara så att man väljer billiga fonder som är dåliga bara för att de är billiga, men det finns många fonder som både bra och billiga. Man kan titta på vilket betyg fonden har fått från t ex Morningstar (och då ska den gärna ha 4 eller 5 stjärnor) och sen kan man själv se utvecklingen de senaste åren.

Det finns även något som heter Normanbelopp nu för tiden som är ett belopp där kostnaden för förvaltningen beräknas för ett månadssparande på 1 000 kr under 10 år. Detta står sedan i förhållande till hur bra fonden har gått. Själva uträkningen är lite lurig men poängen är att ju lägre beloppet är, ju bättre är det normalt. Det kan vara bra för att jämföra liknande fonder.

Alla fonder som jag valde var billiga – de kostade bara 0,2 % i förvaltningsavgift utom DNB Global som gick på 0,3 %. Detta är långt under snittet på 1,6 %, som jag tycker låter hemskt illa just nu. Speciellt med tanke på att även jag låg på de nivåerna tills för någon vecka sedan. Nu har jag dock börjat mitt nya sparande på ett konto med väldigt låg skatt (för närvarande) och med väldigt låg avgift på mina fonder. Detta kommer troligen att spara mig en hel del pengar över tid.

Nu ska sägas att jag har sålt några av mina gamla fonder och flyttat till mitt ISK, men jag har inte sålt alla. Jag har fortfarande kvar några på mitt gamla fondkonto och de kommer jag nog sälja senare under året. Ett tips som många sparekonomer ger är att man ska dela upp sina köp av t ex fonder under året för då riskerar man inte att köpa allt till ett dyrt pris och att fonderna sedan går ner. Sprider man ut det får man lite bra tider och lite dåliga tider och totalt brukar man tjäna på det jämfört med om man köper allt samtidigt. Det går nämligen inte att förutspå börsen, ens om man tror sig vara duktig på det.

Håll ut och kör på

Långsiktigt sparande är just långsiktigt. I år har jag fått lite av en nytändning när det gäller sparande och att få ordning på mina pengar och därför har jag nu blivit duktig och fixat ett ISK och köpt en del fonder osv. Jag går in nästan varje dag för att se vad som händer på mitt ISK – för att se om mina köp gått igenom men även för att kolla om fonderna har gått upp. Att sitta och kolla på hur fonderna går från dag till dag är dock ganska meningslöst då jag ändå inte ska ta ut pengarna de närmaste åren.

Man får inte hänga upp sig på för kort sikt, för då blir det mest jobbigt. Dessa pengar sparar man för framtiden – för pensionen, barnen, för att köpa hus om 5 år eller vad det nu kan vara. Det är inga pengar man ska tänka på mycket mer än att man ska ta hand om dem på bästa sätt. Väljer man att vara mer aktiv måste man givetvis se över sina fonder oftare och köpa och sälja beroende på vad man tror men annars kan man nöja sig med att göra en avstämning en gång i kvartalet och då se om man tror sig behöva ändra på några innehav.

Om man går in och ser att fonderna har gått ner en del så ska man inte bli nervös för detta heller. Man ska definitivt inte sälja. Man ska snarare då köpa mer istället, för de kommer med största sannolikhet gå upp igen om ett tag. Var inte orolig över kortsiktiga svängningar i börsen utan håll ut och fortsätt med insättningarna. På längre sikt kommer du få en bra avkastning om du har valt vettiga fonder.

Sedan ska man ju också fortsätta sätta in pengar på sitt ISK för att hålla igång sparandet. Just nu är det som sagt 1000 kr i månaden som ska sättas av till detta. Det går en automatisk överföring varje månad och för de pengarna köper jag bara mer andelar i de fonder jag nämnt ovan. Min fördelning kommer troligen även fortsatt vara ca 50 – 60 % i DNB Global och sen 15-20 % i SPP Aktiefond USA, 20 % SPP Aktiefond Sverige och 10 % Swedbank Robur Indexfond Asien.

Not. – Jag har inte blivit sponsrad av Avanza eller något sådant utan jag tycker bara att Claes Hemberg är bra, insatt och ligger på en bra nivå. Det känns som att han har bra tips för lite enklare sparare som mig, som inte vill vara speciellt aktiv och hålla på och byta fonder ofta. Jag bara berättar hur jag har gjort mina egna val, sen kan ni välja att göra era val på andra grunder eller ta en titt ni också.