Bolånen skapar oro

31 procent av svenskarna är bekymrade över sina bolån, anledningen är att lånen känns stora i förhållande till vad de tjänar. Den meningen säger nästan allt om läget på bostadsmarknaden och just det faktum att priserna har stigit så mycket i förhållande till svenskarnas löner skvallrar om att festen går mot sitt slut.

Det hela är egentligen ganska självklart, när priserna stiger så mycket att inte vanliga löntagare har råd att bo utan att ligga på gränsen med en ständig oro till följd så finns det inte utrymme för prisökningar. Denna oro finns alltså ute i stugorna trots att räntan är rekordlåg.

Riksbanken väger in hushållens höga skuldsättning när de beslutar om räntan och det var inte längesedan EU-kommissionen varnade för hög svensk belåning. Nu senast pekade storbanken Commerzbank ut Sverige som en av de troligaste länderna för nästa bokrasch vilket också måste ses som en varning, dags att ta av skygglapparna.

Att belåna sig högt i det här läget och sedan tro att det löser sig på sikt om priserna stiger ytterligare känns inte som någon bra idé, var sak har sin tid och den tiden när alla tjänade pengar på sitt boende lär nog vara slut för den här gången.

Som jag skrivit tidigare så kommer inte heller inflationen hjälpa dagens låntagare utan de kommer att få betala tillbaka lånen av egen kraft.

Naturligtvis är det de unga som löper störst risk att hamna i skuldfällan i en tid när allt fler mindre låneinstitut skyltar med att de mer än gärna lånar ut pengar när de större bankerna sagt nej. Läs gärna Carolina Neuraths artikel på SVD näringsliv Frikostig utlåning kan bli fälla för unga där hon jämför de svenska låneinstitutens frikostiga utlåning med de amerikanska subprimelånen som utlöste en hyfsat stor finanskris.

Om priserna faller så kommer många att bli sittandes med skulder som är större än bostadens värde vilket inte är något vidare bra och förmodligen behövs det inte någon större krasch för att detta ska bli verklighet för väldigt många, speciellt då de som lever ut sina inredningsdrömmar och belånar sig till max. Att allt fler går från koja till slott ligger helt säkert bakom en stor del av svenskarnas höga belåning, standarden i svenskarnas hem är mycket hög och många äger snart sitt hem lika lite som de äger hemmen i inredningstidningarna som inspirationen kommer från.

Bostadsmarknaden är tuff, framförallt för de yngre som ska köpa sitt första egna boende men det viktigaste är nog ändå att inte kasta sig in i något som man inte klarar av. Glädjekalkyler kan vem som helst göra men att sätta sig i en situation där det bara finns ekonomiskt utrymme att bo och aldrig kunna göra något roligt håller inte i längden.

Det är tragiskt när husdrömmarna brakar ihop fullständigt och slutar med att huset måste säljas långt under inköpspriset och det värsta är om fasaden hålls uppe med hjälp av smålån under lång tid för att slippa sälja huset vilket kan sluta riktigt illa.

Bättre då att gå igenom situationen riktigt ordentligt och om budgeten ser tuff ut så lär den inte bli lättare att hantera i verkligheten. Det går till exempel att testa att leva en period som om drömhuset redan vore inköpt och spara alla pengarna som amortering, ränta och andra utgifter skulle ha kostat om du ägt boendet, vilket snabbt bygger upp en bra buffert tills det är dags att göra slag i saken och köpa eget boende på riktigt.

Några saker som kan vara bra att tänka på.

Amortera

Räkna med utrymme att amortera ordentlig redan från start, i takt med att lånen minskar så minskar också räntekostnaderna. När belåningsgraden sjunker löper du mindre risk att hamna på fel sida strecket och det kommer ett ras på fastighetsmarknaden. Det kan också vara skönt att veta att det finns utrymme att låna upp mera pengar på huset eller att det går att sälja med vinst om något oförutsett händer.

Att vara skuldfri före pensionen är en väldig bra målsättning men också ett bra pensionssparande.

Ränta

Konsumentverket skriver på sin sida att du ska räkna med en ränta på 6 procent innan du bestämmer dig för hur mycket du vill låna. De flesta som haft hus under en längre period vet hur fort räntorna svänger när det väl vänder, 6 procent känns kanske högt just nu men ärligt talat så behöver vägen dit inte vara särskilt lång och det är ett väldig dåligt tecken om du tycker att 6 procents ränta skulle vara jobbigt.

Desto högre ränta ekonomin klarar av ju tryggare blir du och ett väldigt bra sätt att skapa större marginaler är att ha som vana att varje månad sätta av ett belopp som är ca 2-3% högre än räntan du betalar för att på så vis anpassa ekonomin för att klara högre räntor och bygga buffert. Skulle du råka ut för lyxproblemet att bufferten blir onödigt stor så är det bara att amortera av lite på lånet med en klumpsumma vilket också sänker dina kostnader. Här kan du läsa mer om vad som är en lagom buffert?

Utgifter och underhåll

Att äga sitt boende kostar pengar framförallt om vi pratar om att bo i villa, det gäller att ha kontroll på utgifterna för många bäckar små blir till sist mycket pengar som försvinner, ofta på helt onödiga saker.

Något som många missar eller helt enkelt inte räknar med är att en villa kräver reparationer och underhåll för den inte ska minska i värde och för att den ska må bra, Villaägarnas riksförbund har räknat ut att en normalstor villa med icke eftersatt underhåll kostar mellan 15-30 000 kronor om året att hålla i gott skick. Det kan låta mycket men när det är dags för en större reparation så ryker det fort en hel del pengar på en gång och då kan det vara skönt att slippa ringa till banken.

Att avsätta runt 2000 kr per månad för framtida underhåll är därför ingen dum idé och detta ska alltså med i beräkningen redan från början om man inte vill försöka lura sig själv.

Lita inte blint på låneinstitut som gärna ger dig en glädjekalkyl

De vill förstås tjäna pengar och om du inte klarar att betala så står inkassobolagen beredda att ta över och de bryr sig nog inte nämnvärt om du blir uteliggare bara de får sina pengar först.

Läs på och skaffa kunskap och var realistisk när du räknar ut vilket ekonomiskt utrymme du har, då slipper du att bekymra dig om bolånen och kan lägga tiden på att njuta av det nya boendet istället.

Våren dyrare än jul


 

Juletid är ju normalt den tid på året som det klagas mest över ekonomin, julmat, klappar och ovanligt mycket räkningar är några av de extra utgifter som bidrar till att December är en ovanligt kostsam månad för många.

Pengarna tycks bara försvinna och innan någon återhämtning har skett på kontot så är det dags för nyår, pricken över i är om någon av ungarna fyller år just i den värsta perioden, inte lätt att få månaden att gå ihop.

Lösningen är visserligen enkel och svaret är planering och buffert för den med lite koll på ekonomin, men för en del andra är lösningen en biljett rakt in i snabblånens trista värld.

Nu är det en underbar årstid och inte vill man tänka på snö och kyla nu när värmen äntligen kommer och allt grönskar, våren är här på riktigt och sommaren står för dörren.

Man riktigt fylls av positiv energi och allt som ska fixas går ovanligt lätt, kostnader som skenar är inget att bry sig om, det löser sig ändå det är ju trots allt vår!

Men om man skulle göra en seriös jämförelse mellan vår och jul så är det nog ingen som skulle bli förvånad om våren slår julen med hästlängder i fråga om kostnader, i alla fall för de som har villa och trädgård.

Energin och arbetslusten gör att tempot skruvas upp ordentligt, vissa saker som skall fixas är helt nödvändigt underhåll och en del annat som att snygga till och förändra sker av bara farten.

Byggmaterial, färgburkar, penslar, blommor, jord, gödsel, mördarsnigelgift, service på gräsklipparen, trädgårdsredskap och mycket annat förgyller dagarna och visst kostar det, även om vi inte tänker på det särskilt mycket eller gnäller om det å samma vis som när det är jul.

Egentligen är det inte mycket att gnälla på för man har ju själv valt att bo i hus och just att kunna gå ut och göra vad man vill och umgås i trädgården en fin dag är något av det bästa med att bo i villa, en frihet.

Sommar betyder för många också extrapengar i form av semesterersättning och kanske en rejäl slant tillbaka på skatten, så trots utgifter så betyder sommaren ofta bra tider rent ekonomiskt för många av oss.

Kanske skulle också vintern fyllas med mera glädje och mindre ekonomiska bekymmer om vi gjorde som norskarna och införde halv skatt i December? Är det ett bra upplägg våra grannar har eller är det bara ett sätt att styra oss och tjäna pengar på folks skattepengar under året?

Även om de belastas med lite högre skatt under året så innebär det mer pengar i plånboken just den tiden på året som är kärvast ekonomiskt. Att sms-lånen ökar i juletid är ju numera ett känt begrepp och kanske hade Norges lösning minskat det problemet. Att norskarna själva är nöjda med halv skatt i December råder det inga tvivel om.

Dessutom skulle Borg och gänget knappast hinna sakna pengarna eftersom det bara skulle ta ca två veckor innan de är tillbaka i statskassan igen, det konsumeras som bekant en del i juletid och halv skatt skulle knappast förstöra den trenden.

Jag tycker i alla fall att vi röstar igenom det här förslaget nu direkt!

Utvalt vecka 18

Klimatmagasinet Effekts blogg får en länk bland miljöbloggarna och samtidigt vill jag gärna lyfta fram artikeln Inte bara bisamhällen kollapsar, från förra veckan.

De som har minsta intresse av miljö känner säkert redan till bloggen och tidningen Effekt som görs av ett nätverk av journalister, formgivare, illustratörer och skribenter helt ideellt.

Bloggen Effekt har alltid intressanta artiklar om viktiga ämnen och en av skribenterna är författaren David Jonstad som har skrivit boken Kollaps.

Och nu till det här med bina. I USA, Asien och många europeiska länder pågår en massdöd av honungsbin som kan få allvarliga konsekvenser för oss alla. Stora delar av livsmedelsproduktionen är beroende av bin som pollinerar, bina pollinerar dessutom många av de växter som används till djurfoder. Bina är därför en viktig kugge i det ekonomiska systemet, från naturen till ditt köksbord via Wall Street.

Det här påminner oss om att vi inte kan frikoppla oss från naturen hur vi än strävar och försöker, det är bara att konstatera att vi snarare är helt beroende av allt som sker där ute, samtidigt håller vi på att förstöra det. Några (ganska många) små bin skulle alltså i värsta fall kunna få mycket av det vi har byggt upp att kollapsa, för vi klarar oss inte utan mat. Även om det för många kändaste Äpplet Apple inte kräver pollinering så är det faktiskt inget som går att leva av, fast somliga hävdar att Iphonen är det viktigaste i deras liv.

Stabilekonomi.se ett år sedan första inlägget

Stabilekonomi blom

Inte så märkvärdigt kanske men det har i alla fall varit ett spännande och mycket roligt första år som bloggare. Jag tycker mig se ett mönster i bloggvärlden där det blir ganska tydligt att aktiviteten sjunker en aning när sommaren närmar sig, vilket inte är så konstigt.

När jag var på Naturskyddsföreningens konferens, Hur gör vi då? Ekonomin, klimatet och framtiden i November träffade jag många duktiga bloggare varav en talade om för mig att jag skulle ta till vara på den bästa tiden som bloggare.

Bloggaren i fråga menade förstås tiden det första året när fantasin och påhittigheten är som stört och det är som lättast att hitta intressanta saker att skriva om och att det med tiden blir svårare och svårare att komma med något vettigt.

Kanske hade hon rätt men ämnen som aktier, sparande, status, skulder, konsumtion, mat, miljö och privatekonomi är ganska breda och jag tror säkert att det alltid finns något viktigt, intressant eller roligt att skriva om bara gnistan och tiden för att skriva finns där.

Det är just därför jag publicerar nya inlägg när jag känner för det och när jag tycker att jag har något viktigt eller roligt att berätta och inte för att jag inte skrivit på några dagar eller för att öka antalet sidvisningar och försvara en plats på bloggtopplistorna.

Jag tar bloggandet ganska avslappnat och ser det som ett roligt intresse men också som ett tillfälle att lära mig mer om ämnena jag tycker är intressanta och jag hoppas att ni som läser här ska hitta något av värde. Att skriva rejäla artiklar om aktuella ämnen eller viktiga frågor kräver mycket tid och att varva med enklare inlägg som går fort att skriva är nog en självklarhet för de flesta bloggare men den dagen inläggen handlar om att jag varit ute och gått med hunden eller om att jag köpt nya utemöbler till verandan är det dags att lägga ner!

Hur som helst, tack alla läsare och bloggvänner för ett fint år och förhoppningsvis har inte bäst före datumet gått ut än för stabilekonomi.se och jag ser därför fram emot den kommande tiden och hoppas att nästa år ska bli minst lika spännande.

Här är några utvalda inlägg från första året.

Heta diskussioner om köttet! Det mest länkade inlägget och länken från Cornucopia gjorde att det också blev det mest lästa.

Utan lön i två månader, vad är en lagom buffert? Det blev lite diskussioner om vad som är en lagom buffert vilket är roligt.

Från koja till slott, svenskarnas skulder. Ovanligt många sidvisningar och Retweets på Twitter.

Barnen en orsak till att allt fler skuldsätter sig. Helt sjukt att det kan gå så här långt.