Att leva på en låg inkomst

Långt ifrån alla har en hög inkomst. Det finns dock många som klarar sig fint på en låg inkomst. Att ha en lägre inkomst kanske kan bero på att man är arbetslös, studerande, pensionär eller så har man ett jobb som av något skäl inte betalar så bra. Oavsett skälet till att man har en låg inkomst så vill man givetvis kunna ha en fungerande privatekonomi, som går runt och som tillåter att man gör lite roliga saker.

I det här inlägget tänkte jag fokusera på hur man kan säkra sin ekonomi trots en lägre inkomst, så att man kan känna sig trygg samtidigt som man kan få lite pengar över. Det är viktigt att veta att man kan klara sig bra även på lite mindre pengar om man bara vet hur man ska hantera det.

Viktigast är att leva efter sin inkomst

Det enskilt viktigaste tipset är troligen att man måste anpassa sitt liv och sina utgifter till sin inkomst. En hälsosam ekonomi bygger inte på att man måste vara snål eller att man måste följa en exakt mall för hur man spenderar sina pengar utan det handlar helt enkelt om att hitta en balans mellan inkomster och utgifter.

Har du en lön på 38 000 kr efter skatt så har du gott om pengar och bra möjligheter till en väldigt bra ekonomi, men du kan även då få ekonomiska problem ifall du lever över dina tillgångar. Allt handlar om hur mycket pengar du spenderar varje månad och ifall du har ett dyrt boende, dyr bil och lägger pengar på resor och andra saker så kan dessa pengar snabbt gå åt.

Du som bara har t ex 15 000 kr kvar efter skatt kan med andra ord ha en bättre och mer stabil ekonomi än personen som har 38 000 kr efter skatt, så länge du är duktigare på att balansera inkomst och utgifter. När man bara har 15 000 kr att spendera så måste man tänka efter lite mer och begränsas mer i sina val av bostad osv, men i grunden kan man utan problem ha en god ekonomi.

Val efter vad du har råd med

Viktigast är givetvis att man betalar sina grundläggande räkningar så som boende, el, försäkringar och sådant som i princip alla måste ha. Där ingår också mat. När man har betalat de räkningarna bör det helt klart finnas lite pengar över till sparande och gärna lite till nöjen.

Den som har en låg inkomst och vill ha råd med alla dessa utgifter måste givetvis välja boende, bil och liknande efter vad som är rimligt i förhållande till sin inkomst. Du kan inte köpa ett hus för fem miljoner med en så låg inkomst utan kanske får nöja dig med ett billigt hus eller lägenhet. Likadant gäller bil och en hel del andra saker.

Har man mycket pengar att röra sig med så kan man också unna sig fler saker som faller inom kategorin ”lyxkonsumtion” – allt från Netflix och resor till kläder, restaurang- och biobesök ingår i den kategorin. Sådan lyxkonsumtion måste anpassas till inkomsten och när man har en låg inkomst får man helt enkelt välja bort saker som man inte har råd med.

Det gäller alltid att göra val och det är väldigt viktigt att man förstår att man inte kan få allt eller göra allt när man har begränsat med pengar. Du kan så klart unna dig en och annan grej från denna lista men måste tänka efter i förväg och göra noga avvägningar så att dessa saker passar inom din budget.

En budget utgör basen för att lyckas

Just budgeten är det verktyg som du ska använda för att lyckas med din ekonomi när du har begränsat med pengar att röra dig med. För att kunna hitta den där balansen mellan inkomst och utgifter och se till att du ligger på plus måste du först få koll på vad som faktiskt försvinner ut varje månad.

Att ha koll på sin inkomst är vanligen det enkla. Det är huvudsakligen lönen. Det som försvinner ut är dock klart lurigare att ha koll på. Du måste räkna in alla räkningar och alla saker du vanligen köper en månad. Mat givetvis men även sådant som godis, cigaretter, kläder, tvättmedel, tvål och smink etc. Det finns många saker att hålla reda på.

Dessutom ska du räkna in alla utgifter som inte kommer regelbundet. Om du t ex betalar bilskatt så görs det en gång om året och likadant med att serva bilen eller om du betalar på ditt studielån. Dessa saker kommer oregelbundet men du ska ändå dela upp årskostnaden på 12 och ta med det varje månad för att få en bättre överblick över hur mycket pengar som faktiskt försvinner.

En budgetkalkyl gör att du ser svart på vitt hur mycket pengar som kommer in och går ut varje månad. Med den kan du se hur mycket pengar du har över efter att alla räkningar och vanliga utgifter är betalda. Du kan då enkelt se hur mycket som du har över till att fördela på sparande och nöjen etc.

Få koll på vad du kan dra ner på

När du gjort din budgetkalkyl kan det om du har otur se ut så att du knappt har några marginaler och några pengar över till sparande eller annat. Kanske går du till och med back. Det innebär helt enkelt att du har lite för höga utgifter i förhållande till din inkomst och då är det viktigt att ta tag i detta och att försöka hitta sätt att spara in pengar i sin månadsbudget.

Det finns många olika sätt att göra detta på. Vissa utgifter så som boende, försäkringar, mat och liknande kommer man inte undan. Det är sådant som måste finnas där. Det man kan göra med dessa utgifter är att kolla på ifall det går att hitta billigare alternativ. Du kan t ex jämföra försäkringar och elbolag för att dra ner priset och du kan äta billigare mat osv. Kanske till och med byta till ett billigare boende.

Andra saker är inte livsviktiga utan kan kanske skäras bort ifall det behövs. Om du känner att du behöver spara in pengar i din ekonomi kan du sätta ihop en lista över alla de utgifter som inte är ”obligatoriska” för din vardag och sen gå igenom dem för att se vilka som eventuellt kan tas bort.

Alla är vi olika så vi prioriterar olika saker. Ifall du älskar att kolla på fotboll så kanske sport-paketet till tv:n är en av de viktigaste sakerna för dig. Då ska du givetvis inte dumpa det bara för att det är lite dyrt, utan då får du istället fundera på vilka andra saker som du är villig att offra för att få din ekonomi att gå ihop.

Gå igenom listan och försök dra bort onödiga utgifter. Allt som du kan klara dig utan eller där du eventuellt kan hitta ett billigare alternativ. Till slut kan du förhoppningsvis hitta en balans som innebär att du går plus vid månadens slut. Ju mer plus du kan gå ju bättre eftersom man gärna vill ha ett visst sparande och en del över till nöjen.

Sparande en viktig del i en hälsosam ekonomi

En del av de pengar som är kvar bör du lägga på sparande. Hur mycket du sparar beror på hur mycket du har över. Det finns ingen specifik gräns där utan är individuellt. Det är mycket bättre att spara lite än inget alls. Har du inte sparat pengar tidigare så kan man nog säga att det viktigaste är att komma in i rätt tankesätt och att man faktiskt hittar till ett regelbundet sparande.

Av de olika saker man kan spara till så är buffertsparande viktigast. Det är den säkerhetsmarginal man har för att klara oväntade utgifter i sin ekonomi eller oväntade tapp av inkomster, t ex på grund av sjukdom eller om man förlorar jobbet osv. Dessa pengar ska man inte röra om man vill göra något kul så som att resa utan de ska alltid finnas där i bakgrunden som en livlina.

Det är buffertsparandet som kan göra den stora skillnaden om du skulle råka ut för en svacka i din ekonomi. Har du en bra buffert så kan du få hjälp av den för att klara din ekonomi och att hålla den flytande. De som inte har någon buffert är även de som får problem och som t ex kommer efter med räkningarna eller hamnar i skuldfällan.

Du kan själv välja hur mycket du vill lägga i buffertsparande. Bättre en femtiolapp i månaden än inget. Tids nog är målet att få en eller två månadslöner i buffert och då kan du kanske om du vill sluta lägga undan pengar dit och använda dem till något annat. Pengar som du har kvar att spara efter att du har lagt undan till bufferten kan du lägga på kortsiktigt eller långsiktigt sparande. Det kan vara till saker du vill köpa eller göra de närmaste åren eller pengar till framtiden – t ex barnen eller pensionen.

Lån för att klara de oväntade utgifterna

För dig som har väldigt liten eller ingen buffert och som råkar ut för en oväntad utgift blir det givetvis lite svårare att hantera situationen. Ett vanligt sätt att lösa en tillfällig pengabrist eller när det behövs tillskott i kassan är att ta ett lån. Detta är något som både kan hjälpa och stjälpa, så var alltid försiktig.

Det kan vara antingen ett vanligt privatlån eller ett kortare lån, så som hos Vivus.se. Många gånger lånar folk pengar kortsiktigt just eftersom det har uppstått ett tillfälligt och kortsiktigt problem – t ex att det är slutet på månaden och pengarna börjar ta slut och så går bilen eller kylskåpet sönder. Att kunna ta ett lite mindre lån för en sådan situation är i sig inte dumt, men det är väldigt viktigt att ”låna bra” och att man hanterar lånet på ett bra sätt, om man inte vill riskera att hamna i trubbel.

Ett lån är i de allra flesta fall en tillfällig lösning på ett tillfälligt problem. Undantaget är ifall du har många dyra smålån och kan samla dessa lån till ett stort billigare lån, vilket kan spara in ganska mycket pengar varje månad (men det är inte alltid detta är aktuellt). Ifall du bara tar ett litet lån för att klara en oväntad utgift eller för att pengarna är tillfälligt slut på kontot så är det lite mer riskabelt för din privatekonomi.

Du måste veta att du har råd att återbetala lånet inom en eller två månader, vilken är en vanlig återbetalningstid för denna typ av lån. Ifall du går back varje månad och har problem med att pengarna inte räcker till räkningar och mat etc. så är detta något som måste lösas på annat vis. Då är det grundläggande problemet det som jag pratade om tidigare – att du har en dålig balans mellan inkomster och utgifter. Då är lösningen inte att låna mer utan att gå igenom ekonomin för att hitta utgifter som kan dras ner och sparas in.

Eget hus, bostadsrätt eller en blandning – vad ska man välja?

Jag funderar en hel del på det här med att köpa bostad då jag och min sambo troligen kommer flytta under hösten när hon har fått ett jobb. Det är lite av en djungel att leta bostad och alla saker man ska tänka på. Hur mycket har man råd att lägga på sin nya bostad? Vilken typ av bostad är bästa alternativet? Tänkte gå igenom några alternativ här i bloggen för att få en bättre överblick.

Eftersom vi förmodligen ska flytta till en ny stad och att vi inte direkt har stått i bostadskö någonstans så räknar vi egentligen bort hyresrätter till stor del. Det är svårt nog att få en bra hyresrätt när man har stått i bostadskö och utan lär det nog vara riktigt svårt. Det troligaste är att vi köper någonting.

När man ska köpa finns det i princip tre olika alternativ. Man kan köpa ett hus / villa, man kan köpa en lägenhet i form av en bostadsrätt och slutligen kan man köpa ett hus så som ett radhus eller lite mindre hus som också är upplagt som en bostadsrätt. Alla alternativ kan ha sina fördelar och även nackdelar.

En bostadsrätt innebär först och främst att man, förutom priset på själva bostaden och det lån man kommer att få, även får betala en avgift varje månad. Din totala kostnad för boende är alltså amortering (vilket är ett krav från 1 juni), ränta och avgift. För ett hus är det bara amortering och ränta, fast med en liten del driftkostnad också.

Om man tänker sig att man har en viss bestämd budget för hur mycket man har råd att lägga på boende varje månad så måste man givetvis köpa en billigare bostad om det är en bostadsrätt, för det ska även få plats en avgift på någonstans mellan 4000 och 8000 kr i den totala månadskostnaden (om du bor centralt i en storstad så kan dessa avgifter vara klart högre, men jag tar nu exempel från Helsingborg där jag tittat lite efter bostad). Du kan alltså köpa ett hus, vilket ju inte har någon sådan avgift, för ett högre pris än en bostadsrätt men glöm då inte bort att din driftkostnad förmodligen är en bit högre för hus.

Köpa egen villa / hus

Att köpa en villa har ju en del fina fördelar. Du slipper som sagt betala någon avgift till en bostadsrättsförening. Du äger allting helt själv och den kostnad du har är ditt bolån med amortering och ränta. Amorteringen är ju givetvis att se som en investering fast det är ändå pengar som måste betalas ut varje månad.

Andra fördelar är att ett hus vanligtvis är lite större, det har förhoppningsvis en egen trädgård, eget garage och sådana saker. Ett hus ligger lite mer för sig självt så att man får lite mer utrymme och privatliv. Du har lite mer frihet att göra saker när det gäller renoveringar och annat.

En nackdel med hus / villa är att det är svårt att få tag i en sådan som ligger lika centralt som en lägenhet om man inte vill betala väldigt mycket mer för det. I övrigt så får man även tänka på att man själv får stå för alla kostnader för alla arbeten som måste utföras och att driftkostnaderna blir högre och att inga saker ingår i priset så som det kan göra i en bostadsrätt.

Hur är det då med priset?

Jag tittade på Helsingborg nu som exempel när jag tittade efter bostäder som kunde representera de olika alternativen. Att hitta en villa var mycket svårare än att hitta lägenheter, som väntat. Det hus jag valde som exempel låg lite mer utanför men var ändå ganska dyrt. Det kostade 2 595 000 kr. Det är ett parhus / kedjehus på 119 kvadratmeter med fyra rum.

15 procent kontantinsats hade varit nästan 390 000 kr men jag räknar nu med att man inte har riktigt så mycket att lägga kontant, så jag drog ner den till 5 procent och sen 10 procent privatlån på detta.

Pris: 2 595 000 kr
Kontantinsats: 129 750 kr
Bottenlån 85 % belåningsgrad: 2 205 750 kr
Ränta 3 mån: 1,69 % (3 078 kr / månad)
Amortering: 3 676 kr / månad

Privatlån: 259 500 kr
Ränta: 4,4 % (908 kr / månad)
Amortering: 2 163 kr / månad

Driftkostnad: 30 000 kr / år (2 500 kr / månad)

Total månadskostnad: 12 325 kr
Efter ränteavdrag: 11 130 kr

Det kostar alltså på ett ungefär 11 130 kr varje månad att köpa och bo i det här huset. För detta belopp får man ett lite mindre hus men som ändå är större än de flesta lägenheter med fyra rum. Det finns även en trädgård av ganska vettig storlek. Dock inget garage och altanen är inte inglasad eller fixad. Huset i sig är ganska fräscht även om ett av de två badrummen hade behövt fixas. Läget är inte lika centralt som lägenheterna som kan vara alternativ till huset.

Köpa bostadsrätt – lägenhet

Att köpa en lägenhet har ju sina egna fördelar. För den som inte vill ha en trädgård så är det ju bra att slippa sköta om en sådan. Man kan ofta bo klart mer centralt och man kan kanske bo en bit upp, vilket kan ge bra utsikt osv.

Att bo i en bostadsrätt gör att vissa saker betalas av föreningen även om man själv måste stå för kyl och frys och sådant om det går sönder eller behöver bytas eller om man vill göra renoveringar. Sådant som föreningen ska ansvara för är ganska begränsat men det är t ex avlopp, fönster (inte glaset) och värmeelement vid vattenburen värme.

Man kan faktiskt göra ganska mycket som man vill när man har en bostadsrätt. Man kan måla om och fixa inredning och ändra det mesta, så länge man aktar bärande väggar och lite sådant. Kanske finns det några regler som föreningen har satt upp och som man måste rätta sig efter men friheten är ganska stor. Dock ska man ju också betala för nästan allt själv, om man vill lägga till något, förbättra eller ifall saker börjar gå sönder.

Hur är det då med priset?

Jag hittade en lägenhet i Helsingborg som ligger hyfsat centralt, men inte mitt i smeten. En 89 kvadratmeters lägenhet som hade fyra rum och kostade 1 050 000 kr och med en avgift på 5 526 kr i månaden. I avgiften ingår värme, vatten och kabel-tv. Driftkostnaden blir huvudsakligen det man betalar för elen. Avgiften för denna bostadsrätt var rimlig.

Även här drog jag ner kontantinsatsen lite, men bara så att den landade på ungefär samma som för huset (ca 122 000 kr). Detta gjorde att privatlånet blev kart mindre (endast 3,3 % av lånet istället för 10 %), eftersom bostaden var billigare. Privatlån / topplån är den dyra delen av lånet och den vill du gärna ha så liten som möjligt för att spara pengar.

Pris: 1 050 000 kr
Kontantinsats: 122 500 kr
Bottenlån 85 % belåningsgrad: 892 500 kr
Ränta 3 mån: 1,69 % (1 245 kr / månad)
Amortering: 1 488 kr / månad

Privatlån: 35 000 kr
Ränta: 4,4 % (122 kr / månad)
Amortering: 292 kr / månad

Driftkostnad: Ingen utskriven och ej inräknad (men kan vara kanske max 10 000 kr / år)
Avgift: 5 526 kr

Total månadskostnad: 8 673 kr
Efter ränteavdrag: 8 264 kr

Runt 8 250 kr i månaden kostar det alltså varje månad att bo i denna bostad och sen får man lägga till en slant för el (ca 600 kr i månaden?) jämfört med huset ovan eftersom den var inräknad där. Alltså ganska mycket billigare att bo i en lägenhet än att bo i ett hus trots att lägenheten inte är så jättemycket mindre och har lika många rum. Dock ska man ju komma ihåg att det är svårt att hitta riktigt stora lägenheten och ifall du behöver mycket utrymme så kan det vara svårt att matcha ett hus.

Det som skiljer är att huset har trädgård och två badrum t ex medan lägenheten bara hade ett badrum och en balkong, men en ganska stor sådan åtminstone. Lägenheten låg inte heller mitt i centrum utan lite utanför, så den var billigare än vad en del andra lägenheter av liknande storlek skulle kunna vara.

Köpa bostadsrätt i form av radhus / parhus eller liknande

En del hus är bostadsrätter. Det kan gälla många radhus / parhus och nybyggda lite mindre hus. Den kombinationen gör att man får ett eget hus och lite större och kanske en trädgård men man får samtidigt vara med i en bostadsrättsförening med de fördelar som finns där. Dock även med de nackdelar som finns och då framför allt avgiften.

Personligen tänker jag att denna variant är lite sämre eftersom man får betala mer för bostaden till att börja med eftersom att det är ett hus, fast sen får man ändå betala en avgift ovanpå det så som man normalt gör med lägenheter. Totalt sett blir det ganska dyrt. Speciellt med tanke på att avgiften för sådana hus brukar vara högre än för lägenheter.

Hur är det då med priset?

Jag hittade ett alternativ som känns ok att jämföra med som är ett litet radhus på fyra rum och 105,5 kvadrat. Det kostade som tur var inte mer än 1 195 000 kr men avgiften var hela 7 443 kr och driftkostnad kan tänkas vara runt 10 – 15 000 kr.

Pris: 1 195 000 kr
Kontantinsats: 119 750 kr
Bottenlån 85 % belåningsgrad: 1 015 750 kr
Ränta 3 mån: 1,69 % (1 417 kr / månad)
Amortering: 1 693 kr / månad

Privatlån: 59 500 kr
Ränta: 4,4 % (208 kr / månad)
Amortering: 496 kr / månad

Driftkostnad: Ingen utskriven och ej inräknad (men kan vara kanske max 15 000 kr / år)
Avgift: 7 443 kr

Total månadskostnad: 11 257 kr
Efter ränteavdrag: 10 770 kr

I det här fallet var huset inte speciellt dyrt, men det finns givetvis dyrare. Det beror mycket på läge och hur fint det är, ifall det är renoverat osv. Det här huset hade två badrum som nog gärna skulle få göras om och det är ju inte det billigaste. Man måste även räkna till lite driftkostnad för framför allt elen.

Det som är fint med ett hus även om det är i bostadsrättsform är att man får en del av de saker som är kul med hus även fast det är en bostadsrätt. Man får en liten trädgård (inte så stor men ändå), man får två våningar istället för bara en våning, två badrum och en egen tvättstuga osv. Denna bostadsrätt var dock inte jättemycket större än lägenheten och hade inget eget garage heller. Altanen var inglasad men inte så fint fixad.

Skillnader i pris och vad som känns bäst

Skillnaden i kostnad per månad mellan det sista huset och lägenheten är några tusenlappar men det är inte speciellt mycket billigare än det huset som inte var en bostadsrätt. Där skiljer det knappt något om man räknat in driftkostnaden för det sista huset. Det vanliga huset kostade dock hela 2 595 000 kr jämfört med andra huset som bara gick på 1 195 000 kr.

Det innebär i grunden att man kan köpa ett vanligt hus för ca 2,6 miljoner och betala ungefär lika i månaden som ifall man köper ett bostadsrättshus för ca 1,2 miljoner och där har en avgift på runt 7 500 kr. Lägenheten var den som var billigast av de tre alternativen, vilket ju var ganska väntat, eftersom man ändå ofta får lite mindre när man köper en lägenhet.

Man får bara ett badrum många gånger (men inte alltid), inget garage, ingen trädgård, bara en våning i de flesta fall, sällan en egen tvättstuga eller grovkök och sådant. Lägenheter är bra för den som vill bo centralt men om man kan tänka sig att bo lite mer ”off” så är det nog många som skulle föredra ett hus.

Om man nu tänker sig att man funderar och väljer mellan ett vanligt hus och en lägenhet så kan jag säga att för att matcha månadskostnaden för den lägenhet jag valde ut (som hade en kostnad på ca 8 250 kr efter skatteavdrag) så skulle man få köpa ett hus för runt 1,9 miljoner max. Då skulle man hamna på ungefär samma månadskostnad. Det ska jämföras med att lägenheten kostade 1,05 miljoner.

Du kan alltså gå upp en ganska bra bit när du väljer ett helt eget hus framför en bostadsrätt just tack vare att du slipper den där jobbiga avgiften, vilken påverkar månadskostnaden en hel del. Du får lite högre driftkostnader istället men utslaget på ett år brukar dessa avgifter vara klart lägre totalt än avgiften som ska betalas till en bostadsrättsförening och dessutom räknas då elen in i dessa driftkostnader, vilket inte ingår för den som har en bostadsrätt.

Sammanfattning

Jag vet att det är väldigt svårt att göra en helt rättvisande jämförelse av det här slaget eftersom att så många saker påverkar priserna på varje enskild bostad som är ute till försäljning. Läget gör stor skillnad men även storlek, nyrenoverat eller ej och vad som är renoverat, säljarnas ambitioner att tjäna pengar osv.

Jag har dock valt tre alternativ som alla är ungefär lika stora och som alla ligger lite i utkanten av staden och alla såg även helt ok ut men hade vissa saker som kunde behöva fixas. Jämförelsen är givetvis ingen vetenskaplig sådan utan mer ett sätt att få en liten överblick över skillnader mellan de olika alternativen.

Det man kan se är väl att lägenhet är lite billigare för nästan samma storlek och antal rum men det man betalar extra för är de där sakerna som ett vanligt hus ofta har men som lägenheter inte har. Väljer man ett vanligt hus istället för en bostadsrätt kan man som sagt även gå upp en bit i pris och få samma totala kostnad varje månad, men det är också på samma gång klart svårare att hitta ett vettigt hus som ligger hyfsat centralt utan att priserna stiger en hel del.

Affärspotential på nätet – Sponsrad video

Internet har skapat många möjligheter för många människor. Jag är en av dessa människor – en person som jobbar helt och hållet med Internet och som även privat lever en stor del av livet uppkopplad. Jag gillar verkligen det jag gör och det känns kul att kunna vara en del av Internet och att människor faktiskt kan använda det som jag gör till något positivt.

Jag driver den här bloggen men jag driver även flera andra webbsidor och lever helt och hållet på mitt företag, som jag har tillsammans med en kompis. Huvudsakligen jobbar vi med information om ekonomi men vi jobbar även inom e-handel t ex.

Jag vet inte alls vad jag skulle ha gjort om jag inte gjorde det jag gör. Vad jag skulle jobbat med. Jag har en utbildning inom kommunikation men jag vet inte om jag hade velat jobba som renodlad kommunikatör. Möjligen om jag hade fått arbeta med webben på något vis.

När man arbetar med Internet och är aktiv på webben får man mer och mer förståelse för hur viktigt det är med kommunikation. Man behöver inte vara en ”it-kille” för att inse att Internet är en ganska stor grej, som har skapat en väldig massa möjligheter. Dessa möjligheter har både kommit i form av trevliga tjänster som vi som användare kan utnyttja (Youtube, Skype, Facebook, att kunna deklarera eller boka bio på nätet och en massa annat sådant) och i form av affärsmöjligheter, för dem som är lite driftiga.

Anpassa dig och utvecklas om du vill lyckas

Utvecklingen går dessutom riktigt fort. Även om man inte alltid ser vad som händer och kan sätta fingret på det så går det framåt i rask takt. Men som e-handlare eller annat företag som arbetar på eller via Internet begränsas man även av den miljö man arbetar inom. Det hade varit mer eller mindre omöjligt att göra det jag gör idag på den tiden när man hade ett gammalt 56K-modem som ringde upp Internet varje gång man ville ut på nätet.

Jag har riktigt snabbt Internet hemma och på kontoret. Det är viktigt för att det ska fungera för mig i arbetet och jag har även stor nytta av det i vardagen. Som sägs i videon är en helhetslösning bra om man vill lyckas på nätet. Vi sitter inte öga mot öga med våra kunder och besökare. Vi sitter på helt olika platser i landet och ibland även i världen. För att maximera möjligheterna (och vinsten) så måste man anpassa sig till dessa krav och överkomma en del begränsningar i formatet (för vissa begränsningar finns det ju fortfarande).

Det är egentligen inte så svårt att lyckas på nätet och att driva ett eget företag. Man behöver bara en vision och viljan att kämpa mot de mål man tror på. Dock måste man även inse att det gäller att anpassa sig och att hitta rätt väg fram, utifrån vilka möjligheter som finns. Dina egna begränsningar kommer att sätta käppar i hjulen för dig och göra det svårt men du kan arbeta dig igenom dem ifall du bara har tålamodet, uthålligheten och viljan att lära dig.

Andra yttre begränsningar kommer också att testa ditt tålamod och få dig att vilja ge upp, men det är sådant som skiljer dem som lyckas från dem som inte gör det. Det är också därför man bör utnyttja de fördelar man kan hitta och optimera sina chanser. Telia har ganska länge nu arbetat med helhetslösningar och jag har sett dem vara delaktiga i många olika intressanta och varierande projekt (exempelvis som sponsor av e-sport genom t ex Dreamhack, vilket jag är lite intresserad av). Även denna gång känns det som att de är på rätt väg och erbjuder något som faktiskt ger mig som e-handlare och ”it-företagare” en liten extra edge. Vilket alltid är välkommet i den här branschen.

Detta inlägg är sponsrat

Hur klarar man en extra fattig månad?

Vi har alla haft dem – månaderna där det av något skäl har funnits ovanligt lite pengar på kontot. Dessa månader kanske inte kommer så ofta för många av oss men de kommer då och då. Januari är en klassiskt snål månad eftersom så mycket pengar har gått åt till julens alla utgifter så som mat, julklappar och annat. Men ibland dyker dessa fattiga månader upp vid andra tider på året.

För min del är maj en extra fattig månad. Skälet är att jag har spenderat tre månader (februari till april) i Spanien tillsammans med min flickvän, som var tvungen att åka dit för att göra praktik för sin utbildning. Eftersom vi valde att inte hyra ut vår lägenhet hemma så hade vi dubbla hyror och dessutom har det gått åt lite extra pengar när vi varit iväg.

Det är lätt hänt att man unnar sig lite extra när man är utomlands, även om det inte egentligen var en semester på tre månader. Sista veckan var dock en semestervecka då vi åkte iväg till hotell och hyrde bil osv, vilket också kostade en slant. Om man lägger ihop alla dessa faktorer som jag har nämnt så blir resultatet att jag har gjort av med mer pengar än jag egentligen borde under dessa månader.

En del av de pengar som jag normalt hade haft denna månaden har redan spenderats på semesterresan och redan innan dess var min budget ganska tight efter tre månader av dubbel hyra och räkningar, så därför är maj en väldigt sparsam månad.

Tips för att klara en extra fattig månad

Hur ska man då göra för att överleva en sån här månad där det finns riktigt dåligt med pengar i kassan? Mina tips kommer vara ganska blandade skulle jag vilja säga. Några lite mer konkreta spartips och en del som mer handlar om en mer allmän förändring av sitt beteende eller sätt att tänka.

Dra ner onödig konsumtion till ett minimum

Detta är kanske ett ganska uppenbart tips. När man har ont om pengar så måste man hushålla med dem och då kan man inte gå ut och spendera dem på onödiga saker. Det kommer alltså inte bli några nya kläder i maj och det kommer givetvis också bli väldigt få restaurangbesök, biobesök, godis och annat som egentligen mest är lyx.

Såna här saker är trevliga och det är en del av livets goda som man givetvis inte vill sluta upp med över lag. Dock kan man behöva göra ett tillfälligt uppehåll om man märker att det är ovanligt tomt i plånboken. Det gäller att prioritera och då måste alla räkningar, mat och de viktiga utgifterna gå före.

Bra tillfälle att se över sina utgifter

Det finns inget som sätter eld i röven på en att börja spara in pengar och dra ner på sina utgifter lika mycket som när man har en fattig period. De perioder då man har gott om pengar och ekonomin känns stabil blir man lätt lite bekväm och tänker inte på sådant men när man plötsligt har en tom plånbok så blir det annorlunda.

Egentligen bör man alltid, med jämna mellanrum och kontinuerligt, se över sina utgifter och ifrågasätta om det är för dyrt, vad man kan dra ner på och om det finns möjligheter att förbättra priser osv. Det är dock, som jag precis sa, en sådan sak som lätt glöms bort i goda tider eftersom det inte finns något akut behov av att göra det.

När man har dåligt med pengar och märker att det är svårt att få det att gå runt blir man mycket mer medveten om alla sina utgifter och då kan det vara ett ypperligt tillfälle att börja kolla igenom sin budget och se vad som går att göra. Det är inte säkert att de saker som du upptäcker och förändrar den här månaden kommer att ge dig mer pengar i plånboken just nu men det kan ge mer pengar på sikt och förbättra din ekonomi rent allmänt.

Vissa saker kan man dock påverka direkt och det är de rörliga kostnaderna, där man själv styr över hur mycket man gör av med under en månad. Den onödiga konsumtionen som jag nämnde i första tipset är en sådan sak men även t ex matkostnaderna och liknande går att påverka mycket.

Minimera dina rörliga kostnader

Precis som jag nämnde ovan så finns det vissa utgifter som går att påverka direkt. Detta gäller även för sådana utgifter som man inte normalt går att undvika en vanlig månad. Det handlar framför allt om mat men innefattar även bil / transport, träning och kanske till och med personvård.

Maten är nog den stora grejen här. Det finns mängder av spartips som handlar om olika sätt att spara in pengar på mat. Det är också ganska naturligt eftersom det går att lägga massor av pengar på mat om man vill och det går även att vara riktigt sparsam om det behövs. Maten är en stor kostnadspost varje månad och där finns mycket spelrum.

När man har en extra fattig månad är det logiskt att se över just matkostnaderna av just det här skälet. Om du kan spara in pengar rakt av någonstans så är det jättebra och maten kan man göra mycket med. Ta det som en utmaning att äta riktigt billigt under en månad. Du kan laga massor av god och näringsrik mat som inte är speciellt dyr. Det gäller bara att du är beslutsam och har lite fantasi.

Bilen är en annan bov (eller för dig som inte kör så mycket bil kanske det är buss eller liknande). Många har behov av att ta sig till jobbet, till mataffären eller andra platser och bilen är ett vanligt val för att ta sig dit. Bensin är inte direkt billigt och om du kan dra ner på användandet av bilen under en månad så kan du faktiskt spara en hel del. Alternativet är huvudsakligen att cykla eller att promenera och det funkar givetvis inte för alla, men du kan åtminstone försöka att testa det under en månad för att spara lite pengar.

Det finns även andra utgifter som går att dra ner på om det verkligen är kris. Om du t ex varje månad betalar för din träning (t ex hyra av tennisbana eller vad som helst) så kan du där tänka om under en månad och istället göra sådant som är gratis. Ta en löprunda istället för att spela tennis. Det behöver inte vara en permanent förändring utan bara tills du har fått lite mer pengar igen.

Skulle du behöva klippa dig eller sköta om ditt utseende på något vis? Vanligen är det ju inget man låter bli att göra men ifall man har en ovanligt fattig månad kanske det kan vara värt att vänta med klippningen tills ekonomin har börjat återhämta sig lite. Du kan få se lite mer ovårdad ut ett tag men alla utgifter som du kan spara in på är bra. Slipper du lägga 4-500 kr på frisören så gör det en hel del.

Behöver du använda din buffert?

Om det är riktigt illa en månad kan det tänkas att man behöver låna lite från sig själv. Buffertsparande bör alla ha och har du inte det är det klart något du bör fundera på att komma igång med. Rekommendationen är att ha minst en månadslön som buffert. En del förespråkar två eller tre månadslöner men det är upp till var och en att avgöra vad som är lagom. Det beror mycket på din privatekonomi och vad du har för utgifter.

Förhoppningsvis har du en viss buffert åtminstone och den är där som en säkerhetsmarginal för att rädda din ekonomi när du har oväntade utgifter eller ifall du tappar inkomst av något skäl. Man ska inte ta från sin buffert annat än i nödfall och man ska inte använda de pengarna till resor och andra köp.

I mitt fall kan man säga att jag har levt lite lyxigare än jag borde under några månader och det är skälet till att jag nu har en fattig månad. Då borde jag egentligen inte heller få röra min buffert för att rädda månaden, eller hur? Det är något man får överväga givetvis. Om man dock bortser från min specifika situation så kan det ju finnas andra skäl till varför du har en fattig månad och i många fall är det just sånt här som buffertsparandet är till för.

Tanken med att ha en buffert är att man ska kunna låna av sig själv för att klara av tuffa perioder, så att man inte får problem att betala räkningar eller på annat vis hamnar i en dålig ekonomisk situation. Bättre att låna från sin buffert än att ta ett vanligt lån med dyr ränta för att klara månaden.

Akuta åtgärder vid verklig pengabrist

Om det skulle vara så illa någon månad att det verkligen är brist på pengar och det är svårt att betala räkningarna så finns det vissa saker man kan göra även här. För det första bör man givetvis se till att undvika alla onödiga utgifter och skippa lyxkonsumtion och även följa de andra tipsen jag har gått igenom ovan. Om det inte räcker kan det finnas några mer akuta åtgärder.

Hantera dina räkningar på ett bra sätt

Ifall du inser att det kommer fattas pengar när du ska betala räkningarna så måste du först börja med att sätta upp en lista över hur viktiga räkningarna är. Betala givetvis boende, el och dessa grundläggande saker först och arbeta dig nedåt i prioriteringslistan.

När du har en räkning som du inte har råd att betala kan du med fördel kontakta den fordringsägaren och höra ifall det finns möjlighet att fixa en avbetalningsplan eller på något vis skjuta på betalning etc. Det går faktiskt att ordna oftare än man kan tro. Fordringsägarna vill normalt hellre ha betalt än att det ska bli krångel med Kronofogden och liknande längre fram.

Det är mycket bättre att försöka lösa det med företaget som skickat räkningen än att bara låta bli att betala. Låter man bli så tillkommer en massa avgifter i form av dröjsmålsränta, inkassoavgifter och liknande som bara gör det dyrare.

Använd lån försiktigt

I vissa fall kanske ett lån kan vara en lösning för dig. Ifall du verkligen bara har ett tillfälligt problem med pengarna och vet att du framöver kommer att ha din ekonomi under bra kontroll så kan du ta ett lån för att undkomma den akuta pengabristen. Viktigt är dock att inte låna i onödan och att se till att betala av lånet ordentligt.

Handlar det om bara ett litet belopp kanske du kan låna av familj eller vänner tillfälligt. Det har sina risker att låna av sina nära och kära och det är viktigt att du sköter återbetalningen, men fördelen är att du kanske slipper ränta och har en lite mer förlåtande avbetalningsplan.

Ett lån med ränta innebär alltid en extra kostnad för dig så tänk på det om du beslutar dig för att låna pengar. Du måste veta att du har pengar att återbetala med tills dess att lånet ska betalas, annars sitter du snart i en ännu värre sits.

Sälja saker

En utväg när du verkligen har ont om pengar och behöver ett akut tillskott är att sälja din egendom för att få in extra slantar. Det är inte så roligt att göra sig av med saker som man skulle vilja behålla men det kan vara värt det för att slippa få ekonomiska problem.

I många fall kan man dessutom ha en massa saker liggande som man ändå inte använder och som man då lugnt kan sälja. Gå igenom ditt förråd och vinden / källaren och se om det finns något som kan undvaras och försök att tjäna ihop pengarna som du behöver på detta vis.

Fråga dig varför du har en extra fattig månad

En sak som är väldigt viktig är att veta varför man har ont om pengar. I mitt fall vet jag ganska klart vad det beror på och jag beskrev det i början av blogginlägget. Det var en kombination av dubbla hyror (och andra boendekostnader), att vi unnat oss lite extra under våra månader i utlandet och sist men inte minst den avslutande veckan semesterresa med hotell och hyrbil etc.

Om din pengabrist beror på något väldigt specifikt och bara är tillfällig så är det vanligen inte så farligt. Jag vet att jag nästa månad igen kommer att ha börjat återställa min ekonomi till det normala och att det då inte är någon fara. Nästa månad bör det inte vara speciellt fattigt längre. Ifall dina problem är återkommande eller om det bara rent allmänt handlar om att du har för höga utgifter i förhållande till inkomsten så är det en annan typ av problem och då krävs det mer omfattande åtgärder.

För den som har problem med att få pengarna att räcka till varje månad och att räkningarna blir för höga så handlar det om att göra grundläggande förändringar i privatekonomin. Det gäller då att minska utgifterna och gärna öka inkomsterna och att hitta en bättre balans. Det kan vara ett stort och svårt jobb men det är viktigt om man vill undvika att bli skuldsatt och få stora problem.

En del av de tipsen som jag har givit här funkar givetvis även för dessa situationer men en bra början här skulle vara att sätta upp en budgetkalkyl och kolla alla utgifter och vad man kan dra ner på och göra för att få mer pengar över. Kanske krävs mer drastiska åtgärder som att byta boende eller sälja bilen osv. Varje situation är unik och måste skötas på sitt vis.