Kan man spara på sparkonto idag?

Ni har väl inte missat att styrräntan i somras sänktes till att ligga på 0,25 %, vilket är väldigt lågt. Följden av den väldigt låga räntan idag är att det är billigt att låna (yay!) och det är enormt dålig ränta på sparkonton (snyft!). Många av de stora bankerna har näst intill obefintliga sparräntor, t ex 0,5 procent eller ibland faktiskt 0 procent. Att ha sina pengar liggande på ett konto utan någon ränta alls är inte ett dugg roligt.

Ifall man har en del sparade pengar vill man givetvis att de ska inbringa lite inkomster i form av ränta eller avkastning av annat slag. Alternativen är att antingen investera i aktier / fonder eller liknande, eller att man har dem på ett bra sparkonto med vettig ränta. Att ha sina pengar på sparkonto är ganska säkert och det är ett alternativ många väljer. Det är även där man har de pengar man inte vill investera utan som ligger t ex som buffert.

Är sparkontot dött tills vi får högre reporänta?

Hur ska man då tänka när man har pengar liggande på ett sparkonto som erbjuder en mer eller mindre obefintlig ränta? Ifall man bara får 0,5 procent i ränta per år kommer det knappast att märkas i plånboken, ens om man har ett stort belopp liggande på kontot. Är alternativet att bara vänta på bättre tider med en högre reporänta, så att även sparräntorna går upp?

Svaret är att i dagsläget kommer sparräntorna vara låga, men man ska definitivt inte nöja sig med att ha 0 – 0,10 procent ränta på sitt sparkonto. Många är vana vid att bara ha sina pengar liggande hos sin vanliga bank och nöja sig med vad de kan få men ifall man vill ha en vettig ränta gäller det att kolla runt och välja en annan bank. Det finns ett antal banker som erbjuder sparräntor på närmare två procent, vilket i dagsläget är helt ok.

Banker som erbjuder en lite bättre ränta på sina sparkonton är ofta uppstickare och nyare banker som vill visa framfötterna lite. Det är t ex GE Money Bank, Marginalen, Svea Direkt, Collector, Santander eller SevenDay som har lite bättre räntor. Ett tips är alltså att ta dig lite tid och surfa runt på deras webbsidor och kolla upp vilka sparräntor de erbjuder. Ifall du idag har dina pengar hos exempelvis Swedbank eller Handelsbanken kan du säkerligen hitta en bank som erbjuder bättre ränta, så att dina pengar faktiskt ger någon avkastning.

För dig som vill spara lite tid finns det en och annan sammanställning av sparräntor som du kan kolla på, vilket gör att du slipper leta igenom alla själv. Du kan exempelvis titta in på Ekonomi-portalen.com och deras jämförelse av sparkonton. Där är det ganska smidigt att hitta en bra bank eftersom man kan välja bindningstid och lite andra filter.

Bindningstid på sitt sparkonto

När man ska välja sparkonto kan man välja mellan att inte ha någon bindningstid eller att ha en bindningstid som ofta ligger mellan ett till fem år. Det finns även alternativ där du binder upp dina pengar i tre eller sex månader. Som regel får du lite bättre ränta ju längre du väljer att binda upp dina sparade pengar. Vanligtvis föredrar bankerna att du binder upp dina sparpengar under en längre tid eftersom de använder dina pengar för att investera i sin egen utveckling eller i sådant som de tjänar pengar på. Ju längre tid de har på sig ju bättre är det.

Väljer man att binda sina pengar kan man alltså inte plocka ut dem hur som helst. Man måste lämna dem på sparkontot under de år som man har bestämt. Ibland kan man få ta ut pengar mot en avgift och i enstaka fall kan man få ett par fria uttag.

Alternativet är att välja ett sparkonto som inte har någon bindningstid. Då kan man oftast ta ut sina pengar när och hur man vill men ibland har man bara ett visst antal fria uttag här också. Kolla upp villkoren för det sparkonto du är intresserad av så att du kan ta ut pengar så som du har tänkt dig och att det inte kostar extra.

Skälet till att välja ett sparkonto med längre bindningstid är att man får högre ränta på de pengarna än om man väljer ett konto utan bindningstid. Ifall ränteskillnaderna är väldigt små mellan att ha tre års bindningstid eller att inte ha någon bindningstid alls så är det inte direkt någon vits att binda upp pengarna. Binder du upp dem kan du inte flytta dem till en annan bank eller annat sparkonto ifall räntan skulle förändras.

I dagsläget när det är så låga räntor är det troligen inte bästa läget att binda upp sparpengarna någon längre tid. Man vet inte hur räntan kommer att se ut om ett år och vem som kommer ha mest fördelaktiga sparräntor. Mitt förslag är att hitta ett sparkonto med upp mot två procents ränta och utan bindningstid, t ex hos en av de banker jag räknade upp tidigare. Håll dina pengar där tills vidare men försök också hålla ögonen öppna ifall de väljer att sänka räntan eller ifall någon annan bank höjer. Det är inte speciellt svårt att flytta sina pengar.

Insättningsgarantin är ett viktigt skydd

Det som kallas för insättningsgaranti är ett skydd för dina sparpengar som garanteras av staten. Du har rätt att få tillbaka upp till 100 000 euro ifall din bank av något skäl skulle hamna på obestånd och få problem att betala ut dina pengar / gå i konkurs. De banker som har tillstånd hos FI innefattas normalt av insättningsgarantin men det finns även en och annan som inte gör det.

Vanligtvis är det de få sparkonton med extra hög ränta som inte innefattas av insättningsgarantin. De kan locka med sparräntor på upp mot sex procent jämfört med två procent hos andra banker. Det låter väldigt fint och lockande, speciellt när det är så låga sparräntor rent allmänt, men man ska då inte glömma bort att man riskerar sina pengar på ett annat sätt när man kör på ett sådant sparkonto.

De sparkonton med riktig bra ränta brukar ofta tillhöra finansinstitut som använder dina sparpengar till att investera med lite högre risk. Det behövs en högre risk och högre avkastning för att klara av att ge kunderna en sådan hög ränta. Företagen bakom denna typ av sparkonton löper alltså ofta även högre risk att få ekonomiska problem, t ex ifall deras investeringar misslyckas, eftersom de tar större risker och chansar mer för att tjäna mer.

Jag ska inte säga att det är en jättestor risk att satsa på sparkonton av det här slaget och att man inte kan välja ett sådant alternativ. Insättningsgarantin är dock en väldigt bra säkerhet att ha och det garanterar att du inte blir utan dina pengar ifall en bank får ekonomiska problem (vilket ju uppenbarligen kan hända som vi har sett). Välj gärna ett sparkonto som omfattas av insättningsgarantin istället för att lockas av extra hög sparränta. Då vet du att du är säker.

Sammanfattning

För att sammanfatta det jag sagt lite kort så kan man givetvis visst ha sina pengar på ett sparkonto idag, trots att reporäntan har tvingat ner sparräntorna på låga nivåer. Det man ska undvika är dock att bara ha sina pengar liggande hos sin gamla bank och få i princip ingen ränta, bara för att man inte orkat ta tag i att hitta ett bra sparkonto.

Titta runt och hitta ett sparkonto med upp mot två procents ränta och flytta dina pengar dit istället. Det är vanligen väldigt enkelt att öppna ett sådant sparkonto. Du kan välja ett konto som inte har någon bindningstid och som har fria uttag så kan du när du vill flytta pengarna igen ifall du ser en bra möjlighet att få ännu bättre ränta.

Försök att inte lockas av de sparkonton som inte har insättningsgaranti även om deras räntor skulle ligga högre. Det är en onödig risk att lägga in dina pengar på ett konto där du eventuellt skulle kunna bli av med dem ifall banken hamnar på obestånd. De allra flesta sparkonton har dock insättningsgaranti.

Ifall du känner att det är svårt att få någon vettig avkastning på sparpengarna kanske det kan vara värt att titta på fonder eller något sådant som alternativ till ett sparkonto. Du kan många gånger få lite bättre procentuell avkastning där men också lite högre risk då värdet på en fond ju faktiskt kan gå ner.

Lär dina barn om pengar och ekonomi

Ganska nyligen har det pratats en del om det här med vem som ska lära barn och unga om pengar och ekonomi och att unga tyvärr är sämre på dessa ämnen än man skulle vilja. I en undersökning som Nordea gjorde tyckte 90 procent av svenskarna att det är föräldrarnas ansvar att lära ut ekonomi och hur man hanterar pengar till sina barn.

Unga tycker dock i större utsträckning att privatekonomi borde vara en del av undervisningen i skolan – t ex att lära sig att göra en budget, att spara pengar innan man investerar och att inte spendera pengar som man inte har. Att införa privatekonomi som en del av undervisningen i skolan verkar dock inte jätteaktuellt, t ex sa Fredrik Reinfeldt nyligen att han inte hade några sådana planer i en intervju med Privata Affärer.

Än så länge ligger alltså ansvaret huvudsakligen på föräldrar att lära sina barn att vara ansvarsfulla med sina pengar, att spara och att hantera ekonomin rent allmänt. Det är kanske ganska logiskt att det är så då föräldrar har som uppgift att förbereda sina barn för vuxenlivet så gott det går, och då ingår givetvis att lära dem hur man bör hantera pengar och vad man inte bör göra.

Det är dock inte alltid så lätt att veta hur man ska göra för att på bästa sätt lära barn och ungdomar om privatekonomi och att hantera pengar. Därför tänkte jag försöka skriva ihop en liten guide med några bra tips och tankar som underlättar.

Börja lära ut om ekonomi och pengar tidigt

Ett bra första tips är att man bör börja tidigt när man ska lära sitt barn om pengars värde och att hantera dem på ett bra sätt. Ju tidigare man börjar ju lättare blir det att påverka dem och att bygga upp en bra grund med förståelse och ett ekonomiskt tänk. Om du redan när barnet är litet kan börja klämma in en och annan lektion om pengars värde kan detta ofta göra skillnad.

När barnet blir äldre och mognare så ökar även förståelsen för olika saker, även pengar. Samtidigt är det ofta svårt att försöka lära ut ekonomi till en tonåring då de har så mycket annat att tänka på. Det finns så många saker de vill ha och de börjar tänka mer på vikten av varumärken och hur andra människor ser på dem. Sådana saker blir tyvärr ofta viktigare än att tänka ekonomiskt.

Det är alltså oftast lättare att börja tidigt och slänga in små lektioner om pengar och dess värde när barnet är mindre och mer mottagligt. Om man gör det på rätt sätt blir det oftast inget negativt utan bara en naturlig del av uppväxten och då är det förhoppningsvis så bra att barnet får med sig detta tänket när han / hon blir äldre – det sitter då rotat ganska djupt och finns alltid med i bakhuvudet.

Pengar växer inte på träd

En väldigt tidig lektion handlar om pengars värde. Att göra klart för barnet i en tidig ålder att man måste jobba för att få pengar är viktigt. Barn tror kanske att pengarna helt enkelt kommer från bankomaten snarare än från hårt arbete. Ifall man inte lär dem att det krävs mycket jobb för att få pengar så kommer de heller inte inse att man inte bara kan spendera fritt, utan att man måste vara återhållsam och spara.

Veckopeng / Månadspeng

En ganska stor snackis är det här med veckopeng / månadspeng. Ska barnen få en viss summa varje vecka eller månad som sedan ska räcka till olika saker som barnet vill ha eller behöver? Tydligen tycker föräldrar inte längre att en bestämd fickpeng är lika bra som de brukade tycka. Det har blivit allt vanligare att barn inte får fickpeng utan helt enkelt bara får pengar vid behov och att föräldrarna själva sedan köper resterande saker åt sina barn.

Att ge barnet egna pengar som de ansvarar för själva och som ska täcka in olika typer av utgifter är dock ett riktigt bra verktyg för att lära om ekonomi och pengars värde. Veckopeng / månadspeng är alltså ett bra tips för föräldrar som vill förbereda sina barn för framtiden, där de måste ha ordning på sin egen privatekonomi och vara sparsamma med sina pengar.

Att bli ekonomisk med hjälp av fickpeng

Tanken med fickpeng är att barnen har hand om sina pengar själv och kan köpa saker eller spara etc. Det är ganska stor skillnad på att be mamma och pappa att betala för något som man vill ha och att istället sitta med pengarna i sin hand och försöka avgöra om det är värt att köpa något eller om det är bättre att spara till andra bättre saker framöver. Barnen lär sig ganska snabbt att saker och ting inte är gratis och att det går snabbt att göra av med sin fickpeng ifall man inte är lite sparsam.

Ifall pengarna är slut och barnet kommer och tjatar om att få mer pengar eller att du ska köpa saker kanske detta kan vara lite jobbigt men det är samtidigt en lektion som alla borde lära sig. 1. Man kan inte köpa saker om man inte har pengar. 2. Ifall man inte är lite sparsam så tar pengarna slut väldigt snabbt. 3. Man får inte nya pengar gratis bara för att man har gjort slut på det man hade.

Var tydlig med var som ingår i fickpengen och vad som förväntas i retur

Ifall du väljer att ge ditt barn regelbunden fickpeng är det viktigt att börja med att gå igenom reglerna för denna. Du måste berätta vilka kostnader som barnet själv förväntas stå för – godisköp, nöjen osv – och vilka kostnader som du fortfarande kommer att stå för. För yngre barn kanske det räcker med att låta dem ansvara för t ex godis, leksaker och nöjen. De ska inte behöva ansvara för pengar som ska gå till allt för viktiga saker så att deras grundläggande trygghet (att de har kläder och mat etc) riskerar att försvinna om de råkar sumpa bort sin fickpeng.

Du kan även bestämma ifall du vill att barnet ska göra något i retur för att han / hon får pengarna. Det kan vara så att du vill lägga in bestämmelser om att barnet ska hjälpa till hemma, t ex med att diska och städa. Eller kanske du vill lägga in bestämmelser om att barnet alltid ska göra sin läxa direkt efter skolan utan att gnälla, inte svära eller följa andra regler i hemmet angående tv-tittande etc.

Det finns inget rätt eller fel här. Vissa tycker att sådana regler bör följas utan att man ska behöva muta barnet med pengar medan andra tycker att det är en bra del av fickpengen att det finns vissa motkrav. Fördelen med att lägga in denna typ av krav är att det finns ett bestämt sätt att straffa barn som inte sköter sig, utan att ge dem ytterligare bestraffningar eller att skälla på dem. Barnen lär sig på så vis även till viss del att det krävs någon form av motprestation för att få sina pengar, vilket ju gäller även senare i livet när de jobbar.

Ifall barnen klagar eller tjatar om mer pengar, höjd fickpeng och liknande

Visst kan det vara irriterande om barnen hela tiden ska tjata om mer pengar eller att fickpengen är för liten. Detta är dock inte nödvändigtvis en dålig sak utan en möjlighet för dem att lära sig mer om privatekonomi. När de blir vuxna kommer de ha stor nytta av att kunna förhandla och komma överens med t ex arbetsgivare, vänner och andra människor i köp- och säljsituationer. Då är det inte dumt att få träning hemma först.

Ifall en av de unga vill ha högre veckopeng får du helt enkelt ta upp förhandlingarna. När fick barnet en höjning av veckopengen senast? Vilka är skälen till att barnet borde få högre veckopeng nu? Vilka ytterligare kostnader har tillkommit? Vilka ytterligare motprestationer är barnet villigt att göra för att få en högre veckopeng – kanske hjälpa till mer hemma? Prata med barnet på ett vuxet sätt, gå igenom alla frågor och förhandla fram en rättvis deal.

Att kunna diskutera sånt här är bra för förståelsen när det gäller privatekonomi rent allmänt men ger även färdigheter i att argumentera och förhandla osv. Det gör att barnet lär sig om pengars värde men även att man lär sig att interagera med andra människor på ett meningsfullt sätt istället för att bara verka tjurig, bortskämd eller svår att ha att göra med. Det är något de har nytta av i väldigt många situationer i livet och det är ditt jobb att utveckla dessa förmågor.

Hitta rätt nivå för hur stor fickpengen ska vara

En av de lurigaste aspekterna av fickpeng är att hitta rätt nivå. Hur mycket ska man egentligen ge barnet varje vecka / månad? Att hitta balansen där kan vara lite svårt då man inte vill ge för lite men inte heller för mycket. Och det ska ju givetvis inte vara mer pengar än man känner att ens egen ekonomi klarar av.

Viktigast är att du försöker lägga fickpengen på en nivå som känns rimlig utifrån hushållets ekonomi och vad du tänker dig att ditt barn ska använda pengarna till. En ungdom som förväntas köpa sina egna kläder och liknande måste givetvis ha en större budget än någon som bara ska handla godis och gå på bio etc.

Lyssna inte på vad ”alla andra” får i veckopeng. Barn har en förmåga att använda sin omgivning som argument för att få mer pengar. T ex säger de gärna att alla deras kompisar får mer än vad de får. Detta ska du inte lyssna på. Påverkas inte av andra utan hitta en nivå som passar för dig, din familj och dina barn. Ofta överdriver barnen ändå när de pratar om vad andra i deras omgivning får plus att du ju måste gå efter din egen ekonomi och inte barnens kompisars ekonomi när du hittar en bra gräns.

Viktigt att lära sig att spara pengar

Det kan vara en bra idé att sätta som krav att barnet ska spara en del av sin fickpeng. Att lära sig att spara pengar är väldigt viktigt då sparande har en avgörande roll i vår privatekonomi när vi är vuxna. Att kunna spara pengar som buffert eller för att kunna köpa något längre fram är mycket viktigt. Du får givetvis räkna in detta i fickpengens storlek så att det finns utrymme att spara lite och att det ändå finns pengar kvar att använda.

Oavsett om du tror på fickpeng eller inte så är det viktigt att försöka lära barnen att sparande är viktigt. En del saker kan man givetvis köpa varje vecka, som en godispåse, men det finns många saker som kräver att man sparar eftersom det behövs pengar från flera veckors fickpengar. I sådana fall måste man börja spara för att kunna köpa det man vill ha. Just idag kanske det känns tråkigt att behöva spara men om några månader är man istället mycket mer nöjd.

Som förälder bör du alltid hjälpa ditt barn att förstå hur sparande fungerar och underlätta deras sparande så mycket som möjligt. För mindre barn kan en spargris vara ett väldigt bra sätt att spara och då kan man med jämna mellanrum räkna pengarna och se hur nära man är att uppnå målet. Glöm inte att berätta för ditt barn hur duktiga de är och påminna dem om hur roligt det blir när de kan köpa det som de har sparat till.

För äldre barn och ungdomar är det bra med lite frihet så att de själva måste klara av att hålla i pengarna istället för att spendera dem. Att göra upp en budget för vad man kan spendera och vad man måste spara är bra då det ger en överblick över hur mycket man kan göra av med varje vecka och vad som måste sparas.

Ifall barnen sparar till något speciellt som kräver långsiktigt sparande kan det vara jobbigt att behålla disciplinen. Försök att hjälpa dem så mycket du kan och kanske till och med ge dem lite extra bonus i förhållande till hur mycket de sparar. På så vis blir det roligare och enklare att spara och suget efter att använda sina sparpengar till annat minskar.

Ditt beroende i siffror – så mycket kostar det

Många är beroende av en eller annan sak och även i varierande utsträckning. De vanligaste sakerna brukar givetvis vara snus och cigaretter men det finns även andra saker man kan vara beroende av – även om det kanske inte är ett lika uppenbart beroende. Det kan vara sådana saker som man helt enkelt gör regelbundet, som blivit en del av vardagen och som man skulle känna sig obekväm med att sluta göra.

Min definition av beroende nu är lite mer luddigt i det här inlägget – det är sådana saker som man gör och som man ogärna vill sluta med men som man egentligen kanske borde trappa ner på av olika skäl – hälsomässiga eller ekonomiska etc. Utöver tobak kan det vara restaurangbesök, godis, alkohol, fika på stan eller liknande.

Tanken med det här blogginlägget är att försöka visa på ett bra sätt hur mycket pengar som faktiskt går åt till den här typen av aktiviteter, saker som egentligen inte är speciellt nyttigt och som man ofta gör bara för att det har blivit en del av vardagen eller för att man helt enkelt är beroende. Du och din ekonomi skulle troligen må bättre av att överge dessa saker åtminstone till viss del, även om det ofta är svårt att sluta.

Med lite siffror som visar svart på vitt vad du kan tjäna / spara på att sluta eller trappa ner kanske du får en extra kick som kan hjälpa dig att ”börja sluta” eller så blir du bara överraskad över hur mycket pengar som faktiskt går åt och kan göra en bättre budget med hjälp av denna nya info.

Cigaretter

cigaretter
Eftersom cigaretter är det uppenbara alternativet att klaga på när man talar om sånt här kan vi lika gärna få dem överstökade först. Det är förstås olika hur mycket folk röker men jag kommer i hela inlägget räkna på en person som har ett ganska markant (men förhoppningsvis hyfsat genomsnittligt) beroende så att poängen går fram.

Kostnad för ett paket cigaretter: Ca 50 kr
Antal förbrukade paket om dagen: 1
Total månadskostnad: 1 500 kr
Total årskostnad (räknat på 330 dagar ): 16 500 kr

Snus

snus
Snus är ännu en bov där man kan göra av med mycket pengar. Även här varierar såklart hur många dosor som går åt dagligen men jag försöker hitta ett bra men inte för lågt snitt. Många snusare verkar gilla att alltid ha en snus inne och då kan det gå åt ganska mycket. Man ska inte underskatta hur mycket pengar som läggs på snus under en månad / ett år.

Kostnad för en dosa snus: Ca 40 kr
Antal förbrukade dosor om dagen: 1
Total månadskostnad: 1 200 kr
Total årskostnad (räknat på 350 dagar): 14 000 kr

Alkohol / fest

fest
Detta är en lurig sak att räkna på. Jag tänker mig nu inte en person som är alkoholist och dricker varje dag utan någon som istället gillar att festa varje helg. Många festar flera gånger under en vecka men vi kan säga att detta är en person som går ut en gång i veckan. Hur mycket pengar man gör av med under en festkväll är svårt att säga eftersom en del dricker hemma först och sen mindre ute medan andra dricker allt ute och en del dricker kanske inte så jättemycket totalt även om de går ut.

Det kan även tillkomma andra kostnader för en festkväll så som taxi, mat, inträde på en klubb och liknande. Vissa kvällar kanske man tar taxi och vissa inte, vissa kvällar är det nattklubb som gäller och andra kvällar är det en gratis pub istället osv, så det blir att ta genomsnittskostnader för flera veckor. Jag ska försöka hitta en bra balans när jag sätter upp kostnader här, det blir säkert inte rättvisande för alla men det kan ge en bra generell bild av kostnaderna.

Dricka hemma: 3 öl / en halv flaska vin – totalt ca 45 kr
Inträde på klubb (ungefärligt genomsnitt): 100 kr
Dricka ute: Några öl / drinkar / vin – totalt ca 250 kr
Övriga kostnader (mat, taxi osv): 150 kr
Totalt per festtillfälle: 545 kr
Antal festtillfällen per vecka / månad: 1 / 4
Total månadskostnad: 2 180 kr
Total årskostnad (45 tillfällen): 24 525 kr

Fika med kompisarna på stan

fika
Detta är ett ganska vanligt fenomen nu för tiden. Folk älskar att fika. Det är gott och trevligt men även en av de minst prisvärda måltider man kan konsumera. Att fika är dyrt som fan, det kostar t ex kanske hela 35 kr för en liten muffin och lika mycket för en kopp kaffe.

Om du är en person som gillar att fika ute så kan vi tänka oss att du fikar ca fyra gånger i veckan. Du tar då en kopp kaffe och någonting till. Hälften av gångerna äter du något lite mer rejält så som en macka utöver din vanliga kaka / muffins.

Kaffe: 30 kr
Bulle / Muffins: 35 kr
Macka eller likande (varannan gång): 35 kr
Totalt per fika: 100 kr
Antal fikastunder per vecka / månad: 4 / 16
Total månadskostnad: 1 600 kr
Total årskostnad (150 fikatillfällen): 15 000 kr

Godis och snacks

godis
Det är lätt hänt att man köper lite godis i mataffären, både i tid och otid. Det är väldigt gott och det är svårt att låta bli. Det är dock inte så nyttigt och det kostar pengar som man kanske kunde lagt på något bättre.

Vi antar här att man köper lite godis och annat varje helg som standard plus att man råkar köpa på sig nåt extra då och då mitt i veckan, fastän man inte borde. Detta är alltså någon som är förtjust i godis och äter relativt mycket under en vecka. Jag räknar nu inte med kakor och annat gott man kan köpa på sig och äta för att det är mumsigt, bara godis, chips och liknande. Är man en familj med många medlemmar kan ju kostnaden för sånt här bli större eftersom flera personer ska ha godsaker.

Godis på helgen: Godis + chips eller dylikt – 60 kr
Godis i veckan: Blandat smått som man köper på sig – 50 kr
Totalt per vecka: 110 kr
Total månadskostnad: 440 kr
Total årskostnad: 5 720 kr

Restaurangbesök

lunch / middag

Är du en av dem som gillar att äta ute? Det kan gälla både lunch och middag. Oavsett vilken måltid du gillar att äta på restaurang är det klart dyrare att äta mat ute än att laga själv hemma. Det kan bli en hel del pengar på sikt om man väljer att äta på en restaurang framför att själv köpa och laga maten.

Lunch på arbetsdagar

Ifall du aldrig tar med mat hemifrån utan hela tiden köper din lunch ute blir det en del extra pengar varje månad. Här ska vi gå igenom de kostnaderna.

Lunch ute: 70 kr
Antal luncher per vecka / månad: 5 / 20
Total veckokostnad: 350 kr
Avdrag kostnad för hemlagad mat: 175 kr
Total extra matkostnad per vecka: 175 kr
Total månadskostnad: 700 kr
Total årskostnad (200 arbetsdagar): 7 000 kr

Middagar på restaurang

Det är trevligt att gå ut och äta på kvällen. Det är dock inte direkt billigt och kostnaderna drar snabbt iväg om man gör det för ofta. Visst är det något man vill unna sig eftersom man inte bara kan ha tråkigt i livet, men det är värt att bli påmind om hur mycket pengar som går åt.

Middag på restaurang (inkl dryck): 200 kr
Antal restaurangbesök per vecka / månad: 3 / 12
Total veckokostnad: 600 kr
Avdrag kostnad för hemlagad mat: 120 kr
Total extra matkostnad per vecka: 480 kr
Total månadskostnad: 1 920 kr
Total årskostnad: 23 040 kr

Sammanställning av kostnader

Det vi har kunnat se på alla de ovanstående punkterna är att det går åt en hel del pengar under ett år om man kör på med en viss sak vecka efter vecka utan att försöka tygla sig lite. Alla saker här ovan är givetvis inte ett beroende men det kanske är saker som man gör konstant och som man finner lite svårt att sluta med. Det kan också vara sådant som man inte riktigt tänker på att det kostar så mycket som det gör.

Årskostnad för cigaretter: Ca 16 500 kr
Årskostnad för snus: Ca 14 000 kr
Årskostnad för fest /alkohol varje vecka: Ca 24 500 kr
Årskostnad för fika ute: Ca 15 000 kr
Årskostnad för godis / snacks varje vecka: Ca 5 700 kr
Årskostnad för lunch ute på arbetsdagar: Ca 7000 kr
Årskostnad för restaurang på kvällen: Ca 23 000 kr

Ifall du har en av dessa laster kan det vara värt att fundera på ifall det är värt att ändra dina vanor. Du behöver givetvis inte sluta helt med att gå ut och äta eller att äta godis eller fika med kompisar men en sån här uppställning visar ganska tydligt att det går åt en del pengar till såna här saker. Kanske mer än man tror.

Du får helt enkelt fundera på om det kan vara värt att dra ner på godis eller fika på kafé. Ifall du har ont om pengar ofta eller behöver spara mer så har du här några uppenbara saker som du kan titta lite närmare på. Ett alternativ är att minska ner antalet gånger man gör saker (t ex försöka göra det hälften så ofta) men det kan även gå att hitta mer prisvärda alternativ.

Det finns snus och cigaretter som är billigare än genomsnittspriset och det finns säkerligen även kaféer och restauranger som har bättre priser och där du kan äta utan att tvingas betala riktigt lika mycket. När det gäller festande kanske du kan hålla ner kostnaderna på lite olika sätt, t ex köpa den mest prisvärda drickan ute på krogen och undvika de dyra drinkarna eller Champagne.

Vad skulle du kunna ha gjort istället?

Det är som sagt mycket pengar som går att spara in på att sluta helt med de ovanstående sakerna. Du kan tjäna upp mot 15 000 kr per år på att sluta snusa eller röka. Det är även lika mycket för konstant fikande på kafé och det är över 20 000 kr för fest varje vecka eller konstanta restaurangbesök.

För sådana pengar kan man göra ganska mycket. Man kan ge sig ut på en lång härlig semester söderut med hela familjen, man kan köpa en väldigt bra och stor tv, man kan piffa upp sin bostad ganska mycket, man kan spara ordentligt med pengar eller helt enkelt få mer pengar över varje månad så att man inte känner att det alltid är pengabrist.

För den som har dåligt med pengar och alltid känner att det är precis så att man går runt finns det många olika tips. Du kan spara in pengar på olika kostnader, fasta kostnader så som försäkringar och el eller rörliga kostnader som mat. Ifall du känner att du lägger för mycket pengar på snus, restaurangbesök eller godis varje månad bör du se över ifall du åtminstone kan dra ner dessa kostnader en del så att du inte behöver leva på gränsen.

Den ekonomiska aspekten av att flytta ihop med någon

Jag står inför ett spännande steg i mitt förhållande då det har gått så långt att det är dags att flytta ihop. Det är en blandning av förtjusning och skräck kan man väl säga eftersom jag bott ensam ganska länge nu och är van att ha min lägenhet för mig själv. Det finns både fördelar och nackdelar med att flytta ihop med någon men givetvis är det mestadels fördelar. Att få leva med en person som man tycker mycket om är ett väldigt starkt argument för att bo tillsammans.

Ofta flyttar man ihop för att man är kära och för att man vill vara tillsammans så mycket som möjligt. Kanske man ändå spenderar så pass mycket tid hemma hos den ena eller andra att man lika gärna kan bestämma att båda två bor där tillsammans istället för att ha två separata hem. Sen finns det även de mer praktiska skälen till att flytta ihop.

Ekonomiskt är det ofta fördelaktigt att bo tillsammans med någon jämfört med att bo ensam. Det finns ganska få saker som blir sämre av att bo tillsammans eftersom man delar på alla kostnader istället för att betala allt själv. Ifall man bestämmer sig för att flytta till en helt ny lägenhet eller ett hus etc som är dyrare än den gamla bostaden så kan det ju hända att hyra och sådant blir dyrare men då får man förhoppningsvis även mer för pengarna så att det jämnar ut sig.

Tjänar / sparar bra på att bli sambo

I mitt fall blir det väldigt bra ekonomiskt att flytta ihop med min flickvän. Planen är att vi ska bo i min lägenhet och därmed behöver jag framöver bara betala halva hyran, som är ganska dyr ska sägas. Andra fasta kostnader som vi kan dela lika på är t ex tv, Internet och el – sådant som vi båda använder och vill ha tillgång till. Andra par kanske vill dela andra eller ytterligare kostnader men för vår del är det huvudsakligen dessa saker som vi båda skulle utnyttja likvärdigt.

Eftersom jag redan nu betalar min dyra hyra själv och även tv, Internet och el så skulle dessa kostnader halveras och det skulle göra att jag kan spara upp mot 3 600 kr varje månad. Det är ganska mycket pengar att spara in per månad när man är en vanlig knegare utan någon direkt hög lön. Jag kan se framför mig hur jag kan använda alla dessa extra pengar på lite trevliga saker och för att spara ihop till en större buffert.

Om man letar efter saker som kan bli dyrare eller sämre när man flyttat ihop så vet jag inte om det finns så mycket. Givetvis blir vi två som delar på samma yta som jag tidigare hade själv men så länge jag inte har något problem med detta så kan jag inte hitta många nackdelar i övrigt. Maten kommer ju klart bli dyrare när man är två men vi hade båda tidigare våra egna matbudgetar och jag skulle tro att om vi äter tillsammans så kommer det bli billigare totalt än tidigare, så jag kommer inte förlora några pengar där.

Den som levde billigt tidigare får ta smällen

Jag som har en dyr lägenhet och en del olika fasta kostnader tjänar på att dela bostad med någon som tar hälften av de fasta kostnaderna. Den som dock lever billigt, t ex har en billig lägenhet och få fasta kostnader, kanske dock inte kommer undan lika billigt.

Min flickvän studerar och har en studentlägenhet som kostar 3 300 kr i månaden men där två månader på sommaren är fria från hyra. I hyran hon har ingår även Internet och tv, så dessa kostnader slipper hon. Utslaget på 12 månader betalar hon i snitt 2 750 kr plus lite el som dock inte kostar så mycket.

När hon ska flytta in till mig blir det plötsligt inte gratis Internet och tv längre och hyran (som ju tyvärr är ganska hög) blir faktiskt, även om det bara är halva min hyra som ska betalas, dyrare än vad hon betalade tidigare för hela sin lägenhet på campus. Det innebär att hon går från ca 2 850 kr i månaden (plus eventuella andra småsaker) till ca 3 500 kr – en ökning på ungefär 650 kr. Detta medan jag skrattar hela vägen till banken när jag sparar in hela 3 500 kr. För mig är det alltså en stor vinst medan det för henne är en förlustaffär. Det är inte så jättemycket extra för henne att betala men det är ändå märkbara slantar som ska grävas fram ur en ganska pressad studentbudget.

Nu är inte min plan att kräva min flickvän på riktigt alla dessa pengar eftersom jag vill vara en gentleman och eftersom jag vet att hon studerar och har en begränsad ekonomi (plus att jag har en stabil ekonomi). Det var huvudsakligen för att demonstrera hur vår privatekonomi påverkas som jag lade fram de fulla kostnaderna för saker och ting. Exakt hur det fördelas får vi komma fram till lite senare medan vi bråkar om färgen på kuddarna och vilken sida av sängen vi ska ha.

Att tänka på när man flyttar ihop / delar ekonomi

Att flytta ihop är en ganska ”big deal” och det är många som flyttar ihop med någon för första gången. Det krävs att man tänker igenom saker och ting så att man inte stöter på problem. Det kan bli jobbigt om man ska dela ekonomi med någon (t ex gemensam hyra och vissa räkningar) ifall man inte från början pratat igenom vilka regler som gäller och vem som ska betala vad.

1. Prata igenom allting i förväg – Var klara med hur mycket var och en ska betala. Vad ska ni dela på och vilka kostnader ska fortfarande stå på den enskilde? Ditt mobilabonnemang ska du kanske betala helt själv medan något som tv (och Netflix) ska delas eftersom ni båda kommer titta ungefär lika mycket och ofta.

Även om det kan kännas oromantiskt och lite drygt att prata ekonomi när man är på väg att flytta ihop så blir det mycket lättare längre fram när ni båda har full koll på vad som förväntas av er och hur mycket pengar som måste betalas ut varje månad. Det finns inget tråkigare att bråka om än ekonomin.

2. Vem ska bostaden stå på? – Flyttar ni in till en befintlig bostad så kanske den fortsättningsvis kommer stå på den person som bodde där från början. Det är ganska logiskt men ni kan givetvis bestämma annorlunda om ni vill. Ska ni dock flytta in i en ny lägenhet är det frågan den ska stå på? Ska ni båda stå på t ex en bostadsrätt måste ni sälja den gemensamt och dela på pengarna. Då kanske en av er måste köpa ut den andra eller så får ni sälja ifall förhållandet mot förmodan skulle ta slut.

3. Hemförsäkring – En hemförsäkring täcker in alla som bor på samma adress så ifall ni har varsin hemförsäkring och flyttar ihop så behöver ni bara behålla en av dem, annars har ni dubbelt skydd och försäkringar brukar inte gälla dubbelt så det är slöseri med pengar. Kolla vilken hemförsäkring som är bäst och billigast och behåll denna, säg upp den andra. Dela på kostnaden om ni vill.

4. Gör upp rutiner och dela ansvar – För att lyckas med en gemensam ekonomi krävs att man samarbetar och kommunicerar. En helt gemensam ekonomi kräver klart mer än om man bara bor tillsammans och ska dela några få räkningar men i övrigt har separat ekonomi. Det kan dock vara väldigt bra att göra upp rutiner och se till att båda är med på vad som ska göras.

En av er kanske kan få ansvaret för att betala in alla räkningar men det måste då finnas rutiner för hur den andre ska föra över pengar i tid och hur mycket etc. Det är även bra om den andre har insyn i dessa betalningar och vet hur man gör ifall det dyker upp en situation där han / hon måste hjälpa till. Ju mer man delar på ansvaret ju mer sällan blir det fel och det är även tryggare.

Ifall någon annan har bra eller dåliga erfarenheter av att flytta ihop med någon, att vara sambo eller att flytta isär etc och har någon ekonomisk koppling är ni välkomna att lämna en kommentar och några tips!