Ekonomisk trygghet via sparande och ekonomiskt tänk

Det är allmänt känt att du inte blir lycklig av att vara rik, men det är troligtvis en av de bästa utgångspunkterna för att skapa möjligheter för lycka. Ju mer pengar du har desto större frihet att själv styra över ditt liv. För oss som inte är rika nog ännu finns det en hel del knep och metoder som både kan stärka din ekonomi, antingen genom konkret sparande eller genom att leva med ett sunt ekonomiskt tänk.

Se till att spara varje månad utan undantag

Sparande ska inte vara att ta de småslantar som finns över i slutet på månaden och slänga in dem på ett annat konto. Då blir det väldigt dåligt strukturerat och sällan speciellt mycket sparat. Du bör bestämma i förväg hur mycket du ska spara varje månad så att du vet vad du har råd att spara och vad du kan spendera.

Lägg sedan undan pengarna direkt när lönen har kommit och se det som en utgift snarare än som ett sparande. På så vis flyttar du dem innan du hinner spendera dem och risken är mindre att du shoppar upp dem. När pengarna sedan har kommit in på sparkontot eller dit du vill ha dem, får du inte använda dem annat än till det som de är öronmärkta för (t ex pensionen, renoveringen eller barnen).

Spara pengar och hitta en balans i ditt sparande

Placera gärna i fonder eller andra sparformer som kan få pengar att växa över tid, men välj en lagom risk och strategi utifrån typ av sparande. T ex kan pensionssparande med fördel vara i billiga fonder och kan ligga kvar där i många år. Pengar som du tänker använda de närmaste åren ska man akta sig för att spara i aktier eller fonder då börsen är osäker och man kan förlora pengar.

Spara helst inte bara till abstrakta saker som pensionen, utan se till att lägga undan pengar för något roligt som kan realiseras i närtid. Det långsiktiga sparandet är svårare att konkretisera och man vill givetvis hitta en balans där man också kan få göra eller köpa trevliga saker. Fördela gärna ditt sparande i långsiktigt och kortsiktigt, där en del nöjessparande ingår och en del till sådant du vill köpa i närtid (ny tv eller kyl/frys etc).

Det långsiktiga sparandet är givetvis ändå det viktigaste i de flesta fall då man behöver en trygghet när man närmar sig pensionen. Detta speciellt om man har en lägre pension. Att ha ett bra pensionssparande och även sparande till barnen etc ger mycket och är viktigt. Här gäller att att börja tidigt så man hinner bygga ett bra kapital med ränta på ränta.

Beslut under ekonomisk stress är ofta dåliga beslut

En person som har en ekonomisk trygghet i grunden sägs ofta vara en bättre bedömare av olika risker osv. En person som befinner sig i en sämre ekonomisk sits kan tyvärr många gånger bortse från negativa aspekter om det finns en liten chans att förbättra sin situation.

Om du exempelvis ska spela på odds på nätet är det en stor nackdel om du därför behöver jaga pengar eller drivs av kortsiktiga ekonomiska kickar. Om det nu finns samband mellan hur stabil din ekonomi är och hur bra beslut du tar, kan det tänkas att risken är större att du försätter dig i en dålig ekonomisk situation (t ex förlorar onödigt mycket pengar) ju sämre balans och ordning du har på din ekonomi..

I stället vill du helst spela med en stabil ekonomi, där du alltid begränsar dina insatser och satsar på ett sunt spel, såsom svensklicenserade operatörer förespråkar genom ett ansvarsfullt spel. Både när du spelar odds hos LeoVegas eller hos andra bolag med fokus på tryggt spelande, finns en möjlighet att kontrollera ditt spel redan innan du kör igång.

Ett annat exempel som ofta visar på hur folk i en dålig sits kan ta klart sämre beslut är alla de som faller offer för lånebluffar. Här handlar det om bedragare som låtsas låna ut pengar (ofta stora belopp till låg ränta och med låga krav för den som lånar) men som sedan bara kräver dig på olika avgifter utan att du får något lån.

Det är tyvärr ofta så att folk som sitter i skuldfällan eller har en dålig ekonomi, och därför har ett stort behov av ett lån, går i fällan då de lockas av möjligheten att låna. Dessa personer kan normalt inte få lån hos de vanliga bankerna pga dåligt kreditbetyg och är mer desperata.

Även om de flesta troligen kan upptäcka en blufflångivare när de ser den tenderar de sm befinner sig i ekonomiska svårigheter att oftare falla för detta. Skälet till detta kan vara att man tar klart sämre beslut när man har en ekonomisk press och behöver hitta ett ”mirakel” för att klara sig ur problemen.

Bankerna höjer bolåneräntan – men behövs det?

Historiskt sett har bankernas bolåneräntor haft ett ganska starkt samband med reporäntan. När räntan höjdes så höjde även bankerna räntan på bolån och tvärtom. Den grundläggande tanken är att när marknadsräntorna går upp så ökar bankernas kostnader och då måste de höja räntan för sina kunder för att kompensera detta.

Dock har denna nära korrelation minskat en hel del på senare år. När Riksbanken beslutade om negativ ränta och tog ner den till totalt -0,50 procent så följde bankerna inte med lika mycket i sina sänkningar. De passade helt enkelt på att koppla loss sig från reporäntan och ökade sina marginaler på bolån. De gav inte oss kunder lika mycket som de själva fick i sänkta kostnader.

Sedan dess har marginalerna för bolån också varit riktigt bra för bankerna. De har ökat sina marginaler och bolån är deras största kassako. Givetvis är de nöjda med att ha en bra vinst på sina bolån och är säkerligen inte ledsna över de senaste årens utveckling. Det verkar inte heller som de ser något skäl till att gå tillbaka till en mindre vinst igen.

Trots att det pratas om fler banker och nya aktörer på bolånemarknaden som ska skapa större konkurrens, plus allt prat om att pruta på bolånen och att våga byta bank om den man har inte levererar, så är konkurrensen inte så hård att den pressar priserna (räntorna) så hårt som man skulle kunna tro. Det visar de senaste veckornas räntehöjningar på bolånen.

När reporäntan höjs så höjer bankerna direkt

I december gjordes den första höjningen av reporäntan på hela sju år. Den gick upp med 0,25 procentenheter till en nivå på -0,25 procent. Det är fortfarande minusränta men även om det kan kännas lågt och som att lite har hänt så är det ändå en ganska stor grej. Riksbanken har en långsiktig plan på att höja räntan och vi har väntat på den här första höjningen i några år nu.

Som jag sa tidigare så har sambandet mellan reporäntan och bankernas boräntor varit ganska starkt tidigare. Om räntan höjdes med 0,5 procent så höjdes också boräntan med lika mycket för att bankerna behövde kompensera för ökade inlåningskostnader. Men som jag också sa tidigare så har bankerna själva frivilligt mer och mer frångått denna nära koppling och nu finns det större skillnader och större marginaler än på länge.

När reporäntan höjdes i december 2018 så kom reaktionen ganska snabbt från bankerna. Först ut var SBAB med att höja räntan på vissa lån / bindningstider med 0,20 procentenheter. Alla storbankerna har nu följt efter med liknande höjningar. De hänvisar till ökade kostnader för inlåning i och med att marknadsräntorna har gått upp.

Bankernas kostnader har dock inte höjts så mycket

Grejen är att de troligen inte alls har så mycket högre kostnader bara för att räntan går upp. Pengarna som går till bolån kommer från lite olika källor där det huvudsakligen handlar om att ge ut obligationer, vanlig inlåning plus kunderna lönekonton och sparkonton.

När det gäller obligationerna så har obligationsräntorna inte direkt stigit, snarare gått ned den senaste tiden. Så denna del är inte dyrare för dem. När det gäller lönekonton och sparkonton så har bankerna inte höjt räntan på dessa med 0,20 – 0,25 procent bara för att Riksbanken höjde reporäntan. Räntorna på våra konton är fortfarande lika usla, så de har inte högre utgifter där.

Med andra ord är det bara möjligen en viss del av “bolånepengarna” som faktiskt kan skapa en högre kostnad för bankerna, alltså via den vanliga inlåningen. De har dock redan bra marginaler där då de sedan tidigare låtit bli att sänka bolåneräntorna lika mycket som marknadsräntorna har gått ned.

Det gör att bankerna egentligen inte alls har så det så tufft som de försöker få det att låta. De har inte några större förhöjda kostnader i samband med räntehöjningen (ännu iaf) och de hade redan bättre marginaler än vanligt på bolån innan höjningen. När de säger att de höjer bolåneräntan för att möta högre kostnader så är detta till ganska stor del fel, utan de passar helt enkelt på att höja sina marginaler och få en bättre vinst på sina bolån.

Konkurrensen behöver bli ännu bättre för att pressa priserna

Frågan är ju hur de kan få göra så här ostraffat. I vanliga fall när det finns en bra konkurrenssituation så har butiker / aktörer svårt att höja sina priser eftersom de riskerar att tappa kunder till billigare konkurrenter. Men för bankerna verkar detta inte kännas allt för farligt och det ser också ut som att det inte är så farligt.

Alla de stora bankerna höjer sina räntor på samma vis, vilket innebär att alla också passar på att bättra på sina marginaler. Inom en annan bransch hade man säkert kunnat se vissa aktörer som passade på att sticka ut genom att erbjuda lägre priser än sina konkurrenter i ett läge där de kan göra detta utan att offra sin vinst. Men bolånebranschen verkar vara lite för trögflytande för att detta ska vara en stor risk för bankerna.

Även om det pratas mycket om att utmana sin bank, att våga byta bank och att jämföra räntor osv och faktiskt välja en annan bank än den “gamla vanliga” så har det inte direkt blivit något större prisrace eller allt för pressade priser. Bankerna håller ihop och höjer alla lika mycket och ligger på i princip samma nivåer.

Det finns några uppstickare som erbjuder extra låga räntor och sådant men de har också speciella krav, t ex att man bara har en belåningsgrad på max 60 procent eller liknande. Det är alltså inte ett lån för alla – de flesta behöver fortfarande 85 procent belåningsgrad och vanliga villkor i övrigt.

För dålig konkurrens ger för lite prispress

Problemet är ju delvis att om alla banker håller ihop och har sina priser på ungefär samma nivå, och alla också höjer lika mycket när de har chansen, så har man ändå inte någon bra bank att byta till när man vill lämna sin gamla. Det som saknas är att någon eller några faktiskt börjar pressa priserna lite på allvar och sätter igång konkurrensen, så att det finns intressanta alternativ att byta till, som kan stjäla kunder från andra banker.

Det skulle dock också kräva att folk verkligen bytte bank i klart större utsträckning. För även om en del faktiskt hotar med detta idag och en del av dem också sedan byter så är det nog klart för få som verkligen gör slag i saken och byter (eller som har koll på att de kan förhandla om räntan osv).

Om bolånekunderna var lika flexibla och jämförde och var lika kritiska som folk som t ex köper en ny tv är, så hade det varit en lite annan sak. Då hade bankerna kanske fruktat att fler valde en billig konkurrent och känt sig tvingade att hålla en mer konkurrenskraftig räntenivå. Så det är alltså också delvis kunderna som måste ta sitt ansvar och verkligen sätta hårt mot hårt, för att inte tillåta bankerna att göra som de vill.

Vad kan vi som kunder göra?

Förutom att bli allmänt bättre på att jämföra priser och välja de billigaste alternativen, plus att verkligen göra slag i saken och byta till en billigare bank om det finns en möjlighet, så kan vi ta tillfället i akt att pruta lite mer på boräntan.

Att pruta på och förhandla om räntan på sitt bolån är något som alltid rekommenderas och det går nästan alltid att få en lägre ränta. Många gånger kan man få minst 25 procents rabatt utifrån listräntan. Många gånger kan man få klart mer om man har en god ekonomi och bra förutsättningar. Rekommendationen är att alltid förhandla när man skaffar sitt bolån.

Men man ska inte heller glömma att man kan ta återuppta förhandlingarna lite när som helst, om man har rörlig ränta. Då har man alltid chansen att prata med banken för att försöka få lite mer ränterabatt. I ett sånt här läge då det verkar som att bankerna ökar på sina marginaler ytterligare finns det alltså bra läge att kunna pruta lite mer.

Om man kontaktar sin bank kan det gå att få ner räntan ytterligare. Givetvis är det bra att du har bra argument och en god ekonomi hjälper. Du kan så klart även kolla upp vad andra banker kan erbjuda dig så att du även har hotet om en flytt av bolån hängande över banken vid förhandlingarna.

Med tanke på att de förmodligen har ännu lite bättre marginaler på sina bolån nu och därför har större marginaler för just ditt lån, så borde du också ha bättre chanser att lyckas med dina förhandlingar och kunna få ner räntan. Man ska inte bara acceptera läget utan ta fighten om man kan.

Eftersom bolånet vanligtvis är en av de största utgifterna i en vanlig ekonomi så kan man också spara en hel del pengar per år genom att få ner räntan bara några få tiondels procent. Allt man kan göra där ger effekt i din månadsbudget och det är extra bra den dagen då räntorna på allvar börjar gå upp.

Investeringstips för 2019

Snart kommer ett nytt år och nya möjligheter att investera och tjäna pengar. Frågan är bara hur man ska investera sina slantar under 2019, med tanke på de utmaningar som väntar. Det är väldigt viktigt att ta sig tid att fundera på sin investeringsstrategi och att analysera läget, varför jag ska komma med lite blandade bra tips.

Aktier och fonder

Den mest uppenbara vägen att gå när man ska investera är att antingen köpa aktier eller aktiefonder. Eftersom aktiemarknaden verkar bli lite osäker framöver så kan det vara värt att fundera lite på hur man ska gå till väga för att lyckas med sina investeringar nästa år. Här kommer lite bra tips gällande aktier och fonder.

Sitt lugnt i båten

För dig som satsar på långsiktiga investeringar gäller det att helt enkelt hålla dig lugn och vänta ut de oroliga och dåliga tiderna. Sälj definitivtit inte i panik. Så länge du inte behöver dina pengar inom kort är det bäst att behålla lugnet och vänta.

Det är svårt att tajma när man ska sälja aktier för att lyckas sälja på topp och likaså att köpa på botten. Därför brukar man helt enkelt låta bli att försöka. Bara fortsätt månadsspara och köp lite mer efterhand.

Kör på med månadssparandet

Det som är bra med detta kontinuerliga sparande är att man hela tiden sprider ut sina köp. Eftersom det är så svårt att medvetet pricka in rätt tidpunkt att köpa så burkar det på sikt bli bättre att sprida ut köpen över hela året.

Även när börsen går sämre ska man köra på. Att sluta investera för att börsen går nedåt är som att sluta handla för att det kommer en rea. Tids nog går det uppåt och då tjänar man på det.

Utdelningsaktier

Utdelningen är i princip en ren vinst på så vis att hur mycket man får inte har något med aktiekursen att göra. Hur mycket man ska dela ut per aktie bestäms av bolaget i fråga. Utdelningsaktier kan många gånger ingå i en vanlig investeringsstrategi.

I en lite skakigare aktiemarknad kan dessutom utdelningsaktier vara ett intressant alternativ just för att det finns lite tryggare avkastning att hämta. Man vill givetvis ha ett starkt bolag var aktier går upp också, men utdelningen ger en del extra.

Hitta marknader med potential

Det kan vara svårt att veta vilka marknader och vilka typer av aktier som kommer att gå bra ett visst år. Det man behöver göra är att läsa på om en marknad som man är intresserad av, kolla på indikationer, tolka signaler och försöka förutspå hur olika saker kan påverka en marknad.

I t ex spelsektorn händer det mycket i och med att det kommer en ny spellag i början av nästa år som i princip tar bort monopolet på spel. Det tillåter att aktörer som just nu verkar i andra läder kan få flytta hem till Sverige men det betyder också att det kommer införas ett licenssystem, där kanske inte alla blir godkända.

Här måste man alltså i princip avvakta och se lite vad som kommer att hända nästa år. Det är svårt att spekulera innan man har sett vart licenserna hamnar. Dessutom kommer det ställas lite högre krav på de casinon och gamingsidor etc som vill vara verksamma i Sverige. Det kommer tas ut en vinstskatt från företagen vilket kan svida lite i plånboken.

Något som förväntas hända är att många aktörer slås ihop eller blir uppköpta då det kommer att vara viktigt att vara stora och ha mycket resurser, speciellt med tanke på att det kommer att kosta en del pengar att få vara aktiv på den svenska spelmarknaden. T ex har Mr Green co nyligen fått ett bud från brittiska William Hill och de bör klara sig fint trots den nya spellagen.

Mer defensiva fonder

Aktier och aktiefonder är väldigt vanliga sätt att investera pengar. För dem som gillar fonder och som kanske vill ha en mer passiv roll har det funkat bra med aktiefonder. Aktiefonder räknas dock ändå som att de har en ganska hög risk eftersom de består av aktier.

När aktiemarknaden går sämre så påverkas givetvis även aktiefonderna. Inför ett år med lite mer osäker börs kan det vara intressant att kolla på andra typer av fonder, som har en lite lägre risk. Det finns t ex blandfonder som har en del aktier och en del räntebärande papper och liknande. Dessa kan vara ett alternativ om du vill säkra upp en del av dina pengar.

Det är oftast inte lika bra avkastning på räntefonder eller blandfonder och det gäller att inte välja för dyra sådana, men om aktiemarknaden tänkt vara dålig så får man se över de olika alternativ som finns för att skapa lite avkastning och lite trygghet.

Sparande och sparkonto

Eftersom det finns en risk för ett sämre börsår nästa år och att det blir en trög period så vill man leta efter andra ställen att investera sina pengar. Ett sparkonto har varit ett alternativ för den som vill ha en säker avkastning, men med den enormt låga ränta som har varit har inte sparkontot erbjudit mycket av intresse. Fram tills nu.

Nu verkar reporäntan vara på väg upp till slut. Tanken är att den ska höjas successivt, lite i taget, de närmaste åren. Riksbanken har en prognos som säger att reporäntan ska hamna på plus tills slutet av nästa år. Det är en ökning med mer än 0,5 punkter.

Det är ingen enorm höjning nästa år men det innebär ändå att det finns möjligheter för bankerna att börja erbjuda lite vettig ränta på sina sparkonton. Då kan man helt enkelt välja att lägga en del av sina sparpengar på ett bra sparkonto istället för att investera dem i aktier eller fonder, som är mer osäkert.

Amortering på bolån

Att amortera / betala av på sitt bolån räknas inte som en utgift eller kostnad utan som en investering. Detta för att man ju faktiskt inte betalar något utan man betalar av på sin skuld. Det gör att om man någonsin skulle sälja sin bostad så är lånet mindre och man får ut mer pengar. Dessutom så gör varje amortering att lånet blir mindre och att man i sin tur då får betala lite mindre i ränta varje månad.

En amortering kanske inte gör så jättemycket på räntekostnaden en viss månad. Det vore lite överdrivet att säga att man i dagsläget skulle spara in allt för mycket pengar genom att amortera lite extra. Dock ska man tänka på två saker.

För det första är räntan på väg upp. Så länge boräntan ligger på 1,5 procent eller något sådant så blir det inte så höga räntekostnader per år. Om räntan dock stiger till t ex 4-5 procent (vilket inte är någon omöjlighet på sikt) så kommer det göra klart mer skillnad om du har t ex 20 000 kr mindre i lån.

Claes Hemberg varnade i början av 2018 för sämre ekonomiska förutsättningar under 2019 och möjlig lågkonjunktur, så det är bra att planera för mer trygghet. Med tanke på att Riksbanken tycker att svenskarnas skuldsättning är en av de största hoten mot den svenska ekonomin så kanske det finns en viss vits med att amortera lite extra framöver.

Min egen ekonomiska tillbakablick på 2018

2018 var ett aningen turbulent år som bitvis bjöd på en bra aktiemarknad men som slutligen hamnade på minus. Totalt gick OMXS30 ner ca 10 % under året, vilket berodde helt på ett riktigt dåligt avslut på året från mitten av oktober.

Jag har framför allt ett fondsparande i aktiefonder där jag satsar på billiga indexfonder från lite blandade marknaden (med absolut störst andel globalfond) och ett tag var jag upp ca 15 procent under året men slutade till slut även jag på minus. Det vara bara ett par procent minus totalt för 2018 men när man ett tag låg på så mycket plus så känns det så klart mindre roligt, då det ändå på ett vis känns som förlorade pengar.

Pengarna som jag har i dessa fonder är dock långsiktigt sparande med framför allt pensionspengar och dessa ska jag inte röra på länge. Jag säljer alltså heller inte av dem, ens om det ser skakigt ut på börsen. Jag räknar med att de återhämtar sig tids nog, även om det kan dröja ett eller ett par år.

Jag fortsätter även hela tiden att sätta in mer pengar varje månad i ett månadssparande. Detta även när börsen går sämre och det är dåliga tider. Det är extra viktigt att fortsätta sitt sparande under sådana perioder, av flera skäl. Man kan så klart spara pengar men låta bli att investera dem, men det är inte så smart heller.

Nu när det går sämre på aktiemarknaden så blir aktier och aktiefonder billigare och det är smart att köpa in sig till ett bra pris. Allting som man sparar under dessa perioder kommer sedan hjälpa till att bygga upp kapitalet när aktiemarknaden går bättre igen. Då blir det vinst på dessa pengar och den vinsten kan minska de gamla förlusterna.

Det är med andra ord viktigt att hålla igång sitt månadssparande och inte sluta sätta in pengar i sina fonder även om det går nedåt på börsen. Möjligen om man är säker på att det kommer en riktig kris eller krasch framöver, men det är svårt att förutspå. 2019 kan bli ett osäkert år men jag ser inget skäl att inte köra på som vanligt.

Sparande och utgifter

2018 har varit ett lite speciellt år för min del då jag fick mitt första barn i januari. När detta sker så händer många saker och livet blir sig inte likt igen. Ett barn innebär i sig fler kostnader, både engångskostnader då man köper saker som behövs och löpande i form av mat, blöjor osv.

Det innebär också stora förändringar i hushållets inkomster då min sambo har varit föräldraledig och fått ut klart mindre pengar än vanligt. Därför har vi haft en lite konstig ekonomisk situation och det är svårt att jämföra den med något annat år. Vi har försökt spara på ett vettigt sätt och att vara sparsamma där vi har kunnat men vi har också insett att det helt enkelt blir mindre pengar i kassan när föräldraledigheten stör inkomsterna.

Under 2019 kommer jag vara föräldraledig i ca fyra månader. Det innebär också ett bortfall men inte riktigt lika mycket och framför allt inte under hela året. Så 2019 kommer med andra ord att bli bättre på den fronten. Jag hoppas att vi kan få till ett lite mer normalt år och då blir det även enklare att lägga upp en normal plan för sparandet.

Det man kan säga om 2018 är att det kan vara lite svårt att kombinera ökade allmänna utgifter, plus fler större specifika engångskostnader såsom barnvagnar, med markant minskade inkomster. Det är stor skillnad på att få full lön och att få ut föräldrapenning.

Om man tar full föräldrapenning så får man ut knappt 80 % av sin normala lön (till en viss gräns). Att ta ut fullt innebär dock att man använder sina vanliga föräldradagar sju dagar i veckan. För er som inte har koll finns det vanliga dagar (med ersättning på sjukpenningnivå) och dagar på lägstanivå då man bara får 180 kr per dag oavsett tidigare lön. Men det är få som tar ut fullt sju dagar i veckan, för då räcker de inte till en allt för lång ledighet och man brukar ju vilja vara hemma med sitt barn under en hyfsat lång period i början.

Om man istället tar fyra dagar i veckan så får man alltså endast ut runt 57 procent av sin gamla inkomst. Lite mer än hälften. Dessutom får man färre semesterdagar osv. Så det blir klart mindre pengar att klara sig på samtidigt som utgifterna snarare går åt andra hållet. Man får lite barnbidrag men det täcker givetvis inte allt. Barnbidraget är 1250 kr i månaden för första barnet.

Trots allt detta så är jag hyfsat nöjd med hur året har artat sig när det gäller sparande och utgifter. Vi har hållit det ganska lugnt i övrigt och har t ex inte varit på någon utlandssemester utöver en kort visit i Amsterdam över jul. 2019 hoppas vi ha råd med en riktig resa till ett varmt land.

Det viktigaste sparandet är pensionssparandet (då jag driver eget företag och inte har tjänstepension) och sedan även buffertsparande (pengar avsatta för nödsituationer som stora utgifter eller inkomstbortfall), och dessa två har jag alltid satt av pengar till under året, vilket man måste klara i sin budget oavsett ekonomisk situation.

Större utgifter

Vi har haft en större utgift under 2018 i form av en ny bil, då vi behövde uppgradera till en kombi med mer utrymme efter att barnet föddes. Vi köpte dock en begagnad bil och valde en Kia som ju ger ganska mycket funktionalitet utrymme till ett ganska lågt pris. Kanske är det inte drömbilen på sikt men en bil som gör jobbet utan att kosta så mycket. Det är två bra spartips i ett. Köp begagnat och välj en prisvärd modell framför ett dyrare och lite “finare” bilmärke.

Bilen har vi nu ett lån på som vi betalar varje månad. Det är dock ingen farlig summa och den går in i månadsbudgeten utan några större problem. Lånet var via bilfirman och är helt ok även om vi har en aviseringsavgift som vi betalar varje månad och inte kan komma undan, även om lånet betalas via autogiro. Det är något man bör undvika men vi tog den smidiga vägen i detta fall och tog bilfirmans lån snarare än att fixa lånet själva via en bank.

Övriga utgifter under året har t ex varit barnvagnar och en del annat sådant till barnet. Dessa saker kan vara överraskande dyra. Man kan köpa mycket begagnat och vi har även satsat på en hel del sådana saker, t ex leksaker och dyrare kläder som overall, vinterjacka osv.

Vi har givetvis undvikit stora utgifter som vi har kunnat styra över, just för att vi har haft en begränsad ekonomi. Alltså ingen ny tv eller liknande även om det kanske hade varit trevligt. Det finns saker som man helt klart hade kunnat tänka sig att köpa men som har fått vänta till förmån för barnets prylar. Även detta kanske kan bättras på under 2019.

Kort sammanfattning

För att sammanfatta 2018 kan man använda några få ledord. För det första barn. Att få barn är en fantastisk upplevelse och det förändrar livet på de flesta plan. Även på det ekonomiska planet. Många saker har varit annorlunda i min ekonomi i år, men framför allt att hushållet haft klart lägre inkomster pga föräldraledighet.

Det andra är börsen. Efter upp- och nedgångar har den slutat på minus. Även efter att ha legat på runt 15 procent plus för året efter sommaren. Men det är långsiktiga investeringar och jag hoppas så klart att det återhämtar sig under 2019 eller åtminstone på ett par år.

Sista ledordet är nog “ekonomiskt slösande”. Med det menar jag att man ibland behöver spendera pengar och köpa saker, som kanske inte är 100 % nödvändiga men som ändå känns viktiga, och att man vid dessa tillfällen ska försöka tänka ekonomiskt. Om man ändå ska slösa pengar så ska man göra det på ett smart och sparsamt sätt, så att säga.

I år har jag helt klart spenderat en del pengar och då främst på barngrejer. En och annan sak var säkerligen onödig men det är inte varje år man får sitt första barn. Jag har dock försökt vara smart och sparsam då jag har slösat pengar genom att kolla runt och jämföra priser, köpa begagnat och vara lite lagom restriktiv.