Matkassen ett seriöst alternativ till egna matinköp?

En sak många kanske funderar på är ifall det kan vara prisvärt och smidigt med en färdig matkasse, som ett alternativ till att handla sin mat själv varje vecka. Det kan låta klart lockande att få en färdig kasse hem till dörren så att man slipper fundera på det själv. Då får man ju ett bra paket där man slipper krånglet med att handla, då varorna redan är hopplockade, och menyn dessutom klar och ihopsatt av någon som är duktig på mat.

Personligen har jag en ganska neutral inställning till matkassen som idé, på så vis att jag tycker att det är en ganska trevlig grej men att jag vet att det inte är det allra billigaste alternativet. Jag är inte negativt inställd till en matkasse på något vis – jag har provat det några gånger och har då varit nöjd med resultatet.

Dock har jag haft inställningen att den mer är ett trevligt komplement till att handla och planera sin egen mat än att det är en lösning på sikt för all min mat. Matkassen är i min värld, så som utbudet och prisnivån är idag, en trevlig grej när man vill ha lite ombyte eller inspiration, men inget som återkommer regelbundet.

Med detta sagt ska vi kolla på lite mer konkreta fördelar och nackdelar med en matkasse. Det finns både bra och lite mindre bra saker med dem och vissa saker gör att de kanske inte ännu har blivit ett gångbart alternativ för att ersätta all egen mathandel och planering. Dock kan man ju aldrig säga rakt ut att något är fel för alla. En del kan helt klart värdesätta smidigheten och att kunna få färdiga goda recept att laga klart högre än de värderar priset. Den som har råd och tycker att dessa saker är viktiga har ju här en riktigt bra grej.

Fördelar och nackdelar med matkassen

Det finns givetvis fördelar med matkassen. Det är bra för dem som har väldigt lite tid eftersom kassen är redo att hämta eller levereras hem till dörren. Man slipper då handla själv. Det är bra på så vis att man får en veckomeny bestämd så att man slipper komma på maträtter på egen hand. Det är bra för variation, inspiration och liknande eftersom kassen erbjuder en massa goda recept som man kanske inte skulle ha kommit på själv.

Rent prismässigt är det dock inte bästa alternativet. En vanlig matkasse av standardtyp som innehåller mat för fyra personer i fem dagar kostar någonstans mellan 600 och 850 kr. Om vi skulle säga att snittet är 700 kr så är detta 35 kr per person och måltid. Det är inte jättedyrt men inte heller så billigt som man själv kan få det om man planerar in prisvärda men goda maträtter.

Om man räknar på den allra billigaste kassen (vilken verkar vara ICA:s enligt vad jag själv har hittat) så kostar den bara 550 kr för fem dagar och fyra personer och då blir detta 27,50 per portion. Det är nog det bästa portionspris man kan åstadkomma vad jag kan se. Det är inte så farligt men ändå en bit dyrare än vad som går att laga för om man själv satsar på enkel husmanskost. Något man ska tänka på då är också att portionerna man får förmodligen är mindre än vad man kan få när man lagar egen mat.

De flesta matkassar har också ett prova-på-erbjudande som lockar med lägre pris. Detta är bra om man vill prova en gång men om man sedan vill ha kassar hela tiden så måste man räkna med ordinarie pris. För dig som funderar på om en matkasse är en bra ersättning rent allmänt ska ju alltid ordinarie pris användas vid jämförelser.

Fler specifika nackdelar med matkassen

En nackdel är att man inte kan fixa några matlådor med hjälp av en matkasse om man är t ex fyra personer i hushållet. Det är klart svårare att hitta en kasse som erbjuder mer mat än för just fyra personer och fem dagar. Om man vill kunna få matlådor varje dag behöver man ju i princip ha en matkasse som erbjuder mat för fem dagar till sex personer eller likvärdigt alternativ (om man räknar med att det är två vuxna som ska ha matlåda). Att kunna göra matlådor är ju viktigt för att spara pengar och det är inte bra att tappa den möjligheten.

Ytterligare en nackdel är att man hela tiden blir fast med samma snittpris per maträtt och person. Om man hela tiden köper en kasse för 700 kr så blir snittet också alltid 35 kr per portion. Om man tänker sig att snittkostanden för en billig måltid lugnt kan vara 20 kr om man planerar och väljer en bra maträtt och lagar den själv så är det ju en ganska stor skillnad.

Visst kommer man inte ha 20 kr per portion för varje rätt man lagar själv men när man köper maten på egen hand och sätter sin egen meny har man åtminstone möjligheten att välja billigare rätter ibland och dyrare ibland. Då kan man dra ner snittet vissa dagar och lyxa till det andra dagar. Man kan köra billiga veckor när det behövs. Med matkassen tappar man denna kontroll, vilket är lite dumt.

Vilka matkassar verkar mest prisvärda?

Om man bara tittar på hur många portioner man får i förhållande till pris och låter bli att bedöma hur bra recepten är och sådana saker så finns det givetvis en del bättre och en del sämre kassar att välja på. Det verkar generellt som att matkassar från de stora matkedjorna är billigast, men om de har de bästa recepten osv är svårt att säga.

Jag kommer inte att göra någon omfattande koll på detta – jag kommer bara snabbt presentera ett par alternativ som jag tycker verkar vara billiga. Värt för läsaren att veta är att jag inte får någon ersättning för att rekommendera en viss matkasse. Jag har bara valt ut de som verkar bäst vid en ganska snabb sökning, för att göra det extra smidigt för dig som läser. Jag skriver bra ut ordinarie pris även om de flesta aktörer verkar ha prova-på-priser på sina kassar, vid ett första köp.

Citygross Matkassar – Denna kostar endast 600 kr i ordinarie pris (fem dagar och fyra personer), vilket är billigt jämfört med t ex klassikern ”Linas matkasse” som tar hela 829 kr för samma kasse. Maten kommer givetvis från Citygross och det går att hämta kassen direkt i butiken eller få den utkörd för 50 kr. Det är bra att kunna välja. Citygross har dessutom alternativ för glutenfritt, laktosfritt eller om man vill ha portioner för fler personer. T ex att man kan välja mat för hela 12 personer i sju dagar om man väljer deras Flexkasse.

ICA:s Matkassar – En annan billig matkasse som kostar 550 kr i ordinarie pris (fem dagar och fyra personer). Riktigt bra pris som gör att man faktiskt inte får en så värst hög kostnad per portion. Du kan få lite större kasse med mat för upp till sex personer. Det finns även lite andra kassar så som Inspirationskasse och Gluten- och Laktosfri kasse. Du kan även abonnera på matkasse som då kommer varje vecka. Hemleverans kostar här också 50 kr.

Delad matbudget med kreditkort

När man lever tillsammans med någon annan finns ju alltid den klassiska frågan om delad ekonomi där. Jag har redan tidigare skrivit om delad ekonomi och funderat på detta en del men den här gången tänkte jag ta upp just det här med delat matkonto.

Det är kanske inte självklart att man ska dela alla pengar rakt upp och ner och ha alla konton gemensamt osv. Speciellt om man inte har varit tillsammans så länge. Ifall man nyligen flyttat ihop kan det kanske vara så att man vill dela på vanliga kostnader så som hyra, tv, internet och andra utgifter för saker som man båda utnyttjar.

Oavsett hur man delar på olika utgifter så kan det normalt kännas rätt att dela på maten eftersom båda ju måste äta. Alla kanske inte är lika noga med hur stor del varje person betalar och att det är exakt rättvist medan andra tycker att det ska vara mer lika. Jag och min sambo har än så länge i princip kört på ett lite mer godtyckligt system där vi båda handlar mat och försöker att jämna ut det på ett ungefär.

Med mig själv som exempel

Jag har varit sambo i lite över ett år nu och när vi flyttade ihop bestämde vi att vi skulle försöka dela ganska rättvist på matkostnaderna men att jag skulle lägga en lite större del eftersom jag hade bättre inkomst och hon studerade. Vi har inte haft någon som helst koll på ifall vi verkligen haft någon bra fördelning eller hur det har blivit, utan vi har helt enkelt kört på ren känsla här.

delad matbudgetNackdelen med detta är att vi inte riktigt vet om vi har fått en hyfsat jämn fördelning eller om det råkat bli så att en person handlat för mer än var tanken. Dessutom har vi inte heller något bra sätt att kontrollera hur våra inköp ser ut och ifall vi följer den matbudget som vi har tänkt. Det är i så fall om vi båda två skulle se över våra kontoutdrag och räkna samman alla inköp i matbutiker. Det senare är ju även ganska osmidigt och vi missar då även eventuella kontantköp osv.

Av mig och min flickvän så är det jag som är mest noga med att hålla ordning på ekonomi och liknande (vilket kanske inte är så konstigt med tanke på att jag har ett intresse för privatekonomi och t ex skriver den här bloggen) och därför är det kanske även så att jag har varit mer pushande för att hitta en bättre lösning. De alternativ som finns att välja på är väl egentligen följande:

1. Att vi båda handlar mat separat och sedan ser till att ha koll på hur mycket vi handlar för, t ex genom att räkna samman kvitton eller kontoutdrag etc. Detta är lite för osmidigt enligt mig men ändå bättre än att bara handla på måfå och inte veta hur mycket vi spenderar på mat varje månad. En annan nackdel är att man inte vet förrän i efterhand hur fördelningen blivit. Är det då ojämnt så ska man hålla på och skicka pengar till varandra för att balansera, vilket också är osmidigt.

2. Vi skaffar ICA-kort eller liknande och handlar på detta istället för att handla med vanliga kort eller kontanter. Där kan man antingen sätta in pengar eller handla på kredit (om jag inte misstar mig) och även få bättre koll på hur mycket man handlar. Nackdelen är att man då bara kan handla på ICA eller i den butik man nu har kort för. Om man gör nästan all sin shopping i samma matbutik kan detta mycket väl vara ett ok alternativ.

3. Vi skaffar varsitt kreditkort som är kopplat till samma konto och sen handlar vi båda all vår mat med kreditkortet istället för med vanliga bankkortet. I slutet på månaden kommer en räkning på allt vi handlar inom mat och då lägger vi båda hälften var och betalar den räkningen. Här är det mestadels fördelar om man gör det på rätt sätt och det är alternativet som jag ska diskutera mer nedan.

4. Man kan skaffa ett gemensamt bankkonto med två bankkort kopplade till detta. Där sätter man in pengar, en bestämd summa för varje person som tillsammans skapar matbudgeten för en viss månad. Man kan då sätta in lika mycket var om man vill dela hälften / hälften eller olika procent beroende på fördelning. Fördelen här är att man inte kan göra av med mer än vad som finns att göra av med. Nackdelen är kanske egentligen samma – att pengarna kan ta slut innan månaden är slut. Det kan bero på att man har satt av för lite pengar för mat eller att man har spenderat för mycket. Har man satt en för låg budget kan man ju givetvis öka den till nästa månad.

Att dela matkostnader med kreditkort

Använd kreditkort för att dela på matkassanAtt använda kreditkort för att dela matkostnaderna är ett ganska smart sätt att göra det på. Fördelarna med detta flera jämfört med andra alternativ. För det första så är det väldigt enkelt att dela kostnaden på ett specifikt sätt. Räkningen för maten kommer i slutet på månaden och då kan vi direkt ser hur mycket vi tillsammans har spenderat på mat. Vi kan då dela upp räkningen på det sätt vi vill, t ex 50/50 eller 60/40 osv.

En annan fördel är att vi får alla inköp av mat samlade på ett ställe och då kan vi enkelt se hur mycket det blir under en månad och lite vilka typ av inköp vi gör. Vi kan se om det blir många småköp och var dessa inköp görs osv. Det gör att man kan se över sina utgifter och avgöra ifall det känns ok eller om man bör försöka spara in lite på sin matbudget osv.

Om man jämför ett kreditkort med alternativ fyra ovan, vilket var att ha varsitt bankkort och sätta in pengar på detta i förväg, så har man ju med kreditkortet fördelen att man aldrig riskerar att få slut på pengar. Då slipper man bli stående i affären och känna pinsamhet över att pengarna på kontot visst var slut.

Dock kan man ju se baksidan av detta, vilket kan vara att man istället råkar handla för mer pengar under en månad än man borde. Om räkningen kommer och den är en bit större än vad som är budgeterat för så blir det ju givetvis lite dumt eftersom man måste betala den oavsett. Gjort är gjort så att säga och de inköpen är ju redan gjorda. Den månaden får man lägga lite mer än planerat. Sen får man helt enkelt se över sin matbudget och sina inköp till nästa månad och försöka bli bättre på att hålla budgeten.

Eventuella nackdelar med kreditkort

Det som är allra viktigast att tänka på när man betalar med kreditkort är att det blir ränta på krediten om man inte betalar den direkt. De allra flesta kreditkorten har så att man kan handla på kredit och sedan är det räntefritt om man bara betalar tillbaka inom 30-60 dagar (exakta villkoren kan variera).

För att det ska vara rimligt att använda ett kreditkort som ett sätt att dela matbudgeten måste man se till att alltid betala räkningen direkt när den kommer för att undvika att det blir ränta på pengarna. Om man gör det så blir krediten räntefri och då blir hela upplägget gratis utöver eventuell årsavgift på kortet i sig.

Detta är ju egentligen ingen nackdel utan mer ett krav för att upplägget ska fungera. Man måste vara med på att hela tiden betala räkningarna. Det skulle i så fall vara om man blir lite galen och handlar för alldeles för mycket under en månad som det kan bli problem. Då skulle man kunna få en räkning som är klart högre än vad man egentligen har råd med. Dock får man väl också då säga att man har gjort bort sig ganska mycket ifall man hamnar i en sådan position. Har du klarat att hantera dina matinköp tidigare så bör du ju klara det även nu.

Vi kommer ju givetvis alltid att ha problemet att man inte vet exakt vad den andre har köpt på kreditkortet. Köper en av oss ofta onödigt dyr mat eller köper saker på kortet som inte egentligen borde ligga under matbudgeten? Det är ett allmänt problem som inte har att göra med kreditkortet i sig utan detta problem kan alltid uppstå. Man kan alltid diskutera matinköp och försöka bestämma gemensamt att vara lagom sparsam etc. Sen handlar det ju också om att lita på sin partner och dennes förmåga att handla vettiga saker.

Att välja ett kreditkort för ändamålet

Använd kreditkort för att dela på matkassanAtt välja kreditkort för att ha till delad matbudget är inte riktigt samma sak som att välja kreditkort rent allmänt. De saker som spelar störst roll här är den fasta kostnaden och att man har ett antal räntefria dagar. Sådant som kreditbelopp, ränta och bonusar är huvudsakligen ointressanta och dem behöver du inte lägga så mycket tid eller energi på att jämföra.

Årsavgift

Om du ska göra på det här viset är det allra viktigast att det inte kostar dig så mycket pengar. Du vill inte ha en jättedyr årsavgift bara för att kunna dela upp utgifterna för maten på ett smart sätt. Du ska alltså leta efter ett kreditkort som har en låg årsavgift. Det finns några alternativ som inte har någon årsavgift alls, vilka kan vara bra alternativ men inte nödvändigtvis billigast ändå.

Tänk också på att du ska ha två kreditkort, inte bara ett! Du behöver ett och din partner det andra. Det kan tänkas att det för vissa kort är gratis årsavgift för ett kort men att det andra kortet då kostar en del varje år. Försök hitta ett alternativ där du får båda korten gratis eller iaf billigt.

Viktiga kostnader för kortet

Du får inte glömma bort att kolla på andra kostnader så som aviavgift. Detta är avgiften för att få en avi / räkning skickad till dig. En del kreditkort har alltid en aviavgift och det blir i så fall din månadskostnad för kortet. Försök dock hitta ett kort som inte har någon aviavgift. Oftast kan det vara så att de erbjuder gratis e-faktura medan pappersfaktura kostar pengar och det är ju ganska rimligt. Glöm då inte bort att välja så att du får en e-faktura och inte pappersfaktura.

Räntefria dagar

För att det ska fungera med kreditkort måste du ha räntefri kredit. Du vill inte betala ränta på dina inköp varje månad eftersom det skulle bli onödiga pengar. Välj ett kreditkort som har räntefria dagar. Vanligen brukar det vara upp till 60 dagars räntefri kredit, lite beroende på när du gör dina inköp. Välj ett kort där du utan problem kan handla på kortet en hel månad och sen betala räkningen utan att det tillkommer någon extra ränta på beloppet.

Kreditgräns

När det gäller kreditgräns så är det oftast inte så viktigt. Det handlar ju om att ha en gräns som är lite högre än vad er matbudget är. I vårt fall skulle vi nog budgetera att maten får kosta som mest 2 500 kr per person, alltså 5 000 kr tillsammans (kanske lite mindre till och med). Så länge vi kan hitta ett kreditkort där vi kan få kredit på minst 5 000 kr så är det lugnt. Det behöver inte vara någon stor kredit eftersom vi bara ska använda det till mat. Om vi kan få en kredit på några tusenlappar över detta belopp så har vi lite marginal om det skulle bli en dyr matmånad någon gång.

Övriga villkor

Det finns olika villkor för uttag i Sverige och utlandet osv men det är sådant som spelar nästan ingen roll i vårt fall. Vi ska bara handla mat på kortet och inte ta ut kontanter osv. Vi bryr oss inte om ifall det kostar extra för sådant.

Kom ihåg att det kan kosta en hel del om man inte betalar sin faktura i tid. Det tillkommer då ränta och om man väntar ännu längre så kan det tillkomma även dröjsmålsränta och påminnelseavgift / förseningsavgift. På så vis kan det bli dyrt och då är det helt klart inte värt det.

Bonus

Olika kreditkort brukar ha lite olika bonussystem. Dessa går vanligen ut på att du får poäng av något slag om du handlar med ditt kort. Ju mer du handlar ju fler poäng. Det kommer troligen inte bli så pass stora summor på kortet att det är värt att väga detta mot extra kostnader varje månad. Viktigast är att välja ett kort som kostar så lite som möjligt.

Om du har flera olika alternativ så kan du dock fundera på vilken bonus du har bäst nytta av. Ifall du t ex har ICA Bankens kort så kan du få nån procent på alla köp på ICA just. Ifall det är här du gör de flesta av dina matinköp så kan det kanske totalt löna sig att välja ett sådant kort. Se över vad för bonusar som finns men försök att välja det kort som är mest ekonomiskt på det stora hela.

Jämförelse av olika kreditkort

För att kunna avgöra vilket kort som är bäst bör man kolla runt på olika kreditkort och jämföra deras avgifter framför allt, så som årsavgift och aviavgift etc. Du kan själv kolla upp allt detta på respektive banks / kreditgivares webbsida. För dig som vill ha det lite mer samlat finns sidor som t ex Kreditkortlistan.se, som skriver ut t ex årsavgift och andra villkor, så att man lite enklare och mer överskådligt kan se vilka alternativ som finns. Tänk dock på att alltid kolla upp villkoren hos den kreditgivare du väljer så att allt stämmer.

Jag har själv tittat på t ex Ikano Bank och deras kort. Där får man ett extra kort utan avgift. Dock finns en aviavgift per månad på 25 kr vilket jag inte vet om den går att få bort om man t ex väljer e-faktura. Ett annat alternativ kan kanske vara Bank Norwegians kreditkort som verkar vara utan årsavgift och även utan aviavgift om man väljer e-faktura. Där har jag dock inte koll på vad ett extra kort kan kosta.

Det finns dock säkerligen även andra alternativ som är likvärdiga eller som kanske kan vara bättre om man slår ihop alla aspekter. Jag har inte kollat klart riktigt ännu så jag får återkomma med vad det blev för vår del. Om du har något förslag på bra kreditkort är du välkommen att föreslå det i kommentarerna nedan.

Peak oil, invadera Norge och hungriga stockholmare

Det var längesedan jag skrev något om klimatet och något som jag uppmärksammat är att just klimatproblematiken är något som folk har väldigt svårt att ta till sig, kanske för att de flesta anser att den ligger så långt fram i tiden eller att den inte existerar alls. Trots nya vetenskapliga studier som skvallrar om att vi går mot fyra graders uppvärmning så verkar det som att ingen bryr sig, kanske är det så att vi människor är betydligt mindre intelligenta i grupp och en smula handlingförlamade. Vad behöver förändras och vem ska börja och varför?

Kanske vi ska börja i städerna? David Jonstad som är chefredaktör på klimatmagasinet Effekt och författare till bland annat boken Kollaps har nyligen skrivit en artikel om att våra moderna städer befinner sig väldigt långt från ekologisk hållbarhet, även om det är väldigt populärt att prata om hållbara städer idag. Hur som helst, artikeln är så bra att alla borde läsa den och här är en länk Den hungriga staden.

Om man väljer att bortse från klimatproblematiken och bara kör på som vanligt så finns det ändå andra frågeställningar som är väldigt svårt att bortse från. Energi, råvaror och mat eller snarare oljan, som samhället är uppbyggt idag så är allt beroende av olja. Vår bekväma tillvaro, det vi äter, ekonomin, tillväxten, börsen, jobben, allt är beroende av olja på ett eller annat sätt och nu snackas det om peak oil.

Att oljan är en ändlig resurs är knappast någon nyhet och självklart är det en skrämmande tanke att oljan kan ta slut innan vi har hittat något som kan ersätta den, men ingen tror väl att det ska hända så snart att det finns anledning att oroa sig.

Skeptikerna anser att peak oil är lika överdrivet som klimatförändringarna men frågan är om det är särskilt klokt att lyssna på skeptikerna som förmodligen bara väljer den enklaste vägen för att slippa bry sig. Att ha ett klimat som gör det möjligt för oss människor att leva är naturligtvis det viktigaste av allt men som samhället är uppbyggt idag så skulle väldigt många av oss inte heller klara sig utan oljan.

En tanke som slog mig när jag tänkte på peak oil fenomenet är att de flesta verkar tro att bristen på olja kommer vara något som smyger sig på oss, samtidigt som vi vänjer oss och snabbar på omställningstakten. Kanske blir det så och vi löser situationen ganska bra vilket i så fall även skulle gynna klimatet, en rätt så ljus framtid väntar alltså.

Men, självklart finns det ett men, med tanke på hur världen har sett ut historiskt med krig och bråk om allt som skapar makt, rikedom och fördelar så är det inte svårt att tänka sig ett scenario där problemen börjar långt innan oljan tar slut, kanske redan vid de första allvarliga tecknen på att oljan inte kommer räcka till alla som vill ha den och att det inte finns någon plan B.

Eftersom en värld utan olja skulle föra oss en bra bit tillbaka i tiden är det inte svårt att föreställa sig vad den som har olja när de andra har slut skulle kunna åstadkomma och ordet överlägsen får plötsligt en ny innebörd.

När makthavarna i de länder som har gott om olja ser det som en risk att exportera oljan och väljer att behålla den själv istället så kan det bli lite jobbigt.

Jag tänkte egentligen sluta skriva här men det var så roligt att fantisera om en förhoppningsvis väldigt långsökt framtid att jag skriver några rader till.

Ett antal år senare så kanske klimatförändringarna slår till med full kraft och stora delar av världen får problem att förse sig med mat, de som har olja kommer då att ha en så överlägsen krigsmakt att de enkelt kan förse sig med det bästa av det som finns kvar, odlingsbara landområden, råvaror och annat som behövs och vi andra ligger rätt illa till.

Kanske bäst att börja fjäska för Norge redan nu för att vara på den säkra sidan, att ta över Norge kan vi i alla fall glömma med den militära kapacitet vi har kvar i det här landet, troligtvis skulle vi inte ens klara invadera Örje. Om det skiter sig så kan vi trösta oss med att vi i alla fall inte lär bli invaderade, vem skulle under de omständigheterna vilja ha ett land utan jordbruk och som inte ens har något ätbart vilt i skogarna eftersom de är alldeles fulla med vargar och hungriga före detta Stockholmare.

Där avslutar jag fantasierna för nu började det bli direkt otrevligt, bättre att hoppas på den ljusa framtidsbilden.

Har du råd att köpa vilken mat du vill?

Prispressad mat får konsekvenser vilket uppmärksammats lite mer nu när fusket i matindustrin avslöjas på löpande band, men troligtvis är allt snart bortglömt och jakten på lågprismaten fortsätter, för så är det oftast med oss människor vi följer strömmen och även de viktigaste frågorna glöms bort så fort media riktar strålkastaren åt något annat håll.

Den bittra eftersmaken som lågprismaten ger i form av förstörda hav och vattendrag, försurning, utarmad jord som blir obrukbar i generationer, utslagna ekosystem, skövlade regnskogar, resistenta bakterier, klimatpåverkan och allt det andra har du säkert redan koll på men hur ska du orka bry dig om allt det där när du stressar iväg till affären mellan arbetsdagens slut och hämtningen av barnen.

Det finns liksom ingen förankring till ”vanliga” människor som försöker så gott de kan med de pengar och den tiden de har och visst syns det ganska tydligt att de flesta inte bryr sig nämnvärt? Det är säkert upprörande att höra för den som viger sitt liv åt miljö och klimatfrågor men sanningen är att den stora massans största intresse inte är att läsa innehållsförteckningar eller laga veggomat.

Organisationer, bloggar och media kan inte påverka de här frågorna om inte det finns en verklighetsförankring eftersom de bara når ut till de personer som redan brinner för ämnet och i verkligheten har inte vanligt folk det engagemang eller den tid som krävs för att sätta sig in i alla frågor och de flesta orkar inte bry sig om Konsumköttbullarna är bra eller dåliga för miljön.

Det finns märkningar av alla de slag och inte vet du om köttet är svenskt för att det är en stor svensk flagga på paketet, du vet inte ens om det är svenskt när det står SVENSKT KÖTT med stora bokstäver på paketet. Vi konsumenter har blivit lurade gång på gång och stora delar av förtroendet är redan borta, det är förstås pengar i det här med märkning precis som i allt annat och så fort det finns pengar att tjäna så dyker det upp fusk.

Mycket hårdare kontroller och tydlig gemensam märkning för alla livsmedel, en enad standard som inte går att missa och som alla vet vad den står för kanske skulle vara en bra idé. Ser du symbolen på köttbullarna så vet du att du gjort ett bra val, så enkelt måste det vara för att det ska fungera för vanligt folk och det är ju trots allt först när de flesta av oss gör rätt som effekterna märks.

Men då kommer vi till slutfrågan, har alla råd att köpa den dyra maten? För visst är verkligheten att den ”rätta maten” är rejält mycket dyrare, allt annat är en ren lögn.

Det finns mängder med människor som tycker att dyrare mat vore bra, samtidigt är det väldigt många som tycker att maten redan är alltför dyr och många barnfamiljer, studenter samt en hel del andra tycker inte att de har råd med dyrare mat och just därför söker de sig till lågprismaten, ingen ide att ifrågasätta var de uppgifterna kommer ifrån eftersom det är ganska självklart, om det inte var på det viset så skulle inte lågprismaten sälja så bra som den gör.

En del vill lägga all skuld på de stora företagen som dominerar matmarknaden i Sverige och även om det säkert skulle vara bra om företagen blev bättre på att påverka i rätt riktning så kanske det är så att de anpassar sig och säljer det som efterfrågas, inte är det bara oljebolagens fel att vi kör bil?

Samtidigt lägger vi mindre andel av lönen på mat än vad vi någonsin har gjort förut vilket kanske är ett tecken på hur bortskämda vi har blivit i vårat välfärdssamhälle, maten som egentligen är  något av det viktigaste i våra liv har blivit en självklarhet som inte får kosta något eller inskränka på om vi har råd att köpa den nya surfplattan eller telefonen.

Förr i tiden kämpade människan för mat och överlevnad varje dag och det gör de faktiskt fortfarande på många platser i världen men inte här, nej här ska vi ha allt serverat och gnäller så fort mjölkpriset stiger några ören och även om många faktiskt har det väldigt jobbigt ekonomiskt så finns det andra som hävdar att just maten bara är en fråga om prioritering.

Dagens människor fostrade av statussamhället där ingen vill göra sken av att ha det sämre än någon annan lever av skräpmat men köper boende för mer än vad de borde, lånar gärna pengar till en ny bil och lägger enorma summor på kläder och teknikprylar.

Är du beredd att betala mer för kvalitetsmat som är producerad på ett hållbart sätt eller är maten redan för dyr?