Är köttdebatten slut eller bytte den bara fokus?

stabil-ekonomi

Jag hade egentligen inte tänkt att skriva något mer om köttet och debatten svalnade ganska fort i media men ett litet inlägg till får det bli innan det är färdigt för min del.

Jag ser att det finns många som tycker att Jordbruksverkets rapport misstolkats och att  diskussionen om köttskatt har fått för mycket uppmärksamhet och blivit felvriden, kommit att handla om helt andra saker så att säga.

Jag håller med till viss del men samtidigt är jag glad för att det som har skett fått sådan genomslagskraft i media, nu efter att ha vridit och vänt på köttskatt, subventioner, naturbete, bönder, veganer och mycket annat så vet alla inblandade hur viktig den här frågan är för folket och förhoppningsvis leder det till att beslutsfattare och alla andra som jobbar med den här typen av frågor tänker igenom sina beslut ordentligt innan de genomför något för en gångs skull.

Fel beslut handlar inte bara om att äta kött eller inte något som somliga inte verkar förstå och jag vill påstå att om de inte har förstått det så tillför dessa individer heller inget av värde till debatten.

Vi har ännu kvar lite av det traditionella odlingslandskapet med öppenhet, hagar,ängar och betande djur i Sverige, vilket leder till mångfald av djur och växter och fina landskap. Att kunskapen om lantbruk finns kvar i landet är viktigt, det finns faktiskt saker som måste läras ut på plats för att inte kunskapen ska gå förlorad, allt går inte att lära sig av böcker eller på nätet. Att medvetet förstöra kunskapen om hur man skaffar fram mat till befolkningen är ju ärligt talat inte särskilt smart.

Visst äter vi väldigt mycket kött som belastar miljön på flera sätt innan det når fram till våra kök och visst behöver vi göra något för att minska miljöpåverkan men det är fortfarande inte fel att äta kött, gärna av rätt sort och i lagom mängd.

Det här är inget konstigt alls och både Naturskyddsföreningen och WWF är väl medvetna om situationen vilket också går att läsa här och här.

Jag tror att den här debatten har varit nyttig för alla och visst kommer jag tända grillen även nästa sommar men nu kommer jag lägga ännu mera tid på att välja kött med omsorg men framför allt så är det viktigt att tänka mer på vilka val vi gör i det vardagliga livet och kanske skära ner lite på de middagar som belastar miljön mest.

Tjatet om kött kanske har fått fler att bli mera medvetna och förhoppningsvis så dyker det upp tydligare märkning på produkterna så att vi konsumenter får det lättare att välja rätt.

Inte minst Findusskandalen som har blossat upp visar hur svårt det kan vara att veta vad vi stoppar i oss och även om det inte är Findus fel att det finns oseriösa underleverantörer så är nog tyvärr detta bara toppen av ett isberg. Som vanligt när det finns pengar att tjäna så för det med sig massa skit, allt räknas i vinstkronor.

Just att äta häst behöver inte vara fel men det som är poängen är vilka missförhållanden hästarna har blivit utsatta för och vad som har stoppats i dem och om de ens skulle blivit godkända som livsmedel i Sverige om all fakta fanns på plats.

De står och snackar på nyheterna om att tusentals hästar försvinner spårlöst varje år och kanske finns en del av den förklaringen här, en granskning av hästvärlden från Djurens rätt från 2009 och om allt som står i den stämmer så är det ganska skrämmande. Den handlar om obesiktigade hästar och om hur tiotusen hästar försvinner varje år, med tanke på vad det kostar att göra sig av med en gammal häst så kan det säkert vara frestande att sälja hästen till en främling som sedan ser till att den slaktas illegalt, antingen i Sverige eller utomlands. Ganska enkelt att föreställa sig hur djuren behandlas på ett illegalt slakteri.

När det gäller skatter så ät det bästa trots allt om vi kan styra utvecklingen själva istället för genom mer byråkrati och ett mer komplicerat skattesystem, om ingen vill äta kött som inte är bra för miljön eller som kommer från misskötta djur så kommer fler företag satsa på rätt typ av kött och förhoppningsvis blir det dessa som tjänar pengarna.

Just det här med märkning kan vara något att lära sig mer om och kanske skriva några rader men inte just nu, för nu är tjatet om kött färdigt för den här gången i alla fall på den här bloggen.

Heta diskussioner om köttet!

Hagmark 485 X 200

Hagmark. Foto Ola Jennersten

Heta diskussioner om köttet har blossat upp i media och i bloggvärlden, jag skrev lite om det här i början av December i artikeln köttskatt och dyrare bensin.

Cornucopias skriver om att  Världen behöver mer kött av rätt sort. vilket jag tycker är mycket läsvärt. Även Flute har sagt sitt och med ett bra inlägg förklarat vad han tycker om köttskatt.

Att djur som betar är bra för marken borde vara självklart, det är så det har fungerat i urminnes tider och inte förstördes klimatet av det. Människornas sätt att bedriva industriell köttproduktion har däremot stor inverkan på klimatet och djur som aldrig sett en betesmark och som istället blir uppfödda inomhus med enbart spannmålsfoder (som fraktas jorden runt) får ju aldrig ens uppleva sin naturliga miljö.

Det enda gräset som till exempel ett köttdjur ser är det som djuret hinner skymta när de är på väg från stallet till slaktbilen för att avsluta sitt runt 18 månader långa liv. Tydligen är det så att det är billigare att föda upp djuren på subventionerad spannmål än att låta dem beta ute på sommaren och äta hö och ensilage på vintern.

huvudbild_jordenviater

I Naturskyddsföreningens nya bok Jorden vi äter ( som jag starkt kan rekommendera för den som vill lära sig mer) går det att läsa om hur djur som betar bryter upp jordskorpan så att vattnet kan rinna ner i jorden istället för att slita med sig den tunna matjorden.

Djuren betar intensivt på små ytor åt gången och återkommer sällan till samma ställe samtidigt som de trampar ner och betar av buskar och småträd vilket bidrar till att hålla landskapet öppet och i samband med den naturliga gödslingen blir tillväxten av fin betesmark till nästa säsong bra. Viktigt i sammanhanget är att vi människor skapar förutsättningar och inte begränsar djuren till en alltför liten mark som leder till överbetning vilket förstör marken helt.

Man kan enligt experterna öka djurantalet, binda koldioxid, minska ökenutbredningen i världen, minska användningen av kemiska ogräsmedel, minska användandet av spannmål och samtidigt ge djuren ett bättre liv och öka produktionen samt hålla de fina landskapen öppna genom att låta djuren göra det som de är födda till att göra.

Så här står det på WWFs sida om jordbrukslandskap.

Det traditionella svenska odlingslandskapet – med öppenhet, hagar, ängar och betande djur – är av många betraktat som sitt favoritlandskap.

Från småskaliga lantbruk med naturbetesmarker har jordbruket nu omvandlats till storskaliga företag med få grödor och brukningsformer. Det har gjort att framförallt jordbrukslandskapets artrikaste naturtyper, ängs- och hagmarker kraftigt minskat, vilket i sin tur har lett till att många arter som förut var vanliga i det öppna landskapet nu minskar eller är på väg att försvinna.

Att bevara mångfalden av djur, växter och vårt öppna landskap i jordbrukskapet är numera en av naturvårdens viktigaste uppgifter och i den har bönderna och deras kreatur en oerhört viktig roll att fylla. Man kan säga att bönderna idag har ett dubbelt uppdrag – produktion av mat och produktion av artrika landskap.

För att rädda de viktigaste naturbetesmarkerna arbetar Världsnaturfonden sedan flera år tillbaka med landsbygdsutveckling som bygger på basnäringen jordbruk. Grundidén är att producera kött från djur som fått beta på naturbetesmarker.

I Naturskyddsföreningens bok Jorden vi äter går det också att läsa att två tredjedelar av världens jordbruksmark används till bete just för att det inte finns några alternativ, marken är helt enkelt för blöt, för brant, för mager, för kall eller för torr men olika sorters gräs klarar ändå att växa där vilket skapar förutsättningar för bete. Det enda som behöver tillföras är dricksvatten till djuren. Regnvattnet räcker för att gräset ska växa och mängden vatten som behövs till djuren är mycket liten och att odla här skulle vara otänkbart eftersom det skulle krävas så enorma mängder konstbevattning att det inte skulle bli lönsamt vare sig ekonomiskt eller för klimatet. På den mängd vatten som krävs för att producera 20 ton kött kan man bara producera några få ton majs i vissa miljöer. Rätt sätt att ta tillvara på naturens resurser alltså.

Det är nästan lätt att tro att svälten och fattigdomen i stora delar av världen skulle förvärras kraftigt och klimatförändringarna skulle påskyndas avsevärt om vi skulle lära alla att bli veganer. Men man måste hålla isär begreppen för olika platser på jorden har helt olika förutsättningar och sett till helheten så står den ökade köttkonsumtionen för en hel del av de globala utsläppen och miljöförstöringen.

Regnskogar skövlas för att skapa betesmarker och för att ge utrymme åt odling av grödor som används till djurfoder i västvärlden. Till dessa odlingar används enorma mängder konstgödsel och bekämpningsmedel som i sin tur förstör hav och vattendrag samtidigt som det utarmar jorden som sedan blir obrukbar i generationer. I många länder är det dessutom tillåtet att använda antibiotika i djurfodret vilket leder till att bakterier blir resistenta.

Skövlat
regnskogslandskap

Jag ska inte tappa tråden nu utan återgå till den situationen vi har i Sverige, industriproducerat kött är en enorm miljöbov och vi äter fruktansvärt mycket kött i Sverige.

Man ska ha klart för sig att långt ifrån alla Svenska bönder jobbar på ett miljöriktigt sätt och att ett kilo utländskt ekologiskt kött ofta anses vara bättre för miljön än ett kilo oekologiskt Svenskt kött, men det är förstås ännu bättre med Svenskt ekologiskt kött eller allra bäst med Svenskt naturbeteskött.

Varför då subventionera spannmål och samtidigt beskatta köttet? Jag är ju inte experten i sammanhanget men det verkar som att politiker älskar att krångla till saker.

Om vi bara ser till Sverige så skulle jag vilja att bönderna fick förutsättningar att utveckla sitt lantbruk på ett miljöriktigt sätt och möjlighet att tjäna pengar. Att vara en bonde som sköter om naturen och ser till att djuren får ett fint liv fram till slutdagen och använder sig av de betesmetoder som anses vara bra för djuren och för miljön skulle vara ett jobb att vara stolt över. Fler unga skulle vilja göra karriär inom lantbruket och våga satsa på en framtid i ett välbetalt yrke som är mycket viktigare än de flesta andra och vi skulle få vackra landskap och kött som inte belastar miljön nämnvärt.

För min del skulle gärna både mjölken och köttet få kosta mer om jag visste att det kom från bönder som arbetar på ett bra sätt och med de metoder som gynnar oss alla . Konkurrensen kommer från andra länder och så länge pengar styr allt som finns i världen så kommer aldrig våra Svenska bönder kunna konkurrera på samma villkor.

Frågan är vad vi ska göra då?

Jag erkänner gärna som jag tidigare nämnt att jag inte är expert på området men det känns som att vi måste komma fram till något som gynnar de Svenska bönderna som arbetar på ett smart och miljövänligt sätt för att ge oss mat på bordet varje dag. Om det krävs slopade subventioner, ökade subventioner på rätt ställen, höjda skatter eller kanske högre tull på utländskt kött är inte riktigt min arbetsuppgift att bestämma men det jag vet säkert är att vad som än bestäms så ska inte våra bönder behöva ta nån mer skit, det har de fått tillräckligt av genom åren ändå.

Vi lever i en värld där matbrist snart kan bli ett problem för många av oss, inte bara de fattiga och då kanske det är på tiden att vi värdesätter de som har kunskapen och har det som yrke att förse oss med mat istället för att försöka försvåra deras arbetsuppgifter. 

Affärernas list

Stora globala mat och konsumtions företag hör till mina favoritplaceringar (Tex Nestle, Kraft foods och Unilever) men frågan är hur branschen förändras och hur det påverkar våra vanor.

Ett tydligt mönster är att de stora affärskedjorna (Tex Axfood, ICA och Coop ) gärna vill sälja sina egna varor och ibland verkar det som att de höjer priserna på kända varumärken och sänker priserna på sina egna. Många varumärken blir också bortplockade helt ur sortimentet  för att ersättas med affärernas egna billiga varianter.

Affärerna tjänar naturligtvis mycket mer om de kan få oss att byta från det kända varumärket till sitt egenproducerade.

Tro nu inte att de stora affärskedjorna i Sverige gör miljön en tjänst för att varorna är egenproducerade, egna varor menas att det är deras eget varumärke och säger inget om var de är producerade. Prispressad mat är ofta tillverkad av den leverantör som gett lägst offert men naturligtvis har de kvalitets krav och annat som styr också.

Jag tycker att utvecklingen är tråkig. Att det går så långt att det påverkar branschen som helhet har jag svårt att tro, det är nog ett väldigt långsiktigt hot i så fall och att det ska påverka de stora jättarna särskilt allvarligt tror jag knappast men många av de mindre är betydligt känsligare.

Varumärken inom mat är bland de starkaste i världen och oftast så inarbetade att minsta smakvariation får en negativ effekt på oss konsumenter.

Jag tror det blir avgörande för när en viss gräns är uppnådd så faller säkert försäljningssiffrorna i affärerna och folk byter till den affär som har de bästa varumärkena och där de känner igen och litar på produkterna. För visst är väll många av vår världs varumärken fantastiska, det finns då ett antal som jag verkligen inte byter ut i första taget.

Men affärskedjorna jobbar ständigt med att stärka förtroendet och göra sina egna varor till en del av vår vardag och de tar mer och mer  marknadsandelar för varje år.

Vilken upplevelse skulle det vara att gå och handla om alla varor hade samma färg ?

I takt med att matpriserna stiger så ökar efterfrågan på lågprisprodukter och visst är det bra att det finns billigare alternativ att välja på. Men det är just det jag tycker om, att kunna välja. Om jag vill lyxa till det lite eller bara handla billigt så vill jag kunna välja det själv.