Avkastningen eller avgiften på fonder viktigast?

När det gäller fonder finns det en ständig kamp mellan avkastning och avgifter, på så vis att man givetvis vill ha så låga avgifter som möjligt men så hög avkastning som möjligt. Dock kan dessa två saker vara motpoler av skälet att de billigaste fonderna normalt är indexfonder som har en passiv förvaltning medan de aktivt förvaltade är dyrare.

Till detta hör också att tanken är att de aktivt förvaltade fonderna bör ha en bättre avkastning än de passivt förvaltade, helt enkelt eftersom det finns en förvaltare som ständigt jobbar med att hitta de bästa möjligheterna till vinst i fonden. En aktivt förvaltad fond med högre avgift måste också ha en högre avkastning för att man ska kunna få lika stor vinst på sin investering, med tanke på att det försvinner iväg mer pengar till avgiften och det måste kompenseras.

Om man kollar på vilka fonder som ligger i topp när det gäller årlig avkastning så kan man normalt hitta vissa av de bättre aktivt förvaltade fonderna där, men problemet är osäkerheten och det faktum att t ex börsen är spekulativ.

Ingen kan med säkerhet säga hur stor avkastning en viss fond (t ex aktiefond) kommer att ha ett visst år eftersom aktier och andra investeringar är osäkra av naturen. Det kan gå uppåt och gör det normalt men det finns inga garantier och om det kommer en allmän nedgång så kan även de bästa aktierna / bolagen drabbas och det kan gå sämre.

Aktiv förvaltning sämre om fonden inte presterar

En aktivt förvaltad fond behöver alltså inte gå bättre än en passivt förvaltad indexfond. Den kan med otur till och med prestera sämre än indexfonden eller åtminstone likvärdigt. Det finns inga garantier för att en fond kommer att prestera bra bara för att den har en dyr förvaltningsavgift och har som mål att slå index. Detta är bara fondens mål och förhoppning, vilket kanske i och för sig kan slå in ganska ofta, men inget är säkert.

För inte allt för länge sedan var det flera banker som var i blåsväder för att deras aktivt förvaltade fonder med dyra avgifter (på t ex 1,5 – 2 procent) verkade prestera väldigt likt index, vilket gjorde att de även presterade likvärdigt de billiga indexfonderna. Indexfonderna hade dock en avgift på bara runt 0,2-0,5 procent vilket ju är väldigt mycket billigare.

Om två fonder har samma avkastning på ett år men en av dem kostar 0,2 procent i förvaltningsavgift och den andre kostar 2 procent så är det en enorm skillnad i pengar. Den dyrare kostar hela 10 gånger mer. Den dyrare fonden måste i princip ha en avkastning på 2 procent mer än den billiga för att ens täcka upp sin höga avgift och för att vinsten ska bli lika stor för dessa två fonder.

“Aktivt förvaltade fonder har högre avkastning och därför värda att satsa på”

Ibland ser man någon som försvarar de aktivt förvaltade fonderna och som klagar på dem som säger att de billiga indexfonderna med passiv förvaltning är bäst. Resonemanget brukar vara att även om de aktivt förvaltade fonderna är dyrare så har de också bättre avkastning och man kan inte avfärda dem som dåliga bara för att de har en högre avgift.

I grund och botten är detta sant. Det går inte att titta på en fond och säga att den är dålig för att den har en hög avgift. Det är inte samma sak som med t ex ett Internetabonnemang – att det alltid är bättre att välja det billigaste alternativet. I och för sig kan man kanske inte heller säga att det billigaste alltid är bäst när det gäller Internetabonnemang för det finns olika hastigheter att välja på och kanske även andra skillnader som kan påverka valet.

Skillnaden är att när du ska välja abonnemang så kan du se att en hastighet på 100 gb t ex kostar så mycket och 50 gb kostar lite mindre och 10 gb ännu lite mindre och så vidare. Du vet exakt vad du får för olika priser. Med fonder funkar det inte riktigt så. Du vet nämligen inte i förväg vilken avkastning en viss fond kommer att ge. Därför kan den prestera sämre än vad du skulle vilja.

Som jag sa tidigare så finns det aktivt förvaltade fonder som har presterat klart bättre än index och vissa av dem kan vara väldigt bra val. Dessa har troligen en klart högre förvaltningsavgift men samtidigt presterar de så bra att man tjänar på att välja dem ändå.

Problemet är att man måste lyckas pricka in rätt fonder hela tiden för att tjäna på det. Om du lyckas välja en fond som kostar 2 procent i avgift men som slår indexfonden med 4 procent på ett år så har du ju i princip tjänat 2 procent på detta. Men om fonden misslyckas med att slå index och hamnar på ungefär samma så har du istället förlorat runt 1,5-1,8 procent på att välja den istället för att välja den klart billigare indexfonden.

De som säger att aktivt förvaltade fonder är bättre än indexfonder för att de har bättre avkastning har fel eftersom man inte kan säga med säkerhet vad avkastningen hamnar på. De kan ha rätt ibland, eftersom vissa fonder kommer att gå bättre, men det går helt enkelt inte att presentera detta som ett faktum som gäller generellt för alla aktivt förvaltade fonder. När det går som fondförvaltaren vill så ja, men det händer inte alltid och det är något man måste komma ihåg när man gör sina val.

Välj gärna aktivt förvaltade fonder men välj noga

Jag har inget emot att du har några aktivt förvaltade fonder i din fondportfölj, även om jag personligen ofta förespråkar indexfonderna. Skälet till att jag är så förtjust i indexfonder är att de är enkla att ha att göra med och man behöver normalt inte fundera på dem, byta dem eller vara så insatt.

Indexfonderna är perfekta för folk som vill ha ett smidigt sparande på lång sikt och som inte vill engagera sig allt för mycket i sina val. Bra för nybörjare och vanligt folk helt enkelt. Det finns aktivt förvaltade fonder som är bra av olika skäl men det kräver också att man kan hitta dem och göra rätt val.

Vill man ha en bra aktivt förvaltad fond så gäller det att man tar sig tid att kolla upp olika fonder och göra kvalificerade val. Kolla upp fondens avkastningshistorik långt tillbaka i tiden och se att de har presterat bra och konsekvent. Använd Normanbelopp, rating och liknande för att bedöma fondens kvalitet.

Kom även ihåg att det inte är en garanti för hög avkastning att fonden är aktivt förvaltad och framför allt inte att den är dyr. Det är inte så att dyrare måste vara bättre i fondernas värld. Jag rekommenderar att du har en bas av billiga indexfonder och att du sedan väljer ut några aktivt förvaltade fonder som du tror på och som ser bra ut på pappret. Var dock redo att byta ut dem efter något år eller två om de inte presterat så bra som de borde.

Ett bra exempel på en aktivt förvaltad lite dyrare fond som har varit ett bra val för sparare under ett antal år är Spiltan Aktiefond Stabil. Den har en förvaltningsavgift på 1,50 procent (och en total avgift på 1,58 procent) och har t ex presterat en utveckling på 108,43 procent över de senaste fem åren.

Jämför man detta med t ex Swedbank Robur Access Sverige som är en Sverigefond som följer index så kan man se att denna endast kostar 0,2 procent i avgift (totalt 0,26 procent) men utvecklingen senaste fem åren har också varit lägre – endast 64,84 procent. DNB Global Indeks som är en globalfond (som kostar 0,3 procent i avgift) har haft en utveckling på 97,11 procent på fem år.

Spiltans fond har alltså slagit index men det är givetvis stor skillnad på vilket index man jämför med. Att jämföra med en globalfond är mer rättvist men även där har Spiltan Aktiefond Stabil visat styrka och har t ex på senaste året haft en utveckling på 9,28 procent jämfört med DNB Global Indeks som ligger på 4,07 procent.

Här har det alltså lönat sig med en aktivt förvaltad fond men jag kan också enkelt hitta exempel på fonder som inte har lönat sig, så det gäller att göra bra val helt enkelt. Att Spiltan Aktiefond Stabil har varit så pass bra de senaste åren är inte heller någon garanti för att de kommer att prestera lika bra framöver. Alla fonder innebär alltid en viss risk / chansning.

Avskaffa ISK nu när det börjat ta fart?

Det var inte speciellt länge sedan pensionsförsäkringar och IPS (individuellt pensionssparande) mer eller mindre avskaffades i och med att man tog bort möjligheten att göra avdrag för dessa sparformer. För att inte pengarna skulle dubbelbeskattas (först vanlig skatt och sedan inkomstskatt när du tar ut pensionen) så blev det alltså bättre att placera dem någon annanstans.

Det alternativ som lanserades som en slags ersättning till dessa sparformer var Investeringssparkontot, vilket var en ny slags konto där man kunde äga aktier, fonder och liknande. Det som stack ut när det gällde ISK var att man inte betalade skatt på vinsten när man sålde en aktie eller fond, så som det varit på vanliga fondkonton och liknande. Här skulle man istället betala en schablonskatt årligen baserat på statslåneräntan och hur mycket pengar man har på sitt ISK vid olika tidpunkter under året.

Tanken med ISK var att det skulle vara mycket smidigare för vanligt folk att hantera då man skulle slippa deklarera varje försäljning. Man kunde då byta fonder fritt utan att behöva oroa sig för en massa pappersarbete. Det var också en sparform med relativt låg ränta, åtminstone just nu när ränteläget är väldigt lågt.

ISK passar riktigt bra för långsiktigt sparande, framför allt i aktier och fonder. Eftersom man betalar en schablonskatt årligen, vilken betalas oavsett om investeringarna har gått upp eller ner, så är det enda riktiga kravet att man tror att de investeringar i aktier och fonder etc som man väljer att ha på kontot kommer att ha en avkastning som överstiger skatten.

Kontot passar alltså bäst till aktier och aktiefonder och mindre bra till t ex räntebärande papper eller räntefonder eftersom avkastningen på dessa är lägre och de kan ätas upp av skatten.

Väldigt hype med ISK ett tag

I samband med att man tog bort sista avdragen för IPS och pensionsförsäkringar så började de flesta banker och rådgivare och även staten själva basunera ut att ISK är den naturliga ersättaren för pensionssparande och annat långsiktigt sparande. Det var ju logiskt att ha en vettig ersättare redo i detta läge då väldigt många måste styra om sitt pensionssparande från IPS och pensionsförsäkring och någonstans ska man ju ha sina pengar.

Man kan inte heller direkt klaga på att ISK har pekats ut som det naturliga sättet att spara till pensionen med tanke på att det är ett bra och smidigt sätt att investera pengar i t ex aktier och fonder. Nackdelarna är att man får betala skatt även om investeringarna har gått minus under året och att man inte kan kvitta sina förluster mot vinster så som man kunde göra på ett fondkonto eller vanlig aktiedepå etc.

Dessa nackdelar vägs dock upp av att det är smidigt att använda ett ISK och att räntan är relativt låg. Även om man måste betala ränta oavsett om investeringarna har gått plus eller minus så vägs detta upp av att räntan är så pass låg. Det gör att man inte behöver komma upp i en allt för saftig årlig avkastning för att gå med vinst.

Idag är det väldigt många som har skiftat över till att använda ISK för sitt långsiktiga sparande just för att det är smidigt och att räntan är överkomlig. Men man ska nog vara på det klara med att väldigt många bytt till ISK helt enkelt för att det inte funnits något annat vettigt alternativ och för att alla har marknadsfört detta konto stenhårt som det nya sättet att pensionsspara när de gamla varianterna försvann.

Varför pratas det om att skrota ISK?

Jag har läst några artiklar nyligen om att ISK borde skrotas helt, vilket känns lite förvirrande. Skälet till detta verkar huvudsakligen vara att ISK (och även kapitalförsäkringar, vilka beskattas på liknande sätt som ISK) är så olika alla andra typer av investeringskonton och att man frångår det gamla systemet med beskattning på kapitalvinst.

Senast jag läste om det så var det en rapport från Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS) som tyckte att ISK bör avskaffas. Tidigare har någon ekonomiprofessor också föreslagit samma sak.

De argument som framförs mot ISK är att beskattningen är så pass annorlunda jämfört med andra kapitalvinster och att den premierar dem som gör stora vinster på aktier och fonder medan de som gör små vinster får förhållandevis högre skatt. Enligt ekonomiprofessorn blir det dumt när man beskattar investeringarna på ISK på ett annat vis än annat ägande.

Samtidigt som kritiken framförs vill man även föra fram att det är väldigt viktigt att hitta sparformer och konton som är lätta att hantera och smidiga att använda och även att man bör försöka få ner kostnaderna för sparande rent allmänt. En annan typ av konto där man bara betalar skatt när man gör uttag som överstiger insättningarna och som då beskattas med samma skattesats som vanlig kapitalvinst är ett förslag.

Jag förstår men tycker att det känns ogenomtänkt

Jag förstår poängen med kritiken i grund och botten och det finns kanske vissa frågetecken när det gäller ISK. Just nu när statslåneräntan är låg är det en ovanligt fördelaktig sparform och visst premieras de som gör stora vinster till viss del framför de som bara gör små vinster. Skatten på ISK var ju till och med så låg att regeringen bestämde att höja den lite nyligen, för att det inte skulle bli för bra att använda den sparformen.

Det som jag är skeptisk till är huvudsakligen den sits som alla vi sparare har hamnat i. När IPS och pensionsförsäkringar blev oanvändbara och vi alla tvingades byta sparform så var det ISK som fanns där som det enda riktiga alternativet. Det var ISK som marknadsfördes som ersättningen och alla talade varmt om hur bra och smidigt det är.

Vid den tidpunkten var man givetvis glad över att det fanns ett klart alternativ redo så att man inte behövde fundera allt för mycket över vad man skulle göra med sina pensionspengar och sitt sparande. Även den som inte var så insatt i sitt sparande kunde känna sig trygg eftersom alla verkade peka åt samma håll i det här fallet.

Men nu verkar det ju som att ISK inte är så där jättebra som alla först ville påvisa. Kanske är det bra för oss sparare men om det inte är en hållbar sparform på sikt så är det ju inte speciellt bra ändå. För nu när vi väl har slussats in i ISK och folk börjar förstå och använda detta konto mer och mer så är det inte speciellt roligt om vi än en gång måste byta till något annat.

Då ska vi återigen behöva göra om hela processen, flytta våra sparpengar, lära oss de nya reglerna för beskattning osv. Det som vi precis har gjort en gång, vissa av oss säkert med viss möda och motvilja. Det känns inte så schysst mot vanliga sparare som inte är eller vill vara så insatta.

Jag vill alltså klaga på att man inte har granskat ISK tillräckligt noga innan man sjösatte kontot och gjorde det till hela landets nya älsklingssparform för långsiktigt sparande och pensionssparande. De problem som finns med ISK borde ha tagits upp redan tidigare och ifall det finns dåliga saker så borde man ha gått igenom och löst dem direkt. Det är inte direkt schysst att ge oss en sparform som inte är helt genomtänkt och utredd för att sedan inse misstagen och skrota den. Jag vill inte säga något om hur bra ISK faktiskt är som sparform då jag nog inte är insatt nog för att göra den bedömningen, men jag kan åtminstone ha en åsikt om hur det hela har skötts hittills.

Jag ska väl klargöra att jag inte alls vet om ISK kommer att skrotas i framtiden eller hur man kommer att hantera situationen. Kanske behåller man kontot som det är trots att det är annorlunda från andra typer av sparande och beskattas på ett annat sätt. Kanske gör man om reglerna och skatten eller så låter man den vara. Framtiden får utvisa detta, men visst är det aningen oroväckande att folk har pekat på problem med sparformen. Det som är klart är att vi behöver ett bra och smidigt sätt att spara pengar och att det inte ska vara för dyrt att spara, så att fler väljer detta framför att spendera pengarna. Mer sparande betyder större trygghet i ekonomin, vilket är bra både för den enskilde och dennes ekonomi och för landets ekonomi på sikt.

Att investera i Bitcoin

Bitcoin är ett decentraliserat betalningssystem med kryptovaluta som publicerades 2009 men som har blivit populärt nu under de senaste åren. Det finns ett stopp på 21 miljoner Bitcoins och det här begränsade numret har gjort att vissa investerare ser på Bitcoin på samma sätt som de ser på guld (vilket också är en begränsad resurs). På grund av de betydande ökningar som valutan har gjort under de senaste åren har investerare världen över börjat köpa och investera i Bitcoin.

Hur man investerar i Bitcoin

Olika länder har olika sätt att köpa Bitcoins och du måste förstå de alternativ som är tillgängliga i ditt land innan du börjar investera i Bitcoin. Utvecklade länder har fler alternativ tillgängliga och i dessa länder finns också en högre likviditet.

Det enklaste sättet att investera i Bitcoin är att köpa det från ett etablerat företag som köper och säljer kryptovaluta. Du kan köpa det från ett företag där det till och med är möjligt att lägga automatiska köporder för Bitcoin. Dessa automatiska köporder ger dig vanligtvis inte ett val i det pris du betalar för Bitcoin. Det finns företag som arbetar över hela världen.

Det finns också företag som matchar potentiella säljare och köpare av Bitcoin där bytet sker offline. Alternativt är det också möjligt att handla med Bitcoin på en Bitcoin-marknad. Det är en relativt hög likviditet i Bitcoin-marknaden, där det alltid finns intressenter som vill köpa eller sälja. Priset på Bitcoin bestäms av vad folk är villiga att betala och listas vanligtvis till priset av 1 Bitcoin. Men webbplatser låter dig oftast köpa en viss mängd, även mindre än 1 Bitcoin.

Innan du investerar i Bitcoin är det värt att analysera diagram och historiska data. Eftersom Bitcoin är en global valuta är det viktigt att titta på global politik och ekonomi, istället för lokala frågor, när man överväger hur priset på Bitcoin skulle kunna påverkas. Det finns verktyg som kan användas för att analysera Bitcoin-diagram.

Investering i Bitcoin för oss vanliga människor

Bitcoin har många lockande aspekter, särskilt dess ökning under de senaste åren. Det har ökat med mer än 300% från 2011 till 2012 och under det senaste året har det ökat runt 400%. Under första halvåret 2014 gjorde riskkapitalistiska företag investeringar på 57 miljoner under det första kvartalet och 73 miljoner under det andra kvartalet.

Men Bitcoin är en särskilt volatil och osäker valuta som kan vara inaktiv under en lång period för att sedan svänga både uppåt och neråt under korta perioden. Bitcoin-cykler kan vara bara ett år eller så, vilket är en mycket kortare tidsram än för aktier. Denna volatilitet innebär att Bitcoin kanske inte är ett lämpligt investeringsalternativ för den genomsnittliga personen.

Slutsats

Bitcoin har funnits i mindre än ett decennium vilket gör det till en ny valuta och en ny investeringsmöjlighet. Innan du börjar överväga att investera i Bitcoin är det viktigt att förstå hur Bitcoin fungerar, vilken inverkan den globala politiken och ekonomin kan ha på Bitcoin och vilken inverkan Bitcoin kan ha på världen.

Det är mer osäkert att investera i Bitcoin jämfört med att investera i t ex aktier just eftersom upp- och nedgångar sker sporadiskt och är svårare att förutspå. Det gäller att man är insatt i Bitcoin och vad som får valutan att röra på sig och att man har pengar som man är beredd att sätta på spel och lägga åt sidan i väntan på att det ska röra på sig.

Om du som vanlig Svensson vill investera i Bitcoin gäller det att du sätter dig in i vad som påverkar valutan och att du är lite försiktig. Det finns klart säkrare investeringsformer att satsa på, men om du känner att du har lite pengar som du kan tänka dig att gambla lite mer med i hopp om större vinster så är det ett spännande alternativ.

20 snabba tips för dig som vill komma igång med aktier

Att handla med aktier kan både vara hyfsat enkelt och väldigt svårt. Det är inte så svårt att komma igång med lite lätt aktiehandel på en nybörjarnivå men det är väldigt svårt att bemästra det. Det finns nämligen massor av saker som den insatte kan titta på för att förutspå hur aktiekurser kommer att gå och man kan analysera hur mycket som helst.

Dock är det inget krav att man är något proffs eller att man lägger många långa timmar på att analysera bolag, landets ekonomi och andra förutsättningar. Det är dock ganska bra om man har en grundläggande uppfattning om vad man ska tänka på, så att man inte gör något dumt. Det går ju ändå att förlora pengar på aktier och därför bör man ha lite koll innan man börjar köpa.

Här ska jag köra en lista med 20 lite enklare och kortare tips som kan hjälpa dig som inte är så insatt att bli bättre på aktier och att handla med dem. Det är ingen komplett guide som gör dig till en fullfjädrad aktiemogul men det är bra tips som kan hjälpa dig att förstå hur det fungerar att investera i aktier och dessutom ge dig några allmänna tips.

20 bra tips som hjälper dig att handla med aktier

  1. Du behöver ingen förmögenhet för att investera i aktier. Det räcker med ett lite mindre startkapital. Ett litet kapital kanske inte ger dig några stora vinster men man måste ju börja någonstans. Med lite tur kan du spara pengar varje månad som gör att du kan investera mer.
  2. Aktier innebär risk för förluster och att värdet går ner på en del av dina innehav. Det är något man får räkna med. Det kan gå ner lite ibland och det får inte skrämma iväg dig. Om bolaget du investerat i är stabilt så bör det återhämta sig.
  3. Man blir inte en duktig investerare direkt när man börjar. Det tar tid att lära sig allting och att komma in i det hela. Du kan inte vänta dig att bli ett proffs direkt och det tar en del tid att se ordentliga resultat. Så räkna med att du måste investera inte bara pengar utan även en del tid och kraft.
  4. Börja enkelt med svenska aktier. Det går att köpa även utländska aktier eller optioner och investera på andra sätt. Detta är inget för nybörjare utan det är bäst att hålla sig till mer okomplicerade investeringsformer.
  5. Om du inte själv har koll så kan du få hjälp av experter från tidningar, webbsidor och banker. Läs artiklar, bloggar och lyssna på podcasts. Allt sådant gör att du får bättre koll och en bättre förståelse för hur aktier fungerar. Du kan även få en del konkreta köptips.
  6. Äg lagom många aktier. Du vill ha en aktieportfölj som är lagom stor. Att ha alla pengar i bara en enda aktie är lite riskabelt om den aktien plötsligt går dåligt. Du vill dock inte heller ha 30 olika aktier då det blir mycket att hålla reda på. Välj ut ett antal aktier som du tror på och nöj dig med dem, åtminstone till att börja med.
  7. Försök hitta en lagom risknivå för din portfölj. Man vill inte gärna förlora sina pengar och då är det viktigt att hitta en risknivå som känns lagom. Du ska alltså inte bara satsa på högriskaktier, bara för att de kan ge bra avkastning. Välj några väldigt stabila aktier, några som har mellanhög risk och någon enstaka med högre risk.
  8. Bli inte känslomässigt fäst vid dina aktier. Det är ganska lätt hänt att man har ett starkt band till en aktie. Speciellt om man har ägt den ett tag och den tidigare har levereat bra avkastning. Om den skulle börja gå dåligt kan det kännas svårare att släppa taget och sälja men man måste vara kall och tänka logiskt.
  9. Analysera dina egna köp (och försäljningar) i efterhand för att se om du kan lära dig någonting som du har nytta av vid nästa affär. Det finns mycket man kan lära sig och om man har gjort några misstag är det mycket bra att lära av dem och undvika dem i framtiden.
  10. Om du själv vill försöka analysera aktier och aktiemarknaden kan du använda dig av antingen fundamental analys eller teknisk analys. Helst ska man kombinera dessa två metoder. Fundamental analys går ut på att värdera bolaget man vill köpa – vinst, marginaler, skulder osv. Teknisk analys går ut på att analysera trender i aktiekurser och liknande för att se tecken på hur kursen kan tänka förändras i framtiden.
  11. Starka och stabila företag som går bra är ofta också bra köp. Det kan tänkas att dessa har dyra aktier redan och det beror på att de är just starka och stabila. Dock innebär det inte ett högt pris att de inte kan vara ett bra köp. Dessa stabila företag är ofta en bra grund i portföljen.
  12. Fundera om du vill ha aktier med utdelning. En del företag har utdelning på sina aktier, alltså att de betalar ut pengar rakt av till de som äger aktierna någon gång per år. Utdelning är också en vinst för dig som investerat i aktien och något att räkna in. Man kan bygga sin portfölj på utdelningsaktier om man så vill.
  13. Hur det har gått för en aktie tidigare behöver inte säga något om hur den kommer att gå i framtiden. Det gäller att inte stirra sig blind på att en aktie varit bra under många år tidigare utan vad som är intressant är hur den står sig idag. Kanske har något förändrats så att den nu är svagare och då kan aktien gå en sämre framtid till mötes.
  14. ”En utebliven vinst är ingen förlust.” Detta är ett bra uttryck som passar perfekt för aktier. Ibland säljer man en aktie efter att den har gått bra och känner sig nöjd med detta. Men så fortsätter aktien upp en bra bit till och då kanske man är sur på sig själv för att man sålde istället för att behålla.

    Man ska dock inte vara tjurig över detta utan istället vara glad över den vinst man faktiskt lyckats fixa. Den uteblivna vinsten från uppgången efter att man har sålt sin aktie är ju faktiskt ingen förlust. Det är dessutom oftast bättre att sälja lite för tidigt än lite för sent.

  15. Se möjligheter när börsen går ner istället för att bli feg. Många blir rädda när börsen går ner mycket eller rasar och risken är då att man får panik och säljer sitt innehav för att försöka rädda situationen. Istället bör man tänka att stora börsnedgångar kan vara möjligheter att köpa aktier till ett rabatterat pris. Se bara till att bolaget är stabilt i grunden.
  16. Att ha koll på när man ska köpa och sälja aktier är en av de svåraste och även en av de viktigaste sakerna när man investerar i aktier. Givetvis vill man köpa när aktien står som lägst och sälja när den står som högst, men det är sällan uppenbart när dessa punkter nås. Kan du köpa och sälja bara hyfsat bra enligt denna regel så är du på god väg.
  17. Håll inte i dina aktier för länge vare sig när de har gått upp mycket eller börjar gå ner mycket. När aktierna går upp mycket är det lätt att bli euforisk och tänker att uppgången kommer fortsätta i all evighet och så väntar man lite för länge. Då är risken att aktierna börjar gå ner igen och man har missat peaken.

    När de är på väg ner så tänker man istället att ”det här vänder nog snart, så att jag kan få tillbaka mina pengar”. Men risken är att det bara fortsätter neråt. Därför bör man inte vara för girig när det går bra och våga ta lite förluster ibland när det går dåligt, för att undvika större förluster på sikt.

  18. Efter att du har haft dina aktier ett längre tag så kan det ha blivit en skev riskspridning eftersom att vissa aktier har gått riktigt bra och andra har gått sämre eller åtminstone gått upp i en långsammare takt. Då behöver man se över sin totala risknviå och justera så att man inte har för mycket pengar i aktier med för hög risk osv. Gör en justering så att du återigen hamnar på en risknivå som du är nöjd med.
  19. Om du gillar tanken på att investera i aktier men känner att du vet lite för lite och inte riktigt vågar så är nästa alternativ att investera i aktiefonder. Det är fonder som äger ett större antal aktier och som sköts av en fondförvaltare, som tar alla beslut åt dig. Du får betala en liten avgift som tack för hjälpen men det finns många billiga fonder som är bra.

    Testa några bra indexfonder som t ex följer svenska börsen eller ett globalt index. Det är ofta en ganska stabil investering som ändå har en bra avkastning, samtidigt som du i de flesta fall kan låta pengarna ligga i många år utan åtgärd.

  20. Hitta en bra aktiedepå / konto som bas för din aktiehandel. Det bör vara någonstans där du har ett lågt kourtage (avgift för köp) och som rent allmänt har ett bra utbud av aktier men även en bra plattform med gott om information osv. Vissa konton erbjuder demon där du kan ”låtsas” handla aktier utan att spendera egna pengar, vilket kan vara ett bra sätt att komma igång och lära sig hur det funkar.