Spelaktier inväntar regeländringarna 2019

Spelaktierna förutspåddes 2016 att ha stabila tillväxtår fram till 2019, vilket de i stort sett har haft också. Men när den nya spellagen röstades igenom bromsades marknaden upp och den har stått still sedan i mitten av sommaren. Med drygt en månad kvar av året undrar nu många vad som kommer att hända när den nya spellagen börjar att gälla den 1 januari, och om aktierna kommer att stiga igen.

Modernare spellag

Som jag precis nämnde kommer en ny spellag som börjar gälla nästa år. För det första tar man bort monopolet på spel, vilket gör att andra spelbolag inte längre behöver ha sin bas utomlands. De kan nu flytta hem till Sverige om de vill. Dessutom införs nu andra regler, t ex ett licenssystem som gör att man har bättre koll på de spelbolag som verkar på den svenska marknaden, plus kan ställa högre krav.

Anledningen bakom lagändringen är att Sveriges lagar över spel och vadhållning har varit förlegade, då de skrevs under en tid då det inte fanns internet. Statens spelmonopol har även kritiserats av EU en längre tid, vilket gjorde att riksdagen efter en lång spelutredning i juni 2018 beslutade sig för att monopolet skulle slopas och nya regler och lagar skulle införas. Från och med den 1 januari kommer ett licenssystem likt det som finns i Danmark att införas, och alla bolag, nationella som internationella, måste betala en vinstskatt om de erbjuder sina spel i Sverige.

För de svenska spelbolag som är verksamma i Sverige från ett annat land innebär det att de kommer att kunna flytta tillbaka till Sverige, förutsatt att de har fått en licens, betalar skatt och uppfyller kraven som ställs på spelansvar. För vissa spelbolag kommer detta inte att vara något nytt, då man redan arbetar med ansvarsfullt spelande. Detta har kommit ur att den svenska spelmarknaden är en av Europas mest attraktiva, där 2 av 3 svenskar någon gång har spelat eller bettat online. För en introduktion i vilka spelformer som finns inom betting samt en kort förklaring om hur odds fungerar, läs mer här.

Välkommen förändring

Den nya lagen har fått aktieägarna att skruva på sig, vilket har visat sig på Stockholmsbörsen under året. Det finns givetvis en viss oro som kommer ur att man inte vet exakt vad som kommer att hända nästa år, hur licenserna delas ut och vad som kommer ur det nya systemet.

Trots en tillväxt har aktierna inte stigit, utan snarare sjunkit eller stått still. Enligt marknadsexperter beror det på att man avvaktar för att se om respektive spelbolag kommer att få sina licenser och därmed får vara kvar på marknaden. Det beror även på att spelbolagen har fått lägga extra och nya resurser på att uppfylla de kraven på bland annat spelsansvar och transparens.

Vissa bolag har också tagit en hel del stryk. T ex fick LeoVegas en rejäl känga för ett tag sedan då deras aktie tappade hela 25 procent över dagen i början av november.Aktien hade redan gått dåligt under året så det var en tuff nedgång, vilken berodde på en mindre bra rapport.

Trots att den nya lagen innebär förändring har den välkomnats. Den svenska marknaden blir i och med detta mer rättvis då den öppnar upp för konkurrens på nästan alla delar av marknaden. Staten kommer däremot fortfarande att behålla sitt monopol på landcasinon, värdeautomater och spel för allmännyttiga ändamål.

Historiskt sett stabilt

I och med att det har gått mindre bra för en del spelaktier under året så undrar man ju givetvis hur det ska bli nästa år och även på längre sikt. Hur kommer spelaktierna att se ut efter nyår och framåt? Överlag finns det förmodligen inget behov av att bli orolig. Historiskt sett har spelaktierna alltid gått bra, och man tror inte att detta kommer att ändras.

Däremot kan det vara en ostabil marknad som väntar fram till dess att alla bitar i den nya lagen har fallit på plats. Redan nu har det uppstått frågor runt vissa formuleringar i de nya lagtexterna, och det kommer troligtvis att uppstå fler frågetecken i början av nästa år – vilket marknaden troligen redan nu är beredd på men som ändå kommer att göra det lite avvaktande.

Det viktiga när man väljer vilka aktier man vill väga är att man väljer ett bolag som är stabilt och som man känner är på väg år rätt håll. Det handlar mestadels om att välja bra bolag. Som investeringsprofilen Kavastu brukar säga så vill man välja fundamentalt starka bolag i uppåttrend. Det kan vara bra att avakta lite tills man vet hur spellicenserna landar nästa år men när man har den information så kan man leta efter bolagen som är allmänt stabila.

LeoVegas har som exempel inte visat sig speciellt starka och de har haft problem på den brittiska marknaden. Kanske är detta i dagsläget inte en aktie att satsa på eftersom bolaget har dålig vinst och en del problemområden. Mr Green har gått lite nedåt under året men rusade i november när det talades om uppköp. Kanske är det dock spelleverantörerna som är de mest intressanta just nu, istället för nätcasinon. Oavsett behövs en ordentlig koll på bolaget och en aktuell marknadsanalys innan några större köp.

Lär dig aktier med hjälp av andra duktiga

Funderat på att börja investera / spara pengar i aktier? Det är ett vanligt sätt att investera sina pengar, som många håller på med, men som också kan kännas lite svårt eller riskabelt. Det finns helt klart en risk men om man aldrig testar så kan man inte heller få njuta av dess frukter.

Om man inte har någon koll alls på aktier och att handla med aktier kan det helt klart kännas som ett stort steg att ta och att det är mycket man ska ta in och lära sig innan man är redo. Till stor del kanske det är sant, för man bör helt klart läsa på lite innan man börjar. Dock behöver man inte vara ett proffs och det finns folk som man kan snegla på för att få lite tips.

Mitt tips är att ta lärdom av andra duktiga investerare för att få en känsla för vilken strategi du ska ha. Frågan är bara lite hur du ska gå till väga. Det finns t ex många “experter” som ger sina råd och rekommendationer och som säger att du bör köpa den här aktien, sälja den där osv. Det är inte alltid superbra att blint följa dessa tyckare.

Börja med att bestämma hur du vill investera och läs på lite

Man ska som grund alltid ha en egen tanke om hur man vill investera sina pengar och vilken plan man ska ha. Den beror t ex på vilken risknivå man vill ha, hur lång sparhorisont man har (hur länge man ska spara pengarna) och vad man tror på och känner sig bekväm med. Du bör därför börja med att lära dig lite av de viktiga sakerna såsom att läsa av och förstå bolags värde och att förstå börsen i sig.

Det man kan göra är att läsa på om sådant som fundamental analys (en analys av bolaget och dess styrka / värde, ofta med hjälp av nyckeltal), teknisk analys (som handlar om att försöka förutse hur börsen eller en aktie ska gå genom att analysera historisk kursutveckling etc) och andra metoder för att förstå vad som påverkar en aktie att gå upp eller ner.

Det är aldrig en bra idé att ge sig in på aktiemarknaden utan att ha någon koll på vad som påverkar de aktier som man tänker äga. Om man bara väljer slumpartat eller bara väljer utifrån vad någon expert säger är bra för tillfället finns det risk för sämre resultat. Även om en expert kan ha bra råd så gäller det ju också att veta varför aktien som rekommenderas är stark, när den kan tänkas börja tappa i värde, vilka yttre faktorer som påverkar aktiekursen och sådant. Så att man slipper tråkiga överraskningar.

Ta hjälp av dem som kan mycket

Expertråd, rekommendationer och sådant kan helt klart vara verktyg som man använder när man väger sina alternativ. Dock tycker jag inte man ska stirra sig blind på dem och bara göra sina val utifrån detta – speciellt om man inte själv förstår varför aktien har en köprekommendation.

Något jag dock tycker är en smart idé är att kolla på andra duktiga investerare och kopiera dem. Att kopiera dem helt och hållet är så klart dåligt på samma vis som att följa alla expertråd slaviskt, men tanken är inte att man ska göra exakt som någon annan hela tiden utan mer att man ska få tips och inspiration.

Ett smidigt sätt att göra det på är att använda Nordnets sociala nätverk för investerare, Shareville. Där delar användarna sina portföljer med varandra och man kan följa dem och se vilka aktier som ingår i portföljen, när de köper och säljer och vilket avkastning de har fått. Genom att följa de bästa kan man få bra tips på vilka aktier som är intressanta samtidigt som man kan lära sig en del om fördelning, strategier osv.

Jag tycker att det är en rolig idé som gör att vanliga sparare kan få en inblick i vad de riktigt duktiga investerarna gör och hur de tänker. Man kan se vad de väljer för bolag och hur de väljer att vikta sina portföljer etc. Du kan även få notifikationer när någon köper eller säljer, om du av något skäl vill försöka härma någon väldigt exakt.

Kavastu är en intressant profil att följa

Investerarprofilen Arne “Kavastu” Talving är en person som är intressant att följa rent allmänt (på t ex Twitter, i bloggen och så vidare). Han har ett konto på Shareville men har dock inte avslöjat vilket användarnamn han finns under, så det är lurigt att hitta honom där. Dock är han allmänt öppen med både sina investeringar och sin strategi och delar ofta med sig av bra tips.

Hans motto för investeringar i aktier är “Fundamentalt starka aktier i upptrend, gärna med utdelning”. Det är det han letar efter när han gör sina val av vilka aktier att investera i. Detta betyder i grund och botten att det ska vara ett bolag som är starkt i grunden och som visar på bra siffror (bra nyckeltal) och som så smått börjat gå bättre. Dessutom gillar han, precis som många andra, aktier som har utdelning, vilket innebär en viss säker avkastning vare sig aktien går upp eller ner i värde.

Kavastu brukar allt som oftast även dela med sig av andra tips om t ex hur han bedömer börsen, trender och liknande plus att han kan dela med sig av vilka aktier han har i sin portfölj, hur han tänker angående sina innehav och vad som gör att han behåller eller säljer osv. Det gör att man kan få ganska mycket bra kunskap och småtips från honom om man bara kollar på Twitter osv.

Precis nyligen har han även skrivit en bok om att investera i och bli rik med aktier, skriven tillsammans med en annan investerarprofil, Marcus Hernhag. Den har börjat droppa i brevlådan för de som har beställt. Där ska man kunna läsa många bra tips och tankar om hur man ska göra för att göra bra investeringar i aktier och landa i ekonomisk frihet. Jag har själv beställt boken men inte fått den ännu – så jag väntar med spänning.

Givetvis finns det även andra bra investerare att följa som kan gå att utnyttja på samma vis som Kavastu. Det finns många bra bloggar där duktiga personer går igenom hur de tänker och vad de investerar i. Ofta kan man få detaljerad information och följa deras portföljer. Man kan då både få bra tips på aktier och mer allmänna tips om hur man bör tänka och vilket strategi man ska ha när man väljer sina aktier.

Med tanke på att Internet har skapat så många nya vägar för information att flöda så vore det ju tråkigt om man inte utnyttjade detta så gott man kan. Det finns många som är väldigt kompetenta investerare, som vet precis hur man ska tänka och värdera bolag, och som dessutom delar med sig av sina kunskaper fritt till andra.

Genom att ta vara på den kunskapen kan man lära sig mycket. Bara genom att se vad de duktiga investerarna väljer för aktier kan man få många bra tips och sakta öka sin förståelse för vad som gör ett bolag starkt.

Dessutom kan man få väldigt mycket inspiration av dessa personer. De har ofta en klart högre avkastning än snittet (eller index) och när man ser hur bra det går för dem blir man givetvis klart sugen på att lära sig mer själv och att bli en duktig investerare.

Avkastningen eller avgiften på fonder viktigast?

När det gäller fonder finns det en ständig kamp mellan avkastning och avgifter, på så vis att man givetvis vill ha så låga avgifter som möjligt men så hög avkastning som möjligt. Dock kan dessa två saker vara motpoler av skälet att de billigaste fonderna normalt är indexfonder som har en passiv förvaltning medan de aktivt förvaltade är dyrare.

Till detta hör också att tanken är att de aktivt förvaltade fonderna bör ha en bättre avkastning än de passivt förvaltade, helt enkelt eftersom det finns en förvaltare som ständigt jobbar med att hitta de bästa möjligheterna till vinst i fonden. En aktivt förvaltad fond med högre avgift måste också ha en högre avkastning för att man ska kunna få lika stor vinst på sin investering, med tanke på att det försvinner iväg mer pengar till avgiften och det måste kompenseras.

Om man kollar på vilka fonder som ligger i topp när det gäller årlig avkastning så kan man normalt hitta vissa av de bättre aktivt förvaltade fonderna där, men problemet är osäkerheten och det faktum att t ex börsen är spekulativ.

Ingen kan med säkerhet säga hur stor avkastning en viss fond (t ex aktiefond) kommer att ha ett visst år eftersom aktier och andra investeringar är osäkra av naturen. Det kan gå uppåt och gör det normalt men det finns inga garantier och om det kommer en allmän nedgång så kan även de bästa aktierna / bolagen drabbas och det kan gå sämre.

Aktiv förvaltning sämre om fonden inte presterar

En aktivt förvaltad fond behöver alltså inte gå bättre än en passivt förvaltad indexfond. Den kan med otur till och med prestera sämre än indexfonden eller åtminstone likvärdigt. Det finns inga garantier för att en fond kommer att prestera bra bara för att den har en dyr förvaltningsavgift och har som mål att slå index. Detta är bara fondens mål och förhoppning, vilket kanske i och för sig kan slå in ganska ofta, men inget är säkert.

För inte allt för länge sedan var det flera banker som var i blåsväder för att deras aktivt förvaltade fonder med dyra avgifter (på t ex 1,5 – 2 procent) verkade prestera väldigt likt index, vilket gjorde att de även presterade likvärdigt de billiga indexfonderna. Indexfonderna hade dock en avgift på bara runt 0,2-0,5 procent vilket ju är väldigt mycket billigare.

Om två fonder har samma avkastning på ett år men en av dem kostar 0,2 procent i förvaltningsavgift och den andre kostar 2 procent så är det en enorm skillnad i pengar. Den dyrare kostar hela 10 gånger mer. Den dyrare fonden måste i princip ha en avkastning på 2 procent mer än den billiga för att ens täcka upp sin höga avgift och för att vinsten ska bli lika stor för dessa två fonder.

“Aktivt förvaltade fonder har högre avkastning och därför värda att satsa på”

Ibland ser man någon som försvarar de aktivt förvaltade fonderna och som klagar på dem som säger att de billiga indexfonderna med passiv förvaltning är bäst. Resonemanget brukar vara att även om de aktivt förvaltade fonderna är dyrare så har de också bättre avkastning och man kan inte avfärda dem som dåliga bara för att de har en högre avgift.

I grund och botten är detta sant. Det går inte att titta på en fond och säga att den är dålig för att den har en hög avgift. Det är inte samma sak som med t ex ett Internetabonnemang – att det alltid är bättre att välja det billigaste alternativet. I och för sig kan man kanske inte heller säga att det billigaste alltid är bäst när det gäller Internetabonnemang för det finns olika hastigheter att välja på och kanske även andra skillnader som kan påverka valet.

Skillnaden är att när du ska välja abonnemang så kan du se att en hastighet på 100 gb t ex kostar så mycket och 50 gb kostar lite mindre och 10 gb ännu lite mindre och så vidare. Du vet exakt vad du får för olika priser. Med fonder funkar det inte riktigt så. Du vet nämligen inte i förväg vilken avkastning en viss fond kommer att ge. Därför kan den prestera sämre än vad du skulle vilja.

Som jag sa tidigare så finns det aktivt förvaltade fonder som har presterat klart bättre än index och vissa av dem kan vara väldigt bra val. Dessa har troligen en klart högre förvaltningsavgift men samtidigt presterar de så bra att man tjänar på att välja dem ändå.

Problemet är att man måste lyckas pricka in rätt fonder hela tiden för att tjäna på det. Om du lyckas välja en fond som kostar 2 procent i avgift men som slår indexfonden med 4 procent på ett år så har du ju i princip tjänat 2 procent på detta. Men om fonden misslyckas med att slå index och hamnar på ungefär samma så har du istället förlorat runt 1,5-1,8 procent på att välja den istället för att välja den klart billigare indexfonden.

De som säger att aktivt förvaltade fonder är bättre än indexfonder för att de har bättre avkastning har fel eftersom man inte kan säga med säkerhet vad avkastningen hamnar på. De kan ha rätt ibland, eftersom vissa fonder kommer att gå bättre, men det går helt enkelt inte att presentera detta som ett faktum som gäller generellt för alla aktivt förvaltade fonder. När det går som fondförvaltaren vill så ja, men det händer inte alltid och det är något man måste komma ihåg när man gör sina val.

Välj gärna aktivt förvaltade fonder men välj noga

Jag har inget emot att du har några aktivt förvaltade fonder i din fondportfölj, även om jag personligen ofta förespråkar indexfonderna. Skälet till att jag är så förtjust i indexfonder är att de är enkla att ha att göra med och man behöver normalt inte fundera på dem, byta dem eller vara så insatt.

Indexfonderna är perfekta för folk som vill ha ett smidigt sparande på lång sikt och som inte vill engagera sig allt för mycket i sina val. Bra för nybörjare och vanligt folk helt enkelt. Det finns aktivt förvaltade fonder som är bra av olika skäl men det kräver också att man kan hitta dem och göra rätt val.

Vill man ha en bra aktivt förvaltad fond så gäller det att man tar sig tid att kolla upp olika fonder och göra kvalificerade val. Kolla upp fondens avkastningshistorik långt tillbaka i tiden och se att de har presterat bra och konsekvent. Använd Normanbelopp, rating och liknande för att bedöma fondens kvalitet.

Kom även ihåg att det inte är en garanti för hög avkastning att fonden är aktivt förvaltad och framför allt inte att den är dyr. Det är inte så att dyrare måste vara bättre i fondernas värld. Jag rekommenderar att du har en bas av billiga indexfonder och att du sedan väljer ut några aktivt förvaltade fonder som du tror på och som ser bra ut på pappret. Var dock redo att byta ut dem efter något år eller två om de inte presterat så bra som de borde.

Ett bra exempel på en aktivt förvaltad lite dyrare fond som har varit ett bra val för sparare under ett antal år är Spiltan Aktiefond Stabil. Den har en förvaltningsavgift på 1,50 procent (och en total avgift på 1,58 procent) och har t ex presterat en utveckling på 108,43 procent över de senaste fem åren.

Jämför man detta med t ex Swedbank Robur Access Sverige som är en Sverigefond som följer index så kan man se att denna endast kostar 0,2 procent i avgift (totalt 0,26 procent) men utvecklingen senaste fem åren har också varit lägre – endast 64,84 procent. DNB Global Indeks som är en globalfond (som kostar 0,3 procent i avgift) har haft en utveckling på 97,11 procent på fem år.

Spiltans fond har alltså slagit index men det är givetvis stor skillnad på vilket index man jämför med. Att jämföra med en globalfond är mer rättvist men även där har Spiltan Aktiefond Stabil visat styrka och har t ex på senaste året haft en utveckling på 9,28 procent jämfört med DNB Global Indeks som ligger på 4,07 procent.

Här har det alltså lönat sig med en aktivt förvaltad fond men jag kan också enkelt hitta exempel på fonder som inte har lönat sig, så det gäller att göra bra val helt enkelt. Att Spiltan Aktiefond Stabil har varit så pass bra de senaste åren är inte heller någon garanti för att de kommer att prestera lika bra framöver. Alla fonder innebär alltid en viss risk / chansning.

Avskaffa ISK nu när det börjat ta fart?

Det var inte speciellt länge sedan pensionsförsäkringar och IPS (individuellt pensionssparande) mer eller mindre avskaffades i och med att man tog bort möjligheten att göra avdrag för dessa sparformer. För att inte pengarna skulle dubbelbeskattas (först vanlig skatt och sedan inkomstskatt när du tar ut pensionen) så blev det alltså bättre att placera dem någon annanstans.

Det alternativ som lanserades som en slags ersättning till dessa sparformer var Investeringssparkontot, vilket var en ny slags konto där man kunde äga aktier, fonder och liknande. Det som stack ut när det gällde ISK var att man inte betalade skatt på vinsten när man sålde en aktie eller fond, så som det varit på vanliga fondkonton och liknande. Här skulle man istället betala en schablonskatt årligen baserat på statslåneräntan och hur mycket pengar man har på sitt ISK vid olika tidpunkter under året.

Tanken med ISK var att det skulle vara mycket smidigare för vanligt folk att hantera då man skulle slippa deklarera varje försäljning. Man kunde då byta fonder fritt utan att behöva oroa sig för en massa pappersarbete. Det var också en sparform med relativt låg ränta, åtminstone just nu när ränteläget är väldigt lågt.

ISK passar riktigt bra för långsiktigt sparande, framför allt i aktier och fonder. Eftersom man betalar en schablonskatt årligen, vilken betalas oavsett om investeringarna har gått upp eller ner, så är det enda riktiga kravet att man tror att de investeringar i aktier och fonder etc som man väljer att ha på kontot kommer att ha en avkastning som överstiger skatten.

Kontot passar alltså bäst till aktier och aktiefonder och mindre bra till t ex räntebärande papper eller räntefonder eftersom avkastningen på dessa är lägre och de kan ätas upp av skatten.

Väldigt hype med ISK ett tag

I samband med att man tog bort sista avdragen för IPS och pensionsförsäkringar så började de flesta banker och rådgivare och även staten själva basunera ut att ISK är den naturliga ersättaren för pensionssparande och annat långsiktigt sparande. Det var ju logiskt att ha en vettig ersättare redo i detta läge då väldigt många måste styra om sitt pensionssparande från IPS och pensionsförsäkring och någonstans ska man ju ha sina pengar.

Man kan inte heller direkt klaga på att ISK har pekats ut som det naturliga sättet att spara till pensionen med tanke på att det är ett bra och smidigt sätt att investera pengar i t ex aktier och fonder. Nackdelarna är att man får betala skatt även om investeringarna har gått minus under året och att man inte kan kvitta sina förluster mot vinster så som man kunde göra på ett fondkonto eller vanlig aktiedepå etc.

Dessa nackdelar vägs dock upp av att det är smidigt att använda ett ISK och att räntan är relativt låg. Även om man måste betala ränta oavsett om investeringarna har gått plus eller minus så vägs detta upp av att räntan är så pass låg. Det gör att man inte behöver komma upp i en allt för saftig årlig avkastning för att gå med vinst.

Idag är det väldigt många som har skiftat över till att använda ISK för sitt långsiktiga sparande just för att det är smidigt och att räntan är överkomlig. Men man ska nog vara på det klara med att väldigt många bytt till ISK helt enkelt för att det inte funnits något annat vettigt alternativ och för att alla har marknadsfört detta konto stenhårt som det nya sättet att pensionsspara när de gamla varianterna försvann.

Varför pratas det om att skrota ISK?

Jag har läst några artiklar nyligen om att ISK borde skrotas helt, vilket känns lite förvirrande. Skälet till detta verkar huvudsakligen vara att ISK (och även kapitalförsäkringar, vilka beskattas på liknande sätt som ISK) är så olika alla andra typer av investeringskonton och att man frångår det gamla systemet med beskattning på kapitalvinst.

Senast jag läste om det så var det en rapport från Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS) som tyckte att ISK bör avskaffas. Tidigare har någon ekonomiprofessor också föreslagit samma sak.

De argument som framförs mot ISK är att beskattningen är så pass annorlunda jämfört med andra kapitalvinster och att den premierar dem som gör stora vinster på aktier och fonder medan de som gör små vinster får förhållandevis högre skatt. Enligt ekonomiprofessorn blir det dumt när man beskattar investeringarna på ISK på ett annat vis än annat ägande.

Samtidigt som kritiken framförs vill man även föra fram att det är väldigt viktigt att hitta sparformer och konton som är lätta att hantera och smidiga att använda och även att man bör försöka få ner kostnaderna för sparande rent allmänt. En annan typ av konto där man bara betalar skatt när man gör uttag som överstiger insättningarna och som då beskattas med samma skattesats som vanlig kapitalvinst är ett förslag.

Jag förstår men tycker att det känns ogenomtänkt

Jag förstår poängen med kritiken i grund och botten och det finns kanske vissa frågetecken när det gäller ISK. Just nu när statslåneräntan är låg är det en ovanligt fördelaktig sparform och visst premieras de som gör stora vinster till viss del framför de som bara gör små vinster. Skatten på ISK var ju till och med så låg att regeringen bestämde att höja den lite nyligen, för att det inte skulle bli för bra att använda den sparformen.

Det som jag är skeptisk till är huvudsakligen den sits som alla vi sparare har hamnat i. När IPS och pensionsförsäkringar blev oanvändbara och vi alla tvingades byta sparform så var det ISK som fanns där som det enda riktiga alternativet. Det var ISK som marknadsfördes som ersättningen och alla talade varmt om hur bra och smidigt det är.

Vid den tidpunkten var man givetvis glad över att det fanns ett klart alternativ redo så att man inte behövde fundera allt för mycket över vad man skulle göra med sina pensionspengar och sitt sparande. Även den som inte var så insatt i sitt sparande kunde känna sig trygg eftersom alla verkade peka åt samma håll i det här fallet.

Men nu verkar det ju som att ISK inte är så där jättebra som alla först ville påvisa. Kanske är det bra för oss sparare men om det inte är en hållbar sparform på sikt så är det ju inte speciellt bra ändå. För nu när vi väl har slussats in i ISK och folk börjar förstå och använda detta konto mer och mer så är det inte speciellt roligt om vi än en gång måste byta till något annat.

Då ska vi återigen behöva göra om hela processen, flytta våra sparpengar, lära oss de nya reglerna för beskattning osv. Det som vi precis har gjort en gång, vissa av oss säkert med viss möda och motvilja. Det känns inte så schysst mot vanliga sparare som inte är eller vill vara så insatta.

Jag vill alltså klaga på att man inte har granskat ISK tillräckligt noga innan man sjösatte kontot och gjorde det till hela landets nya älsklingssparform för långsiktigt sparande och pensionssparande. De problem som finns med ISK borde ha tagits upp redan tidigare och ifall det finns dåliga saker så borde man ha gått igenom och löst dem direkt. Det är inte direkt schysst att ge oss en sparform som inte är helt genomtänkt och utredd för att sedan inse misstagen och skrota den. Jag vill inte säga något om hur bra ISK faktiskt är som sparform då jag nog inte är insatt nog för att göra den bedömningen, men jag kan åtminstone ha en åsikt om hur det hela har skötts hittills.

Jag ska väl klargöra att jag inte alls vet om ISK kommer att skrotas i framtiden eller hur man kommer att hantera situationen. Kanske behåller man kontot som det är trots att det är annorlunda från andra typer av sparande och beskattas på ett annat sätt. Kanske gör man om reglerna och skatten eller så låter man den vara. Framtiden får utvisa detta, men visst är det aningen oroväckande att folk har pekat på problem med sparformen. Det som är klart är att vi behöver ett bra och smidigt sätt att spara pengar och att det inte ska vara för dyrt att spara, så att fler väljer detta framför att spendera pengarna. Mer sparande betyder större trygghet i ekonomin, vilket är bra både för den enskilde och dennes ekonomi och för landets ekonomi på sikt.