Investeringstips för 2019

Snart kommer ett nytt år och nya möjligheter att investera och tjäna pengar. Frågan är bara hur man ska investera sina slantar under 2019, med tanke på de utmaningar som väntar. Det är väldigt viktigt att ta sig tid att fundera på sin investeringsstrategi och att analysera läget, varför jag ska komma med lite blandade bra tips.

Aktier och fonder

Den mest uppenbara vägen att gå när man ska investera är att antingen köpa aktier eller aktiefonder. Eftersom aktiemarknaden verkar bli lite osäker framöver så kan det vara värt att fundera lite på hur man ska gå till väga för att lyckas med sina investeringar nästa år. Här kommer lite bra tips gällande aktier och fonder.

Sitt lugnt i båten

För dig som satsar på långsiktiga investeringar gäller det att helt enkelt hålla dig lugn och vänta ut de oroliga och dåliga tiderna. Sälj definitivtit inte i panik. Så länge du inte behöver dina pengar inom kort är det bäst att behålla lugnet och vänta.

Det är svårt att tajma när man ska sälja aktier för att lyckas sälja på topp och likaså att köpa på botten. Därför brukar man helt enkelt låta bli att försöka. Bara fortsätt månadsspara och köp lite mer efterhand.

Kör på med månadssparandet

Det som är bra med detta kontinuerliga sparande är att man hela tiden sprider ut sina köp. Eftersom det är så svårt att medvetet pricka in rätt tidpunkt att köpa så burkar det på sikt bli bättre att sprida ut köpen över hela året.

Även när börsen går sämre ska man köra på. Att sluta investera för att börsen går nedåt är som att sluta handla för att det kommer en rea. Tids nog går det uppåt och då tjänar man på det.

Utdelningsaktier

Utdelningen är i princip en ren vinst på så vis att hur mycket man får inte har något med aktiekursen att göra. Hur mycket man ska dela ut per aktie bestäms av bolaget i fråga. Utdelningsaktier kan många gånger ingå i en vanlig investeringsstrategi.

I en lite skakigare aktiemarknad kan dessutom utdelningsaktier vara ett intressant alternativ just för att det finns lite tryggare avkastning att hämta. Man vill givetvis ha ett starkt bolag var aktier går upp också, men utdelningen ger en del extra.

Hitta marknader med potential

Det kan vara svårt att veta vilka marknader och vilka typer av aktier som kommer att gå bra ett visst år. Det man behöver göra är att läsa på om en marknad som man är intresserad av, kolla på indikationer, tolka signaler och försöka förutspå hur olika saker kan påverka en marknad.

I t ex spelsektorn händer det mycket i och med att det kommer en ny spellag i början av nästa år som i princip tar bort monopolet på spel. Det tillåter att aktörer som just nu verkar i andra läder kan få flytta hem till Sverige men det betyder också att det kommer införas ett licenssystem, där kanske inte alla blir godkända.

Här måste man alltså i princip avvakta och se lite vad som kommer att hända nästa år. Det är svårt att spekulera innan man har sett vart licenserna hamnar. Dessutom kommer det ställas lite högre krav på de casinon och gamingsidor etc som vill vara verksamma i Sverige. Det kommer tas ut en vinstskatt från företagen vilket kan svida lite i plånboken.

Något som förväntas hända är att många aktörer slås ihop eller blir uppköpta då det kommer att vara viktigt att vara stora och ha mycket resurser, speciellt med tanke på att det kommer att kosta en del pengar att få vara aktiv på den svenska spelmarknaden. T ex har Mr Green co nyligen fått ett bud från brittiska William Hill och de bör klara sig fint trots den nya spellagen.

Mer defensiva fonder

Aktier och aktiefonder är väldigt vanliga sätt att investera pengar. För dem som gillar fonder och som kanske vill ha en mer passiv roll har det funkat bra med aktiefonder. Aktiefonder räknas dock ändå som att de har en ganska hög risk eftersom de består av aktier.

När aktiemarknaden går sämre så påverkas givetvis även aktiefonderna. Inför ett år med lite mer osäker börs kan det vara intressant att kolla på andra typer av fonder, som har en lite lägre risk. Det finns t ex blandfonder som har en del aktier och en del räntebärande papper och liknande. Dessa kan vara ett alternativ om du vill säkra upp en del av dina pengar.

Det är oftast inte lika bra avkastning på räntefonder eller blandfonder och det gäller att inte välja för dyra sådana, men om aktiemarknaden tänkt vara dålig så får man se över de olika alternativ som finns för att skapa lite avkastning och lite trygghet.

Sparande och sparkonto

Eftersom det finns en risk för ett sämre börsår nästa år och att det blir en trög period så vill man leta efter andra ställen att investera sina pengar. Ett sparkonto har varit ett alternativ för den som vill ha en säker avkastning, men med den enormt låga ränta som har varit har inte sparkontot erbjudit mycket av intresse. Fram tills nu.

Nu verkar reporäntan vara på väg upp till slut. Tanken är att den ska höjas successivt, lite i taget, de närmaste åren. Riksbanken har en prognos som säger att reporäntan ska hamna på plus tills slutet av nästa år. Det är en ökning med mer än 0,5 punkter.

Det är ingen enorm höjning nästa år men det innebär ändå att det finns möjligheter för bankerna att börja erbjuda lite vettig ränta på sina sparkonton. Då kan man helt enkelt välja att lägga en del av sina sparpengar på ett bra sparkonto istället för att investera dem i aktier eller fonder, som är mer osäkert.

Amortering på bolån

Att amortera / betala av på sitt bolån räknas inte som en utgift eller kostnad utan som en investering. Detta för att man ju faktiskt inte betalar något utan man betalar av på sin skuld. Det gör att om man någonsin skulle sälja sin bostad så är lånet mindre och man får ut mer pengar. Dessutom så gör varje amortering att lånet blir mindre och att man i sin tur då får betala lite mindre i ränta varje månad.

En amortering kanske inte gör så jättemycket på räntekostnaden en viss månad. Det vore lite överdrivet att säga att man i dagsläget skulle spara in allt för mycket pengar genom att amortera lite extra. Dock ska man tänka på två saker.

För det första är räntan på väg upp. Så länge boräntan ligger på 1,5 procent eller något sådant så blir det inte så höga räntekostnader per år. Om räntan dock stiger till t ex 4-5 procent (vilket inte är någon omöjlighet på sikt) så kommer det göra klart mer skillnad om du har t ex 20 000 kr mindre i lån.

Claes Hemberg varnade i början av 2018 för sämre ekonomiska förutsättningar under 2019 och möjlig lågkonjunktur, så det är bra att planera för mer trygghet. Med tanke på att Riksbanken tycker att svenskarnas skuldsättning är en av de största hoten mot den svenska ekonomin så kanske det finns en viss vits med att amortera lite extra framöver.

Svårt att spara till bostad?

För att kunna köpa en bostad behöver man kapital. Även om man kan låna det mesta så behövs ändå pengar till kontantinsatsen, vilket normalt är 15 procent av bostadens pris. Om man vill köpa en bostad som kostar 3,5 miljoner (vilket inte är speciellt högt idag) måste man ha lite mer än 500 000 kr för att kunna betala kontantinsatsen. Hur får man då ihop dessa pengar som förstagångsköpare?

Tidigare kunde man i större utsträckning ta ett topplån för att betala en del av bostaden. Det var ett dyrare lån, i princip ett vanligt privatlån, som täckte en bit av lånet. Idag är det många banker som ogillar att man lånar till kontantinsatsen. Man får ofta en belåningsgrad på 85 procent, alltså max vad som går att få, för sitt billiga bottenlån men resten av pengarna ska då helst komma från tillgångar och inte från ytterligare lån.

Men givetvis har inte alla 500 000 kr sparade som de kan använda till sitt bostadsköp. Unga, folk som köper sin första bostad, låginkomsttagare, de med lite mer begränsad ekonomi rent allmänt, har givetvis inte så mycket pengar sparade om de inte har fått ärva en massa pengar, har föräldrar som kan hjälpa dem eller liknande. De måste tjäna ihop pengarna själva, vilket inte är superenkelt i alla lägen.

Hitta pengar till bostaden

För vissa är det uppenbarligen inte så lätt att spara ihop till stora summor. Om man har en begränsad ekonomi och en tight budget så är det inte så lätt att lägga undan större summor varje månad. Om vi antar att någon har lyckats spara ihop runt 100 000 kr sedan tidigare och vill köpa ett hus för runt 3,5 miljoner så måste personen spara ihop ytterligare 425 000 kr ungefär, för att ha råd med kontantinsatsen.

Om man har möjlighet att spara ungefär 2 500 kr i månaden till just husköp så är det inte så värst dåligt för den som har en svagare ekonomi. Man måste ju även gärna spara till andra saker så som en buffert, pension, sådant man vill göra under året osv. Att skrapa ihop 2 500 kr extra varje månad för att lägga undan dessa pengar i ett bostadssparande är därför ganska bra jobbat.

Dock skulle det ta 170 månader för någon som sparar 2 500 kr per månad att få ihop till 425 000 kr. Det är ca 14 år. Det låter inte så roligt att behöva vänta så länge på att få köpa sin första bostad. Visst blir det lite mindre om man sparar dessa pengar i t ex fonder och får en årlig avkastning på runt 8 procent, men det tar ändå lång tid. Då runt 10 år.

Vad är då lösningen på detta problem? Om vi tänker oss att vi har ett par som båda tjänar t ex runt 20 000 kr per månad. Då kanske det inte är orimligt att man kan få ihop till 2 500 – 3 000 kr eller något sådant till bostadssparande. Det går inte att få fram hur mycket pengar som helst ur en sådan ekonomi utöver om man verkligen går in för att hårdspara.

Lösningen för dem är då troligen att köpa en billigare bostad först, bo där ett tag och försöka sälja med en hyfsad vinst. Sedan kan de gå vidare mot dyrare bostäder. Man måste ju börja någonstans och det kan klart krävas att man arbetar sig uppåt efter hand. Fördelen med att köpa billigare först är inte bara att bostaden kostar mindre utan även att man sedan får mer tid att spara ihop mer pengar plus alla pengar som man lägger på amortering, som också är en form av sparande.

Spara eller slösa?

Om vi dock har ett par som t ex tjänar 30 000 kr var i månaden (eller åtminstone gemensamt hamnar på runt 60 000 kr) före skatt så finns det givetvis mer pengar att ta ifrån för att finansiera ett bostadssparande. Har man en bättre ekonomi finns också bättre möjligheter. Det gäller dock att man tar chansen och försöker spara mycket pengar varje månad.

Om man lyckas spara en bra slant, t ex 9 000 kr i månaden, så kommer det inte ta så lång tid att nå upp till ett godkänt kapital, som kan användas till kontantinsatsen. Om man behövde spara ihop ytterligare 425 000 kr så räcker det om man sparar i ca 42 månader i detta fall, vilket blir knappt fyra år. Även om det är längre än många vill vänta så är det ändå en helt rimlig tidsram för bostadsköp.

För att det ska fungera behöver man dock se till att hitta 9 000 kr (eller 4 500 kr var) av sin lön varje månad. Även om 9 000 kr per månad låter ganska mycket så är det egentligen inte så farligt om man har en bra lön och hyfsade marginaler i sin privatekonomi. Det handlar helt enkelt om att vara inställd på att spara snarare än att slösa under en tid.

Om man tjänar 30 000 kr i månaden får man ut runt runt 21 000 kr efter skatt. Mat kanske kostar runt 3 000 kr per person och sedan har vi hälften av hyra eller liknande på säg 5 000 kr. Hälften av resterande bostadskostnader och räkningar kan tänkas hamna på max 3 000 kr (vilket ändå känns ganska väl tilltaget). Det som finns kvar är då 10 000 kr. Sedan går kanske 2 000 kr i månaden till nöjen av olika slag och säg 3 000 kr eller liknande till annat sparande. Det som är kvar då är 5 000 kr.

Om båda hade 5 000 kr kvar efter att alla räkningar plus nöjen är betalda och pengar har satts undan till annat sparande, så har vi redan fått ihop tillräckligt med pengar för att klara bosparandet. Om alla pengarna som var kvar gick dit så skulle vi ha 10 000 kr varje månad. Sen förstår jag om det av olika skäl kanske inte alltid blir så mycket som 5 000 kr per månad och person, då det kan dyka upp större utgifter som går före bostarandet, men i det läget får man också göra en avvägning vad man vill prioritera.

Prioritera det du vill mest

Är det ny bostad om 3-4 år som är viktigast eller är det viktigare att äta ute oftare, festa oftare, köpa fler dyra prylar, resa mer osv? Om du känner att du verkligen vill ha den där nya bostaden kan du välja att spara mer pengar varje månad, t ex genom att dra ner på saker som du kan undvara (alkohol, cigaretter, festande, utemat osv). Då kommer du få mer pengar över per månad och kan lägga mer på ditt bosparande.

Om du kan spara t ex 10 000 kr i månaden så behövs det inte allt för många månader för att få upp ett bra kapital. På bara två år kan du ha sparat ihop runt 240 000 kr och det är bara pengarna som du sätter undan, helt utan ränta eller avkastning. Med vettig avkastning kan det bli runt 260 000 kr eller till och med mer.

Den frågan man kan ställa sig själv är alltså om man tycker att det är värt att spara och snåla lite för att få råd att lägga undan pengar till ny bostad. För två personer som tillsammans tjänar runt 60 000 kr efter skatt finns det ju redan från början kapital att ta ifrån och det blir ju inte direkt sämre av att man förmodligen kan spara in på saker i deras budget för att göra situationen bättre och få mer pengar över.

De som klagar på att det är dyrt med bostäder (ni har i grunden rätt iofs) och att det är svårt att få ihop till kontantinsatsen måste även tänka på att det går att spara ganska mycket pengar per månad om man bara vill. Det tar inte allt för många år att få ihop en vettig summa bara genom att lägga undan en hyfsad summa på sitt fondkonto, ISK eller ett sparkonto. Det gäller bara att få tummen ur och faktiskt göra jobbet.

I de fall ekonomin är mer begränsad får man så klart anpassa sparandet till vad man har att jobba med men även här kan man ändå spara en del om man bara vill. Det handlar till stor del om att ha ha rätt mentalitet och att bestämma sig för att det är en ny bostad man vill ha helst av allt. Då får pengar till nya bostaden gå före andra utgifter, som resor, nöjen, ny bil etc.

Få din budget att gå ihop när du fått barn

Barn är något av det mest fantastiska man kan få och livet blir sig inte likt efter första barnet. Det mesta ändras på ett eller annat sätt och en av de sakerna är ekonomin. Barn betyder extra utgifter och det är viktigt att man planerar ordentligt för att det ska gå ihop. I detta inlägg ska jag gå igenom det viktigaste när det gäller ekonomi, budget och barn.

Det är viktigt att man är medveten om att det blir en förändring rent ekonomiskt när man får barn. För det första kostar barnen pengar i sig med allt som de behöver för att klara sig. Dessutom blir det nästan alltid ett inkomsttapp i samband med barn då en eller flera föräldrar kommer vara föräldralediga. Minskade inkomster ger lite samma effekt som ökade utgifter och det är något som man måste tänka på när man gör sin budget.

Vikten av att ha en budget

En budget är alltid att rekommendera, vare sig man ska ha barn eller ej. Det är ett sätt att få en bra överblick över sin ekonomi och vilka pengar som kommer in och går ut. Med en budget kan man se att allting går runt och att det finns pengar över när alla utgifterna är betalda.

I grunden är en budget så enkel att man ställer upp alla sina inkomster på en sida – lön, bidrag, CSN eller vad det nu kan vara som gör att man får in pengar på kontot. På andra sidan ställer man upp alla sina utgifter. Här ska man ha med både fasta kostnader som boendekostnader (hyra / ränta + amortering, elräkning, försäkringar, Internet och tv, vatten och avlopp, avgift till förening etc) och rörliga kostnader (mat, gym, mobilabonnemang, nöjen etc).

Det är viktigt att man även tänker på utgifter som kommer mer sällan än varje månad. T ex att man tar med t ex service på bil och bilskatt eller räkningar som kommer en gång i kvartalet eller årligen. Dessa kan vara lätta att glömma men man ska ju även ha råd till dem till slut. Om något betalas årligen så dela summan på 12 och lägg till den i din budget.

En annan viktig sak är att man tar med sådant som kanske inte alltid innebär uppenbara kostnader. Det kan vara hygienprodukter (som bara slinker med när man handlar mat oftast), frisören, Netflix och Spotify, bankens avgift för din Internetbank eller lite vad som helst. Tänkt brett och få med så mycket som möjligt för att få en rättvisande bild av hur mycket pengar som du verkligen gör av med varje månad. Bättre lite för mycket än lite för lite.

Sparande får inte glömmas bort

Poängen med en budget är att få en klar överblick över hur mycket pengar man har över varje månad efter att alla räkningar och utgifter är betalda. Tanken är att det ska finnas en hyfsad summa kvar här då man sedan också ska lägga undan pengar till sparande. Detta bör också läggas in i budgeten så att man har en plan för hur mycket man sparar.

Du kan med fördel spara 3-5 000 kr i månaden men här gäller det givetvis att du anpassar sparandet till vad som är rimligt. Att skippa sparande är dock inte bra då man som minst bör ha ett buffertsparande och lite privat pensionssparande. Sen kan man ju även t ex ha sparande till barnen, halvlångt sparande till ny bostad eller bil eller kortsiktigt sparande till resor eller till julfirandet osv. Det finns mycket som är värt att spara pengar till.

Har man lagt in t ex en tolftedel av årliga bilskatten i sin månadsbudget så ska den givetvis inte betalas varje månad men man kan med fördel också spara de pengarna på ett konto i väntan på att den räkningen dyker upp, så blir det inte panik och pengabrist när den väl kommer. Jag har själv ett speciellt konto för “kommande utgifter” så att jag inte måste rensa kontot den gången en stor och mer oregelbunden utgift dyker upp.

Budget även bra för att förändra sin ekonomi

Förutom att använda sin budget för att pussla ihop ekonomin och se vad som är rimligt går det även att använda en budgetkalkyl för att se över sin ekonomi för att hitta sätt att spara in pengar om det behövs.

Tanken är att man ställer upp sina utgifter för att se vad som drar mycket pengar och var man eventuellt kan göra besparingar. Det är mycket enklare att se och förstå vad man kan spara pengar på om man ställer upp det tydligt i en budget, för så är det så mycket enklare att se när man gör av med för mycket pengar på något.

Detta kan gälla speciellt för sådant som nöjen, shopping, restauranger, fest, cigaretter, läsk och godis och annat som egentligen inte är ett måste. Sådana saker kan snabbt suga upp en stor del av en budget och med en mängd småköp tänker man inte alltid på det på samma vis som man tänker på att man betalar hyran eller liknande.

Men om man lägger in i sin budgetkalkyl hur mycket pengar man i genomsnitt gör av med på t ex restaurangbesök och utemat eller kläder så kan man snabbt se om det är lite mer än man egentligen borde spendera. Då har man här möjlighet att bestämma sig för att dra ner på de kostnaderna. Man kan bestämma ett tak för hur mycket man får lägga på en viss sak, som t ex kläder, varje månad och sen försöka hålla sig till detta.

Tack vare att man gjort en budget kan man också enklare se vad man har råd med att göra av med på t ex kläder eller utemat en viss månad. Man vill ju att det ska gå runt och att man ska ha råd med alla räkningar, sparande och alla de viktigaste nöjena och inte hamna på minus. Om man handlar kläder för 1 500 kr per månad kan det behöva justeras till 750 kr i månaden för att man ska ha råd till viktigare saker.

Budget när man ska ha barn

När man ska ha barn, speciellt vid första barnet då man har sämre koll på vad det innebär rent ekonomiskt, gäller det att tänka framåt och planera. Det blir extra viktigt att göra en ordentlig budget eftersom det närmaste året efter barnets födsel förmodligen kommer innebära både högre utgifter och lägre inkomster.

Utgifterna består i allt som ett barn behöver såsom blöjor, tvättlappar, amningskupor, salvor, mjölkersättning / välling / barnmat och nya kläder allt eftersom barnet växer. Lägre inkomst har man för att man är föräldraledig och det innebär att man får som mest 85 procent av sin tidigare inkomst. Sen beror det även på hur många dagar man väljer att ta per vecka och lite sådant, vilket jag ska gå igenom längre ner.

För att kunna planera in sin föräldraledighet och hur många dagar man kan ta och hur man ska sprida ut den osv behöver man göra en budget, för man behöver se vilken månadsinkomst man klarar sig på och då speciellt med de nya utgifterna för barnet inlagda i budgeten. Utan en budget blir allting en chansning och då är risken stor att man inte får det att gå runt.

Engångsinköp till bebis

Inför första barnet ska man köpa in en massa saker som man måste ha för att klara sig. Ofta är listorna med saker som man “måste” ha överdrivna och det man verkligen behöver är ett grundutbud med några viktiga saker såsom ett babyskydd (bilstol för bebis), barnvagn, skötbord / skötbädd, spjälsäng och kläder. Sen lite småsaker som filtar, handdukar och liknande.

Om man ska tro de långa listorna med saker så behöver man allt ifrån babymonitor till babynest (liten madrass med kanter som bebisen kan sova i och som kan användas i föräldrarnas säng) och babysitter. Dock är många av dessa sakerna inte alls nödvändiga utan mer ett tillval för dem som känner för det. Om man köper på sig alla saker i förväg blir det snabbt riktigt dyrt och även de saker som man bör ha kan kosta en hyfsad slant.

De tips jag kan ge när det gäller dessa engångsinköp är följande:

Köp lite lagom med saker i förväg

Du behöver inte köpa precis allt som går att köpa till din bebis i förväg. En del saker behöver du egentligen inte alls (de kan vara smidiga men ej nödvändiga) och andra saker kanske du inte behöver förrän efter ett halvår och kan vänta med dem.

Du behöver inte heller köpa alla kläder i förväg. Det är lätt hänt att man köper på sig saker men man vet ju inte hur stor bebisen är när den kommer och de växer så fort att det ibland är svårt att ens hinna ha på alla plagg innan de har växt ur dem.

Mycket går att köpa begagnat

Du behöver inte ha alla saker helt nya. Det finns väldigt mycket bättre begagnat som funkar i princip lika bra som nya saker. Dessa prylar är ofta mycket billigare än helt nya men har samma funktion.

Med tanke på att barn växer upp så fort så kan saker som man köper begagnat vara max ett par år gamla och inte alltför använda. En liggvagn kanske t ex inte används mer än första året och sen är det sittvagnen som gäller och likadant kan det vara för andra produkter.

Du kan även själv sälja saker sen när ditt barn har växt ur dem, om du inte vill spara till nästkommande barn. Då kan du får tillbaka en del av investeringen och ha pengar att lägga på annat.

Spara ihop pengar inför inköpen

Även om du inte är helt tokig och köper allt som går att köpa så kommer det ändå kosta en del med de viktigaste prylarna. Speciellt om du vill köpa helt nytt. Därför behöver du ha pengar redo för detta när det börjar bli dags.

En vagn kan kosta från 4-5 000 kr och upp över 10 000 kr och allt det andra går också på några tusenlappar och därför gäller det att man har lite pengar sparade. Det är inte speciellt smarta att köpa på avbetalning eller att låna pengar för dessa köp då det kostar onödigt mycket i räntor och avgifter och dessutom skapar högre risk i din ekonomi.

Du kan därför med fördel spara pengar och de flesta har åtminstone kanske runt 7-8 månader på sig att börja spara när de väl inser att de väntar barn. Lägger man undan 750 kr i månaden eller något sådant från att man förstår att det ska komma en bebis så har man redan där fått ihop en bra grund för inköpen (750 x 7 = 5 250 kr).

Ökade utgifter när man har barn

Dina utgifter kommer att öka en del när du har barn, så är det bara. När de är nyfödda är det kanske inte så farligt mycket som måste köpas varje månad men det är ändå en del. Framför allt är det blöjor som går åt och det går många sådana också för den delen.

En bebis kan göra av med runt 8 blöjor om dagen vilket innebär ca 240 blöjor i månaden. Ett paket med Libero Newborn 2 med 88 blöjor kostar 108 kr eller något sådant (det finns även dyrare varianter). Du behöver upp mot tre sådana paket i månaden för att hålla ditt barn med en torr rumpa. Bara blöjorna kan alltså kosta över 300 kr i månaden.

Det är dock en del saker som krävs för att det ska gå runt så som amningskupor (vilka suger upp bröstmjölk som gillar att rinna i tid och otid), tvättlappar, salvor, barnolja, babypuder osv. Utgifterna är helt enkelt lite högre än utan barn och det blir mer ju äldre de blir.

Det är viktigt att försöka göra en ungefärlig beräkning av vad utgifterna kan bli en normal månad och att lägga in detta belopp i din budget. När du ska räkna ut hur du ska få din ekonomi att gå runt och hur mycket du kan ta ledigt osv behöver du ha så rättvisande siffror som möjligt.

Barnbidraget hjälper till

Som tur var får man barnbidrag och för ett barn är det nu för tiden 1 250 kr per månad (sedan det höjdes med 200 kr 1 mars 2018). Dessa pengar räcker ofta till det mesta av de löpande kostnaderna för barnet när det är litet men med åldern kan det tänkas att barnbidraget räcker sämre.

Tack vare barnbidraget behöver du troligen inte oroa dig allt för mycket för att inte ha råd till de vanliga sakerna som en bebis behöver. Maten får ju bebisen från mamman. Om man inte kan amma kan man behöva köpa ersättning istället och då kan det kosta en del men för de flesta räcker det med bröstmjölk.

Nu när barnbidraget höjdes med 200 kr är det många som förespråkar att man ska ta dessa 200 kr och lägga dem på sparande till barnet, vilket inte är en så dum idé. Tanken är att man förmodligen klarade sig bra med gamla barnbidraget på 1050 kr och att dessa extra 200 kr borde kunna avvaras till något annat än barnets normala utgifter.

Sparande är då ett bra exempel och om man börjar spara i god tid kan man få ihop en bra summa med åren. Om man börjar spara 200 kr när barnet är nyfött och sparar 200 kr varje månad så har man på 16 år (året då barnbidraget slutar) fått ihop 38 400 kr bara i investerade pengar. Lägg till detta även många tusenlappar i ränta / avkastning så är du snabbt uppe en bra bit över 50 000 kr. Det är en bra start på livet för ditt barn!

Föräldraledighet och lägre inkomster

En av de stora grejerna med att få barn är att man förmodligen kommer vara föräldraledig. Man kan dela upp föräldraledigheten på ganska många olika vis och det finns möjlighet till ganska mycket variation.

Det som gäller är att man totalt har 480 dagar att ta ut och av dessa dagar är 390 dagar på sjukpenningnivå medan 90 dagar är på lägstanivå (vilket ger 180 kr om dagen). Varje förälder har minst 90 dagar som är öronmärkt för just dem och som inte går att byta bort till den andre föräldern. För barn födda 2015 eller tidigare är endast 60 dagar öronmärka för en viss förälder.

Sjukpenninggrundande inkomst (SGI) är den inkomst som används som grund för beräkningen av ersättning när du får sjukpenning eller föräldrapenning. Den baseras på din inkomst när du har arbetat minst 240 dagar i sträck innan förlossningen. Ju högre inkomst ju mer kan du få i föräldrapenning.

Du får normalt ca 80 procent av din vanliga inkomst innan skatt om du tar ut full ledighet. Detta innebär att du tar ut sju dagar i veckan med dagar på sjukpenningnivå. Max föräldrapenning du kan få per dag är dock 967 kr då det finns ett tak. Det är alltså lite konstigt på så vis att du ju normalt arbetar fem dagar i veckan men måste ta ut sju föräldradagar för att få max ersättning.

Många väljer att inte ta ut sju dagar i veckan för att kunna förlänga tiden de kan vara lediga. Om man t ex istället tar fem dagar i veckan så kan man få en längre ledighet totalt. Dock får man ut mindre pengar från Försäkringskassan. Min sambo tar just nu ut fem dagar i veckan på full nivå och hon får ut ca 10 500 kr i månaden jämfört med ca 19 500 kr normalt (lön 25 000 kr innan skatt). Hon har dock också lite extra pengar i föräldrapenning då hon jobbar på en myndighet.

Skillnaden är som du kan se ganska stor när det gäller inkomster före och under föräldraledighet (sambon får ut ca 54 procent av sin vanliga lön) och därför måste man planera ordentligt. Man måste göra en bra och utförlig budget för att verkligen kunna se vad man har råd att göra och hur mycket pengar som minst måste komma in för att man ska ha råd att betala alla räkningar osv.

Därför är en budget så viktig. Det är svårt att planera sin föräldraledighet utan att räkna på vilka inkomster man kommer att ha och vilka alternativ som finns om man t ex tar någon dag mer eller mindre. Kanske vill man vara ledig i ett år eller kanske ett och ett halvt år och kanske vill man spara dagar till senare. Allt beror på hur man kan få sin ekonomi att gå ihop.

Räkna gärna på lite olika varianter och testa med er budget. Om ni funderat på att göra några förändringar som att köpa ny bil eller ny bostad ska dessa givetvis också räknas in. Glöm inte att en sund privatekonomi behöver en del sparande och extra marginaler också.

Avskaffa ISK nu när det börjat ta fart?

Det var inte speciellt länge sedan pensionsförsäkringar och IPS (individuellt pensionssparande) mer eller mindre avskaffades i och med att man tog bort möjligheten att göra avdrag för dessa sparformer. För att inte pengarna skulle dubbelbeskattas (först vanlig skatt och sedan inkomstskatt när du tar ut pensionen) så blev det alltså bättre att placera dem någon annanstans.

Det alternativ som lanserades som en slags ersättning till dessa sparformer var Investeringssparkontot, vilket var en ny slags konto där man kunde äga aktier, fonder och liknande. Det som stack ut när det gällde ISK var att man inte betalade skatt på vinsten när man sålde en aktie eller fond, så som det varit på vanliga fondkonton och liknande. Här skulle man istället betala en schablonskatt årligen baserat på statslåneräntan och hur mycket pengar man har på sitt ISK vid olika tidpunkter under året.

Tanken med ISK var att det skulle vara mycket smidigare för vanligt folk att hantera då man skulle slippa deklarera varje försäljning. Man kunde då byta fonder fritt utan att behöva oroa sig för en massa pappersarbete. Det var också en sparform med relativt låg ränta, åtminstone just nu när ränteläget är väldigt lågt.

ISK passar riktigt bra för långsiktigt sparande, framför allt i aktier och fonder. Eftersom man betalar en schablonskatt årligen, vilken betalas oavsett om investeringarna har gått upp eller ner, så är det enda riktiga kravet att man tror att de investeringar i aktier och fonder etc som man väljer att ha på kontot kommer att ha en avkastning som överstiger skatten.

Kontot passar alltså bäst till aktier och aktiefonder och mindre bra till t ex räntebärande papper eller räntefonder eftersom avkastningen på dessa är lägre och de kan ätas upp av skatten.

Väldigt hype med ISK ett tag

I samband med att man tog bort sista avdragen för IPS och pensionsförsäkringar så började de flesta banker och rådgivare och även staten själva basunera ut att ISK är den naturliga ersättaren för pensionssparande och annat långsiktigt sparande. Det var ju logiskt att ha en vettig ersättare redo i detta läge då väldigt många måste styra om sitt pensionssparande från IPS och pensionsförsäkring och någonstans ska man ju ha sina pengar.

Man kan inte heller direkt klaga på att ISK har pekats ut som det naturliga sättet att spara till pensionen med tanke på att det är ett bra och smidigt sätt att investera pengar i t ex aktier och fonder. Nackdelarna är att man får betala skatt även om investeringarna har gått minus under året och att man inte kan kvitta sina förluster mot vinster så som man kunde göra på ett fondkonto eller vanlig aktiedepå etc.

Dessa nackdelar vägs dock upp av att det är smidigt att använda ett ISK och att räntan är relativt låg. Även om man måste betala ränta oavsett om investeringarna har gått plus eller minus så vägs detta upp av att räntan är så pass låg. Det gör att man inte behöver komma upp i en allt för saftig årlig avkastning för att gå med vinst.

Idag är det väldigt många som har skiftat över till att använda ISK för sitt långsiktiga sparande just för att det är smidigt och att räntan är överkomlig. Men man ska nog vara på det klara med att väldigt många bytt till ISK helt enkelt för att det inte funnits något annat vettigt alternativ och för att alla har marknadsfört detta konto stenhårt som det nya sättet att pensionsspara när de gamla varianterna försvann.

Varför pratas det om att skrota ISK?

Jag har läst några artiklar nyligen om att ISK borde skrotas helt, vilket känns lite förvirrande. Skälet till detta verkar huvudsakligen vara att ISK (och även kapitalförsäkringar, vilka beskattas på liknande sätt som ISK) är så olika alla andra typer av investeringskonton och att man frångår det gamla systemet med beskattning på kapitalvinst.

Senast jag läste om det så var det en rapport från Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS) som tyckte att ISK bör avskaffas. Tidigare har någon ekonomiprofessor också föreslagit samma sak.

De argument som framförs mot ISK är att beskattningen är så pass annorlunda jämfört med andra kapitalvinster och att den premierar dem som gör stora vinster på aktier och fonder medan de som gör små vinster får förhållandevis högre skatt. Enligt ekonomiprofessorn blir det dumt när man beskattar investeringarna på ISK på ett annat vis än annat ägande.

Samtidigt som kritiken framförs vill man även föra fram att det är väldigt viktigt att hitta sparformer och konton som är lätta att hantera och smidiga att använda och även att man bör försöka få ner kostnaderna för sparande rent allmänt. En annan typ av konto där man bara betalar skatt när man gör uttag som överstiger insättningarna och som då beskattas med samma skattesats som vanlig kapitalvinst är ett förslag.

Jag förstår men tycker att det känns ogenomtänkt

Jag förstår poängen med kritiken i grund och botten och det finns kanske vissa frågetecken när det gäller ISK. Just nu när statslåneräntan är låg är det en ovanligt fördelaktig sparform och visst premieras de som gör stora vinster till viss del framför de som bara gör små vinster. Skatten på ISK var ju till och med så låg att regeringen bestämde att höja den lite nyligen, för att det inte skulle bli för bra att använda den sparformen.

Det som jag är skeptisk till är huvudsakligen den sits som alla vi sparare har hamnat i. När IPS och pensionsförsäkringar blev oanvändbara och vi alla tvingades byta sparform så var det ISK som fanns där som det enda riktiga alternativet. Det var ISK som marknadsfördes som ersättningen och alla talade varmt om hur bra och smidigt det är.

Vid den tidpunkten var man givetvis glad över att det fanns ett klart alternativ redo så att man inte behövde fundera allt för mycket över vad man skulle göra med sina pensionspengar och sitt sparande. Även den som inte var så insatt i sitt sparande kunde känna sig trygg eftersom alla verkade peka åt samma håll i det här fallet.

Men nu verkar det ju som att ISK inte är så där jättebra som alla först ville påvisa. Kanske är det bra för oss sparare men om det inte är en hållbar sparform på sikt så är det ju inte speciellt bra ändå. För nu när vi väl har slussats in i ISK och folk börjar förstå och använda detta konto mer och mer så är det inte speciellt roligt om vi än en gång måste byta till något annat.

Då ska vi återigen behöva göra om hela processen, flytta våra sparpengar, lära oss de nya reglerna för beskattning osv. Det som vi precis har gjort en gång, vissa av oss säkert med viss möda och motvilja. Det känns inte så schysst mot vanliga sparare som inte är eller vill vara så insatta.

Jag vill alltså klaga på att man inte har granskat ISK tillräckligt noga innan man sjösatte kontot och gjorde det till hela landets nya älsklingssparform för långsiktigt sparande och pensionssparande. De problem som finns med ISK borde ha tagits upp redan tidigare och ifall det finns dåliga saker så borde man ha gått igenom och löst dem direkt. Det är inte direkt schysst att ge oss en sparform som inte är helt genomtänkt och utredd för att sedan inse misstagen och skrota den. Jag vill inte säga något om hur bra ISK faktiskt är som sparform då jag nog inte är insatt nog för att göra den bedömningen, men jag kan åtminstone ha en åsikt om hur det hela har skötts hittills.

Jag ska väl klargöra att jag inte alls vet om ISK kommer att skrotas i framtiden eller hur man kommer att hantera situationen. Kanske behåller man kontot som det är trots att det är annorlunda från andra typer av sparande och beskattas på ett annat sätt. Kanske gör man om reglerna och skatten eller så låter man den vara. Framtiden får utvisa detta, men visst är det aningen oroväckande att folk har pekat på problem med sparformen. Det som är klart är att vi behöver ett bra och smidigt sätt att spara pengar och att det inte ska vara för dyrt att spara, så att fler väljer detta framför att spendera pengarna. Mer sparande betyder större trygghet i ekonomin, vilket är bra både för den enskilde och dennes ekonomi och för landets ekonomi på sikt.