Gör som Aktiestinsen och gå från ingenting till mångmiljonär

I mars i år dog Lennart Israelsson som kallades för aktiestinsen. Han var ett fantastiskt exempel på att man kan bli rik på att investera i aktier, även om man börjar med i princip ingenting. Han slutade med en förmögenhet på runt 140 miljoner kronor, vilken i princip enbart kom från investeringar i aktier. Han är en stor förebild för alla som är intresserade av aktier och framför allt för dem som kanske inte har något stort startkapital.

Namnet Aktiestinsen fick han för att han jobbade för SJ hela sitt arbetsliv även om han faktiskt inte alls var stins. Sitt vanliga jobb fick han ingen större lön från så stora delar av hans kapital kom från just sparande i aktier, vilket han började med i tidig ålder. Han gjorde sitt första köp 1947 då han investerade i hela 5 aktier i Sandvik, värde 600 kr.

Enligt honom själv tog det hela 33 år att tjäna ihop till den första miljonen med hjälp av aktier men när han väl hade kommit så långt så gick det klart enklare att tjäna ihop ytterligare miljoner. Förutom att Aktiestinsen aldrig hade något större startkapital att använda sig av, t ex pengar från föräldrar, så har han heller aldrig fått lära sig hur man handlar med aktier innan han satte igång. Han lärde sig själv och tog beslut om köp och sälj utifrån vad han själv tyckte kändes bra.

Han framhåller att man inte måste vara någon ekonom eller ha utbildning inom något passande ämne för att kunna handla med aktier. Vem som helst kan göra det. Sen måste man givetvis förstå att det krävs att man läser på ordentligt och skaffar sig en förståelse för vad som kan påverka aktiekursen upp eller ner. Men detta är alltså saker som vem som helst som är intresserad kan lära sig.

Aktiestinsen visar att det går

Lennart Israelsson aka Aktiestinsen visar väldigt klart att det går att bli rik på aktier och att tjäna ihop en avsevärd summa pengar om man bara kör på. Detta även om man börjar med i princip ingenting. Om man tror att det inte är värt att börja med aktier bara för att man inte har så mycket pengar att satsa som startkapital så visar han att detta är fel.

Det är klart att det tar längre tid att få ihop sin förmögenhet ju mindre pengar man börjar med. Han själv gjorde sin första investering med 600 kr och det tog sedan hela 33 år innan han nådde den första miljonen. Då vet jag inte exakt hur framgångsrik han var i sina val av aktier men oavsett så är ju detta en ganska lång tid. Dock ska väl sägas att han förmodligen också använde en del av sina intjänade pengar för att berika livet genom att köpa bilar, sommarstugor och annat som han annars inte hade haft råd med.

Aktiestinsens framgångssaga visar svart på vitt att det helt klart är värt att försöka spara i aktier om man bara är intresserad av det och förstår riskerna. Ju större startkapital man har ju bättre möjligheter har man också att bygga på sin portfölj och sin förmögenhet. Startkapitalet är dock inte alls och även utan detta går det bra, även om man inte ska räkna med att bli rik över en natt.

Ett månadssparande är också en viktig del av det hela – om du kan sätta undan lite pengar varje månad som går till nya aktier så har du ett bra sparande i grunden och får dessutom hela tiden mer och mer pengar som kan hjälpa dig att få bättre och bättre avkastning. Om du exempelvis börjar med 10 000 kr så gör det ganska mycket om du kan sätta av ytterligare 500 kr i månaden till ditt aktiesparande.

500 kr låter inte jättemycket men skulle då ändå vara 5 % av din befintliga portfölj och om du kan göra det varje månad så går det snabbare att få ihop så pass mycket pengar att varje uppgång i aktierna faktiskt märks på allvar. Ju mer pengar du har ju mindre märks månadssparandet men oavsett så är det ändå bra att ha ett sparande och om du känner att du kan få en bra avkastning på de pengar du har investerade i aktier så är det också ett bra ställe att lägga 500 kr.

Vad har Aktiestinsen haft för investeringsstrategi?

Det finns inget som säger att du måste följa hans strategi eller att du kommer att lyckas fantastiskt bara för att du gör det. Dock kan det ju vara intressant att veta hur han tänker angående aktier och investeringar.

Långsiktighet och att behålla aktier

En grundläggande tanke är den som även Warren Buffett har och det är att man köper och sen behåller aktierna. Även om det börjar gå dåligt så undviker man att sälja då tanken är att förr eller senare så återhämtar sig aktier. Historiskt sett kan man även se att de flesta aktier med tiden återhämtar sig om bara bolaget i sig är hyfsat stabilt. Detta gäller normalt även efter aktiekrascher och liknande.

Aktiestinsen satsar på långsiktighet i sin portfölj och säljer ogärna ens om det förväntas bli en nedgång på börsen. Han säger t ex att om man ska försöka sälja en massa inför nedgång så är risken att man ändå inte hinner få allt sålt innan kurserna har nått botten och sen hinner man inte köpa på sig nytt igen förrän de har hunnit nå toppen. Så alltså bättre att bara vänta ut dalarna.

Han tycker även att sådant som reavinstbeskattning och courtagekostnader väger ner vinsten med att sälja aktier om det verkar som att kursen är på väg ner. Behåller man bara aktierna så slipper man detta och kan förhoppningsvis vänta tills aktien går upp igen. Har man dessutom satsat på aktier med utdelning så har man alltid kvar utdelningen (som sällan förändras om aktien går ner) medan man väntar på bättre aktiekurs.

Aktier med utdelning

Något annat som han även gillar är aktier med utdelning, speciellt då aktier som ökar utdelningen med tiden. Utdelningen är på sätt och vis en lite tryggare form av avkastning då man vet ungefär vad man får när man köper aktien och det skapar lite extra stabilitet. Kan man köpa en aktie billigt och sen få en bra avkastning på detta så ligger man bra till. Han pratar själv om fastighetsbolaget Kungsleden där han hade ingångsvärde på 10 kr och får 11 kr i utdelning. När värdet stiger mycket på en aktie med utdelning kan utdelningen sedan bli riktigt hög procentuellt.

Undvika dåliga affärer

På frågan om hur man undviker dåliga affärer svarar han att han oftast gjorde misstag i början innan han lärde sig och att han då försökte följa experterna mycket mer och även var mycket mer aktiv med sin portfölj och köpte och sålde. Efter att han lugnade ner sig och satsade mer på långsiktighet gick det bättre.

Tre viktiga saker att titta på

När Aktiestinsen ska investera i en aktie säger han sig titta på tre faktorer i första hand; vinsten per aktie, pris på eget kapital och direktavkastningen. Han gillar aktier med hög direktavkastning / utdelning då han alltid har utdelningen att falla tillbaka på medan han väntar på att aktiens kurs ska gå upp.

Han säger att man ska se upp med bolag som har för högt P/E-tal då det kan vara ett tecken på ett bolag som i grunden inte är så bra som aktiens pris vill visa. Med P/E-tal menas aktiens pris i förhållande till bolagets vinst. Dela aktiekursen med vinsten per aktie så får du ett värde. Det visar i princip på markandens förväntningar på ett bolag. Ju högre P/E-tal ju sämre då det visar på att aktien är övervärderad.

Kan man dra några lärdomar av Aktiestinsen?

Jag skulle säga att man kan lära sig väldigt mycket av honom, både när det gäller grundinställning till sparande och när det gäller investeringsstrategi. Det man ska ta med sig från Lennart Israelsson är för det första att man mycket väl kan tjäna mycket pengar på aktier men att det också kan ta tid, beroende på hur mycket man har att röra sig med som startkapital. Och även om man har ett väldigt litet startkapital så kan man ändå med tiden bygga en formidabel portfölj.

Har man rätt inställning och jobbar på så kan man göra mycket. Hans inställning att aldrig sälja aktier har också lett till att han har varit med om ett flertal aktiekrascher där han förlorade stora delar av värdet i sina aktieportfölj men trots detta blev han inte avskräckt eller nedstämd. Han ser istället fördelar med nedgångarna och han visar att man faktiskt utan problem kan återhämta sig igen.

När det gäller hans strategi så kan man om man vill ta med sig detta att det är bra att investera långsiktigt och att kanske inte sälja aktier om det inte känns väldigt viktigt och att det många gånger kan vara bättre att härda ut i nedgångar snarare än att försöka sälja vid nedgång och köpa tillbaka inför uppgång (vilket kan vara väldigt svårt att pricka in). Dessutom kan man även ta med sig att direktavkastning och aktier med utdelning är ett stabilt alternativ som man med fördel kan satsa på.

Komma igång med pensionssparande – del 2

I första delen pratade jag en hel del om det grundläggande – vikten av att spara till pensionen, hur man ska se på sitt pensionssparande för att det ska gå bättre att spara och lite sådant. I den här delen tänkte jag gå in mer på konkreta saker när det gäller sparande och investeringar. Du ska få lite allmänna men konkreta tips på hur du kan lägga upp ditt sparande helt enkelt.

Pensionssparande i fonder vanligast

Det vanligaste sättet att spara till pensionen är att sätta in pengarna i fonder. Det finns olika typer av fonder så som aktiefonder, räntefonder och blandfonder. Aktiefonder består endast av olika aktier, räntefonder består av räntebärande papper så som obligationer och blandfonder är föga överraskande en blandning mellan aktier och räntebärande papper.

Aktiefonder har lite högre risk medan räntefonder har låg risk. Blandfonder är mellanalternativet. Med högre risk brukar även komma bättre chans till hög avkastning och detta gäller även för fonder. Aktiefonder tjänar man vanligen bättre på men man exponerar sig också lite mer eftersom aktier kan vara lite mer osäkra och aktiemarknaden kan både gå upp och ner och påverka dina fonder.

Skälet till att fonder är så bra för pensionssparande och allt långsiktigt sparande är att det är en relativt säker sparform. Risken är inte så farligt hög eftersom en fond består av ett stort antal aktier (om det är en aktiefond) och då sprids risken ganska mycket. Man kan även styra hur hög risk man vill ha genom att välja fonder som är säkrare eller mer osäkra.

Även här gäller regeln att högre risk oftast är kopplat till chans till högre avkastning men när man pensionssparar vill man förmodligen hellre ha en lägre risk och en mer stabil fond som man kan behålla i många år utan att behöva oroa sig. Mitt råd när det gäller fondval är att du ska välja stabila aktiefonder som är utformade för att följa ett visst index, t ex svenska aktiemarknaden eller den globala aktiemarknaden. Men vi ska gå in mer på indexfonder och sådant senare.

Viktigt att välja rätt fonder

Ifall man har pengar hos fondbolagen så kan det tänkas att man automatiskt får vissa fonder tilldelade. Om man inte är insatt i fonder och aktiemarknaden osv så kan det kanske vara skönt att bli tilldelad fonder. Bättre att låta proffsen sköta det helt enkelt? Visst kan det gå att låta det bli som det blir och att inte vara engagerad, men risken är att man förlorar på det.

Viktigt är att man åtminstone då och då kollar igenom vilka fonder man har sina pengar i, så att man kan avgöra om de fonderna har en godkänd avkastning och avgift. Att bara låta det vara och inte bry sig är inte den bästa strategin då man eventuellt kan tappa en hel del vinst bara på att vara obrydd. Du behöver inte vara något proffs för att se när en fond är dålig eller göra vissa enklare val i din fondportfölj.

Hög förvaltningsavgift äter upp dina pengar

En av de stora bovarna är förvaltningsavgifter för fonderna. En fond består av ett antal olika investeringar i t ex aktier och dessa investeringar görs av en fondförvaltare. Det gör att du själv slipper sitta och fundera på vilka aktier som skulle vara bra eller utforma en investeringsstrategi. En av fördelarna med att köpa fonder är att man låter någon annan oroa sig för hur pengarna ska investeras. Dock tar fondförvaltaren / fondbolaget också ut en avgift för att sköta om fonden.

Avgiften är olika hög beroende på typ av fond. De allra billigaste fonderna är indexfonder, vilket är aktiefonder som är passivt förvaltade och vars idé är att helt enkelt försöka efterlikna ett visst index. Detta index kan t ex vara svenska eller amerikanska aktiemarknaden eller ännu mer allmänt så som aktiemarkanden i större regioner som Europa, Asien eller kanske globalt. Eftersom dessa typer av fonder inte kräver så mycket jobb för förvaltaren så blir avgiften även låg. Dessa fonder brukar ofta ha en avgift på 0,2 – 0,4 %. Det är en riktigt låg avgift och något man med fördel kan kolla efter när man väljer fonder.

Fonder kan ha klart högre avgifter än så. Aktivt förvaltade fonder är fonder där fondförvaltaren jobbar mer aktivt med att sköta om investeringarna och då är förhoppningen att man ska slå index och få till en bra avkastning. Ibland går det bra men det är ingen garanti att en aktivt förvaltad fond ska gå bättre än en indexfond.

Många svenskar sitter idag med fonder som har alldeles för höga avgifter. Detta på grund av att många har fonder som de har fått automatiskt via sina fondbolag eller att de har köpt fonder hos sin bank, vilken har föreslagit olika dyra fonder. Dessa fonder kan ha 1 – 1,5 % i avgift, vilket ska jämföras med de billiga fonderna som ligger på 0,2 %. Skillanden är enorm. Eftersom pensionssparande är väldigt långsiktigt (då man kan ha sina fonder i 10, 20, 30 eller 40 år) plus att det handlar om stora summor pengar, så blir det en väldigt stor skillnad mellan dyra och billiga fonder.

Om du har en billig indexfond med en avgift på 0,2 % och en dyr fond med en avgift på 1,2 % och dessa har gått upp ungefär lika mycket totalt (vilket definitivt kan hända då de aktivt förvaltade fonderna oftast tyvärr inte går så mycket bättre än index) så kan det skilja riktigt mycket pengar över tid. Ju mer pengar du har investerat och ju längre tid du äger en fond ju mer pengar slänger du bort på onödiga avgifter.

Min åsikt är därför att man helt klart enbart ska välja fonder som har låga avgifter. Hoppa över de dyra fonderna helt. De kan eventuellt gå bättre än index men det finns inga garantier. Dock är de höga avgifterna där oavsett om fonden går bra eller inte. Billiga fonder som följer index är vanligen stabila och går bra och när avgiften är så låg behöver man inte oroa sig för att avgiften äter upp all vinst.

Investeringsstrategi och risknivå etc

När man investerar / sparar pengar så är det alltid viktigt att ha en idé om vilken strategi man har. Man behöver en grundläggande plan helt enkelt. När man sparar till pensionen så är det nästan alltid ett väldigt långsiktigt sparande, så då har man automatiskt löst den biten.

När man sparar långsiktigt handlar det om att hitta en regelbundenhet i sparandet till att börja med, vilket i princip innebär att man måste klara av att sätta undan pengar varje månad i många år. Långsiktigt sparande innebär också att man vill satsa på investeringar med lägre risk, som är stabila och som man kan låta ligga i lugn och ro i många år. Tanken är att man inte ska behöva oroa sig över tillfälliga upp- och nedgångar på börsen, ekonomiska oroligheter osv. Sådant kan man vanligen helt enkelt vänta ut.

I min mening ska man även leta efter fonder med låg avgift om man vill spara långsiktigt, just med tanke på det som jag nämde ovan. Dyra avgifter äter upp väldigt stor del av avkastningen och när man sparar så länge som till pensionen så kan det handla om flera hundra tusen kronor som försvinner bara för att man har valt dyra fonder i onödan.

En viktig del av att lägga upp en strategi för sitt sparande är att välja vilken risknivå man vill ha. De flesta vill ha en låg risk för sitt pensionssparande just eftersom det handlar om ett väldigt långsiktigt sparande och det viktiga är då inte att göra några snabba vinster utan att man vet att man har sin pension tryggad. Risknivån bestämmer man genom att välja fonder med låg risk och att fördela sin fondportfölj över många olika fonder.

Risknivån måste kännas rätt

Det viktigaste med risknivån för pensionssparande (och allt sparande egentligen) är att man känner sig bekväm med den risk man tar. En del är ok med att ha lite högre risk och då kanske kunna få lite högre avkastning men de flesta vill hålla risken på en ganska låg nivå. Man ska inte ligga och oroa sig för att man tar för stora risker i sitt sparande – då har man troligen valt en för hög risk i sin portfölj.

Risknivån bestäms av två faktorer huvudsakligen. För det första handlar det om vilka fonder du väljer och sedan på vilket sätt du väljer att fördela dina pengar mellan dessa fonder. Vi börjar med att gå igenom fondvalen.

Som jag sa tidigare finns det aktiefonder, räntefonder och blandfonder. Det finns även några andra varianter av fonder så som hedgefonder, men dessa är inte speciellt vanliga. Aktiefonder räknas som högre risk men bättre chans till hög avkastning och räntefonder har lägre risk men sämre avkastning. Blandfonder är vanligen någonstans mitt emellan, lite beroende på hur stor andel aktier respektive räntebärande papper som de innehåller.

Även om aktiefonder räknas som att de har högre risk så är risknivån på de flesta stabila aktiefonder, så som indexfonder, fortfarande låg. Det brukar rekommenderas att man helt och hållet satsar på aktiefonder och kanske en blandfond som mest, så länge man inte vill vara ovanligt försiktig. Det ger bäst avkastning i normalfallet.

Indexfonder, alltså fonder som försöker efterlikna ett visst index, är vanligen de mest säkra av aktiefonderna. De kan givetvis gå både upp och ner eftersom aktiemarknaden också går upp och ner, men på längre sikt så är de vanligen ganska stabila och kan gå upp 5 – 10 % årligen. Vissa år kan det givetvis gå sämre men eftersom pensionssparandet är långsiktigt så jämnar det vanligtvis ut sig till slut.

Eftersom indexfonder också är väldigt billiga i de flesta fall så är dessa ett bra alternativ för den som vill få en vettig avkastning men ändå hålla risken hyfsat låg. Det finns dock även indexfonder som har olika hög risk. En fond som följer ett bredare index är mer stabil. T ex är en globalfond en väldigt bra grund där man kan lägga en stor andel av sitt fondsparande. Sen finns det även t ex Europafonder, Sverigefonder, USA-fonder, Asienfonder, Östeuropafonder och liknade, vilka alla räknas som relativt stabila.

Känner man sig osäker så kan man även lägga in en blandfond i sin portfölj – vilken har som jobb att dämpa förluster i dåliga tider. Globalfonder och blandfonder kan vara bra på detta vis då de vanligen klarar sig bättre genom ekonomiska kriser och liknande. Fonder som följer ett mer lokalt index, så som en Sverigefond, är väldigt beroende av hur ekonomin och aktiemarknaden går i ett visst land eller region. Om Sverige går dåligt så går Sverigefonden också dåligt helt enkelt. En Europafond är då ett bredare och säkrare val och en globalfond är ytterligare bred och stabil.

Riskspridning inom sin portfölj

Den andra delen av risknivån handlar om riskspridning och att fördela pengarna på olika fonder i sin fondportfölj. Tanken är att man inte ska lägga alla sina ägg i samma korg utan sprida ut dem. Genom att investera i många olika fonder så fördelar man risken och även om en fond går dåligt så kan de andra fonderna fortfarande gå bra.

Du kan själv välja hur du fördelar dina pengar men mitt tips är att du lägger en stor del i en billig globalfond. Det är en stabil aktiefond som klarar sig ganska bra även om t ex Sverige eller USA skulle gå dåligt. Det är alltid svårt att veta hur stor andel av sina pengar man ska lägga i respektive fond men en globalfond (eller flera) kan med fördel stå för 50 – 70 % av din totala portfölj. Då är du ganska säker på lång sikt och behöver inte direkt oroa dig.

Du kan sedan välja andra billiga indexfonder så som en Sverigefond, en USA-fond och en Europafond. Du får själv välja hur du vill fördela pengarna utifrån vad du tror blir bäst. Kanske kan man lägga lika mycket pengar i varje sådan fond då de alla är ganska stabila. Tror du mer på en viss marknad kan du lägga lite mer pengar där – men tänk på att du förmodligen ska behålla dessa fonder i många långa år framöver så lägg inte allt för mycket vikt vid tillfälliga upp- och nedgångar osv.

Om du vill kan du även toppa din fondportfölj med en eller ett par fonder som kanske kan få till en bättre avkastning. Dessa fonder har då ofta även lite högre risk men kan betala sig om man har tur. Det finns ett antal fonder med låg avgift som kan vara intressanta för detta ändamål, så som indexfonder som riktar in sig på t ex tillväxtmarkander eller investmentbolag osv. Du kan även kolla på aktivt förvaltade fonder som har bra avkastning om du tror att dessa är värda den högre avgiften. Man kan alltid ge en fond en chans och sen byta om man inte är nöjd efter ett år eller två.

När du väljer dina fonder ska du fundera över hur många procent av dina pengar du lägger i varje, så att du får en fördelning som du känner dig trygg med. Lägg störst andel i de fonder med lägst risk om du vill ha en låg risk i ditt pensionssparande. Se även till att du inte har för få fonder. Genom att ha ett lagom antal så sprider du också risken. Du kan med fördel ha minst 5 – 8 fonder i din portfölj.

Jag tycker att det är viktigt att även väga in avgiften när man gör sitt val. Stabila fonder med låg risk är ett bra sätt att undvika att man tappar för mycket i sitt sparande men att välja billiga fonder är också viktigt. Dyra fonder måste ha så mycket bättre avkastning om de ska vara lika prisvärda som de billiga fonderna. Därför föreslår jag att du huvudsakligen tittar på fonder med låg avgift och aktivt undviker fonder som har orimligt hög avgift.