Komma igång med pensionssparande – del 2

I första delen pratade jag en hel del om det grundläggande – vikten av att spara till pensionen, hur man ska se på sitt pensionssparande för att det ska gå bättre att spara och lite sådant. I den här delen tänkte jag gå in mer på konkreta saker när det gäller sparande och investeringar. Du ska få lite allmänna men konkreta tips på hur du kan lägga upp ditt sparande helt enkelt.

Pensionssparande i fonder vanligast

Det vanligaste sättet att spara till pensionen är att sätta in pengarna i fonder. Det finns olika typer av fonder så som aktiefonder, räntefonder och blandfonder. Aktiefonder består endast av olika aktier, räntefonder består av räntebärande papper så som obligationer och blandfonder är föga överraskande en blandning mellan aktier och räntebärande papper.

Aktiefonder har lite högre risk medan räntefonder har låg risk. Blandfonder är mellanalternativet. Med högre risk brukar även komma bättre chans till hög avkastning och detta gäller även för fonder. Aktiefonder tjänar man vanligen bättre på men man exponerar sig också lite mer eftersom aktier kan vara lite mer osäkra och aktiemarknaden kan både gå upp och ner och påverka dina fonder.

Skälet till att fonder är så bra för pensionssparande och allt långsiktigt sparande är att det är en relativt säker sparform. Risken är inte så farligt hög eftersom en fond består av ett stort antal aktier (om det är en aktiefond) och då sprids risken ganska mycket. Man kan även styra hur hög risk man vill ha genom att välja fonder som är säkrare eller mer osäkra.

Även här gäller regeln att högre risk oftast är kopplat till chans till högre avkastning men när man pensionssparar vill man förmodligen hellre ha en lägre risk och en mer stabil fond som man kan behålla i många år utan att behöva oroa sig. Mitt råd när det gäller fondval är att du ska välja stabila aktiefonder som är utformade för att följa ett visst index, t ex svenska aktiemarknaden eller den globala aktiemarknaden. Men vi ska gå in mer på indexfonder och sådant senare.

Viktigt att välja rätt fonder

Ifall man har pengar hos fondbolagen så kan det tänkas att man automatiskt får vissa fonder tilldelade. Om man inte är insatt i fonder och aktiemarknaden osv så kan det kanske vara skönt att bli tilldelad fonder. Bättre att låta proffsen sköta det helt enkelt? Visst kan det gå att låta det bli som det blir och att inte vara engagerad, men risken är att man förlorar på det.

Viktigt är att man åtminstone då och då kollar igenom vilka fonder man har sina pengar i, så att man kan avgöra om de fonderna har en godkänd avkastning och avgift. Att bara låta det vara och inte bry sig är inte den bästa strategin då man eventuellt kan tappa en hel del vinst bara på att vara obrydd. Du behöver inte vara något proffs för att se när en fond är dålig eller göra vissa enklare val i din fondportfölj.

Hög förvaltningsavgift äter upp dina pengar

En av de stora bovarna är förvaltningsavgifter för fonderna. En fond består av ett antal olika investeringar i t ex aktier och dessa investeringar görs av en fondförvaltare. Det gör att du själv slipper sitta och fundera på vilka aktier som skulle vara bra eller utforma en investeringsstrategi. En av fördelarna med att köpa fonder är att man låter någon annan oroa sig för hur pengarna ska investeras. Dock tar fondförvaltaren / fondbolaget också ut en avgift för att sköta om fonden.

Avgiften är olika hög beroende på typ av fond. De allra billigaste fonderna är indexfonder, vilket är aktiefonder som är passivt förvaltade och vars idé är att helt enkelt försöka efterlikna ett visst index. Detta index kan t ex vara svenska eller amerikanska aktiemarknaden eller ännu mer allmänt så som aktiemarkanden i större regioner som Europa, Asien eller kanske globalt. Eftersom dessa typer av fonder inte kräver så mycket jobb för förvaltaren så blir avgiften även låg. Dessa fonder brukar ofta ha en avgift på 0,2 – 0,4 %. Det är en riktigt låg avgift och något man med fördel kan kolla efter när man väljer fonder.

Fonder kan ha klart högre avgifter än så. Aktivt förvaltade fonder är fonder där fondförvaltaren jobbar mer aktivt med att sköta om investeringarna och då är förhoppningen att man ska slå index och få till en bra avkastning. Ibland går det bra men det är ingen garanti att en aktivt förvaltad fond ska gå bättre än en indexfond.

Många svenskar sitter idag med fonder som har alldeles för höga avgifter. Detta på grund av att många har fonder som de har fått automatiskt via sina fondbolag eller att de har köpt fonder hos sin bank, vilken har föreslagit olika dyra fonder. Dessa fonder kan ha 1 – 1,5 % i avgift, vilket ska jämföras med de billiga fonderna som ligger på 0,2 %. Skillanden är enorm. Eftersom pensionssparande är väldigt långsiktigt (då man kan ha sina fonder i 10, 20, 30 eller 40 år) plus att det handlar om stora summor pengar, så blir det en väldigt stor skillnad mellan dyra och billiga fonder.

Om du har en billig indexfond med en avgift på 0,2 % och en dyr fond med en avgift på 1,2 % och dessa har gått upp ungefär lika mycket totalt (vilket definitivt kan hända då de aktivt förvaltade fonderna oftast tyvärr inte går så mycket bättre än index) så kan det skilja riktigt mycket pengar över tid. Ju mer pengar du har investerat och ju längre tid du äger en fond ju mer pengar slänger du bort på onödiga avgifter.

Min åsikt är därför att man helt klart enbart ska välja fonder som har låga avgifter. Hoppa över de dyra fonderna helt. De kan eventuellt gå bättre än index men det finns inga garantier. Dock är de höga avgifterna där oavsett om fonden går bra eller inte. Billiga fonder som följer index är vanligen stabila och går bra och när avgiften är så låg behöver man inte oroa sig för att avgiften äter upp all vinst.

Investeringsstrategi och risknivå etc

När man investerar / sparar pengar så är det alltid viktigt att ha en idé om vilken strategi man har. Man behöver en grundläggande plan helt enkelt. När man sparar till pensionen så är det nästan alltid ett väldigt långsiktigt sparande, så då har man automatiskt löst den biten.

När man sparar långsiktigt handlar det om att hitta en regelbundenhet i sparandet till att börja med, vilket i princip innebär att man måste klara av att sätta undan pengar varje månad i många år. Långsiktigt sparande innebär också att man vill satsa på investeringar med lägre risk, som är stabila och som man kan låta ligga i lugn och ro i många år. Tanken är att man inte ska behöva oroa sig över tillfälliga upp- och nedgångar på börsen, ekonomiska oroligheter osv. Sådant kan man vanligen helt enkelt vänta ut.

I min mening ska man även leta efter fonder med låg avgift om man vill spara långsiktigt, just med tanke på det som jag nämde ovan. Dyra avgifter äter upp väldigt stor del av avkastningen och när man sparar så länge som till pensionen så kan det handla om flera hundra tusen kronor som försvinner bara för att man har valt dyra fonder i onödan.

En viktig del av att lägga upp en strategi för sitt sparande är att välja vilken risknivå man vill ha. De flesta vill ha en låg risk för sitt pensionssparande just eftersom det handlar om ett väldigt långsiktigt sparande och det viktiga är då inte att göra några snabba vinster utan att man vet att man har sin pension tryggad. Risknivån bestämmer man genom att välja fonder med låg risk och att fördela sin fondportfölj över många olika fonder.

Risknivån måste kännas rätt

Det viktigaste med risknivån för pensionssparande (och allt sparande egentligen) är att man känner sig bekväm med den risk man tar. En del är ok med att ha lite högre risk och då kanske kunna få lite högre avkastning men de flesta vill hålla risken på en ganska låg nivå. Man ska inte ligga och oroa sig för att man tar för stora risker i sitt sparande – då har man troligen valt en för hög risk i sin portfölj.

Risknivån bestäms av två faktorer huvudsakligen. För det första handlar det om vilka fonder du väljer och sedan på vilket sätt du väljer att fördela dina pengar mellan dessa fonder. Vi börjar med att gå igenom fondvalen.

Som jag sa tidigare finns det aktiefonder, räntefonder och blandfonder. Det finns även några andra varianter av fonder så som hedgefonder, men dessa är inte speciellt vanliga. Aktiefonder räknas som högre risk men bättre chans till hög avkastning och räntefonder har lägre risk men sämre avkastning. Blandfonder är vanligen någonstans mitt emellan, lite beroende på hur stor andel aktier respektive räntebärande papper som de innehåller.

Även om aktiefonder räknas som att de har högre risk så är risknivån på de flesta stabila aktiefonder, så som indexfonder, fortfarande låg. Det brukar rekommenderas att man helt och hållet satsar på aktiefonder och kanske en blandfond som mest, så länge man inte vill vara ovanligt försiktig. Det ger bäst avkastning i normalfallet.

Indexfonder, alltså fonder som försöker efterlikna ett visst index, är vanligen de mest säkra av aktiefonderna. De kan givetvis gå både upp och ner eftersom aktiemarknaden också går upp och ner, men på längre sikt så är de vanligen ganska stabila och kan gå upp 5 – 10 % årligen. Vissa år kan det givetvis gå sämre men eftersom pensionssparandet är långsiktigt så jämnar det vanligtvis ut sig till slut.

Eftersom indexfonder också är väldigt billiga i de flesta fall så är dessa ett bra alternativ för den som vill få en vettig avkastning men ändå hålla risken hyfsat låg. Det finns dock även indexfonder som har olika hög risk. En fond som följer ett bredare index är mer stabil. T ex är en globalfond en väldigt bra grund där man kan lägga en stor andel av sitt fondsparande. Sen finns det även t ex Europafonder, Sverigefonder, USA-fonder, Asienfonder, Östeuropafonder och liknade, vilka alla räknas som relativt stabila.

Känner man sig osäker så kan man även lägga in en blandfond i sin portfölj – vilken har som jobb att dämpa förluster i dåliga tider. Globalfonder och blandfonder kan vara bra på detta vis då de vanligen klarar sig bättre genom ekonomiska kriser och liknande. Fonder som följer ett mer lokalt index, så som en Sverigefond, är väldigt beroende av hur ekonomin och aktiemarknaden går i ett visst land eller region. Om Sverige går dåligt så går Sverigefonden också dåligt helt enkelt. En Europafond är då ett bredare och säkrare val och en globalfond är ytterligare bred och stabil.

Riskspridning inom sin portfölj

Den andra delen av risknivån handlar om riskspridning och att fördela pengarna på olika fonder i sin fondportfölj. Tanken är att man inte ska lägga alla sina ägg i samma korg utan sprida ut dem. Genom att investera i många olika fonder så fördelar man risken och även om en fond går dåligt så kan de andra fonderna fortfarande gå bra.

Du kan själv välja hur du fördelar dina pengar men mitt tips är att du lägger en stor del i en billig globalfond. Det är en stabil aktiefond som klarar sig ganska bra även om t ex Sverige eller USA skulle gå dåligt. Det är alltid svårt att veta hur stor andel av sina pengar man ska lägga i respektive fond men en globalfond (eller flera) kan med fördel stå för 50 – 70 % av din totala portfölj. Då är du ganska säker på lång sikt och behöver inte direkt oroa dig.

Du kan sedan välja andra billiga indexfonder så som en Sverigefond, en USA-fond och en Europafond. Du får själv välja hur du vill fördela pengarna utifrån vad du tror blir bäst. Kanske kan man lägga lika mycket pengar i varje sådan fond då de alla är ganska stabila. Tror du mer på en viss marknad kan du lägga lite mer pengar där – men tänk på att du förmodligen ska behålla dessa fonder i många långa år framöver så lägg inte allt för mycket vikt vid tillfälliga upp- och nedgångar osv.

Om du vill kan du även toppa din fondportfölj med en eller ett par fonder som kanske kan få till en bättre avkastning. Dessa fonder har då ofta även lite högre risk men kan betala sig om man har tur. Det finns ett antal fonder med låg avgift som kan vara intressanta för detta ändamål, så som indexfonder som riktar in sig på t ex tillväxtmarkander eller investmentbolag osv. Du kan även kolla på aktivt förvaltade fonder som har bra avkastning om du tror att dessa är värda den högre avgiften. Man kan alltid ge en fond en chans och sen byta om man inte är nöjd efter ett år eller två.

När du väljer dina fonder ska du fundera över hur många procent av dina pengar du lägger i varje, så att du får en fördelning som du känner dig trygg med. Lägg störst andel i de fonder med lägst risk om du vill ha en låg risk i ditt pensionssparande. Se även till att du inte har för få fonder. Genom att ha ett lagom antal så sprider du också risken. Du kan med fördel ha minst 5 – 8 fonder i din portfölj.

Jag tycker att det är viktigt att även väga in avgiften när man gör sitt val. Stabila fonder med låg risk är ett bra sätt att undvika att man tappar för mycket i sitt sparande men att välja billiga fonder är också viktigt. Dyra fonder måste ha så mycket bättre avkastning om de ska vara lika prisvärda som de billiga fonderna. Därför föreslår jag att du huvudsakligen tittar på fonder med låg avgift och aktivt undviker fonder som har orimligt hög avgift.

Komma igång med pensionssparande – del 1

Pensionen är något som för de flesta är riktigt långt borta – en avlägsen och kanske lite konstig tanke om något som kommer att inträffa om 10 – 30 år (för vissa givetvis mer och för andra mindre). Eftersom det är så pass avlägset och luddigt med pensionen så är det också svårt att spara till den på ett bra sätt. Samtidigt är det något väldigt viktigt. Därför ska jag här försöka komma med lite tips och tankar på hur du kan jobba för bättre pensionssparande.

Den som är anställd får (i de allra flesta fall) tjänstepension, vilket är en bra grej. Det innebär att arbetsgivaren betalar in pengar till din pension som sedan läggs till din allmänna pension, som alla får. Dock ska man tänka på att även om man är anställd kan det vara bra att ha ett privat pensionssparande och att försöka bygga på sin pension med mer pengar.

Är man van vid en bra lön och lever enligt den standarden så kan det bli lite konstigt att gå i pension och plötsligt få mindre pengar över. Även med tjänstepensionen blir det ett klart märkbart glapp mellan den gamla lönen och vad man sedan får ut. Det gör att man med fördel kan sätta undan mer pengar, genom privat pensionssparande, för att bygga igen det glappet.

Det blir ännu viktigare med privat pensionssparande om man inte har en anställning och då inte får tjänstepension. Som egenföretagare utan anställning har man t ex inte det och då måste man sköta om sin pension på egen hand. Ett annat skäl som kan göra att det är ännu viktigare att spara privat till pensionen kan t ex vara om man som vuxen har kommit till Sverige från ett annat land och av det skälet inte hunnit arbeta ihop till så mycket pension.

Allmänt om privat pensionssparande

Förr i tiden fanns det möjlighet att spara i IPS (individuellt pensionssparande) och privata pensionsförsäkringar och få göra avdrag för detta. Du kunde då göra avdrag för upp till 12 000 kr per år. Detta har dock försvunnit och nu kan du inte längre göra några avdrag för sådant. Därför är det inte heller någon bra idé att pensionsspara i dessa former. De enda som fortfarande kan utnyttja detta avdrag är egenföretagare som inte får pension av en arbetsgivare (och då är det ändå inte alltid värt att göra avdrag för de pengarna ändå).

Det bästa sättet att pensionsspara privat nu för tiden, när man inte längre kan göra avdrag för sitt pensionssparande, är att använda ett investeringssparkonto (ISK) eller en kapitalförsäkring. De fungerar på ungefär samma sätt men ett ISK kan sägas vara aningen mer fritt och kan ofta rekommenderas för den vanlige spararen.

Investeringssparkonto

Ett ISK är ett konto som fungerar som en plattform för alla dina investeringar i aktier, fonder och liknande. I vanliga fall när du handlar aktier och fonder så betalar du en vinstskatt på 30 % när du säljer ditt innehav och ifall du har gjort en förlust så kan du även använda denna för att kvitta / balansera upp andra vinster för att få mindre skatt.

Med ett ISK så har du inte någon vinstskatt (men kan inte heller utnyttja en förlust) utan får istället betala ett schablonbelopp varje år som är baserat på värdet på ditt ISK och insättningar och statslåneräntan (vilken just nu är riktigt låg). Fördelen är att du fritt kan byta fonder fram och tillbaka utan att behöva oroa dig för att deklarera vinster och liknande plus att du får en riktigt låg ränta så länge statslåneräntan håller sig låg.

Svårt att spara pengar till pensionen

Det kan vara lite lurigt att spara privat till pensionen. Speciellt om man har begränsat med pengar över varje månad och har en lite tightare budget. Pensionen ligger för de flesta så långt framåt i tiden att man inte riktigt kan föreställa sig eller känna vikten av den. Det finns så mycket saker i nuet som blir viktigare än det som ska hända om 20-30 år.

När man känner på det viset så blir det svårare att sätta av pengar till pensionssparandet. Du måste klara av att spara pengar till något som ligger så otroligt långt framåt i tiden. Det kanske till och med känns som att du sparar pengarna till en helt annan människa, även fast det egentligen handlar om dig själv.

Att spara för framtiden är dock viktigt och det allra viktigaste är egentligen att man börjar spara i god tid. Det är faktiskt så att det som är allra svårast, alltså att spara till något som ligger väldigt långt framåt i tiden, dessutom också är det viktigaste. Det gäller att börja medan man fortfarande kan göra skillnad.

När man inte har så många år kvar till pensionen kan man mycket väl inse att man har sparat för lite pengar men då är det också mycket svårt att göra något åt det. När man väl har kommit så pass nära så har man inte längre så mycket tid på sig att spara pengar och då är det mycket svårare att rädda upp en dålig pension. Det krävs att man börjar i god tid för att verkligen försäkra sig om att det blir bra när man blir gammal.

Sätt upp konkreta mål och planera

Ett tips för att det ska bli lite enklare att sätta av pengar till pensionen är att man gör det hela lite mer konkret. Det är ganska luddigt och avlägset att fundera på ett behov om 20 år, men om man kan göra upp lite mer specifika planer och fundera på hur man vill ha det som pensionär så blir det kanske lite enklare att få en tydlig bild över vad man måste göra idag.

Fundera på såna där grundläggande viktiga saker som hur och var du vill bo, hur mycket du vill ha över varje månad, hur mycket du vill resa och spendera på nöjen och så vidare. Ju mer konkret du gör det nu ju enklare är det att visualisera. Då kan du också räkna på det och klura ut hur mycket du skulle behöva ha varje månad för att klara dig. När du kommit så långt kan du snart se hur mycket som du rimligen behöver spara varje månad för att det ska kunna bli verklighet.

Det viktigaste är egentligen inte vad du kommer fram till för summa utan det som framför allt betyder något är att du kan se det framför dig och att du förstår vikten av att faktiskt börja spara i tid. Vi människor är duktiga på att ta tag i problem som finns precis framför oss och som drabbar oss just nu men vi är inte så bra på att ta tag i sådant som kommer att hända långt i framtiden. Det är då lätt hänt att vi skjuter det framför oss. Men med pensionen kan vi inte skjuta problemen framåt, för då är det plötsligt för sent för att göra något vettigt.

Ett stabilt sparande månad efter månad

Pensionssparande handlar om att lägga undan lite pengar konstant under lång tid. Du behöver inte lägga jättebelopp för att få en helt ok summa pengar om 20-30 år. Så länge som du har lång tid på dig behöver du med andra ord inte få panik. Det du ska göra är att se vilka marginaler du har i din ekonomi och hur mycket du rimligen kan sätta undan till privat pensionssparande inom din månadsbudget.

Det är bättre att spara lite pengar än att inte spara något alls. Kan du sätta undan 3 000 kr till pensionssparande varje månad så är det bra. Har du bara 1 000 kr att avvara varje månad så är det helt ok också. Ifall du som bäst kan få fram 300 kr i månaden så är det kanske inte fantastiskt men det är ändå mycket bättre än att inte spara något alls. Du kan alltid börja med 300 kr och sen med tiden försöka lägga till ytterligare.

När man sparar till pensionen ska man komma ihåg att man inte bara får det belopp man lägger undan varje månad utan man får även ränta / avkastning på investering i t ex fonder. Exakt vad man får för årlig avkastning är inte helt lätt att säga men det kan t ex bli 5 – 7 % eller mer. När pengarna ligger i så många år så kan dessutom ”ränta på ränta” spela in en hel del.

Förutom att du hela tiden sätter in nya pengar så får du avkastning på dina gamla pengar och sakta men säkert växer det sparade beloppet. Du får då även avkastning eller ränta på den gamla avkastningen / räntan och så håller det på. Skulle du spara 1 000 kr varje månad i 10 år så skulle du ha lagt undan 120 000 kr ur egen ficka. Men om du även lyckas får en genomsnittlig ränta eller avkastning på pengarna på 5 % så innebär det att du efter 10 år skulle ha ca 195 000 kr totalt sparat.

Du skulle alltså ha tjänat ihop ca 75 000 kr under de 10 åren bara på avkastningen på de pengar du satt in och med hjälp av effekten av ränta på ränta. Hade du då istället satt undan 2 000 kr varje månad i 30 år så hade detta blivit ett ganska stort belopp totalt, så länge du lyckades få en ok avkastning varje år.

De pengarna du sätter av till ditt privata pensionssparande ska du givetvis inte ta av när du behöver pengar, utan låt dem ligga och gro i fred. De pengarna ska vara öronmärkta för pensionen och är inte till för att låna från när du behöver pengar idag eller framöver. Ifall du tar av dina pensionspengar så är risken att du motverkar ditt sparande och inte får så bra resultat som du kan få.

I nästa del om pensionssparande ska jag försöka gå igenom fondval, riskspridning, hur man ska lägga upp långsiktigt sparande och en del sådant.

Nya pensionen – en titt på investeringsformer och ISK

Det händer en hel del saker när det gäller pensionssparande som det är viktigt att ha koll på. Detta gäller speciellt för dig som pensionssparar privat. Reglerna ändras nämligen så att du endast kan dra av 1 800 kr per år istället för 12 000 kr per år som det varit tidigare. De pengar som man sparar utöver dessa pengar blir dubbelbeskattade då man även skattar för dem när man tar ut dem.

Det är alltså inte längre något alternativ att köra på enligt gamla modellen, för man vill ju inte gärna beskattas två gånger för pengar som man sparar för framtiden. Istället för att spara pengar i den privata pensionsförsäkringen och IPS (individuellt pensionssparande) kan du titta på andra alternativ som blir mer lönsamma.

Investeringsformer att välja på

Du kan spara i klassiska former så som sparkonto, fonder eller aktier. Dessa alternativ är alltid gångbara. I dagsläget är det väldigt låg reporänta (nollränta) och därför är det inte lika aktuellt att spara pengarna på ett vanligt sparkonto. Där får man tyvärr riktigt låg avkastning. Aktier och fonder är dock aldrig fel om man bara sätter sig in lite i vad som kan gå bra och planerar framåt.

Det finns utöver aktier även andra värdepapper som obligationer, optioner och aktieindexobligationer. Aktier och liknande är alltid en risk eftersom värdet kan gå ner och du förlorar pengar men det brukar även kunna innebära lite bättre avkastning om man satsar sina pengar rätt.

Hur man investerar sina pengar är inte helt uppenbart men det brukar rekommenderas att man sprider sina risker och om man sparar till pensionen och på lång sikt behöver man givetvis försöka hitta lite mer säkra kort och stabila långsiktiga investeringar som inne innebär för stora risker. Det är viktigare att spara med låg risk än att man eventuellt kan tjäna lite extra pengar.

Oavsett om man vill spara i aktier, fonder eller andra värdepapper kan man göra det antingen som vanligt eller genom att använda sig av ett Investeringssparkonto. Du kan göra ungefär samma affärer med eller utan ett sådant konto, det som skiljer är framför allt hur man sköter beskattning och redovisning av affärerna.

Investeringssparkonto (ISK)

Det som kallas för Investeringssparkonto är en ny sparform som kom i början av 2012. Det är ett konto som fungerar som bas för dina investeringar och du kan där köpa aktier, fonder och andra värdepapper. Grundtanken är att det ska bli enklare att hantera sina investeringar.

Skillnaden ligger huvudsakligen i hur man beskattar investeringarna. Genom att man tar bort kravet på att behöva deklarera sina köp och försäljningar varje gång och att man slipper tänka på beskattning varje gång man säljer något med vinst blir det klart smidigare att byta mellan olika aktier och fonder och att vara aktiv i sitt sparande.

Man slipper redovisa och skatta för varje enskild försäljning och istället gör man så att värdet på kapitalet på Investeringssparkontot beräknas varje kvartal (för att sedan få ut ett genomsnitt) och 25 procent av denna summa multipliceras med statslåneräntan från 30 november föregående år (just nu 0,90 %). Resultatet av den uträkningen redovisas som intäkt av kapital och beskattas med de vanliga 30 procenten.

Ditt sparande schablonbeskattas alltid, vare sig du går plus eller minus i ditt sparande. Du behöver alltså inte hålla på och fundera på att kvitta vinster och förluster mot varandra. Du kan inte kvitta inom ditt ISK men du kan dock kvitta ditt schablonbelopp mot andra kapitalförluster.

ISK är vanligen gratis och har inga avgifter i sig. Din bank har dock rätt att ta ut en avgift för detta om de vill, men förhoppningsvis ska du slippa det. Du får fortfarande som vanligt betala avgifter för courtage och andra avgifter för t ex fondförvaltning. ISK täcks av insättningsgarantin, vilket innebär att dina pengar är skyddade ifall något skulle hända.

Är ISK ett bra alternativ för pensionssparande?

Det är ett alternativ som passar bra för långsiktigt sparande. Det funkar som allra bäst när man inte vill göra så många uttag osv under året då det driver upp skatten. Bäst är om du kan sätta in pengar och låta dem vara ifred under en längre tid. Insättningar måste man givetvis göra med jämna mellanrum för att kunna öka på sitt pensionssparande, t ex varje månad.

Det fina med ISK är att det gör det så mycket enklare att hantera sina investeringar och att vara aktiv och byta mellan olika aktier och fonder etc. Du behöver inte krångla med deklaration och skatter utan detta sker på ett enkelt sätt. Ifall du vill spara till pensionen är det ett bra alternativ med ISK. Det är enkelt och normalt behöver du som sagt inte göra mycket med deklaration och liknande. Banken sammanställer själv dina siffror och skickar in dem till Skatteverket. Du får sedan siffrorna förtryckta när du ska deklarera.

Många sparekonomer har tidigare förespråkat ISK som ett bra alternativ, speciellt om man räknar med att ha en högre avkastning än vad statslåneräntan är. Det är som sagt huvudsakligen ganska lätt just nu (eftersom statslåneräntan är väldigt låg) men om man har tänkt sig att spara pengar i vanligt sparkonto är det kanske inte något superbra alternativ eftersom sparräntorna också är väldigt låga i dagsläget. För dig som vill spara i aktier och fonder kan det dock vara ett mycket intressant alternativ.

Att tänka på när det gäller ISK

Det man ska tänka på är att man vill ha en avkastning som är högre än kostnaden för kontot i sig. Det du betalar är statslåneräntan plus eventuella avgifter. Just nu är statslåneräntan mycket låg (0,90 %) så det är inte speciellt svårt att fixa en avkastning som är högre, men man kan inte räkna med att räntan kommer att ligga på samma låga nivå hela tiden. Den kommer troligen vara väldigt låg så länge reporäntan är låg men framöver kanske du kan räkna med kanske tre till fyra procent.

Den lilla risk som finns med ISK är att man alltid betalar schablonskatt, oavsett om man gått plus eller minus i sina investeringar. Ifall man t ex handlar med aktier och dessa går back så behöver man i vanliga inte skatta för detta eftersom det är en förlust men på ett Investeringssparkonto får man skatta varje år oavsett ifall sparpengarna har växt eller ej. Det är därför bäst lämpat för investeringar på längre sikt som är lite säkrare, då man i sådana fall oftast kan göra stabila vinster och slipper då tvingas skatta när man har förlorat pengar.

Du som sparar i räntor, t ex på ett sparkonto eller i räntefonder har troligen inte så mycket att hämta i ett Investeringssparkonto. Det är så låga räntor just nu att den vinsten blir väldigt liten. Statslåneräntan som 30 november förra året lågt på 0,90 % blir svår att slå med sparräntor som är väldigt låga och då tjänar man inte direkt något på att ha sina pengar på ett ISK.

Kapitalförsäkring istället?

Ett alternativ till ISK är kapitalförsäkringar, vilka har ungefär lika stor skatt men den beräknas på ett annat sätt. Dessa två alternativ är ganska lika varandra och ifall du har en kapitalförsäkring är det kanske inte så att du tjänar speciellt mycket på att byta.

Nackdelen med en kapitalförsäkring är att det rent faktiskt inte är du som äger aktierna (det är försäkringen som äger dem) så du kan t ex inte gå på bolagsstämmor osv.

Ifall du skulle vilja byta mellan en kapitalförsäkring och ISK så bör du göra detta vid årsskiftet för att undvika att bli dubbelt beskattad.

Glöm inte att oroa dig för pensionen

Det är inte alltid så lätt att oroa sig för pensionen då den är så avlägsen för många. Det är svårt att fundera på vad som kommer att hända om 10, 20, 30, 40 år när det är mycket nog att tänka på med ekonomi, utgifter, ansvar och viktiga beslut i nutiden. Pensionen är en sådan där grej som gärna hamnar i skymundan och glöms bort – vilket tyvärr är väldigt synd eftersom den är långt ifrån oviktig.

Pensionen kommer att avgöra hur du lever efter att du slutat arbeta. Ifall du går i pension när du är 65 och lever tills du är 85 så är det 20 år då du är beroende av inkomster från pensionen för att avgöra din levnadsstandard. Det är även de 20 åren som du har förtjänat att leva gott och slappa, göra roliga saker och njuta av att slippa arbeta. Då borde du ha vettigt med pengar att spendera på dig själv och din familj.

Samtidigt kommer det ständigt nyheter om att pensionärerna och pensionssparare får det sämre på ett eller annat sätt. T ex läste jag nyligen en artikel om att pensionärerna har tappat en hel del under de senaste åtta åren jämfört med någon som arbetar. Det beror t ex på att det har kommit jobbskatteavdrag som gynnar arbetande människor men som pensionärer inte har någon nytta av. Dessutom har den så kallade bromsen gått in och sänkt pensionerna vid hela tre tillfällen.

Inkomstpensionerna har nu också fått sina prognoser nedskrivna för 2014 och 2016. Detta är givetvis också något som påverkar pensionssparandet och det är faktiskt så att pensionsåldern förra året beräknades vara i snitt 64,6 år, vilket är den högsta åldern sedan början av 80-talet. Inkomstpensionen kan du kolla närmare på hos Pensionsmyndigheten ifall du känner behov av att se hur det ligger till med dina pensionspengar.

Lite mer fokus på tjänstepension

Tjänstepensionen är pengar som betalas in av din arbetsgivare och detta gäller oftast ifall arbetsgivaren har ett kollektivavtal med facket. Den kallas även för avtalspension. Är du medlem i facket har du med största säkerhet tjänstepension.

Många arbetsgivare betalar ut tjänstepension även om det inte finns något kollektivavtal men då är det frivilligt och det finns inget krav eller avtal som säger att de måste eller hur mycket som ska betalas. Det är då helt enkelt upp till dig att se till att du får pensionspengarna och att det blir en vettig slant. Ifall denne frivilligt betalar in pengar så får du givetvis vara nöjd över det men du kan även försöka påverka tjänstepensionen. Då får du helt enkelt ta upp detta med arbetsgivaren. Det bästa läget att göra det är vanligen när du löneförhandlar.

Premiebestämd och avgiftsbestämd pension

Tjänstepensionen kan betalas ut antingen i form av premiebestämd / avgiftsbestämd pension eller förmånsbestämd pension. Premiebestämd pension betalas in i form av en premie eller avgift av arbetsgivaren och dessa pengar kan sedan investeras. Den här formen av pension innebär också att du har möjlighet att vara med och påverka hur din tjänstepension ska investeras.

Förmånsbestämd pension innebär istället att du får ett visst belopp, t ex en procent av din lön, vilken går till din tjänstepension. Med denna typ av pension kan du däremot inte bestämma själv hur pengarna ska placeras. Det är dock absolut vanligast med premiebestämd pension ifall du är lite yngre då tjänstepensionsavtal för personer födda före 1972 oftast kör på denna variant.

Ta chansen att påverka din tjänstepension aktivt

Eftersom du har chansen att påverka var och hur dina pensionspengar ska investeras kan du ju faktiskt göra något för att bättra på dina chanser till en bra pension. Du kan se över utbudet av fonder och bestämma vad du tror kommer ge bäst avkastning och du kan även hålla ett öga på utvecklingen och kanske ändra dina val när du känner att det är dags att ändra inriktning på sparandet.

De flesta gör inga aktiva val och det gör att du riskerar att missa möjligheter att spara ihop mer pengar. Ifall du har lite koll på fonder och liknande kan det vara en mycket bra idé att jobba aktivt med sina pensionspengar då de ju faktiskt är lika viktiga som alla övriga sparpengar och investeringar man har. Den tid du investerar i detta nu ger dig förhoppningsvis ett bättre liv när du blir gammal.

Det finns lite olika tjänstepensioner beroende på din ålder och var du är anställd. Som privatanställd tjänsteman heter din tjänstepension troligen ITP 1 eller ITPK, om du är statligt anställd är det PA03 osv. Det är lite olika regler för hur mycket pengar som avsätts och vad du kan göra med dem men i regel går en del till en försäkring du inte kan påverka och den andra delen kan du välja hur den ska förvaltas.

Välj ett pensionsbolag som du gillar

När du ska placera dina pengar kan du välja ett pensionsbolag som du tycker har ett bra utbud och som har bra och framgångsrika fonder. Det finns lite olika alternativ och ett sådant är t ex SPP, som ingår i en riktigt stor koncern som sysslar med sparande och försäkringslösningar. Där kan du spara i olika former så som fonder, investeringssparkonto eller kapitalförsäkring men även fonder för din tjänstepension eller premiepension.

Du kan själv se över deras utbud av fonder – som sägs vara noga utvalda – och på egen hand välja hur ditt sparande ska se ut. Eller om du känner att du inte vill ta för mycket av ansvaret själv kan du också välja den enkla lösningen i form av deras ingångslösning där du får en färdig portfölj som passar dig.

Det fina är då att valet av fonder anpassas till dig. Ifall du t ex har långt kvar till pensionen är målet först att öka på dina pensionspengar så gott det går genom att satsa i aktiefonder med lite högre risk och sedan går man efter hand mot tryggare investeringar när pensionen närmar sig. Du kan dock själv vara aktiv och bestämma hur pengarna ska investeras ifall du inte vill använda deras färdiga lösning.

Ifall du känner att du vill ha lite bättre koll på din pension och inte bara låta det bli som det blir kan du göra aktiva val av fondbolag som du tror gör jobbet bra och sedan även aktiva val av de fonder där dina pengar investeras. På så vis har du möjlighet att optimera hur mycket du får ut vid pensionen istället för att lämna det åt slumpen. Ifall du dock inte vill vara riktigt så aktiv kan du som sagt låta SPP göra det svåraste jobbet åt dig. I vilket fall finns det pengar att tjäna på att oroa sig lite för pensionen, även om det är många år kvar tills dess.