Jag ser över mitt långsiktiga sparande

Eftersom det är nytt år och nya tag har jag börjat se över min ekonomi, t ex genom att göra en budget och se över lite kostnader osv. Detta har jag berättat om i tidigare inlägg här i bloggen. En sak jag bestämde mig för i samband med detta var att jag skulle bli bättre på att lägga undan pengar på långsiktigt sparande och på att förvalta mitt långsiktiga sparande så att det blir en vettig avkastning på pengarna.

Jag vill börja med att säga att jag inte har några jättestora inkomster och därför i dagsläget inte heller kan lägga undan så mycket på långsiktigt sparande varje månad. Just nu har jag satt i min budget att jag vill lägga undan 1000 kr varje månad som ska investeras långsiktigt, 1000 kr som ska sparas lite mer kortsiktigt (till sådant jag vill köpa eller göra under året t ex) och 500 kr till buffertsparande.

Min tanke här är att jag egentligen vill lägga undan så mycket jag kan på långsiktigt sparande, men eftersom min inkomst inte är så hög nu och jag betalar en större del av min och min sambos gemensamma kostnader så blir det inte några större summor över. Det viktiga är dock egentligen inte exakt hur mycket man sparar utan ATT man sparar något i alla fall.

Jag har t ex pratat ganska mycket om sparande rent allmänt med min sambo, som är student, och hon bestämde sig plötsligt för att börja lägga undan 250 kr i månaden. Det är ju inga stora summor heller men det är åtminstone ett sparande och det gör skillnad i längden. Hon jobbar extra, vilket gör att hon kan få en extra slant utöver CSN, och det gör ganska mycket skillnad när det gäller sparpengar. Som student är det ju annars svårt att få pengar över till sådant.

Bestäm hur mycket du ska lägga undan

Steg 1 är att bestämma hur mycket man vill lägga på långsiktigt sparande. Det kortsiktiga sparandet är enligt mig inte lika viktigt. Det är huvudsakligen sparande till sådant man vill göra för skojs skull eller saker man vill köpa. Ifall det är något väldigt viktigt man sparar till så är det givetvis klart viktigare – t ex om man vill köpa en ny tvättmaskin eller annan pryl som man verkligen behöver. Ifall man bara sparar till nöjen är det dock sekundärt och då tycker jag att man i första hand bör se till att ha ett hyfsat långsiktigt sparande och så får man se lite vad som blir över.

För att avgöra hur mycket man kan lägga på långsiktigt sparande måste man börja med att göra en ordentligt budget, vilket jag pratat om i ett annat inlägg. Då får man fram hur mycket pengar man har att röra sig med. Det man vill lägga undan pengar till i första hand är buffertsparande och sen långsiktigt sparande och sedan kortsiktigt sparande till viktiga prylar och sist kortsiktigt sparande till nöjen och sådant man inte egentligen behöver.

Hur ska du investera dina pengar långsiktigt?

Nästa steg när man vet lite hur mycket man vill spara är att bestämma hur man ska spara dem. Mitt val har fallit på ett investeringssparkonto (ISK) och på lite olika aktiefonder. Jag tänker inte säga att detta är det enda sättet och det jag skriver framöver kommer bara vara enligt hur jag själv tänker, så det finns inga garantier att det är bästa sättet eller att ni kommer att bli rika på att göra likadant. Detta är endast mina personliga tankar och hur jag valt att lägga upp det just nu.

Investeringssparkonto rätt väg att gå

Jag har skrivit tidigare om investeringssparkontot också. Det är en slags plattform för investeringar i vilket man kan köpa och äga t ex aktier, fonder och andra värdepapper. Skillnaden från att ha pengarna på ett vanligt fondkonto är att du i vanliga fall får skatta 30 procent av vinsten på dina investeringar men med ett ISK betalar du varje år ett schablonbelopp i skatt. Du betalar detta belopp varje sig du tjänat pengar eller ej. Principen är samma som i en kapitalförsäkring.

Schablonskatten baseras på föregående års statslåneränta. Denna ränta påverkas i sin tur av reporäntan vilket gör att den just nu är väldigt låg. Detta innebär också att ISK får en väldigt låg skatt i år och troligen ännu lägre nästa år (och sen några år framöver?). Det är alltså klart bättre att betala denna skatt än den vanliga skatten på 30 procent på vinsten. Detta är ett av skälen till att investeringssparkontot lockade mig. Det andra skälet är att man inte behöver deklarera vinster och förluster varje gång man säljer aktier eller fonder.

Att välja fonder på längre sikt

Fonder är givetvis inte enda vägen att gå för sitt långsiktiga sparande men det är ett bra alternativ och man kan så ett ganska stabilt och hyfsat säkert sparande på detta vis. Det man måste tänka på är att man ska investera sina pengar på minst några år framåt, kanske till och med 10 år eller 20 år. Det långsiktiga sparande ska vara långsiktigt och du får inte hetsa upp dig utan låta dina fonder göra jobbet över lite längre tid.

Att välja fonder är inte helt lätt många gånger. Vilka fonder är bra, vilka har hög risk och låg risk, vilka kan man köpa och sen låta vara ifred i många år utan att egentligen behöva oroa sig? Jag är långt ifrån proffs på sparande och fonder så jag försöker snappa upp tips från dem som kan bättre. Jag följer t ex Avanzas sparekonom Claes Hemberg och låter hans tips guida mig.

Något som jag har insett är dock att man inte ska betala en massa onödiga avgifter för sina fonder. De flesta betalar troligen alldeles för höga avgifter i förhållande till vad de får. T ex hörde jag nyligen att svensken i genomsnitt betalar 1,6 procent i avgift för sina fonder. Detta var troligen sant för mig också då jag hade några olika fonder sedan tidigare som bara legat kvar exakt som de är och där var avgiften på några så höga som 1,75 %.

Det finns idag flera bra fonder med riktigt bra avkastning som bara kostar 0,2 – 0,5 % i avgift, vilket är ganska mycket bättre än 1,6 %. Mitt tips är att titta på fonder som har en låg avgift och välja sådana om möjligt. De dyra fonderna är ofta de som ska vara aktivt förvaltade och då ska man även förvänta sig en högre avkastning än från så kallade indexfonder, som brukar vara billigare. Indexfonderna har ingen aktiv förvaltning utan är tänkta att mer följa index för en viss aktiemarknad / börs och det brukar generellt ge bra avkastning bara det.

Mina fondval – gör vad du vill med informationen

Jag säger återigen att jag egentligen nu inte tipsar er om att köpa samma fonder som jag har valt, utan det är helt ert eget val. Gör lite research och välj fonder som ni tror på. Mina fonder har jag huvudsakligen valt utifrån tips från Claes Hemberg (som sagt sparekonom på Avanza) och hans blogg (speciellt ett inlägg om enkla fondportföljen).

Jag har valt att lägga ca 50 % av mitt långsiktiga sparande i DNB Global Indeks, en global aktiefond som investerar i aktier från hela världen. Jag har sedan ca 20 % i SPP Aktiefond Sverige vilken investerar i huvudsakligen svenska aktier och som försöker följa utvecklingen på den svenska aktiemarknaden. Även 20 % i SPP Aktiefond USA som gör i princip samma sak med den amerikanska aktiemarknaden. Slutligen även 10 % i Swedbank Robur Indexfond Asien som försöker följa index på den asiatiska marknaden (exklusive Japan).

Skälen till mina val är att jag i grunden vill ha en stabil och ganska säker utveckling utan allt för mycket risk. En global aktiefond förlitar sig inte på någon specifik aktiemarknad utan hela världens marknad, så den känns ganska säker. Det var även Claes Hembergs stora tips där han tycker man kan investera 60 % eller mer och låta pengarna ligga i 3 – 99 år (även om 99 år känns osannolikt). En Sverigefond känns bra då jag tror på den svenska aktiemarknaden rent allmänt och SPP:s fond har gått bra och är dessutom väldigt billig.

Efter det har jag satsat på ett par fonder som ”folket” föreslår. Detta är de läsare som berättade hur de själva valt att investera sina pengar när Hemberg frågade dem. De hade valt SPP Aktiefond USA som en ganska stabil fond, vilken jobbar mot principen att USA:s aktiemarknad i längden kommer vara väldigt bra. Den sista fonden är ett val jag gjorde för att jag tror på Asien just nu och t ex går Indien väldigt bra. Jag är lite för feg för att satsa direkt på en Indienfond, även om dessa säkert är bra alternativ, så jag kör lite safe med en mer allmän fond. Detta också på rekommendation från ”folket”.

Billiga fonder i fokus

Något som var väldigt viktigt när jag valde fonder var att de var billiga. Det ska givetvis inte vara så att man väljer billiga fonder som är dåliga bara för att de är billiga, men det finns många fonder som både bra och billiga. Man kan titta på vilket betyg fonden har fått från t ex Morningstar (och då ska den gärna ha 4 eller 5 stjärnor) och sen kan man själv se utvecklingen de senaste åren.

Det finns även något som heter Normanbelopp nu för tiden som är ett belopp där kostnaden för förvaltningen beräknas för ett månadssparande på 1 000 kr under 10 år. Detta står sedan i förhållande till hur bra fonden har gått. Själva uträkningen är lite lurig men poängen är att ju lägre beloppet är, ju bättre är det normalt. Det kan vara bra för att jämföra liknande fonder.

Alla fonder som jag valde var billiga – de kostade bara 0,2 % i förvaltningsavgift utom DNB Global som gick på 0,3 %. Detta är långt under snittet på 1,6 %, som jag tycker låter hemskt illa just nu. Speciellt med tanke på att även jag låg på de nivåerna tills för någon vecka sedan. Nu har jag dock börjat mitt nya sparande på ett konto med väldigt låg skatt (för närvarande) och med väldigt låg avgift på mina fonder. Detta kommer troligen att spara mig en hel del pengar över tid.

Nu ska sägas att jag har sålt några av mina gamla fonder och flyttat till mitt ISK, men jag har inte sålt alla. Jag har fortfarande kvar några på mitt gamla fondkonto och de kommer jag nog sälja senare under året. Ett tips som många sparekonomer ger är att man ska dela upp sina köp av t ex fonder under året för då riskerar man inte att köpa allt till ett dyrt pris och att fonderna sedan går ner. Sprider man ut det får man lite bra tider och lite dåliga tider och totalt brukar man tjäna på det jämfört med om man köper allt samtidigt. Det går nämligen inte att förutspå börsen, ens om man tror sig vara duktig på det.

Håll ut och kör på

Långsiktigt sparande är just långsiktigt. I år har jag fått lite av en nytändning när det gäller sparande och att få ordning på mina pengar och därför har jag nu blivit duktig och fixat ett ISK och köpt en del fonder osv. Jag går in nästan varje dag för att se vad som händer på mitt ISK – för att se om mina köp gått igenom men även för att kolla om fonderna har gått upp. Att sitta och kolla på hur fonderna går från dag till dag är dock ganska meningslöst då jag ändå inte ska ta ut pengarna de närmaste åren.

Man får inte hänga upp sig på för kort sikt, för då blir det mest jobbigt. Dessa pengar sparar man för framtiden – för pensionen, barnen, för att köpa hus om 5 år eller vad det nu kan vara. Det är inga pengar man ska tänka på mycket mer än att man ska ta hand om dem på bästa sätt. Väljer man att vara mer aktiv måste man givetvis se över sina fonder oftare och köpa och sälja beroende på vad man tror men annars kan man nöja sig med att göra en avstämning en gång i kvartalet och då se om man tror sig behöva ändra på några innehav.

Om man går in och ser att fonderna har gått ner en del så ska man inte bli nervös för detta heller. Man ska definitivt inte sälja. Man ska snarare då köpa mer istället, för de kommer med största sannolikhet gå upp igen om ett tag. Var inte orolig över kortsiktiga svängningar i börsen utan håll ut och fortsätt med insättningarna. På längre sikt kommer du få en bra avkastning om du har valt vettiga fonder.

Sedan ska man ju också fortsätta sätta in pengar på sitt ISK för att hålla igång sparandet. Just nu är det som sagt 1000 kr i månaden som ska sättas av till detta. Det går en automatisk överföring varje månad och för de pengarna köper jag bara mer andelar i de fonder jag nämnt ovan. Min fördelning kommer troligen även fortsatt vara ca 50 – 60 % i DNB Global och sen 15-20 % i SPP Aktiefond USA, 20 % SPP Aktiefond Sverige och 10 % Swedbank Robur Indexfond Asien.

Not. – Jag har inte blivit sponsrad av Avanza eller något sådant utan jag tycker bara att Claes Hemberg är bra, insatt och ligger på en bra nivå. Det känns som att han har bra tips för lite enklare sparare som mig, som inte vill vara speciellt aktiv och hålla på och byta fonder ofta. Jag bara berättar hur jag har gjort mina egna val, sen kan ni välja att göra era val på andra grunder eller ta en titt ni också.

Nya pensionen – en titt på investeringsformer och ISK

Det händer en hel del saker när det gäller pensionssparande som det är viktigt att ha koll på. Detta gäller speciellt för dig som pensionssparar privat. Reglerna ändras nämligen så att du endast kan dra av 1 800 kr per år istället för 12 000 kr per år som det varit tidigare. De pengar som man sparar utöver dessa pengar blir dubbelbeskattade då man även skattar för dem när man tar ut dem.

Det är alltså inte längre något alternativ att köra på enligt gamla modellen, för man vill ju inte gärna beskattas två gånger för pengar som man sparar för framtiden. Istället för att spara pengar i den privata pensionsförsäkringen och IPS (individuellt pensionssparande) kan du titta på andra alternativ som blir mer lönsamma.

Investeringsformer att välja på

Du kan spara i klassiska former så som sparkonto, fonder eller aktier. Dessa alternativ är alltid gångbara. I dagsläget är det väldigt låg reporänta (nollränta) och därför är det inte lika aktuellt att spara pengarna på ett vanligt sparkonto. Där får man tyvärr riktigt låg avkastning. Aktier och fonder är dock aldrig fel om man bara sätter sig in lite i vad som kan gå bra och planerar framåt.

Det finns utöver aktier även andra värdepapper som obligationer, optioner och aktieindexobligationer. Aktier och liknande är alltid en risk eftersom värdet kan gå ner och du förlorar pengar men det brukar även kunna innebära lite bättre avkastning om man satsar sina pengar rätt.

Hur man investerar sina pengar är inte helt uppenbart men det brukar rekommenderas att man sprider sina risker och om man sparar till pensionen och på lång sikt behöver man givetvis försöka hitta lite mer säkra kort och stabila långsiktiga investeringar som inne innebär för stora risker. Det är viktigare att spara med låg risk än att man eventuellt kan tjäna lite extra pengar.

Oavsett om man vill spara i aktier, fonder eller andra värdepapper kan man göra det antingen som vanligt eller genom att använda sig av ett Investeringssparkonto. Du kan göra ungefär samma affärer med eller utan ett sådant konto, det som skiljer är framför allt hur man sköter beskattning och redovisning av affärerna.

Investeringssparkonto (ISK)

Det som kallas för Investeringssparkonto är en ny sparform som kom i början av 2012. Det är ett konto som fungerar som bas för dina investeringar och du kan där köpa aktier, fonder och andra värdepapper. Grundtanken är att det ska bli enklare att hantera sina investeringar.

Skillnaden ligger huvudsakligen i hur man beskattar investeringarna. Genom att man tar bort kravet på att behöva deklarera sina köp och försäljningar varje gång och att man slipper tänka på beskattning varje gång man säljer något med vinst blir det klart smidigare att byta mellan olika aktier och fonder och att vara aktiv i sitt sparande.

Man slipper redovisa och skatta för varje enskild försäljning och istället gör man så att värdet på kapitalet på Investeringssparkontot beräknas varje kvartal (för att sedan få ut ett genomsnitt) och 25 procent av denna summa multipliceras med statslåneräntan från 30 november föregående år (just nu 0,90 %). Resultatet av den uträkningen redovisas som intäkt av kapital och beskattas med de vanliga 30 procenten.

Ditt sparande schablonbeskattas alltid, vare sig du går plus eller minus i ditt sparande. Du behöver alltså inte hålla på och fundera på att kvitta vinster och förluster mot varandra. Du kan inte kvitta inom ditt ISK men du kan dock kvitta ditt schablonbelopp mot andra kapitalförluster.

ISK är vanligen gratis och har inga avgifter i sig. Din bank har dock rätt att ta ut en avgift för detta om de vill, men förhoppningsvis ska du slippa det. Du får fortfarande som vanligt betala avgifter för courtage och andra avgifter för t ex fondförvaltning. ISK täcks av insättningsgarantin, vilket innebär att dina pengar är skyddade ifall något skulle hända.

Är ISK ett bra alternativ för pensionssparande?

Det är ett alternativ som passar bra för långsiktigt sparande. Det funkar som allra bäst när man inte vill göra så många uttag osv under året då det driver upp skatten. Bäst är om du kan sätta in pengar och låta dem vara ifred under en längre tid. Insättningar måste man givetvis göra med jämna mellanrum för att kunna öka på sitt pensionssparande, t ex varje månad.

Det fina med ISK är att det gör det så mycket enklare att hantera sina investeringar och att vara aktiv och byta mellan olika aktier och fonder etc. Du behöver inte krångla med deklaration och skatter utan detta sker på ett enkelt sätt. Ifall du vill spara till pensionen är det ett bra alternativ med ISK. Det är enkelt och normalt behöver du som sagt inte göra mycket med deklaration och liknande. Banken sammanställer själv dina siffror och skickar in dem till Skatteverket. Du får sedan siffrorna förtryckta när du ska deklarera.

Många sparekonomer har tidigare förespråkat ISK som ett bra alternativ, speciellt om man räknar med att ha en högre avkastning än vad statslåneräntan är. Det är som sagt huvudsakligen ganska lätt just nu (eftersom statslåneräntan är väldigt låg) men om man har tänkt sig att spara pengar i vanligt sparkonto är det kanske inte något superbra alternativ eftersom sparräntorna också är väldigt låga i dagsläget. För dig som vill spara i aktier och fonder kan det dock vara ett mycket intressant alternativ.

Att tänka på när det gäller ISK

Det man ska tänka på är att man vill ha en avkastning som är högre än kostnaden för kontot i sig. Det du betalar är statslåneräntan plus eventuella avgifter. Just nu är statslåneräntan mycket låg (0,90 %) så det är inte speciellt svårt att fixa en avkastning som är högre, men man kan inte räkna med att räntan kommer att ligga på samma låga nivå hela tiden. Den kommer troligen vara väldigt låg så länge reporäntan är låg men framöver kanske du kan räkna med kanske tre till fyra procent.

Den lilla risk som finns med ISK är att man alltid betalar schablonskatt, oavsett om man gått plus eller minus i sina investeringar. Ifall man t ex handlar med aktier och dessa går back så behöver man i vanliga inte skatta för detta eftersom det är en förlust men på ett Investeringssparkonto får man skatta varje år oavsett ifall sparpengarna har växt eller ej. Det är därför bäst lämpat för investeringar på längre sikt som är lite säkrare, då man i sådana fall oftast kan göra stabila vinster och slipper då tvingas skatta när man har förlorat pengar.

Du som sparar i räntor, t ex på ett sparkonto eller i räntefonder har troligen inte så mycket att hämta i ett Investeringssparkonto. Det är så låga räntor just nu att den vinsten blir väldigt liten. Statslåneräntan som 30 november förra året lågt på 0,90 % blir svår att slå med sparräntor som är väldigt låga och då tjänar man inte direkt något på att ha sina pengar på ett ISK.

Kapitalförsäkring istället?

Ett alternativ till ISK är kapitalförsäkringar, vilka har ungefär lika stor skatt men den beräknas på ett annat sätt. Dessa två alternativ är ganska lika varandra och ifall du har en kapitalförsäkring är det kanske inte så att du tjänar speciellt mycket på att byta.

Nackdelen med en kapitalförsäkring är att det rent faktiskt inte är du som äger aktierna (det är försäkringen som äger dem) så du kan t ex inte gå på bolagsstämmor osv.

Ifall du skulle vilja byta mellan en kapitalförsäkring och ISK så bör du göra detta vid årsskiftet för att undvika att bli dubbelt beskattad.