Slanga aldrig diesel i Strängnäs

Då var det dags, några killar tröttnade på samhällets otillräcklighet och band fast dieseltjuvens minibuss i en snöplog varpå de gav sig ut på en liten åktur, alltihop filmades. Nyhetsmorgons morgonpanel (ca 4 min in i klippet) hade tydligen inte vaknat riktigt och deras kommentarer skvallrar om en hel del okunskap gällande snöröjning och rasism. Men visst de kan ju inte sitta i TV och försvara en sån här handling som förövrigt inte heller är helt laglig. Det hade ändå varit intressant att veta om de resonerat annorlunda om de själva hade blivit bestulna och hotade gång på gång.

Oavsett vad man tycker om det som inträffat så är det onödigt att blanda in dumheter som rasism och främlingsfientlighet i debatten eftersom det handlar om något helt annat. Som jag skrivit tidigare i artikeln brottsinvasion och kriminalitet på landsbygden så tycker jag att människor ska ta sitt ansvar och hålla sig till lag och ordning oavsett tillhörighet och att man måste våga ta i ämnen och säga sanningen när något är fel oavsett om man kanske trampar någon på tårna en aning.

Plötsligt är det så synd om dieseltjuven men visst kan man fundera på hur mycket elände han ställt till med i trakten innan han råkar ut för den här behandlingen och varför han springer lös om det är bevisat att han är en tjuv?

Jag säger inte att det är bra att ta lagen i egna händer men om man bor i de områden där tjuvarna härjar har man nog betydligt lättare att förstå varför sånt här händer och det spelar ingen roll om dieseltjuvarna kommer från Lettland eller Sverige. Att folk inte får ha sina ägodelar i fred på grund av dessa ligor som härjar nästintill fritt är problemet. Hot och våld blir också vanligare och folk känner sig inte trygga vilket inte är svårt att förstå. Kanske är det dags att lyssna på folk, ta problemen på allvar istället och skärpa till lagarna lite så att oärligt folk lär sig vad som är skillnaden på mitt och ditt?


Ett tobaksfritt Norge bra för Sverige?

Nyheten om att en norsk expertgrupp som är tillsatt av Helsedirektoratet vill att Norge ska vara tobaksfritt före 2040 väckte kanske inte så stor uppmärksamhet i Sverige, men i Norge är frågan betydligt hetare och diskussionerna handlar om ifall norskarna borde kunna ta ansvar för sin egen hälsa utan lagar som styr men också om att det inte spelar någon roll eftersom de handlar cigaretterna i Sverige ändå.

Planen innefattar ett antal steg i form av höjda åldersgränser för inköp av tobaksvaror och om förslaget blir verklighet så innebär det ett helt rök och snusfritt Norge 2040.

Något som är ganska förvånande är expertgruppens synsätt på snus, snus behöver ingen ny åldersgräns för det ska ut. De är alltså väldigt måna om att snuset ska ut ur landet så fort som möjligt samtidigt som människor ska kunna fortsätta röka i 27 år till, inte särskilt smart och med de fakta som finns så är snus betydligt mindre skadligt än cigaretter.

Idag röker ungefär 16 % av norskarna och 9 % snusar enligt norska Helsedirektoratet (en norsk myndighet under Hälso och omsorgsdepartemetet) och det är till viss del det här gänget på ca 6-700 000 personer som vi har att tacka för den svenska gränshandeln.

Norskarna handlar för runt 25 miljarder kronor i Sverige varje år och naturligtvis skapar det mängder av arbetstillfällen här, främst på mindre orter är beroendet av gränshandeln som störst och orter som Årjäng och Charlottenberg i Värmland är två bra exempel på platser som har blommat ut helt och hållet tack vare gränshandeln. Att bo granne med Norge.

Norskarna handlar förstås inte bara tobak utan shoppingen består även av alkohol, kött, godis och med så här mycket människor i rörelse så sprider sig naturligtvis de positiva effekterna av handeln till alla tänkbara tjänster och företag, skulle man göra en undersökning för att se hur många arbetstillfällen som faktiskt är beroende av gränshandeln så skulle nog resultatet bli ganska förvånande.

Även debatten om köttskatt som blossade upp i Sverige fick uppmärksamhet i Norge eftersom att billigt kött hör till de mest eftertraktade varorna för norskarna. Köttet som försvinner till Norge är inte med i jordbruksverkets statistik över hur mycket kött svenskarna konsumerar och när norskarna gör 9,5 miljoner resor till Sverige varje år för att shoppa loss och eftersom de får ta med sig 10 kilo per person så pratar vi förstås om stora volymer och då är inte det som smugglas med heller, vilket lär vara en hel del.

Även om varken förbud mot tobaksförsäljning eller köttskatt är verklighet idag så verkar det som att det kan hända saker som ändrar spelreglerna på sikt, ett förbud att sälja tobak i de norska butikerna skulle förmodligen betyda att gränshandeln ökar kraftigt om inte Norska tullen får större resurser vill säga. Som det ser ut idag så är Tullens verksamhet inriktad på betydligt grövre förseelser än att ta med några kilo kött eller en limpa cigaretter för mycket, vilket är bra för det finns som sagt viktigare saker att lägga resurserna på som narkotika och annan skit som flödar över gränserna.

Norskarna är kända för att vara väldigt rika men det gäller långt ifrån alla, i ett dyrt land är det extra tufft att leva för de som inte tjänar så bra eller av någon anledning hamnar utanför systemet och kanske finns det många norskar som är lika beroende av Sverige som Sveriges gränskommuner är av Norge.

Hur som helst så verkar det som att hälsovågen sprider sig sakta men säkert över världen och nya lagar och förbud formas för att tvinga folk att sluta använda tobak. Den största drivkraften hos beslutsfattarna är förstås samhällets kostnader för de rökande människorna och även om allt som är påtvingat har en tendens att mottas med arga reaktioner hos folk så kommer nog framtiden att bli rökfri i allt fler länder.

Runt 700 000 människor dör av rökning varje år bara i EU, mer än hela Göteborgs befolkning och därtill lider flera miljoner människor av sjukdomar bara för att de röker.

Tobak är den främsta dödsorsaken som går att förebygga och de resurser och pengar som rökningen kostar samhället är enorma och skulle så klart komma till användning bättre på annat håll. Undra vad priset på ett cigarettpaket skulle vara om det skulle bära alla kostnader som det för med sig ut i samhället?

Om Norge får för sig att bli tobaksfritt så är frågan om de går med på att deras invånare hämtar tobaken i Sverige i stället, vi får skattepengarna och de får kostnaderna. Visserligen ungefär så det ser ut idag men jag tror det skulle svida mer om all tobak kom från Sverige. Men det är klart att vad som blir nästa steg för att minska rökningen i Sverige vet vi ju inte än, något lär väll hända tids nog.

Tycker du att det är rätt att beslutsfattare går in och bestämmer på det här sättet eller ska folk klara att ta ansvar för sin egen hälsa?

Brottsinvasion och kriminalitet på landsbygden

Kriminalitet på landsbygd stabilekonomi.se

Det är väldigt många svamp och bärplockare ute i skogarna så här års, några decimeter snö verkar inte vara något problem eller kanske söker de jobb mitt i natten på någon enslig grusväg i Värmland? Lycka till i så fall.

Glöm snack om främlingsfientlighet och annat för det finns inte hos mig, jag tycker bara att människor ska ta sitt ansvar och hålla sig till lag och ordning oavsett tillhörighet och att man måste våga ta i ämnen och säga sanningen när något är fel oavsett om man kanske trampar någon på tårna en aning.

Just nu är landsbygden i vissa delar av Sverige utsatt för en våg av stölder och  problemet bara växer, folk är uppgivna och det verkar inte finnas någon hjälp att få.

Det som händer är att ligor (som kallar sig för bärplockare om någon ifrågasätter verksamheten) livnär sig på att plocka ägodelar från hårt arbetande hederliga människor runt om i landsbygden och det har gått så långt att de nästan kan härja helt fritt. Det är oerhört tråkigt för de som verkligen försörjer sig på att plocka bär och de har fått ett oförtjänt dåligt ryckte på grund av dessa kriminella ligor.

I storstäderna finns det naturligtvis kriminalitet men den stora skillnaden är att där finns också poliser vilket det oftast inte gör på landsbygden.

Personligen så känner jag ett antal människor som vet hur dåligt man mår när ens tillhörigheter blivit stulna och någon har rotat runt i ens hem eller i en intilliggande byggnad. Tryggheten försvinner totalt och hemmet blir sig aldrig likt igen, de personliga såren tar mycket lång tid att läka. Det är inte ovanligt med hot av olika slag när det uppstår situationer där gärningsmännen ertappas och normalt sett så kommer tjuvarna undan ganska enkelt, ögonvittnen till trots.

Varför skriver jag om det här i en blogg som främst berör ämnen som ekonomi och miljö?

För att det berör privatekonomi i allra högsta grad. Folk på landsbygden är ofta beroende av sina ägodelar på ett helt annat sätt än vad de är i en stad, ofta är det mer eller mindre livsnödvändiga arbetsredskap som blir stulna och vi pratar om dyra redskap. Fyrhjulingar, motorsågar, röjsågar och diesel hör till de mest stöldbegärliga men det förekommer till och med att djur blir stulna. Försäkringar i all ära men hur smidigt brukar det vara att få ut prylarnas fulla värde helt utan åldersavdrag?

Svenskar, Norskar, Letter, Polacker, jag skiter i vilket men att det ska få gå till så här tycker jag är rent ut sagt förjävligt. Jag har jobbat med folk från många olika länder och kan konstatera att de flesta är väldigt bra hederliga människor. Men just att det finns rötägg i alla grupper är väl så sant och de rötägg som jag pratar om nu är inte här för att söka jobb eller titta på naturen, de är här för att de har hittat det perfekta stället att utföra stölder och förstöra folks egendom eftersom det är relativt riskfritt att bedriva kriminell verksamhet här.

Just att någon jävel ska komma och ta det som någon annan stackare har kämpat hårt i många år för att bygga upp eller kanske till och med lånat pengar för att få råd att köpa gör mig så förbannad.

Polisen gör förstås så gott de kan med de resurser de har och ett av problemen är just att de inte har tillräckliga resurser varken i form av personal, lagar eller tillräckliga straff när de väl lyckas sätta dit någon.

Enligt Brottsförebyggande rådet  polisanmäldes 22 200 bostadsinbrott 2011 och endast 4 procent klarades upp så att en person kunde bindas till brottet. Nu är det förstås inte  villainbrott som står för den största ökningen utan främst stölder från garage och uthus.

Mörkertalen är mycket höga vid den här typen av brott och när det rör sig om mindre stölder som diesel till traktorn så blir oftast ingen anmälan gjord, förmodligen beror det på att folk är fullt medvetna om att inget kommer hända eftersom det är så vanligt att anmälningarna läggs ner i brist på bevis och därför är det inte lönt att anmäla.

Men här vill jag lägga till något extra viktigt, anmäl alltid! För att få upp ögonen på beslutsfattare och myndigheter så måste först problemen göras synliga och fler anmälningar borde innebära att problemen uppmärksammas, även om det säkert tar tid innan något händer.

Se till att ring in till polisen så fort du ser något misstänkt, de har ofta bättre koll än vad vi tror, ett bilnummer och att få veta var den aktuella bilen är just nu ett kan vara den avgörande pusselbiten som polisen behöver för att lyckas.

Ligorna rekognoserar oftast först för att senare komma tillbaka och plocka det som de vill ha. Det har blivit allt vanligare att inbrotten och stölderna sker mitt på dagen, eftersom de flesta människor måste jobba på dagen så kan tjuvarna arbeta ostört.

Visst är det bra med lås och rejäla dörrar men det hindrar inte tjuvarna som tar sig igenom det mesta, men rejäla strålkastare som tänds när någon kommer i närheten och larm är effektiva. Grannsamverkan och vakande ögon är andra motmedel och återigen se till att rapportera in misstänkta fordon och människor som inte brukar vistas i området.

Ett samhälle med misstänksamhet och människor som tror det värsta så fort det dyker upp någon främling vill jag inte ha, men tyvärr behövs en del försiktighetsåtgärder på landsbygden numera för det här har gått för långt.

Konkurrens mot småsamhällen.

Det finns många små samhällen i Sverige som brottas med problem av olika slag, det kan vara dålig ekonomi, arbetslöshet och en minskande befolkning något som småföretagarna på orten oftast känner av först.

Bilden är från Årjängs centrum som trots gränshandel och en blomstrande kommun tappar mer och mer av sin forna glans, mycket till följd av stora köpcentrum närmare Norska gränsen som visserligen kommunen får nytta av men handeln i centrum tappar mark.

Konkurrens från andra betydligt större orter och från större företag blir mer och mer vanligt och folk åker ofta långt för att handla byggvaror, barnkläder, vitvaror eller elektronik fast det finns bra alternativ på den egna orten.

Anledningen är säkert inte alltid missunnsamhet och ren vrånghet utan en del av förklaringen finns nog i våra postlådor som fylls med reklam, storföretagen verkar inte ha någon gräns för hur mycket pengar de kan lägga på reklam och tyvärr är inte reklamhögarna något vidare för miljön.

Ett annat hot är naturligtvis näthandeln som tar större och större marknadsandelar varje år, jag skulle tro att andelarna främst tas från glesbygd och småsamhällen. Man får ofta varorna levererade direkt hem och till ett väldigt förmånligt pris.

Samhället där du bor och jobbar är alltså direkt utsatt för värsta tänkbara konkurrens och det tråkiga är att oavsett var du jobbar eller vilken befattning du har så kan du påverkas till sist.

När folk letar igenom halva Sverige efter bästa pris i stället för att först kolla på sin egen ort straffar det sig i längden när de drivande människor som ser till att det finns handel och arbete på din ort tvingas lägga ner sina verksamheter.

De som har viljan och energin att driva företag på en mindre ort betyder väldigt mycket mer för orten än vad många tror och ett samhälle utan dessa människor tappar snabbt  sitt värde.

Med dagens konsumtionshysteri är det väldigt populärt att låna upp mesta möjliga på huset, för en allmän uppfattning verkar vara att huspriserna bara kan stiga så den totalt dåraktiga låneverksamheten kan fortsätta så länge pengarna går till att höja värdet på egendomen. Folk renoverar som aldrig förr och finansierar det hela med att värdera om sina hus allt efter som för att på så vis frigöra utrymme att låna ännu mer.

Säg att alla som renoverar sina hus köper byggvaror på andra orter och alla som köper vitvaror, kläder osv köper detta på nätet, hur mycket värde ökning blir det då egentligen på de ny renoverade husen när orten får ett tomt centrum utan affärer med följden att det försvinner arbetstillfällen och arbetslösheten stiger. Mindre skattepengar strömmar in i kommunkassan, vård och skola börjar försämras vilket leder till ännu högre arbetslöshet och den negativa spiralen är igång.

Orten tappar sin glans och blir mindre attraktiv för större företag att etablera sig på och i kombination med att någon större industri tar beslutet att flytta produktionen till ett annat land blir utfallet katastrofalt.

Scenariot är inte på långa vägar unikt och förloppet kan gå fort, många småställen har fått känna på den här verkligheten och i dessa samhällen går det att hitta hus väldigt billigt om du är sugen på att flytta till en håla utan jobb och med en till synes ganska dyster framtid.

Självklart är inte köpbeteendet hos invånarna hela skulden till att små samhällen tappar mark och att orter blir mindre attraktiva men jag är vill gärna uppmärksamma hur konsumenternas köpbeteende och den ökande konkurrensen kan påverka ett litet samhälle.

Naturligtvis kan det ibland vara nödvändigt att handla på andra orter och på nätet, utbud och allt för stora prisskillnader kan vara avgörande. Företagen på små orter får se till att vara någorlunda konkurrenskraftiga med priser men i första hand se till att ge oslagbar service till kunden, vilket de ofta lyckas med.

Det kan löna sig att kolla in utbudet på hemmaplan först och kanske till och med att betala några kronor mer för en produkt eller tjänst om det skulle råka vara lite prisskillnad.

När stora industriföretag flyttar produktionen till lågkostnadsländer påminner faktiskt lite om när vi glömmer att gynna affärerna och hantverkarna på våran egen ort, fast då är det vi som flyttar jobben.