Bankernas bolånemarginaler upprör många

Även om bolåneräntorna just nu är låga så innebär inte det att bankerna lider. Deras marginaler på bolån är nämligen den högsta sedan 2002 när man först började mäta detta. De har stigit med hela 750 procent de senaste 10 åren och bankerna verkar ju givetvis nöjda med detta. Deras resultat är starka och vinsterna stora.

Många är negativt inställda till sättet bankerna agerar med sina bolån, t ex Villaägarnas riksförbund, som liknar bankerna vid karteller. Även media går på bankerna och deras marginaler på bolån med jämna mellanrum. Inte minst kan man se detta i en artikel på Expressen.se som med stora bokstäver förkunnar att bankcheferna lever lyxliv på din boränta.

I artikeln skriver de en hel del om boräntan, bankernas marginaler och vinster och att bolånen är bankernas stora kassako. Samtidigt domineras artikeln av stora rutor där de listar ett stort antal chefer i de fyra storbankerna och tar där upp deras löner, deras bostäder (som givetvis oftast är fina och dyra) och även hur mycket de får avsatt i pension från sin arbetsgivare banken.

Höga marginaler på bolån

Lägg fokus på rätt saker

Jag håller med om att det borde vara lite lägre räntor på bolån med tanke på hur låg reporäntan är och att bankerna borde kunna pressa sina marginaler en bit. Som konsument, kund och bostadsägare med bolån att betala på så vill man givetvis ha ett bra pris och man vill inte betala onödigt mycket för något.

Banken däremot är ett företag med målet att tjäna pengar. De vill givetvis tjäna så mycket som möjligt. Det som styr priset på en tjänst eller en vara (och ett lån är en typ av tjänst) är utbud och efterfrågan. Ju fler som vill ha något ju högre pris. Ju fler som erbjuder samma tjänst ju mer kan priset gå ner (inte alltid med som regel) tack vare konkurrens och prispress.

När det gäller bolån har det historiskt sett huvudsakligen funnits några få storbanker – Swedbank, Nordea, SEB och Handelsbanken. Dessa har haft den allra största delen av bolånekakan och håller fortfarande hårt i kunderna. Dock har flera uppstickare börjat ta mer plats så som SBAB, Länsförsäkringar och Danske Bank.

Ett av skälen till att bolånen har så pass stora marginaler och är dyrare än de kanske borde vara är att konkurrensen fortfarande inte är hård nog och att folk fortfarande väljer storbankerna för sina bolån i de flesta fall. Bankerna har givetvis ett visst ansvar på så vis att de bör ta ut rimliga priser men så länge ett företag har som grundmål att tjäna pengar så kommer de att ta ut ett så högt pris de kan som folk kan tänkas acceptera. Det är vi som tar lånen som måste göra en förändring för att bankerna ska ändra sig och sänka priserna.

Sparekonomen Claes Hemberg som tidigare jobbade hos Avanza är en av dem som inte gillar hur det ser ut med bankernas stora marginaler på bolånen. Han klagar dock inte på bankerna rakt av som många gör utan säger att det handlar just om att det svenska folket måste engagera sig mer i sina bolån och sin ekonomi och på så vis tvinga bankerna till bättre priser och lägre marginaler. Vi har alltså det stora ansvaret om något ska hända.

Fånigt att göra bankcheferna till någon slags bovar

Att skylla på bankerna och att glömma bort konsumenternas egna ansvar är lite dumt då det står helt klart att vi som köper saker och utnyttjar tjänster har den stora makten, så länge som vi verkligen tar oss tid att utnyttja den.

Bankcheferna inte bovar bara för att marginalerna är högaNågot som dock är ännu dummare och rent ut sagt löjligt är att måla upp en bild av bankcheferna som någon slags skrupelfria bovar som bara suger ut oss vanliga människor och som samlar miljonerna på hög medan vi tar från våra barns arv för att klara av att betala av bolånen. Att göra som Expressen är fånigt och man missar poängen i stort.

Visst kan man ta en debatt om bankcheferna har för höga löner rent allmänt. Om de får för mycket avsatt till pensionen. Om de har för bra avgångsvederlag osv. Förr var det ju en massa tjafs om fallskärmar och det har ju många stora företag, så även bankerna, försökt ta sig bort från, så visst kan det funka att ifrågasätta.

Det som jag stör mig på är att man försöker sätta en direkt koppling mellan bankernas höga marginaler på bolånen och bankchefer som lever lyxliv. Det finns ingen sådan koppling på det vis som man försöker måla upp. Så klart att företag som går bra har råd att ge sina chefer bättre löner och bolånen står för en ganska stor del av bankernas vinster, men pengarna går ju inte rakt ner i chefernas fickor för det.

Skälet till att många chefer har så bra löner är att bankerna, på samma vis som många andra stora företag, försöker locka till sig bra medarbetare genom att erbjuda bra löner och förmåner. De vill ha duktiga chefer som är nöjda och som stannar kvar inom bolaget. Det handlar alltså om att ta hand om sina anställda och varför lönenivån ligger där den ligger beror ju huvudsakligen på efterfrågan och konkurrens.

Tjäna pengar på kundernas lidande?Om ett företag erbjuder lägre löner och sämre förmåner än ett annat så kommer de ha sämre chans att locka till sig de personer som är bäst inom det området. Ingen vill alltså ligga efter. Med tiden är det också troligt att lönerna trissas upp genom konkurrens mellan olika bolag om att få in de bästa cheferna.

I ett bolag som Allra där man har lurat kunderna på sina pengar kan man tänka sig att chefernas löner är mer direkt kopplade till hur mycket varje kund får betala och vilka vinstmarginaler som finns men i vanliga banker så handlar det givetvis inte om att varje chef får en extra bonus ner i fickan bara för att bankerna har varit duktig på att göra det som de ska göra – att tjäna pengar.

Tror inte att chefernas hus har mycket med något att göra

Även om man skulle anse att bankchefernas löner är intressanta att ta upp i samband med diskussioner om marginaler på bolån (vilket jag inte tycker) så kan det nog vara svårt att argumentera för varför man tar upp var och hur de bor.

Ska det vara så viktigt att gå igenom var varje chef har sitt hem, hur stort huset eller lägenheten är och vad det är värt? Ja, i princip alla bankcheferna på hög nivå har höga löner där de får flera miljoner om året och ja, de har även fina dyra hus eller lägenheter. Många har förmodligen också ett sommarhus eller liknande.

Men att slänga upp bilder på deras bostäder och skriva med stor text hur mycket de är värda och hur många kvadratmeter känns bara löjligt. Jag räknar med att en chef på hög nivå och som tjänar mycket varje år också har råd med en fin bostad i ett fint område. Om jag var en sådan chef hade jag förhoppningsvis kunnat avnjuta samma lyx.

Det är så svenskt att titta på dem med avund och att inte kunna unna dem att bo fint. Är man en högt uppsatt chef har man säkert jobbar hårt för att komma dit och har man köpt en fin bostad för sina pengar så ska man väl kunna bo där utan att skämmas. Det är inte heller säkert att de har köpt sina bostäder nyligen eller för pengarna som de tjänat just i sin roll som chef på en bank. Vad vet vi om deras tidigare tillgångar, en partners tillgångar osv.

Så gör inte som Expressen och svartmåla några få chefer bara för att du är missnöjd med bankernas boräntor eller deras vinster. Ta saken i egna händer och ta ansvar för din ekonomi och ditt bolån. Jobba för att pruta och förhandla ner din ränta. Kolla runt och jämfört banker och bostadskreditinstitut för att hitta ett billigare lån. Fundera på olika sätt som du kan sänka din ränta eller förbättra din ekonomi. Titta på dig själv med kritiska ögon istället för att snegla med dem på andra som i grunden är oskyldiga.

Nytt upplägg för bostadsrätt en intressant väg att gå?

Just nu är det lite hårdare tider på bostadsmarknaden och det går trögare att sälja bostadsrätter. Länge var det fullt ös på bostadsmarknaden och priserna steg mot skyarna. Oavsett om man vill kalla det för en bubbla eller ej så är det klart att det var höga priser och en viss eufori på marknaden, som nu har mattats av en del.

Det verkar som att ett flertal fastighetsägare börjar ställa om eller fundera på att ställa om till hyresrätter. En kombination av en låg efterfrågan och att priserna har börjat falla lite är det primära skälet till omställningen.

Ett problem som jag även tidigare har nämnt är att det känns som att fastighetsbolagen inte planerar så mycket när de bygger. Så fort bostadsmarknaden går bra så börjar alla bygga bostäder direkt och så bygger de som tokiga. Helst bostadsrätter givetvis då dessa ger bättre betalt och då får man tillbaka pengarna direkt och slipper en del krångel.

Om det hade funnits lite mer tanke och planering bakom så hade man ju kanske försökt bygga förebyggande, så att det fanns bostäder klara inför en period med hög efterfrågan, istället för att bara sitta och vänta. Dock är nog tyvärr tveksamt om fastighetsbolagen skulle kunna tänka sig denna strategi, som ju är klart bättre för oss som letar ny bostad, med tanke på att det är en lite större risk.

Ett annat skäl till att de inte bygger förebyggande kan vara att de gärna vill se att efterfrågan långt överskrider utbudet, vilket ju leder till att priserna går upp. Bristen på bostäder trissar upp priserna och när priserna är höga nog börjar man bygga och försöker sedan sälja så mycket som möjligt så dyrt som möjligt.

Även om detta säkert ger klirr i kassan så är det tyvärr också en ganska tråkig strategi eftersom den skapar obalans på bostadsmarknaden och bidrar till att trissa upp priserna genom att skapa skevhet i utbud och efterfrågan.

Nytt upplägg en hybrid mellan bostadsrätt och hyresrätt

Det jag ska prata om i den här artikeln är dock något annat, som drog till sig mitt intresse nyligen. Jag såg några artiklar om fastighetsbolaget Well Fastigheter som för det första gjort om vissa av sina bostadsrätter till hyresrätter på grund av bristande intresse från köpare och fallande priser, men de tänkte även satsa på en ny modell.

De kallade det själva för Brf 2.0, alltså en utveckling av bostadsrättsföreningen och tanken är att föreningen ska låna upp pengarna för bostäderna och stå för det stora lånet och sedan istället sälja lägenheterna till ett klart lägre pris. Man för alltså över den stora delen av finansieringen från köparen till föreningen.

Poängen är att man kan sälja bostadsrätterna till mycket lägre priser än normalt. I normala fall kan man säga att föreningen brukar låna ca 20 procent medan köparen lånar upp till 85 procent. I det här fallet är det istället så att föreningen lånar upp till 88 procent och köparen står för resten. Det skulle i praktiken innebära ett pris på runt 10 000 kr per kvadratmeter i bostadsrättsföreningen där de tänker testa nya upplägget.

Ett sånt här upplägg har både fördelar också nackdelar. Det blir givetvis mycket billigare att köpa en bostadsrätt men däremot blir avgiften till föreningen mycket högre istället, eftersom man måste finansiera lånen som finns i föreningen. Det är som en slags hybrid mellan bostadsrätt och hyresrätt på så vis.

På det här viset kan man få medlemskap i en bostadsrättsförening och äga sitt boende men det blir givetvis skillnader jämfört med en vanlig bostadsrätt. Man kan inte ta ett traditionellt bolån för denna typ av bostadsrätt eftersom den redan är belånad. Man måste alltså finansiera den med sparade pengar eller med ett vanligt privatlån som har högre ränta.

Eftersom föreningen har ett så stort lån (de räknar med ett lån på minst 20 år med 1 procent amortering per år) finns det en viss osäkerhet. Ingen har gjort något liknande förut och det är svårt att bedöma utvecklingen av avgifterna. Med tanke på att det finns stora lån och dessa påverkas av framtidens räntenivåer och andra faktorer så kan det finnas en risk att de redan höga avgifterna blir ännu högre.

Är då detta ett vettigt alternativ till en vanlig bostadsrätt?

Som alltid finns det både för- och nackdelar att ta med i beräkningen. Det finns möjligheter att göra något annorlunda men också risker förknippade med detta. Det är alltid svårt att i förväg veta om utfallet blir bra eller ej, men vi kan åtminstone titta på de viktigaste delarna och göra en bedömning.

Well Fastigheter kallar detta för ett sätt för folk att komma in på bostadsmarknaden och det är något jag egentligen inte gillar. Det här med “att komma in på bostadsmarknaden” handlar egentligen huvudsakligen om att lyckas köpa sin första bostad och att på så vis kunna få ett boende som man kan investera i genom amorteringar, renovering och så vidare. När man slutligen säljer så kan man förhoppningsvis göra vinst och lägga vinsten på nästa bostadsköp och på så vis arbeta upp ett kapital för bättre bostadsköp.

När man köper en bostadsrätt av den här modellen så kan man givetvis till viss del säga att man har samma fördelar men man får ju komma ihåg att den klart största delen av bostaden ägs av föreningen och den största delen betalas via avgiften. Det är inte troligt att värdet ökar alls lika mycket på en sådan bostadsrätt som på en vanlig. Det är svårt att säga ifall renoveringsarbeten som görs kommer att vara värda lika mycket här som i en lägenhet där man äger största andelen själv t ex. Värdet på den bostad man har köpt är med andra ord i grunden inte så högt, vilket Well Fastigheter också själva varnar köpare för.

Jag kan hålla med om att en ny modell som låter folk köpa en bostad utan att behöva ta jättestora lån kan vara en intressant idé. Det kan ge vissa möjligheten att prova på en ny variant av ägande som passar dem bättre. Det här med att kalla det för hybrid mellan bostadsrätt och hyresrätt är ganska passande men det gäller också att man kan utnyttja fördelarna med bostadsrätter för att det ska bli vettigt.

Ett alternativ för låginkomsttagare?

Det här med att det skulle vara ett alternativ för låginkomsttagare är något som jag ställer mig aningen frågande till. Är det verkligen så stor skillnad i boendekostnad totalt jämfört med en vanlig förening? Och det som avgör hur dyr bostad man kan köpa är ju hur mycket det kommer att kosta dig varje månad med ränta, amortering plus avgift till förening.

De totala lånen borde ju vara liknande för denna bostad också bara att det är föreningen som tar det stora lånet. Dock får du betala för detta lån genom avgiften till föreningen ändå. Så det som du tjänar i ränta och amortering på ditt eget lån (som blir relativt litet) kan du mycket väl få betala i form av avgift istället.

Med tanke på att du inte kan ta ett vanligt bolån för att köpa en sån här bostad så kan det även tänkas att en del använder blancolån för att få råd och dessa lån är betydligt dyrare än bolån. Denna högre ränta bör också vägas in.

Om det är så att du redan har pengarna som behövs sparade och inte behöver låna så kan det tänkas vara lite mer förmånligt då du slipper blancolånet helt. Dock kan man fråga sig om det är speciellt många låginkomsttagare eller folk som står utanför bostadsmarknaden som har dessa summor sparade? För en tvåa på t ex 50 kvadrat behöver man ha minst 500 000 kr att slänga fram lite lätt.

Jag kan inte på rak arm säga att jag är negativ till denna typ av bostadsrättsförening men jag är lite skeptisk till upplägget och hur bra det verkligen är. Det kan tänkas att det låter bra vid en första anblick men att sanningen är att det inte blir så roligt på sikt. Det är en ganska osäker modell där föreningen tar stor risk och där din egen möjlighet till vinst är klart begränsad.

Om denna modell blir framgångsrik får vi helt enkelt se med tiden. Jag skulle dock inte våga vara med och satsa i början utan i så fall vänta några år för att se om det verkar fungera och vad eventuella fördelar och nackdelar samt fallgropar kan vara. Om det ser ut som en fungerande och vettig modell när den är mer beprövad så ska jag då omvärdera mitt beslut.

Flytta till billigare boende för att klara högre räntor?

Vi står inför en lite mer osäker period från och med nästa år, då räntorna kan börja höjas för första gången på länge. Högre boräntor kan komma att slå hårt mot folk som har köpt dyra bostäder under bostadsmarknadens peak de senaste två åren eller så.

Alla de som har köpt en bostad vars pris innebär att man ligger nära sin maxgräns för utgifter varje månad kommer att påverkas av de högre räntorna. Mängder av bostäder har sålt och köpts under de senaste åren och priserna har varit rekordhöga i många fall. För den som har köpt en dyr bostad kan det vara problematiskt med höjda räntor.

Att räntorna kommer att gå upp igen är ingen hemlighet eller något överraskande, för den nivå som vi ligger på just nu är helt klart lägre än vad som är normalt. Vi har haft en historiskt låg minusränta och det har i princip varit ”rea” på räntan ganska länge. Men det är ju inget som kan hålla i sig i all evighet, utan förr eller senare kommer vi återvända till mer normala nivåer.

Man ska klart tänka på att dagens ränteläge är ovanligt lågt. I oktober 2008 låg den rörliga räntan på runt 6,40 procent men sen började den gå ner ganska rejält under slutet av året och landader på runt 2 procent under våren 2009. Räntan var sedan riktigt låg fram till sommaren 2010 då den började gå upp igen.

2011 var boräntan i oktober uppe på runt 4,30 procent igen. Under 2012 började den så sakta gå nedåt och sjönk under kommande år ner till dagens nivå. Den har legat still på runt 2 procent sen i början av 2015. Detta är alltså listräntorna hos en vanlig storbank. Den riktiga räntan man har kunnat få har alltid varit aningen lägre i och med att man har kunnat pruta ner den en del. När listräntan idag ligger på 2 procent så är det vanligt att kunna få en faktisk ränta på runt 1,5 procent.

Många har köpt en för dyr bostad

Det man kan se när man blickar bakåt är att det inte var så värst länge sen vi hade en ränta på åtminstone 4 procent, vilket är det dubbla jämfört med dagens ränteläge. 4 procent är med andra ord inte alls någon konstig ränta eller ovanligt hög på något vis, utan det är dagens ränta som snarare är lägre än vanligt. Det är troligt att vi om två, tre år börjar komma tillbaka till en högre ränta. Den kanske inte blir 4 procent men kan mycket väl snart ligga på 3 procent. Bara det skulle innebära ungefär 50 procent högre räntekostnader.

Tyvärr är det väldigt lätt att glömma bort allt annat än det som är just nu och så kör man bara på utan att tänka på hur det kan bli i framtiden. Bankerna räknar alltid på en klart högre kalkylränta när de avgör hur mycket du kan få låna av dem just av det skälet. De vill att du ska kunna klara din ekonomi även om räntan skulle gå upp till t ex 6-7 procent istället för att ligga runt 1,5-2 procent. Dock måste även du själv vara beredd på högre räntenivåer.

Det är tyvärr många som inte tänker så långt framåt och som på sätt och vis räknar med att räntorna ska ligga kvar på samma låga nivå hela tiden. Dessa personer har köpt dyra bostäder som de måste betala mycket för varje månad. Den stora avgörande faktorn är hur stora marginaler man har i sin ekonomi. Det gäller att man har extra pengar att ta ifrån så att man inte ligger precis på gränsen i dagsläget.

Om du vill veta vad en ränta på 3 procent istället för dagens 2 procent kommer att göra så får du helt enkelt lägga på runt 50 procent på din räntekostnad. Om du idag har ett lån på t ex 2 miljoner så innebär det en räntekostnad på runt 2 500 kr i månaden om du har lyckats få ner din ränta till 1,5 procent hos banken. En ökning på 50 procent skulle leda till att du måste betala runt 3 750 kr i månaden istället.

Om räntan skulle gå upp till 4 procent, vilket inte alls är otroligt att den gör tids nog, så blir det ungefär en dubblering av räntan från dagens nivå. Då skulle du med ditt lån på 2 miljoner behöva betala runt 5 000 kr i månaden i ränta. Till detta får du lägga amortering och sedan andra kostnader som hör till boende och slutligen givetvis andra räkningar, mat osv. Går din ekonomi fortfarande ihop i det här läget?

Åtgärder för att rädda ekonomin vid högre räntor

Ju dyrare bostad du har köpt och ju större lån du har tagit, ju mer påverkas du av räntehöjningar. Om man har ett lån på 2 miljoner så är skillnaden i räntekostnad runt 2 500 kr i månaden om man räknar med att räntan dubblas från dagens nivå. Om man har köpt en dyrare bostad och har exempelvis 3,5 miljoner i bolån så blir det större skillnad. Då får du betala hela 4 375 kr mer i månaden.

Frågan är hur stora marginaler du har i din ekonomi. Hur skulle du påverkas av att behöva betala 2 000 – 4 000 kr mer varje månad? Skulle du klara detta utan några större bekymmer, skulle du tvingas göra förändringar i din budget och dra ner på andra saker eller skulle du kanske till och med få problem att få din ekonomi att gå ihop?

Det finns några tips på hur du ska hantera din ekonomi för att skydda dig mot höga räntor. De flesta bra tips handlar dock om saker som du bör göra i god tid innan räntorna stiger. Det är inga snabbfixar som magiskt hjälper dig som redan sitter i en dålig situation utan sådant som man bör göra med lite framförhållning.

Spara i en räntebuffert

Ett väldigt bra tips är att spara pengar för framtiden i en så kallad räntebuffert. Om din nuvarande ränta ligger på 1,5 procent eller 2 procent etc så kan du själv räkna ut vad du skulle behöva betala varje månad om räntan blir t ex 0,5 eller 1 procent högre än den verkligen är. Alltså ett framtidsscenario. Du tar sedan och lägger undan mellanskillnaden mellan vad du betalar i ränta idag och vad din räntekostnad skulle bli med den högre räntan och sparar dessa pengar.

Med andra ord; om du idag har en räntekostnad på 2 500 kr så skulle du kunna räkna på en ränta som är t ex 33 eller 50 procent högre. Om räntan skulle gå upp med 0,5 procent från dagens nivå så skulle detta motsvara ungefär 33 procents höjning om du lyckats få runt 1,5 procent i ränta idag. Rent faktiskt skulle det bli 825 kr mer i månaden.

Du skulle då kunna lägga undan 825 kr extra varje månad i en räntebuffert, t ex på ett sparkonto. Dessa pengar kan sedan användas som ett stöd för din ekonomi den dagen då räntan faktiskt går upp. Om du inte behöver ta ifrån din räntebuffert för att klara ekonomin så ska du givetvis inte göra det i onödan men om det börjar bli kärvt så har du åtminstone sparat lite extra.

Ju längre tid du har på dig att spara till denna buffert ju bättre, så se till att börja i god tid. Det är ingen större vits att försöka spara precis innan räntan går upp eller när den har börjat stiga, för då har du inte nog med tid för att samla ihop en bra summa. Börja alltså spara så fort räntan är låg och håll igång sparandet så bra du bara kan. Det är viktiga pengar.

Pruta på din boränta

Man får inte underskatta att pruta / förhandla om boräntan. Även om ränteläget är lågt idag så finns det ändå utrymme att pruta och få ner räntan en del. Listräntorna ligger på runt 2 procent men det går normalt ganska bra att få ner räntan till åtminstone 1,5 procent. Kanske kan man komma ännu lägre om man har god ekonomi och är en bra kund för banken.

Genom att pruta ordentligt på räntan nu så kan du spara en hel del pengar årligen. Om du har ett bolån på 2 miljoner och lyckas få en ränta på 1,45 procent istället för de 2 procent som listräntan erbjuder så har du redan här sparat in runt 11 000 kr om året i räntekostnader. Ju högre ditt bolån är ju viktigare blir varje liten tiondels procent då det kan göra många tusenlappar per år.

Flytta till en billigare bostad

Det här är ett tips som kan kännas drastiskt men som kanske är bättre än man kan tro. Om du har köpt en dyr bostad som ligger på gränsen till vad du klarar av i din ekonomi och om din budget är maxad så kan detta vara det mest logiska tipset. Det är en stabil långsiktig lösning som gör din ekonomi bättre och tryggare.

Visst kan det kännas tråkigt att ”byta ner sig” eller vad man vill kalla det, med tanke på att man kanske måste nöja sig med en bostad som antingen är mindre, inte lika fräsch eller har ett lite sämre läge. Men om alternativet är att hamna i ekonomiska besvär när räntan börjar stiga så kanske det inte är allt för dumt ändå.

Flera privatekonomer förespråkar just detta alternativ. Har du en bostad som är dyr och som redan nu är närmare max vad din ekonomi klarar av så är det ganska uppenbart att det kommer att bli problem om räntekostanderna ökar med 50 procent eller kanske mer på sikt. Du kan enkelt räkna på detta och se hur din budget blir med en högre ränta.

Att räntan kommer att gå upp är ganska säkert, bara att vi inte vet exakt i vilken takt och hur mycket den kommer att landa på till slut. Så det är bara en tidsfråga egentligen. Frågan för dig är om du vill riskera din ekonomi eller om du vill vara lite smart och byta till en billigare bostad i förebyggande syfte.

Man kan givetvis vänta ut det hela och se hur bra man klarar högre räntor. Kanske man tänker att om räntan går upp och jag då inser att det blir svårt att få ekonomin att gå ihop så kan jag då sälja och köpa en billigare bostad. Det kan funka – men tänk på att bostadsmarknaden troligen kommer att ha vara klart svalare i framtiden än den är nu. Du kan mycket väl få ut en hel del mindre för din bostad än du köpte den för och då blir det också svårare.

Fördelen med att byta ner dig nu direkt är att du förhoppningsvis kan få ungefär samma för din bostad som du köpte den för eller mer (beroende på hur länge sen det var som du köpte den). Du har även fördelen att du gör omställningen i god tid och slipper riskera din ekonomi.

Räntebesked på torsdag – vad kan vi vänta oss?

Nästa räntebesked från Riksbanken kommer på torsdag den 7 september. Då får vi veta om de kommer att höja räntan eller behålla den på nuvarande nivå, vilket är -0,50 %. Många tror att räntan kommer att förbli kvar på samma nivå lite till. Detta trots att minusränta egentligen ska ses som en specialåtgärd för problematiska tider.

Skälet till att Riksbanken inte väntas höja räntan under detta möte, utan snarare vänta tills nästa, är att man normalt ger någon indikation på höjningar i förväg så att marknaden hinner förbereda sig för detta. På så vis minskar man risken för att det blir en onödigt stark reaktion. Eftersom det inte har kommit någon sån här förvarning så är det logiskt att tro att det inte blir någon höjning denna gång men kanske nästa.

Det är många som tycker att det är dags att höja reporäntan. Minusränta är som sagt tänkt lite som en slags krisåtgärd för dåliga tider, när man verkligen behöver sätta fart på inflationen osv. Just nu är inflationen tillbaka på rätt bana och den svenska konjunkturen är stark. Då behövs inte den här typen av åtgärder.

Tidigare har röster även höjts där man har påpekat att sänkningar av räntan medan den ligger på så mycket minus inte längre är alls lika effektivt som verktyg för att styra konjunkturen och att man borde satsa på andra metoder istället. Nu har inte reporäntan sänkts på ett tag men det är helt klart så att det signaleras från flera håll att man borde höja den upp till plus igen.

DI:s skuggdirektion röstar för höjd reporänta på torsdag

Skuggdirektionen är en grupp av ekonomer med olika framstående roller i samhället. De har funnits sedan 2006 och deras ”jobb” är att ha en alternativ åsikt om reporäntan. De röstar också om räntan precis som Riksbanken, även om deras resultat är inofficiellt och inte har någon betydelse utöver att den speglar vad duktiga ekonomer tycker.

I Skuggdirektionen finner vi t ex Handelsbankens Chefsekonom Ann Öberg, före detta finansmarknadsminister Peter Norman och före detta ordförande i Sjätte AP-fonden Ebba Lindsö. Det är alltså starka namn som sitter med.

När de denna gång röstade om reporäntan blev det väldigt tight och det blev en utslagsröst som avgjorde att man till slut hamnade på att räntan ska höjas med 0,25 %. De övriga medlemmarna i direktionen, som röstade för att lämna räntan oförändrad, flaggade dock för att även om de ville ha räntan kvar på samma nivå nu så kunde de helt klart tänka sig en höjning i december.

Skuggdirektionen har som sagt inget konkret att säga till när det gäller reporäntan, men deras åsikter väger givetvis ganska tungt med tanke på att det handlar om duktiga och insatta ekonomer. Det är kanske som sagt inte så troligt att det blir en höjningar av räntan om några dagar, men allt tyder på att det åtminstone kommer en sådan vid nästa räntebesked. Vi kan förmodligen vänta oss att de säger något om sina kommande planer på höjningar vid presskonferensen.

Räntan på väg upp – vad innebär det?

Vi har haft en väldigt lång tid med en väldigt låg ränta. Rekordlåg till och med. Det har inneburit låga boräntor och det har varit ”billigt” att låna. Det har också varit svårt att få någon vettig ränta på sitt sparkonto av samma skäl. Den låga boräntan har lett till att bostadsmarkanden har blomstrat och nått nya höjder.

Höjd ränta innebär på sikt lite högre boräntor och att bostadsmarknaden säkerligen stannar av lite. Kanske kommer bostadspriserna att sjunka lite eller åtminstone stanna av och alla som har bolån med rörlig ränta kommer att få känna av aningen högre kostander för sitt boende.

Om räntan skulle höjas så händer nog inget drastiskt. De flesta borde vid vara beredda på att det kommer höjningar framöver. Riksbanken har varit tydliga med sin långsiktiga plan och följer den ganska väl. På lite längre sikt, om två eller tre år, så kan räntan ha gått upp en hel del och då får vi räkna med att boendet är dyrare.

Den som har planerat sin ekonomi och har lite marginaler och ett vettigt sparande kommer nog inte att ha några större problem. Tyvärr finns det många som inte har så bra marginaler och som kan komma att få problem ifall räntan stiger lite mer. Det är därför viktigt att man sparar till en räntebuffert, speciellt om man har rörlig ränta. När räntan är låg har man råd att spara extra pengar, som sedan kan användas för att dryga ut kassan när räntan är hög.