Sänkt ränteavdrag rätt väg för att minska svenskarnas skuldsättning?

Flera olika åtgärder för att minska svenskarnas skuldsättning har genomförts eller åtminstone legat som förslag. Förra sommaren infördes ett amorteringskrav på bolån och det har talats om skuldkvotstak (vilket flera banker också har infört). Ett ytterligare steg är att minska ränteavdraget på lån och på så vis göra det dyrare för oss att låna. Men är detta ett bra alternativ?

Tanken med alla dessa åtgärder är att vi ska låna mindre, eller åtminstone att vi ska vara lite mer försiktiga när vi lånar så att vi inte tar för stora lån i förhållande till vår ekonomi och våra inkomster. Så långt kan man ju inte klaga då det är bra att hålla skuldsättningen på en rimlig nivå. Annars finns det risk för både privatpersonens egen ekonomi och på sikt även ekonomisk kris på grund av t ex betalningssvårigheter.

Det har blivit uppenbart att en enstaka åtgärd så som amorteringskravet inte räcker för att minska svenskarnas lust att låna, utan det verkar krävas en kombination av olika åtgärder tillsammans. Den extremt låga räntan bidrar givetvis till att lånefesten fortsätter då det är mycket billigt att ha ett lån, speciellt ett bolån.

Bostadsmarknaden är fortfarande glödhet, som ett bevis på att svenskarna lånar ofta och mycket. Vi betalar mer för bostäder än aldrig förr och det kräver givetvis också att vi lånar lite mer – för det är inte direkt så att man har alla pengar som behövs för bostadsköp liggande på kontot och väntar.

Sänkt ränteavdrag nästa steg?

En åtgärd som t ex Stefan Ingves har nämnt är att minska ränteavdraget. Ränteavdraget är ett skatteavdrag på 30 % som man gör på alla räntekostnader, t ex från ett lån. Det gäller bolån men även privatlån och andra krediter. Det är kanske mest märkbart på bolån och riktigt stora privatlån.

Att sänka avdraget har en ganska enkel effekt och det är att ett bolån kostar mer per månad än det gjort tidigare. Det gör att man inte kan ta riktigt lika stora lån och alltså inte köpa en riktigt lika dyr bostad. På så vis tvingar man oss till ytterligare begränsningar när vi lånar.

Månadskostnaden det som avgör när man köper bostad

Just nu är avdraget som sagt 30 %, vilket innebär att om man varje månad ska betala 3 000 kr i ränta på sitt bolån så blir det slutligen bara 2 100 kr i verklig kostnad. Resten får man tillbaka. Detta är ju ganska bra och det gör en ganska stor skillnad när man ska köpa bostad, eftersom det som avgör hur dyr bostad man kan köpa i grund och botten är hur mycket man måste lägga ut varje månad.

Det är den totala mängden pengar som försvinner ut i boendekostnader varje månad som kommer att bestämma hur mycket din bostad kan kosta. Köper du t ex en lägenhet så har du ränta på bolånet, amortering av lån, avgift till föreningen plus andra driftkostnader så som el, värme, internet osv. Även om amorteringen inte är en kostnad utan en investering så måste den ändå på ett vis räknas in eftersom det ändå är pengar som försvinner ut och dessa pengar måste komma från dina inkomster.

Det ovanstående innebär i praktiken att om du har si och så mycket i lön / inkomst per månad så kan du göra en budget för att se ungefär hur höga utgifter du klarar varje månad och utifrån det kan du räkna ut hur mycket din bostad kan kosta som mest innan du slår i taket för vad du klarar av. Tack vare ränteavdraget försvinner här kanske 500-1000 kr per månad från boendekostnaderna och det påverkar givetvis en del, speciellt i en lite mer tight budget.

Hur bra är sänkt ränteavdrag som åtgärd?

Om man bara ser till det praktiska så funkar givetvis ett sänkt ränteavdrag ganska mycket på samma vis som amorteringskravet. Det innebär att du måste betala ut mer pengar varje månad och då tvingas du ta ett lite mindre lån för att klara din månadsbudget. Ganska simpelt i grunden.

Sänkt ränteavdrag är dock klart mindre schysst mot låntagaren då det ju faktiskt är ett avdrag som gör att man får tillbaka pengar på räntan. Om man minskar avdraget så innebär det ju att man drar ner på en förmån som vi svenskar har. Det är ungefär samma sak som att minska barnbidraget.

Amorteringskravet innebar ju egentligen bara att vi var tvungna att investera lite mer pengar i vår egen ekonomi, vilket kan sägas vara en bra sak. Amorteringskravet gjorde att vi var tvungna att ta lite mindre lån men utan att egentligen ta någonting från oss. Att behöva amortera mer är ju som sagt inget dåligt även om det gör att man måste räkna om sin månadsbudget en del.

Grejen med att sänka ränteavdraget är att det dessutom är en ganska oschysst åtgärd. Alla som har haft ett bolån fram tills nu har fått åtnjuta 30 % avdrag på sina räntekostnader men om denna åtgärd blir verklighet ska framtida låntagare helt enkelt få en sämre deal. Kanske får de bara 15 % avdrag eller inget alls?

Det stora problemet som jag ser det är att detta återigen huvudsakligen drabbar folk som har lite sämre ekonomi och mindre pengar sparade. Det är de som behöver ta ett lite större lån och som kanske har sämre marginaler i sin privatekonomi som har allra mest nytta av ett ränteavdrag. Det är dessa personer, t ex unga som ännu inte har hunnit samla ihop en förmögenhet, som drabbas värst av att få ett lägre skatteavdrag.

Tyvärr var det samma grupper som också drabbades av amorteringskravet. Det gjorde att unga och folk med lite mindre besparingar (t ex de som vill köpa sin första bostad) fick det klart svårare att köpa en bostad, framför allt i större städer där bostäderna är dyrare och det är svårare att slå sig in på bostadsmarknaden. De lite äldre och de som redan har mycket pengar sparade lider inte på samma sätt och när dessa konkurrerar med de utsatta grupperna om att köpa en viss bostad så är det då lätt att förstå vem som har bäst chans att vinna kampen.

Är lägre ränteavdrag en dålig idé?

Av ovanstående skäl känner jag mig lite skeptisk till att använda ett sänkt ränteavdrag som ett sätt att minska vår skuldsättning. Jag håller med om att det kan behövas ytterligare åtgärder för detta men vilka åtgärder som bäst löser problemet utan att för den delen skapa orättvisor och skada vissa grupper av människor onödigt hårt tål att diskuteras.

Det är nämligen inte nödvändigtvis så att unga och de som ännu inte har kommit in på bostadsmarknaden är det största problemet.Bara för att man inte har ett stort kapital och bara för att man behöver ett lite större lån innebär det inte att man är i riskzonen rent ekonomiskt. Man måste börja någonstans och ofta är det så att unga snabbt får en högre lön och får igång sin ekonomi.

De som tidigare inte har varit en del av bostadsmarkanden och vill köpa sin första bostad kan även de i grunden ha väldigt god ekonomi och bra möjligheter att betala på sina lån osv – men deras problem är kanske då att de inte har så mycket sparade pengar att använda och då behöver ett lite större lån. Dessa människor kan vara goda låntagare och behöver inte nödvändigtvis straffas.

Jag skulle vilja se en åtgärd som fick en mer allmän effekt och även riktade sig till alla dem som redan har ett bolån, men som inte gör det extra svårt för de svagare grupperna att hitta en vettig bostad. Jag är ingen expert på dessa frågor så jag har inget konkret förslag själv men det känns som att det kan finnas bättre och mer rättvisa alternativ.

Fler nya bostäder ett sätt att hantera problemet på sikt

Något värt att tänka på är att en stor del av problemet beror på att bostäderna idag är så dyra och prisnivån ligger högre än någonsin. Priserna har pressats upp av de låga räntorna givetvis men även på grund av brist på bra bostäder. Ett ganska logiskt alternativ vore att satsa mycket mer på att bygga nya bostäder, både lägenheter och hus, så att det inte behövde vara lika stor kamp om varje bostad.

Bostadsmarknaden påverkas givetvis av det klassiska sambandet mellan utbud och efterfrågan. Det är stor efterfrågan just nu och utbudet är alldeles för litet. Om utbudet var större så skulle det matcha efterfrågan mycket bättre och då skulle priserna sjunka. Lägre bostadspriser skulle leda till att svenskarna inte behövde ta lika stora bolån och då skulle skuldsättningen också minska.

Problem solved? Kanske inte är riktigt så enkelt – men visst kan man tycka att det borde satsas mycket mer på nya bostäder och även klart fler hyresrätter och bostäder som riktar in sig till folk med lite lägre inkomster. Bristen på bostäder, framför allt i storstäderna, påverkar givetvis ganska mycket och det driver upp priserna. Det byggs dessutom mestadels bostadsrätter, vilket gör att folk måste köpa en bostad för att klara sig trots att de kanske hellre hade hyrt.

Nytt räntebesked visar på fortsatt låga räntor

Igår beslutade Riksbanken återigen om reporäntan och beskedet blev att den lämnas oförändrad på -0,50 procent. Beslutet var inte direkt oväntat och är i led med Riksbankens tidigare prognoser och strategi för räntan. Tanken är att jobba vidare mot en inflation på 2 procent och för att lyckas komma dit vill man arbeta med sin ”expansiva” penningpolitik, vilket till stor del verkar gå ut på att behålla minusräntan tillsammans med stödköp av statsobligationer.

Svenska konjunkturen verkar gå i rätt riktning och allting ser bra ut med en hög tillväxt, sjunkande arbetslöshet och stigande inflation – men det som Riksbanken återigen har som största skäl till att behålla en låg ränta är osäkerheten i omvärlden. Den politiska osäkerheten runt om i världen gör att de vill vara försiktiga och fortsatt jobba aktivt för att nå inflationsmålen.

Det allra största orosmolnet internationellt är ju helt klart Donald Trump och hans oberäknerlighet. Trump har som USA:s president en stor påverkan på omvärlden och med tanke på hans kontroversiella politik och att han när som helst kan göra någon typ av oväntat utspel så är det inte så konstigt att vi i Sverige är aningen oroliga för vad han kan göra.

Ränteläget framöver

Som det ser ut kommer räntan vara fortsatt låg under flera år framöver. Riksbankens egen prognos säger att räntan kommer att ligga kvar på samma nivå eller till och med sänkas ytterligare under 2017. Under 2018 kommer den ligga kvar på samma låga nivå och förmodligen inte börja höjas förrän i slutet av året. Prognosen säger att reporäntan kan närma sig nollan först i första kvartalet 2019 och att den ligger på +0,49 procent första kvartalet 2020.

Detta innebär att vi kommer ha riktigt låg ränta, på samma nivå som vi haft senaste åren, i kanske två år till. Även om räntan sedan ser ut att höjas enligt Riksbankens egen prognos så är det fortfarande lågt med 0,5 procent – så de närmaste 4 åren kan fortfarande räknas som väldigt bra räntemässigt.

Låg reporänta leder till låga boräntor och vi kan med andra ord räkna med att fortsatt ha billiga bolån under ett antal år framöver. Även sparräntorna kommer givetvis att påverkas av detta på liknande vis, fast snarare negativt eftersom man vill ha hög sparränta på sitt konto och inte låg.

Hur ska man göra med bolånet?

Den ständiga frågan är hur man ska hantera sitt bolån i dagens ränteläge. Med tanke på de väldigt låga räntorna så är det också mycket låga boräntor, även om bankerna kanske inte har följt med reporäntan hela vägen till botten. Man ska förmodligen inte vänta sig att boräntorna sjunker mycket mer än de har gjort men däremot finns det förmodligen utrymme att pruta.

Snittet för listräntan för rörlig ränta (3-månadersränta) är för alla banker 1,57 procent just nu och det är billigt, men det går att få billigare om man kan pruta lite. Det är inte omöjligt att få en ränta på 1,2-1,3 procent om man bara har rätt förutsättningar när det gäller lån och ekonomi. Om man inte lyckas pruta hos sin egen bank har man också alltid möjligheten att kolla hos ett par andra banker för att se om de kan erbjuda något bättre. Att byta bank är ingen omöjlighet men många gånger kan det också räcka med att man ”hotar” med att byta bank för att befintliga banken ska ge med sig.

Kan man pruta ner sitt bolån med 0,2 procent eller något sådant så gör det faktiskt en hel del per år. Om du har ett lån på 2 miljoner så är skillnaden i ränta då 4 000 kr per år (sen blir det lite mindre om man amorterar på sitt lån under året men på ett ungefär). Det är pengar som man helt klart kan spendera på bättre saker.

Ett tips som rekommenderas är t ex att ta pengarna som man lyckats spara genom att pruta på sitt bolån och lägga undan dem på ett konto eller i någon form av säker investering och spara dem som en extra räntebuffert till den dagen räntan börjar bli lite högre igen. Tids nog kommer räntan gå upp ett antal procent och då blir dina lån ganska mycket dyrare. Att ha pengar sparade i en buffert som kan användas när detta händer är en skön känsla.

Ska man binda sitt bolån?

En annan fråga som många ställer sig är ifall man ska binda sitt bolån nu när det är billigt och läget är bra. Det finns inget helt säkert svar på den frågan då olika människor har olika inställning till den extra säkerheten som ett bundet bolån innebär.

I grund och botten är det dyrare att binda sitt bolån eftersom man idag får betala i snitt 1,57 procent i rörlig ränta och 2,10 procent för ett lån bundet på fem år. Dessutom har det historiskt sett varit dyrare att ha bundet bolån. Den rörliga räntan är alltså ett lite bättre alternativ men det är då också viktigt att man passar på att spara pengar till en buffert medan man har en låg ränta, som sedan kan användas när räntan går upp.

Att binda bolånet handlar huvudsakligen om säkerhet. Det är en slags försäkring som gör att man vet exakt hur hög ränta man kommer att ha de närmaste åren. Med tanke på hur stabil reporäntan har varit ganska länge nu och hur stabil ränteprognosen ser ut att vara så känns det dock inte som att det kommer hända så mycket med räntan de närmaste tre åren eller mer. Därför känns det onödigt att binda sin boränta i tre år eller mindre.

Av just detta skäl är räntan för ett, två och tre år inte speciellt mycket högre än den rörliga räntan. Snitträntan för tre år ligger på 1,69 procent medan rörliga som sagt ligger på 1,57 procent. Den som är för att binda sitt lån kanske argumenterar för att det är så liten skillnad att man lika väl kan binda lånet då och det argumentet har givetvis en viss validitet. Dock kan det handla om 2-3000 kr om året som man sparar på att köra rörlig ränta istället och med tanke på hur stabil reporäntan ser ut att vara framöver så är det nog inte så troligt att det kommer några stora höjningar inom de närmsta tre åren.

Ifall man ska binda sitt lån så är det i så fall på lite längre sikt så som fem år eller kanske ännu längre. Samtidigt får man då också betala lite mer i ränta. Det kommer förmodligen alltid att vara lite dyrare att ha en bunden ränta jämfört med rörlig och det man betalar för då är den där extra säkerheten. Det är bara frågan om det är värt pengarna.

Det logiska skälet till att binda sin ränta är att man själv tror att boräntorna kommer att gå upp på en nivå som är högre än det man har bundit sin ränta till, inom räntebindningstiden. Om man inte tror detta så är det ju tveksamt om det skulle vara värt att binda lånet. Dock ska man tänka på att bankerna också sitter och funderar på hur framtiden kommer att bli och de sätter sedan sina räntor efter hur de tror att ränteläget kommer att se ut om X antal år. Så det är sällan man egentligen får något ovanligt bra erbjudande på den bundna räntan.

Om man inte verkligen värderar säkerheten väldigt högt så är det oftast bäst med rörlig ränta, även om man inte vet helt säkert vad som kommer att hända i framtiden. Just nu känns det dock som en ovanligt säker och stabil period framöver och Riksbanken säger ganska tydligt att räntan kommer att vara fortsatt låg i ett flertal år framöver.

Därför tror jag mest på rörlig ränta och jag tycker att du kan försöka pruta på ditt bolån för att få ner räntan ytterligare. Du borde kunna få en ränta som ligger på 1,3 – 1,4 procent, så om du ligger högre än så har du en ganska bra möjlighet att spara pengar. När du förhandlar om en lägre ränta kan du lägga fram de positiva aspekterna i din ekonomi (om hela din ekonomi är samlad hos just den banken är det vanligen ett plus) och var tydlig med att du mycket väl kan byta bank om de inte är tillmötesgående, så ska det nog gå vägen.

När är lån ett bra alternativ?

Lån kan många gånger förknippas med en risk och det är inte ovanligt att man säger att lån är något dåligt. Ett lån är lika med en skuld och en skuld har ofta en negativ klang. Att vara skuldfri är nästan alltid bättre och din ekonomi värderas högre ifall du är fri från skulder.

På det stora hela kan man alltså säga att det allra bästa är att undvika lån men samtidigt är det mycket svårt att göra det i alla lägen. Det är inte direkt lätt att leva ett normalt liv utan att ta lån då och då. Man kan väl egentligen säga att lån är en normal del av en vanlig privatekonomi – men det gäller givetvis att det är rätt typ av lån, att man lånar av rätt skäl och att man sköter sina lån på ett ansvarsfullt sätt.

Många vill förmana oss och säga att man inte ska låna och ibland är det också den rätta vägen att gå. Jag har själv skrivit blogginlägg om olika lån man bör undvika och skuldfällor som man ska försöka att inte gå i osv men ibland kan det även vara skönt att skriva ett inlägg om när det faktiskt är ok att låna och hur man ska tänka när man tar ett ”bra” lån.

Låna när förutsättningarna är rätt

Ord som lån och skuld har delvis en negativ klang, vilket gör att man kanske känner sig lite skyldig om man väl tar ett lån. I vissa fall kan det vara helt korrekt att känna sig osäker men i andra fall är det helt naturligt att man lånar. Lån är faktiskt en helt vanlig del av våra ekonomiska liv.

Vissa saker är väldigt svåra eller näst intill omöjliga att göra utan ett lån. Att köpa en bostad är för de flesta omöjligt utan att få ett bolån. Så mycket pengar har man inte sparade helt enkelt och även om man faktiskt hade några miljoner sparade så hade det förmodligen varit klart mer ekonomiskt att investera dessa pengar i t ex fonder och aktier och ta ett bolån än det hade varit att använda dem till köp av bostad.

Det viktigaste är alltså inte att man undviker lån – för det går knappt att undvika de vanligaste lånen och det finns heller inget skäl att göra det – utan att man ser till att låna på ett bra och ansvarsfullt sätt, med minimala risker för privatekonomin. Det handlar om att inte ta ett lån ifall man inte känner att ekonomin kan stödja det. Det handlar även om att låna lagom mycket, så att man har bra marginaler i sin månadsbudget.

Så länge man tar ett vettigt lån, av ett bra skäl, så är lån i sig inget dåligt. Det som kan vara dåligt är att låna i onödan eller att låna på ett sätt som riskerar eller som tynger ner ekonomin på ett dåligt sätt. Din ekonomiska situation är självklart alltid viktig när man funderar på ett lån. Din framtida ekonomi måste ha stöd för att klara återbetalning av lån plus ränta.

Det är också viktigt att lånet tas av ett bra skäl, t ex när man köper bostad. Då behövs ett lån. Ett lån som går att undvika är t ex ifall du är sugen på att shoppa kläder men inte har pengar i plånboken. I det sistnämnda läget slösar du pengar och riskerar din ekonomi i onödan, bara för att kunna få köpa något som du egentligen kanske inte har råd med.

Bolån mest uppenbara lånet

Det finns inget lån som är lika nödvändigt och uppenbart som bolånet. Det är som sagt mycket svårt att köpa en vettig bostad utan att ta ett bostadslån. Så mycket pengar är det få som har liggande, inte ens om man är hyfsat välbärgad. En bostad kostar vanligen från lite under miljonen och var den övre gränsen ligger kan bero på många saker. Det vi vet är att det kan bli riktigt dyrt.

Bolånet är väldigt vanligt och de flesta svenskar har eller kommer någon gång att ta ett bolån för att finansiera sitt bostadsköp. Det är i sig ett billigt lån och det löper över väldigt lång tid, så månadskostnaden för lånet förhållandevis låg. Om man äger sin egen bostad så är det bolånet som står för den huvudsakliga bostadskostnaden och det är inte speciellt konstigt.

Det finns alltså verkligen inget skäl till att inte ta ett bolån när du köper din egen bostad. Det är helt normalt och logiskt. Det som är viktigt är att lånet blir så bra som möjligt. Du måste alltså fundera igenom en del saker när du ska låna. Det allra viktigaste är förmodligen att räkna ut hur dyr din bostad kan vara som mest för att du ska ha råd med lånet.

Att hitta sin gräns när det gäller bolån handlar helt enkelt om att avgöra hur mycket man har råd att lägga på boende varje månad. Räkna på detta och välj en bostad som inte kostar mer än vad du har råd med. Att räkna ut detta är inte så svårt och de flesta banker som erbjuder bolån har även någon slags räknehjälp för detta.

Givetvis bör du även kolla på olika banker och långivare för att hitta den bästa när du väl har bestämt dig för att ta ett lån. Att få ett lån med bra ränta och villkor är viktigt, speciellt för bolånet, med tanke på att det är ett mycket stort lån som du kommer ha under en lång tid. Då är varje liten procent viktig när det gäller räntan och andra avgifter kan också spela in.

Billånet samma typ av lån

Ett annat liknande lån är billånet, som också är en ganska logisk del av vår privatekonomi. Många äger en egen bil (eller annat fordon) och precis som bostaden är bilen också ganska dyr att köpa. Det finns givetvis billigare bilar att välja på men om man ska ha en ny bil så blir det ofta en bit över 100 000 kr.

Detta är inget man har i fickan och även om man faktiskt hade så mycket pengar kontant så är det inte alls säkert att det är logiskt att ta de pengarna för att betala bilen kontant. Ett billån måste man givetvis betala ränta på så det kostar en slant, vilket betyder att man kan spara pengar på att köpa bilen kontant. Samtidigt kanske de 100 000 – 300 000 kr som en bil kostar kan göra mer nytta på annat håll.

Billånet är som bolånet ett lån med det som du köper som säkerhet, så räntan blir lite lägre. Det innebär att det egentligen inte blir så jättedyrt per månad att köpa en bil. Även om du inte har 200 000 kr liggande så kan du tack vare lånet ändå köpa en bil för detta pris så länge som du har utrymme i din månadsbudget för amortering plus ränta. Du måste räkna noga så att köpet ryms inom din budget utan någon större risk – men om den gör det så är det lugnt.

Privatlån handlar om att väga nyttan mot kostnaden

Ett privatlån är ett lån där du inte har någon säkerhet, till skillnad från ett bolån där bostaden är din säkerhet eller billån där bilen är säkerhet. Det blir då lite högre ränta på ett privatlån eftersom banken inte har samma skydd mot att du inte återbetalar ditt lån. Du kan ta ett privatlån och använda pengarna till vad du vill – renovera, åka på en utlandsresa, investera osv. Det finns här inga begränsningar.

Vad man använder ett privatlån till kan givetvis spela stor roll. Ifall man tar ett lån för att renovera en del av sitt hus så är det en investering på så vis att man kan få ut mer pengar om man sedan skulle sälja huset. Det är också något som förmodligen ökar livskvaliteten. Använder man pengarna till en resa så har man kul under ett antal veckor men sen är pengarna borta. Det kan man också räkna som ökad livskvalitet men det är ingen investering.

I grund och botten innebär ett privatlån alltså bara en utgift. Du får betala en del pengar i ränta för att få låna pengar av banken som du annars inte hade haft möjlighet att skrapa ihop själv och så kan du göra något för pengarna som du annars inte hade kunnat göra. För denna möjlighet får du betala en del pengar.

Det finns inget som säger att det är fel att ta ett privatlån för att ha råd att göra något trevligt, som man annars inte skulle haft råd med. Detta även om det inte är frågan om en investering som kan ge en vinst senare. Det enda man ska fråga sig är om man tycker att det man får för sitt lån är värt pengarna som lånet kommer att kosta över tid tills lånet är helt återbetalt. Sedan ska man givetvis även fråga sig om man verkligen har råd till detta lån inom sin ekonomi, så att man kan låna utan att marginalerna blir för små.

Att samla lån är bra

I vanliga fall kanske ett privatlån som bäst kan användas för att investera i något som betalar sig senare men det finns ett bra exempel på tillfälle då ett lån kan ge klart mer än så. Det är när man samlar små och dyra lån till ett stort billigt lån.

Begreppet ”samla lån” har blivit väldigt populärt på senare år och tanken är att ifall man har flera gamla lån och krediter med hög ränta och avgifter så kan det vara en bra idé att försöka få ett enda stort privatlån med låg ränta som används för att återbetala alla de små dyra lånen. På så vis slipper man de dyra räntorna och har bara en låg ränta på sitt nya lån.

Om man har haft en situation med många små och dyra lån och kan återbetala dem genom att ta ett stort lån så kan man spara mycket pengar på det. Det går att spara in många tusenlappar varje månad på att bara ha ett lån med låg ränta istället för många dyra krediter. Det gäller att man hittar ett bra och billigt privatlån för att detta ska funka. Du kan kolla runt och jämföra lån för att få fram kandidater till detta och då kan man t ex använda en låneförmedlare som Consector.

Detta är ett utmärkt exempel på när det faktiskt är bra att låna. Det går att spara en massa pengar om man gör rätt. Det gäller dock att man verkligen sköter det hela rätt och återbetalar alla dyra lån med sitt nya stora lån – plus att man sedan sköter sitt stora lån på ett bra sätt och att man undviker att dra på sig nya dyra smålån.

Lån är inte farligt – onödiga lån kan dock vara det

Det är inte lån i sig som är farliga för dig eller din ekonomi. Lån är till viss del en naturlig del av privatekonomin, med tanke på att de allra flesta måste ha ett bolån om de vill äga en bostad och ett billån om de vill äga en lite nyare och finare bil. Sådana saker är helt ok att låna till så länge som man verkligen räknar på det och ser till att det finns bra marginaler och att man får in mer pengar varje månad än vad som går ut.

Det går också fint att ta ett lån bara för att göra något roligt, t ex åka på en resa eller förverkliga ett roligt projekt osv. I detta fall så handlar det inte om att man måste låna utan man lånar för att man vill. Det är fortfarande helt ok men skillnaden är att man måste tänka efter extra noga och man måste alltid väga in kostnaden för lånet. Är det värt pengarna det kostar i ränta? Är det värt den extra påfrestningen på ekonomin? Är svaret ja – plus att man har kollat så att man verkligen kan låna utan att det blir för tight i månadsbudgeten – så är det bara att köra.

Med detta sagt så vill jag även säga att man inte ska låna i onödan. Vissa lån är nödvändiga, t ex så måste man förmodligen ta ett bolån om man vill köpa en bostad. Det finns inget som säger att man måste äga sin egen bostad, det går bra att hyra också, men om man nu ska köpa så är det förmodligen ett bolån som gäller. Andra lån är inte alls nödvändiga och då måste man fundera så mycket mer.

Att låna bara för att man vill köpa något som man inte har råd till just nu är inget jag rekommenderar. Det är inte alls säkert att det är så farligt, så länge man har en god ekonomi, men det är onödiga pengar och en onödig risk. Bäst är att spara ihop till de saker man vill ha. Med ett lån köper man saken direkt och betalar för den i efterhand. För den lyxen får man betala en extra avgift i form av ränta.

Om man istället sparar ihop till det man vill köpa måste man vänta längre innan man får saken, men man slipper extra kostnader. Det är alltså bättre på många vis att spara till det man vill ha. Det blir billigare, det blir en mindre risk för privatekonomin, det är mer ansvarsfullt och det blir enklare att ha koll på sin ekonomi. Alla onödiga lån kostar pengar och skapar en onödig risk.

Att låna pengar behöver inte vara farligt men det KAN vara farligt. Om man lånar av fel skäl, på ett ansvarslöst sätt, trots att man inte behöver låna osv så kan det innebära en hel del risker. Tänk på det när du funderar på att låna. Ifall din ekonomi är begränsad är det väl inte värt att sätta den på spel för ett lån som du egentligen kunde låta bli.

Skuldkvotstaket och bolån i praktiken

Det här med skuldkvotstak har varit på tapeten ett tag nu då t ex Stefan Ingves tidigare har förespråkat detta som en ytterligare åtgärd mot svenskarnas skuldsättning. Han har sagt att det krävs fler steg än bara ett amorteringskrav för att det ska bli någon effekt och detta var det nästa steg som kanske låg närmast till hand.

Skuldkvotstak är en maxgräns för hur mycket man kan låna som mest och regeln säger att man kan låna sin egna inkomst ökat med en viss procent. När Stefan Ingves diskuterade ett förslag så var det 400 % av din disponibla inkomst som förespråkades. Alltså fem gånger din inkomst efter att skatten är dragen. Många experter tyckte då att det var ett väldigt hårt tak och att många skulle drabbas av det.

En intressant och viktig nyhet är att flera banker har valt att införa ett eget skuldkvotstak, helt på eget bevåg. De banker som nu helt frivilligt har infört ett sånt här tak är Swedbank och SEB, medan Nordea och Handelsbanken har avvaktat. De har dock varit klart mindre hårda i sina regler och satt taket på 500 % av din nettoinkomst, vilket innebär fem gånger din inkomst innan skatt. Även om detta är lindrigare så kan det fortfarande drabba en del, som slår i taket.

Ännu har inte något riktigt förslag om ett skuldkvotstak som gäller alla införts utan det är bara bankerna själva som har börjat med detta, frivilligt och som ett sätt att säkra deras intressen utöver rikets allmänna vilja att minska skuldsättningen hos invånarna. Det kan dock säkert med tiden bli tal om ett skuldkvottak som gäller alla och då är bara frågan hur generöst eller snålt tilltaget detta är.

Vad är vitsen med ett skuldkvotstak?

Poängen med ett sånt här tak har alltid varit att försöka minska svenskarnas skuldsättning och få oss att låna mindre. Det allra viktigaste är att vi lånar mindre i förhållande till vår inkomst. Tanken är att det är väldigt lätt hänt att folk lånar mycket nu när räntan ligger riktigt lågt och att de t ex köper en bostad som egentligen är lite för dyr.

Det kanske inte märks så mycket nu men när räntan börjar gå upp så kommer stora lån även att få markant högre räntekostnader varje månad och det är något man måste klara i sin ekonomi. Har man dåliga marginaler och inte har sparat tillräckligt mycket pengar för att täcka upp detta så kan det bli svårt att få det att gå runt. Ett skuldkvotstak är, liksom amorteringskravet också är, ett sätt att få oss att ta lite mindre lån / köpa lite billigare bostäder så att vi undviker denna typ av problem.

Att sätta upp den här typen av krav och regler är givetvis både bra och dåligt för den enskilde. Det kan vara dåligt på så vis att man plötsligt inte får låna riktigt så mycket som man skulle behöva och blir begränsad när man ska välja bostad. I vissa fall kan det säkerligen kännas som att skuldkvotstaket är lite för snålt tilltaget och att ekonomin borde kunna tillåta lite större lån. Å andra sidan är ju också tanken att skydda just dig som privatperson från att hamna i ekonomiska problem längre fram.

Ser man i ett större perspektiv så är tanken att försöka skydda Sveriges ekonomi rent allmänt. Ifall många får problem med sina skulder och inte klarar sina bolån osv så kan det leda till stora problem för landets ekonomi. Det är givetvis något man vill undvika och det har redan funnits exempel på vad såna här problem kan leda till om man inte är försiktig.

Det var i grunden ett liknande problem med bolån som ledde till USA:s stora ekonomiska kris 2007. Det som hände då var att bostadsbubblan sprack och bostadspriserna gick i botten och då var plötsligt många bostäder värda klart mindre än vad lånen uppgick till. Många storbanker fick problem och det ledde, tillsammans med det faktum att folk hade dålig ekonomi och spenderade klart mindre pengar, att hela landets ekonomi blev dålig.

Så påverkar skuldkvottaket ditt bostadsköp i praktiken

Amorteringskravet var tänkt som en begränsning som skulle göra att du tvingas köpa en lite billigare bostad, för när du köper bostad så är det egentligen bara månadskostnaden som är viktig. Hur mycket kommer ditt bolån att kosta dig varje månad i ränta plus amortering?

Tidigare kunde man låta bli att amortera alls på lånet och därmed slippa undan att betala ut ett par tusenlappar per månad. Amorteringen är givetvis ingen kostnad utan faktiskt en investering, men det är pengar som ska ut varje månad och som man då måste ha utrymme för i sin månadsbudget. När amorteringskravet kom så tvingades man amortera på sitt lån och det gjorde att man inte kunde undvika dessa tusenlappar. Resultatet blev att man i praktiken måste välja en lite billigare bostad.

Skuldkvotstaket kommer att ha en liknande effekt men istället för att attackera din månadskostnad så sätter man istället rakt av ett tak på hur stort lån du får ta. Taket som bankerna nu har satt är 500 % av din årliga nettoinkomst. Ifall du tjänar t ex 25 000 kr före skatt så är det på ett år 300 000 kr. Tar man det gånger fem så blir det 1,5 miljoner. Det är då gränsen för hur mycket du får låna.

Vanligen har man bottenlån som den stora billiga delen, sen eventuellt topplån i form av ett vanligt privatlån som är dyrare och sist en kontantinsats – alltså pengar som man tar direkt ur egen ficka för att betala för bostaden. Max bottenlån är 85 % av bostadens pris. När du letar bostad kan du alltså med skuldkvotstak låna som mest 1,5 miljoner ifall du har en lön på 25 000 kr i månaden och då får du lägga till resterande pengar som kontantinsats ifall du vill köpa en bostad som kostar mer än så.

Något som är värt att ha i åtanke är dock att skuldkvotstaket gäller per person och ifall man är två på ett bolån så kan man lägga ihop taken för varje person. Om ni båda tjänar 25 000 kr i månaden så kan ni således dubbla vad ni kan få låna till bostaden och då hamnar taket på 3 miljoner istället. Det gör att möjligheterna ökar en del och att man har råd till lite dyrare bostad.

Viss problematik med skuldkvotstaket

Det finns viss problematik med skuldkvotstaket och det är väl huvudsakligen att vissa grupper påverkas klart mer än andra. De som påverkas mest är förmodligen de unga, som ännu inte har tagit sig in på bostadsmarknaden och som vill köpa sin första bostad. De unga har vanligen inte något större kapital att bidra med vid bostadsköp så de måste förlita sig på lån.

Dessutom har man ofta kanske inte den högsta lönen i början av sin karriär, även om man med tiden borde ha en vettig löneutveckling och få bättre lön. Det innebär att man som ung kanske får ett tak på sitt lån som är lite för lågt i förhållande till vad man egentligen kommer att klara av med tiden.

Vidare drabbas framför allt dem som vill köpa en bostad i en större stad där bostadspriserna är högre. I våra största städer och i stora städer med bostadsbrist är prisnivån riktigt hög och då är det klart fler som får problem att köpa en bostad som faller inom ramarna för skuldkvotstaket. Samtidigt är det givetvis många unga som vill skaffa bostad i t ex Stockholm eller Göteborg och i dessa städer finns också många jobb, vilket gör att de unga söker sig dit eller behövs där.

Skuldkvotstaket kan med andra ord leda till att vissa grupper inte kan ta de lån som de behöver och hindras på ett sätt som egentligen inte är gynnsamt. Det man kan tänka sig är att det kanske kunde krävas någon specialregel för vissa fall eller att man kombinerade taket med en annan bedömning som kunde väga tyngre och tillåta vissa att låna mer om de i övrigt uppfyller en del kriterier.

Skuldkvotstaket och framtiden

Just nu har som sagt några banker infört ett skuldkvotstak men långt ifrån alla. Det är bara två av storbankerna och mig veterligen ingen av de andra bankerna som erbjuder bolån så som IKANO Bank, SBAB eller ICA Banken. Så frågan är först och främst ifall de andra bankerna kommer att följa efter och införa egna tak, eller om de skippar detta.

Nästa fråga är då om och när ett allmänt skuldkvotstak kommer som gäller för alla. Det är något som t ex Riksbanken och Finansinspektionen har diskuterat och det kan säkert bli aktuellt. Speciellt ifall bankerna inte riktigt nappar på att införa det självmant. Frågan blir då vilka regler som kommer – vad gränsen kommer att bli och ifall man räknar på disponibel inkomst eller nettoinkomst osv. Allt detta blir givetvis intressant för oss som är sugna på att köpa en bostad det närmaste året eller så.

Sista frågan är vad ett skuldkvotstak kan göra för bostadsmarknaden. Den har varit väldigt het länge nu och bostadspriserna har varit riktigt höga. Det skulle alltså kanske inte vara helt fel om den kunde svalkas aningen, men risken är att ett skuldkvotstak faktiskt svalkar bostadsmarknaden mer än vad som är önskvärt. Det kan bli lite av en kalldusch för folk som har köpt dyra bostäder om priserna plötsligt börjar gå ner rejält.

Ett skuldkvotstak är faktiskt en ganska stor åtgärd som påverkar många människor och det vore lustigt ifall det inte hade en hyfsat stor effekt på bostadspriser. Med både amorteringskrav och skuldkvotstak som begränsar köparna så blir det givetvis så att de inte kan betala lika mycket för sina bostäder som tidigare och då kommer förmodligen priserna tids nog att påverkas.