En uppdatering om ränteläget, bolån och framtiden

Efter väldigt lång tid med minusränta och en räntenivå som låg fast på -0,50 procent höjde till slut Riksbanken räntan i december förra året. Då hade de en prognos som sa att de skulle höja den långsamt framöver tills den börjar komma upp på en lite mer normal nivå. Senaste beslutet fick räntan dock trots allt ligga kvar på -0,25 procent.

Det stora skälet till att Riksbanken har hållit kvar räntan på så låga nivåer så länge är att de har velat få upp inflationen till 2 procent. Det finns givetvis andra skäl också, såsom att främja den svenska ekonomin och att det globalt har funnits mycket osäkerhet. Just inflationen har dock hela tiden varit något de har återkommit till och använt som huvudskäl när de valt att inte höja tidigare.

Oförändrad reporänta på senaste mötet

Eftersom inflationen inte tidigare har nått 2 procent och att det har funnits olika orosmoln som har kunnat påverka och förstöra inflationens väg mot sitt mål så har man hållit räntan nere. Förra året nådde man dock till slut en inflation runt 2 procent till slut och efter många om och men så blev det också slutligen en första höjning.

Den 25 april hade man så ett nytt penningpolitiskt möte där reporäntan skulle bestämmas. Och det hade funnits möjlighet att höja räntan lite, men det skedde inte. Varför blev det då så? Den enkla svaret är att man återigen är oroliga för inflationen. Den ligger i fas nu men Riksbanken verkar oroliga för att det ska vara lite för dåligt tryck framöver.

Amerikanska centralbanken Federal Reserve (Fed) lämnade räntan oförändrad i mars och indikerade då också att det troligen inte kommer några höjningar under året. Vår riksbank tittar givetvis på Fed och använder deras beslut som underlag när de tar sina beslut, med tanke på att det som händer i USA oftast påverkar Sverige.

Även i början på maj valde Fed att lämna räntan oförändrad och inflationen i USA försvagades något, vilket också är tecken på att det till och med kan komma en räntesänkning i USA. Detta är också något som kan påverka reporäntan i Sverige framöver och det ser alltså ut som att nästa höjning av räntan kan dröja till slutet på året eller kanske till och med nästa år.

Vi kan alltså se att planen för att höja räntan verkar förändras lite och bli mer försiktig. På kortare sikt är skillnaden kanske inte så stor men höjningar kan komma långsamma och dra ut på tiden. Riksbankens egen prognos hade tidigare satt räntan för andra kvartalet 2020 till +0,23 och 0,73 procent 2021, men nya prognosen säger istället +0,04 och 0,42 procent vid dessa tidpunkter.

Det kan givetvis tänkas att prognosen ändras igen och att räntan börjar höjas snabbare, men det finns ganska mycket osäkerhet och Riksbankens beslut påverkas helt klart av vad som händer i övriga världen. Speciellt i USA. Därför känns det som att det kan ta lång tid innan räntenivåerna börjar gå upp märkbart.

Hur påverkas vi av detta?

Det som framför allt händer är att bolånen är fortsatt mycket billiga eftersom räntan är mycket låg. Det är allmänt billigt att låna, men det märks givetvis mest på de stora lånen som bolån. Detta boostar bostadsmarknaden en del men den har dock problem på andra fronter, så det finns ändå många frågetecken där.

Eftersom räntan är låg har det varit lite av en lånefest länge och det har inneburit att svenskarnas belåning har ökat en del. Detta är många nu rädda för, t ex Riksbankschefen Stefan Ingves. Därför talas det mycket om åtgärder som kan minska vår belåning och därmed också hushållens risker.

Det har redan kommit en del sådana åtgärder, t ex amorteringskrav och även lånetak. Lånetaket innebär att om man vill låna mer än t ex 4,5 gånger sin inkomst så kan man behöva amortera en extra procent per år, utöver de 2 procent som man annars måste amortera när man har en hög belåningsgrad.

Det talas även om att minska ränteavdraget och en del andra saker. Dessa saker påverkar givetvis alla som vill köpa en bostad. En del kanske inte märker av det lika mycket men andra kommer helt klart att begränsas mer i sina val av bostad och hur dyra de kan vara. Unga och de som vill köpa sin första bostad är fortfarande mest utsatta.

De som funderar på ifall de ska binda räntan eller köra på rörligt har här ytterligare något argument för att välja rörlig ränta. Det ser inte ut att hända något med ränta på många år och när det väl händer något är det i långsam takt. Man behöver inte betala extra för att binda räntan när det är så pass lugnt och säkert som det verkar vara nu och om det skulle börja röra på sig hinner man också överväga bunden ränta längre fram. Kanske kan det bli intressant om ett år eller två.

Passa på att spara när räntan är låg

Ett allmänt bra tips för de som har bolån är att passa på att spara extra pengar när bolåneräntan är låg. Om man har rörlig ränta kan man utnyttja det bra ränteläget eftersom det är så billigt med bolånet. Det borde bli mer pengar över i kassan och dessa pengar kan med fördel sparas undan i en räntebuffert.

Räntebufferten kan sedan finnas där som ett komplement eller en säkerhet när räntan slutligen går upp. Om den tids nog blir 3-4 procent så kommer din räntekostnad att öka ganska rejält och du behöver lägga mer pengar på dina boendekostnader. Om du t ex har ett bolån på 3 miljoner så kanske du just nu har en räntekostnad på runt 3 750 kr i månaden. Detta om jag räknar med en snittränta på 1,5 procent på bolånet.

Om räntan skulle gå upp från nuvarande nivå under 0 procent till t ex 3 procent (vilket inte alls är omöjligt och inte speciellt konstigt) så skulle du ha en boränta på runt 4,5 procent istället. Det skulle ge dig med ett lån på 3 miljoner en räntekostnad på hela 11 250 kr i månaden istället för 3 750 kr. Det är en STOR skillnad för de flesta.

Att behöva betala ut hela 7 500 kr i månaden mer än man gör för närvarande är nog en tanke många skulle bli skräckslagna av. Det är nog väldigt många som inte har gå pass goda marginaler att det skulle funka om man inte drog in på andra saker, framför allt på sparandet.

Rörlig ränta på bolånet har fördelen att man kan åtnjuta låga kostnader när räntan är låg men man får också stå ut med de höga kostnaderna när räntan går upp. Om man inte binder den i god tid alltså. Då måste man även vara beredd att betala klart mer pengar när uppgången till slut kommer.

Om man passar på att spara pengar när det är billigt (vilket man bör göra) så har man en buffert som kan användas som hjälp när det blir dyrare. Du bör ju i vilket fall alltid räkna med att klara en ränta som är många procent högre än den du har just nu, för säkerhets skull, och då bör du även få pengar över just nu när det är billigt. Slösa inte bort alla de pengarna utan spara så att du är redo när det blir dyrare!

Ränteläget framöver

Vi har just nu en låg reporänta som ligger på bara 0,75 procent. Den har varit låg ganska länge och den har legat på just denna nivå sedan december 2013. Reporäntan eller styrräntan som den ju också kallas är den ränta som bankerna kan låna mot eller som de kan investera i värdepapper mot hos Riksbanken. Det är med andra ord den ränta som styr hur marknadsräntorna kommer att ligga.

När du vill låna pengar kommer den ränta du får att påverkas av hur hög reporäntan är. En hög reporänta ger en hög ränta för dig och en låg reporänta ger en låg ränta för dig. Det är inte alltid ett exakt samband mellan vad du kan få för ränta och reporäntan eftersom bankerna själva kan vilja ha olika mycket vinst på ditt lån men i grunden finns ett ganska stort samband. När du sparar pengar i t ex ett sparkonto hos banken påverkar reporäntan även där hur mycket du kan få i ränta för dina sparpengar.

Tanken med reporäntan är att Riksbanken ska kunna höja eller sänka den för att påverka Sveriges ekonomi. Med en låg ränta kan man ge ekonomin en skjuts genom att göra det billigt att låna etc. Det går att påverka landets ekonomiska tillväxt på detta vis och det går även att påverka inflationen. Med en hög reporänta får man lägre inflation och tvärtom.

Varför är det som det är just nu?

Skälet till att vi har en så låg reporänta just nu är att vi har haft det ganska tufft ekonomiskt ett tag. Det har varit ”ekonomisk kris” runt om i Europa och det har givetvis även påverkat oss i Sverige. För att få igång tillväxten har man sänkt räntan till en väldigt låg nivå – man vill stimulera ekonomin och stärka den. Inflationen ligger också väldigt lågt och den väntas fortsätta ligga lågt och det är något man också vill adressera genom att hålla räntan nere.

Riksbanken försöker hela tiden föra en räntepolitik som knuffar oss i rätt riktning. Ifall det är dålig tillväxt eller låg inflation så sänker de reporäntan i hopp om att det ska hända något. Ifall vi har en hög inflation blir det istället tal om att höja reporäntan så att den på sikt blir lägre. Det är Riksbankens jobb att ständigt försöka balansera landets ekonomi så att den ligger så optimalt som möjligt och just nu är vi i ett läge där riktigt låga räntor behövs.

Vart är vi på väg?

För oss svenskar innebär den låga reporäntan rent praktiskt att vi kan låna billigt men att vi inte får mycket för vårt sparande när vi har pengar på sparkonton och liknande. Det blir inte mycket till avkastning när räntan på sparade pengar bara är någon procent och ibland knappt det ens. Oavsett vad du tycker om den nuvarande situationen bör du nog räkna med att det kommer vara ungefär samma ett bra tag framöver.

Nyligen bestämde man att styrräntan ska ligga kvar på samma 0,75 % som tidigare. Det fanns dock förespråkare för att sänka räntan till 0,5 % istället. Man valde trots det att stanna på samma nivå tills vidare men att det istället väger ganska tungt för att man kommer att sänka räntan i juli när man har nästa möte i frågan.

Skälet till att man behåller en så låg räntenivå och även funderar på att gå ännu lägre är att inflationen är ovanligt låg. Stefan Ingves och Riksbanken känner sig osäkra på när inflationen kommer att ta fart igen och man räknar med att det kan ta ett bra tag. Därför räknar man också med att det kan vara frågan om att hålla räntan riktigt låg i minst ett år framöver.

Det troliga är att räntan sänks till 0,5 % i juli men sedan kan den mycket väl höjas lite igen i början av 2015. I grunden ser det i vilket fall ut som att reporäntan kommer att hållas riktigt låg ett bra tag framöver. Det finns dock alltid spekulationer om hur det verkligen kommer att bli – för det går inte att säga med säkerhet hur Sveriges ekonomi kommer att utvecklas det närmaste året eller hur Riksbanken kommer att välja att hantera det.

En del tror på att vi kommer att komma igång med vår ekonomi tidigare än beräknat och att inflationen kommer att komma igång. T ex tror Nordeas chefsekonom att de kommer att höja räntan tidigare än de har sagt i sin egen prognos. Alla har ju givetvis möjlighet att spekulera själva och göra sina egna bedömningar av tillväxt etc och det är inte alltid Riksbanken är de som kommer närmast sanningen med sina spekulationer.

Vad innebär allt det här för oss vanliga människor?

För det första innebär det att vi just nu kan låna väldigt billigt. Både bolån och privatlån etc har väldigt låga räntenivåer och ifall du vill ta ett lån är det ett bra läge (om din ekonomi i övrigt tillåter det). För den som vill spara pengar är det dock troligen bättre att investera i aktier eller fonder då vanliga sparkonton inte har mycket att komma med när det gäller avkastning.

Det innebär också att det känns som att den närmaste framtiden är relativt säker för den som har rörlig ränta på sina bolån. Det är troligt att det kommer en räntesänkning och att räntan håller sig på som mest 0,75 % i minst ett år och kanske även längre tid än så. Du behöver alltså inte känna dig så rädd för att räntorna ska gå upp och att dina lån ska bli dyra.

Du skulle kunna passa på att binda bolånen men med tanke på att man troligen kommer att sänka reporäntan till sommaren känns inte det heller som nåt speciellt intressant alternativ. Speciellt inte när rörlig ränta rent historiskt är billigare än bunden ränta.

Det du bör göra är alltså troligen att köra på rörlig ränta och sedan passa på att spara undan pengar nu när det är billigt att låna. När du har så låga kostnader för dina bolån har du pengar över som du kan lägga undan i din buffert för den dagen räntorna blir högre. Man bör alltid spara pengar så att man skulle klara av en markant högre boränta och när vi nu ligger på dessa låga nivåer är det perfekt läge att spara. Sen är ju frågan hur du bäst sparar pengarna om du vill ha en vettig avkastning men det är en annan frågan.

Med tanke på dessa låga räntenivåer kan den knappast heller bli så mycket lägre och det innebär att den inom något år eller två kommer att bli högre istället. När landets ekonomiska tillväxt börjat komma igång och inflationen ökat kommer de höja räntan och då gäller det att du är beredd på att få betala mer varje månad för dina lån. Då är det skönt att ha sparat så mycket som möjligt medan det var billigt.

Risker med den låga räntan

Även om det huvudsakligen är trevligt att ha en låg ränta och att kunna få väldigt billiga lån så finns det även vissa risker med detta. En av de stora riskerna (för Sveriges ekonomi och inte nödvändigtvis för dig personligen) är att folk börjar låna väldigt mycket när det är så pass billigt och att svenskarna blir överbelånade. Att vi lånar pengar är inte så dumt i grunden men vi måste hålla oss på en lagom nivå annars blir det tyvärr inte så bra i längden.

När reporäntan och i förlängning marknadsräntorna ligger så lågt kommer folk låna mer än de annars hade, vilket är logiskt. Det finns dock risk att vi ökar vår skuldsättning lite väl mycket och detta kan bli bekymmersamt längre fram när läget förändras. Sitter vi med stora skulder när räntorna börjar gå upp blir det också snabbt högre kostnader och i längden blir det ganska jobbigt.

Vi bör alltså själva tänka på detta och inte vara för ivriga med att låna och det är även ett problem som bankerna borde ta hänsyn till då en hög skuldsättning hos svenska folket rent allmänt kan skada hela landets ekonomi och leda till ekonomiska problem som inte är så lätta att bli av med. Den ekonomiska krisen i USA var ju t ex ett bra exempel på hur för mycket och alldeles för ansvarslöst lånande ledde till väldigt stora ekonomiska problem som skapade många ringar på vattnet och spridde sig inte bara nationellt utan även globalt.