En uppdatering om ränteläget, bolån och framtiden

Efter väldigt lång tid med minusränta och en räntenivå som låg fast på -0,50 procent höjde till slut Riksbanken räntan i december förra året. Då hade de en prognos som sa att de skulle höja den långsamt framöver tills den börjar komma upp på en lite mer normal nivå. Senaste beslutet fick räntan dock trots allt ligga kvar på -0,25 procent.

Det stora skälet till att Riksbanken har hållit kvar räntan på så låga nivåer så länge är att de har velat få upp inflationen till 2 procent. Det finns givetvis andra skäl också, såsom att främja den svenska ekonomin och att det globalt har funnits mycket osäkerhet. Just inflationen har dock hela tiden varit något de har återkommit till och använt som huvudskäl när de valt att inte höja tidigare.

Oförändrad reporänta på senaste mötet

Eftersom inflationen inte tidigare har nått 2 procent och att det har funnits olika orosmoln som har kunnat påverka och förstöra inflationens väg mot sitt mål så har man hållit räntan nere. Förra året nådde man dock till slut en inflation runt 2 procent till slut och efter många om och men så blev det också slutligen en första höjning.

Den 25 april hade man så ett nytt penningpolitiskt möte där reporäntan skulle bestämmas. Och det hade funnits möjlighet att höja räntan lite, men det skedde inte. Varför blev det då så? Den enkla svaret är att man återigen är oroliga för inflationen. Den ligger i fas nu men Riksbanken verkar oroliga för att det ska vara lite för dåligt tryck framöver.

Amerikanska centralbanken Federal Reserve (Fed) lämnade räntan oförändrad i mars och indikerade då också att det troligen inte kommer några höjningar under året. Vår riksbank tittar givetvis på Fed och använder deras beslut som underlag när de tar sina beslut, med tanke på att det som händer i USA oftast påverkar Sverige.

Även i början på maj valde Fed att lämna räntan oförändrad och inflationen i USA försvagades något, vilket också är tecken på att det till och med kan komma en räntesänkning i USA. Detta är också något som kan påverka reporäntan i Sverige framöver och det ser alltså ut som att nästa höjning av räntan kan dröja till slutet på året eller kanske till och med nästa år.

Vi kan alltså se att planen för att höja räntan verkar förändras lite och bli mer försiktig. På kortare sikt är skillnaden kanske inte så stor men höjningar kan komma långsamma och dra ut på tiden. Riksbankens egen prognos hade tidigare satt räntan för andra kvartalet 2020 till +0,23 och 0,73 procent 2021, men nya prognosen säger istället +0,04 och 0,42 procent vid dessa tidpunkter.

Det kan givetvis tänkas att prognosen ändras igen och att räntan börjar höjas snabbare, men det finns ganska mycket osäkerhet och Riksbankens beslut påverkas helt klart av vad som händer i övriga världen. Speciellt i USA. Därför känns det som att det kan ta lång tid innan räntenivåerna börjar gå upp märkbart.

Hur påverkas vi av detta?

Det som framför allt händer är att bolånen är fortsatt mycket billiga eftersom räntan är mycket låg. Det är allmänt billigt att låna, men det märks givetvis mest på de stora lånen som bolån. Detta boostar bostadsmarknaden en del men den har dock problem på andra fronter, så det finns ändå många frågetecken där.

Eftersom räntan är låg har det varit lite av en lånefest länge och det har inneburit att svenskarnas belåning har ökat en del. Detta är många nu rädda för, t ex Riksbankschefen Stefan Ingves. Därför talas det mycket om åtgärder som kan minska vår belåning och därmed också hushållens risker.

Det har redan kommit en del sådana åtgärder, t ex amorteringskrav och även lånetak. Lånetaket innebär att om man vill låna mer än t ex 4,5 gånger sin inkomst så kan man behöva amortera en extra procent per år, utöver de 2 procent som man annars måste amortera när man har en hög belåningsgrad.

Det talas även om att minska ränteavdraget och en del andra saker. Dessa saker påverkar givetvis alla som vill köpa en bostad. En del kanske inte märker av det lika mycket men andra kommer helt klart att begränsas mer i sina val av bostad och hur dyra de kan vara. Unga och de som vill köpa sin första bostad är fortfarande mest utsatta.

De som funderar på ifall de ska binda räntan eller köra på rörligt har här ytterligare något argument för att välja rörlig ränta. Det ser inte ut att hända något med ränta på många år och när det väl händer något är det i långsam takt. Man behöver inte betala extra för att binda räntan när det är så pass lugnt och säkert som det verkar vara nu och om det skulle börja röra på sig hinner man också överväga bunden ränta längre fram. Kanske kan det bli intressant om ett år eller två.

Passa på att spara när räntan är låg

Ett allmänt bra tips för de som har bolån är att passa på att spara extra pengar när bolåneräntan är låg. Om man har rörlig ränta kan man utnyttja det bra ränteläget eftersom det är så billigt med bolånet. Det borde bli mer pengar över i kassan och dessa pengar kan med fördel sparas undan i en räntebuffert.

Räntebufferten kan sedan finnas där som ett komplement eller en säkerhet när räntan slutligen går upp. Om den tids nog blir 3-4 procent så kommer din räntekostnad att öka ganska rejält och du behöver lägga mer pengar på dina boendekostnader. Om du t ex har ett bolån på 3 miljoner så kanske du just nu har en räntekostnad på runt 3 750 kr i månaden. Detta om jag räknar med en snittränta på 1,5 procent på bolånet.

Om räntan skulle gå upp från nuvarande nivå under 0 procent till t ex 3 procent (vilket inte alls är omöjligt och inte speciellt konstigt) så skulle du ha en boränta på runt 4,5 procent istället. Det skulle ge dig med ett lån på 3 miljoner en räntekostnad på hela 11 250 kr i månaden istället för 3 750 kr. Det är en STOR skillnad för de flesta.

Att behöva betala ut hela 7 500 kr i månaden mer än man gör för närvarande är nog en tanke många skulle bli skräckslagna av. Det är nog väldigt många som inte har gå pass goda marginaler att det skulle funka om man inte drog in på andra saker, framför allt på sparandet.

Rörlig ränta på bolånet har fördelen att man kan åtnjuta låga kostnader när räntan är låg men man får också stå ut med de höga kostnaderna när räntan går upp. Om man inte binder den i god tid alltså. Då måste man även vara beredd att betala klart mer pengar när uppgången till slut kommer.

Om man passar på att spara pengar när det är billigt (vilket man bör göra) så har man en buffert som kan användas som hjälp när det blir dyrare. Du bör ju i vilket fall alltid räkna med att klara en ränta som är många procent högre än den du har just nu, för säkerhets skull, och då bör du även få pengar över just nu när det är billigt. Slösa inte bort alla de pengarna utan spara så att du är redo när det blir dyrare!

Bankerna höjer bolåneräntan – men behövs det?

Historiskt sett har bankernas bolåneräntor haft ett ganska starkt samband med reporäntan. När räntan höjdes så höjde även bankerna räntan på bolån och tvärtom. Den grundläggande tanken är att när marknadsräntorna går upp så ökar bankernas kostnader och då måste de höja räntan för sina kunder för att kompensera detta.

Dock har denna nära korrelation minskat en hel del på senare år. När Riksbanken beslutade om negativ ränta och tog ner den till totalt -0,50 procent så följde bankerna inte med lika mycket i sina sänkningar. De passade helt enkelt på att koppla loss sig från reporäntan och ökade sina marginaler på bolån. De gav inte oss kunder lika mycket som de själva fick i sänkta kostnader.

Sedan dess har marginalerna för bolån också varit riktigt bra för bankerna. De har ökat sina marginaler och bolån är deras största kassako. Givetvis är de nöjda med att ha en bra vinst på sina bolån och är säkerligen inte ledsna över de senaste årens utveckling. Det verkar inte heller som de ser något skäl till att gå tillbaka till en mindre vinst igen.

Trots att det pratas om fler banker och nya aktörer på bolånemarknaden som ska skapa större konkurrens, plus allt prat om att pruta på bolånen och att våga byta bank om den man har inte levererar, så är konkurrensen inte så hård att den pressar priserna (räntorna) så hårt som man skulle kunna tro. Det visar de senaste veckornas räntehöjningar på bolånen.

När reporäntan höjs så höjer bankerna direkt

I december gjordes den första höjningen av reporäntan på hela sju år. Den gick upp med 0,25 procentenheter till en nivå på -0,25 procent. Det är fortfarande minusränta men även om det kan kännas lågt och som att lite har hänt så är det ändå en ganska stor grej. Riksbanken har en långsiktig plan på att höja räntan och vi har väntat på den här första höjningen i några år nu.

Som jag sa tidigare så har sambandet mellan reporäntan och bankernas boräntor varit ganska starkt tidigare. Om räntan höjdes med 0,5 procent så höjdes också boräntan med lika mycket för att bankerna behövde kompensera för ökade inlåningskostnader. Men som jag också sa tidigare så har bankerna själva frivilligt mer och mer frångått denna nära koppling och nu finns det större skillnader och större marginaler än på länge.

När reporäntan höjdes i december 2018 så kom reaktionen ganska snabbt från bankerna. Först ut var SBAB med att höja räntan på vissa lån / bindningstider med 0,20 procentenheter. Alla storbankerna har nu följt efter med liknande höjningar. De hänvisar till ökade kostnader för inlåning i och med att marknadsräntorna har gått upp.

Bankernas kostnader har dock inte höjts så mycket

Grejen är att de troligen inte alls har så mycket högre kostnader bara för att räntan går upp. Pengarna som går till bolån kommer från lite olika källor där det huvudsakligen handlar om att ge ut obligationer, vanlig inlåning plus kunderna lönekonton och sparkonton.

När det gäller obligationerna så har obligationsräntorna inte direkt stigit, snarare gått ned den senaste tiden. Så denna del är inte dyrare för dem. När det gäller lönekonton och sparkonton så har bankerna inte höjt räntan på dessa med 0,20 – 0,25 procent bara för att Riksbanken höjde reporäntan. Räntorna på våra konton är fortfarande lika usla, så de har inte högre utgifter där.

Med andra ord är det bara möjligen en viss del av “bolånepengarna” som faktiskt kan skapa en högre kostnad för bankerna, alltså via den vanliga inlåningen. De har dock redan bra marginaler där då de sedan tidigare låtit bli att sänka bolåneräntorna lika mycket som marknadsräntorna har gått ned.

Det gör att bankerna egentligen inte alls har så det så tufft som de försöker få det att låta. De har inte några större förhöjda kostnader i samband med räntehöjningen (ännu iaf) och de hade redan bättre marginaler än vanligt på bolån innan höjningen. När de säger att de höjer bolåneräntan för att möta högre kostnader så är detta till ganska stor del fel, utan de passar helt enkelt på att höja sina marginaler och få en bättre vinst på sina bolån.

Konkurrensen behöver bli ännu bättre för att pressa priserna

Frågan är ju hur de kan få göra så här ostraffat. I vanliga fall när det finns en bra konkurrenssituation så har butiker / aktörer svårt att höja sina priser eftersom de riskerar att tappa kunder till billigare konkurrenter. Men för bankerna verkar detta inte kännas allt för farligt och det ser också ut som att det inte är så farligt.

Alla de stora bankerna höjer sina räntor på samma vis, vilket innebär att alla också passar på att bättra på sina marginaler. Inom en annan bransch hade man säkert kunnat se vissa aktörer som passade på att sticka ut genom att erbjuda lägre priser än sina konkurrenter i ett läge där de kan göra detta utan att offra sin vinst. Men bolånebranschen verkar vara lite för trögflytande för att detta ska vara en stor risk för bankerna.

Även om det pratas mycket om att utmana sin bank, att våga byta bank och att jämföra räntor osv och faktiskt välja en annan bank än den “gamla vanliga” så har det inte direkt blivit något större prisrace eller allt för pressade priser. Bankerna håller ihop och höjer alla lika mycket och ligger på i princip samma nivåer.

Det finns några uppstickare som erbjuder extra låga räntor och sådant men de har också speciella krav, t ex att man bara har en belåningsgrad på max 60 procent eller liknande. Det är alltså inte ett lån för alla – de flesta behöver fortfarande 85 procent belåningsgrad och vanliga villkor i övrigt.

För dålig konkurrens ger för lite prispress

Problemet är ju delvis att om alla banker håller ihop och har sina priser på ungefär samma nivå, och alla också höjer lika mycket när de har chansen, så har man ändå inte någon bra bank att byta till när man vill lämna sin gamla. Det som saknas är att någon eller några faktiskt börjar pressa priserna lite på allvar och sätter igång konkurrensen, så att det finns intressanta alternativ att byta till, som kan stjäla kunder från andra banker.

Det skulle dock också kräva att folk verkligen bytte bank i klart större utsträckning. För även om en del faktiskt hotar med detta idag och en del av dem också sedan byter så är det nog klart för få som verkligen gör slag i saken och byter (eller som har koll på att de kan förhandla om räntan osv).

Om bolånekunderna var lika flexibla och jämförde och var lika kritiska som folk som t ex köper en ny tv är, så hade det varit en lite annan sak. Då hade bankerna kanske fruktat att fler valde en billig konkurrent och känt sig tvingade att hålla en mer konkurrenskraftig räntenivå. Så det är alltså också delvis kunderna som måste ta sitt ansvar och verkligen sätta hårt mot hårt, för att inte tillåta bankerna att göra som de vill.

Vad kan vi som kunder göra?

Förutom att bli allmänt bättre på att jämföra priser och välja de billigaste alternativen, plus att verkligen göra slag i saken och byta till en billigare bank om det finns en möjlighet, så kan vi ta tillfället i akt att pruta lite mer på boräntan.

Att pruta på och förhandla om räntan på sitt bolån är något som alltid rekommenderas och det går nästan alltid att få en lägre ränta. Många gånger kan man få minst 25 procents rabatt utifrån listräntan. Många gånger kan man få klart mer om man har en god ekonomi och bra förutsättningar. Rekommendationen är att alltid förhandla när man skaffar sitt bolån.

Men man ska inte heller glömma att man kan ta återuppta förhandlingarna lite när som helst, om man har rörlig ränta. Då har man alltid chansen att prata med banken för att försöka få lite mer ränterabatt. I ett sånt här läge då det verkar som att bankerna ökar på sina marginaler ytterligare finns det alltså bra läge att kunna pruta lite mer.

Om man kontaktar sin bank kan det gå att få ner räntan ytterligare. Givetvis är det bra att du har bra argument och en god ekonomi hjälper. Du kan så klart även kolla upp vad andra banker kan erbjuda dig så att du även har hotet om en flytt av bolån hängande över banken vid förhandlingarna.

Med tanke på att de förmodligen har ännu lite bättre marginaler på sina bolån nu och därför har större marginaler för just ditt lån, så borde du också ha bättre chanser att lyckas med dina förhandlingar och kunna få ner räntan. Man ska inte bara acceptera läget utan ta fighten om man kan.

Eftersom bolånet vanligtvis är en av de största utgifterna i en vanlig ekonomi så kan man också spara en hel del pengar per år genom att få ner räntan bara några få tiondels procent. Allt man kan göra där ger effekt i din månadsbudget och det är extra bra den dagen då räntorna på allvar börjar gå upp.

Räntebesked på torsdag – vad kan vi vänta oss?

Nästa räntebesked från Riksbanken kommer på torsdag den 7 september. Då får vi veta om de kommer att höja räntan eller behålla den på nuvarande nivå, vilket är -0,50 %. Många tror att räntan kommer att förbli kvar på samma nivå lite till. Detta trots att minusränta egentligen ska ses som en specialåtgärd för problematiska tider.

Skälet till att Riksbanken inte väntas höja räntan under detta möte, utan snarare vänta tills nästa, är att man normalt ger någon indikation på höjningar i förväg så att marknaden hinner förbereda sig för detta. På så vis minskar man risken för att det blir en onödigt stark reaktion. Eftersom det inte har kommit någon sån här förvarning så är det logiskt att tro att det inte blir någon höjning denna gång men kanske nästa.

Det är många som tycker att det är dags att höja reporäntan. Minusränta är som sagt tänkt lite som en slags krisåtgärd för dåliga tider, när man verkligen behöver sätta fart på inflationen osv. Just nu är inflationen tillbaka på rätt bana och den svenska konjunkturen är stark. Då behövs inte den här typen av åtgärder.

Tidigare har röster även höjts där man har påpekat att sänkningar av räntan medan den ligger på så mycket minus inte längre är alls lika effektivt som verktyg för att styra konjunkturen och att man borde satsa på andra metoder istället. Nu har inte reporäntan sänkts på ett tag men det är helt klart så att det signaleras från flera håll att man borde höja den upp till plus igen.

DI:s skuggdirektion röstar för höjd reporänta på torsdag

Skuggdirektionen är en grupp av ekonomer med olika framstående roller i samhället. De har funnits sedan 2006 och deras ”jobb” är att ha en alternativ åsikt om reporäntan. De röstar också om räntan precis som Riksbanken, även om deras resultat är inofficiellt och inte har någon betydelse utöver att den speglar vad duktiga ekonomer tycker.

I Skuggdirektionen finner vi t ex Handelsbankens Chefsekonom Ann Öberg, före detta finansmarknadsminister Peter Norman och före detta ordförande i Sjätte AP-fonden Ebba Lindsö. Det är alltså starka namn som sitter med.

När de denna gång röstade om reporäntan blev det väldigt tight och det blev en utslagsröst som avgjorde att man till slut hamnade på att räntan ska höjas med 0,25 %. De övriga medlemmarna i direktionen, som röstade för att lämna räntan oförändrad, flaggade dock för att även om de ville ha räntan kvar på samma nivå nu så kunde de helt klart tänka sig en höjning i december.

Skuggdirektionen har som sagt inget konkret att säga till när det gäller reporäntan, men deras åsikter väger givetvis ganska tungt med tanke på att det handlar om duktiga och insatta ekonomer. Det är kanske som sagt inte så troligt att det blir en höjningar av räntan om några dagar, men allt tyder på att det åtminstone kommer en sådan vid nästa räntebesked. Vi kan förmodligen vänta oss att de säger något om sina kommande planer på höjningar vid presskonferensen.

Räntan på väg upp – vad innebär det?

Vi har haft en väldigt lång tid med en väldigt låg ränta. Rekordlåg till och med. Det har inneburit låga boräntor och det har varit ”billigt” att låna. Det har också varit svårt att få någon vettig ränta på sitt sparkonto av samma skäl. Den låga boräntan har lett till att bostadsmarkanden har blomstrat och nått nya höjder.

Höjd ränta innebär på sikt lite högre boräntor och att bostadsmarknaden säkerligen stannar av lite. Kanske kommer bostadspriserna att sjunka lite eller åtminstone stanna av och alla som har bolån med rörlig ränta kommer att få känna av aningen högre kostander för sitt boende.

Om räntan skulle höjas så händer nog inget drastiskt. De flesta borde vid vara beredda på att det kommer höjningar framöver. Riksbanken har varit tydliga med sin långsiktiga plan och följer den ganska väl. På lite längre sikt, om två eller tre år, så kan räntan ha gått upp en hel del och då får vi räkna med att boendet är dyrare.

Den som har planerat sin ekonomi och har lite marginaler och ett vettigt sparande kommer nog inte att ha några större problem. Tyvärr finns det många som inte har så bra marginaler och som kan komma att få problem ifall räntan stiger lite mer. Det är därför viktigt att man sparar till en räntebuffert, speciellt om man har rörlig ränta. När räntan är låg har man råd att spara extra pengar, som sedan kan användas för att dryga ut kassan när räntan är hög.

Nytt räntebesked visar på fortsatt låga räntor

Igår beslutade Riksbanken återigen om reporäntan och beskedet blev att den lämnas oförändrad på -0,50 procent. Beslutet var inte direkt oväntat och är i led med Riksbankens tidigare prognoser och strategi för räntan. Tanken är att jobba vidare mot en inflation på 2 procent och för att lyckas komma dit vill man arbeta med sin ”expansiva” penningpolitik, vilket till stor del verkar gå ut på att behålla minusräntan tillsammans med stödköp av statsobligationer.

Svenska konjunkturen verkar gå i rätt riktning och allting ser bra ut med en hög tillväxt, sjunkande arbetslöshet och stigande inflation – men det som Riksbanken återigen har som största skäl till att behålla en låg ränta är osäkerheten i omvärlden. Den politiska osäkerheten runt om i världen gör att de vill vara försiktiga och fortsatt jobba aktivt för att nå inflationsmålen.

Det allra största orosmolnet internationellt är ju helt klart Donald Trump och hans oberäknerlighet. Trump har som USA:s president en stor påverkan på omvärlden och med tanke på hans kontroversiella politik och att han när som helst kan göra någon typ av oväntat utspel så är det inte så konstigt att vi i Sverige är aningen oroliga för vad han kan göra.

Ränteläget framöver

Som det ser ut kommer räntan vara fortsatt låg under flera år framöver. Riksbankens egen prognos säger att räntan kommer att ligga kvar på samma nivå eller till och med sänkas ytterligare under 2017. Under 2018 kommer den ligga kvar på samma låga nivå och förmodligen inte börja höjas förrän i slutet av året. Prognosen säger att reporäntan kan närma sig nollan först i första kvartalet 2019 och att den ligger på +0,49 procent första kvartalet 2020.

Detta innebär att vi kommer ha riktigt låg ränta, på samma nivå som vi haft senaste åren, i kanske två år till. Även om räntan sedan ser ut att höjas enligt Riksbankens egen prognos så är det fortfarande lågt med 0,5 procent – så de närmaste 4 åren kan fortfarande räknas som väldigt bra räntemässigt.

Låg reporänta leder till låga boräntor och vi kan med andra ord räkna med att fortsatt ha billiga bolån under ett antal år framöver. Även sparräntorna kommer givetvis att påverkas av detta på liknande vis, fast snarare negativt eftersom man vill ha hög sparränta på sitt konto och inte låg.

Hur ska man göra med bolånet?

Den ständiga frågan är hur man ska hantera sitt bolån i dagens ränteläge. Med tanke på de väldigt låga räntorna så är det också mycket låga boräntor, även om bankerna kanske inte har följt med reporäntan hela vägen till botten. Man ska förmodligen inte vänta sig att boräntorna sjunker mycket mer än de har gjort men däremot finns det förmodligen utrymme att pruta.

Snittet för listräntan för rörlig ränta (3-månadersränta) är för alla banker 1,57 procent just nu och det är billigt, men det går att få billigare om man kan pruta lite. Det är inte omöjligt att få en ränta på 1,2-1,3 procent om man bara har rätt förutsättningar när det gäller lån och ekonomi. Om man inte lyckas pruta hos sin egen bank har man också alltid möjligheten att kolla hos ett par andra banker för att se om de kan erbjuda något bättre. Att byta bank är ingen omöjlighet men många gånger kan det också räcka med att man ”hotar” med att byta bank för att befintliga banken ska ge med sig.

Kan man pruta ner sitt bolån med 0,2 procent eller något sådant så gör det faktiskt en hel del per år. Om du har ett lån på 2 miljoner så är skillnaden i ränta då 4 000 kr per år (sen blir det lite mindre om man amorterar på sitt lån under året men på ett ungefär). Det är pengar som man helt klart kan spendera på bättre saker.

Ett tips som rekommenderas är t ex att ta pengarna som man lyckats spara genom att pruta på sitt bolån och lägga undan dem på ett konto eller i någon form av säker investering och spara dem som en extra räntebuffert till den dagen räntan börjar bli lite högre igen. Tids nog kommer räntan gå upp ett antal procent och då blir dina lån ganska mycket dyrare. Att ha pengar sparade i en buffert som kan användas när detta händer är en skön känsla.

Ska man binda sitt bolån?

En annan fråga som många ställer sig är ifall man ska binda sitt bolån nu när det är billigt och läget är bra. Det finns inget helt säkert svar på den frågan då olika människor har olika inställning till den extra säkerheten som ett bundet bolån innebär.

I grund och botten är det dyrare att binda sitt bolån eftersom man idag får betala i snitt 1,57 procent i rörlig ränta och 2,10 procent för ett lån bundet på fem år. Dessutom har det historiskt sett varit dyrare att ha bundet bolån. Den rörliga räntan är alltså ett lite bättre alternativ men det är då också viktigt att man passar på att spara pengar till en buffert medan man har en låg ränta, som sedan kan användas när räntan går upp.

Att binda bolånet handlar huvudsakligen om säkerhet. Det är en slags försäkring som gör att man vet exakt hur hög ränta man kommer att ha de närmaste åren. Med tanke på hur stabil reporäntan har varit ganska länge nu och hur stabil ränteprognosen ser ut att vara så känns det dock inte som att det kommer hända så mycket med räntan de närmaste tre åren eller mer. Därför känns det onödigt att binda sin boränta i tre år eller mindre.

Av just detta skäl är räntan för ett, två och tre år inte speciellt mycket högre än den rörliga räntan. Snitträntan för tre år ligger på 1,69 procent medan rörliga som sagt ligger på 1,57 procent. Den som är för att binda sitt lån kanske argumenterar för att det är så liten skillnad att man lika väl kan binda lånet då och det argumentet har givetvis en viss validitet. Dock kan det handla om 2-3000 kr om året som man sparar på att köra rörlig ränta istället och med tanke på hur stabil reporäntan ser ut att vara framöver så är det nog inte så troligt att det kommer några stora höjningar inom de närmsta tre åren.

Ifall man ska binda sitt lån så är det i så fall på lite längre sikt så som fem år eller kanske ännu längre. Samtidigt får man då också betala lite mer i ränta. Det kommer förmodligen alltid att vara lite dyrare att ha en bunden ränta jämfört med rörlig och det man betalar för då är den där extra säkerheten. Det är bara frågan om det är värt pengarna.

Det logiska skälet till att binda sin ränta är att man själv tror att boräntorna kommer att gå upp på en nivå som är högre än det man har bundit sin ränta till, inom räntebindningstiden. Om man inte tror detta så är det ju tveksamt om det skulle vara värt att binda lånet. Dock ska man tänka på att bankerna också sitter och funderar på hur framtiden kommer att bli och de sätter sedan sina räntor efter hur de tror att ränteläget kommer att se ut om X antal år. Så det är sällan man egentligen får något ovanligt bra erbjudande på den bundna räntan.

Om man inte verkligen värderar säkerheten väldigt högt så är det oftast bäst med rörlig ränta, även om man inte vet helt säkert vad som kommer att hända i framtiden. Just nu känns det dock som en ovanligt säker och stabil period framöver och Riksbanken säger ganska tydligt att räntan kommer att vara fortsatt låg i ett flertal år framöver.

Därför tror jag mest på rörlig ränta och jag tycker att du kan försöka pruta på ditt bolån för att få ner räntan ytterligare. Du borde kunna få en ränta som ligger på 1,3 – 1,4 procent, så om du ligger högre än så har du en ganska bra möjlighet att spara pengar. När du förhandlar om en lägre ränta kan du lägga fram de positiva aspekterna i din ekonomi (om hela din ekonomi är samlad hos just den banken är det vanligen ett plus) och var tydlig med att du mycket väl kan byta bank om de inte är tillmötesgående, så ska det nog gå vägen.