Räntebesked på torsdag – vad kan vi vänta oss?

Nästa räntebesked från Riksbanken kommer på torsdag den 7 september. Då får vi veta om de kommer att höja räntan eller behålla den på nuvarande nivå, vilket är -0,50 %. Många tror att räntan kommer att förbli kvar på samma nivå lite till. Detta trots att minusränta egentligen ska ses som en specialåtgärd för problematiska tider.

Skälet till att Riksbanken inte väntas höja räntan under detta möte, utan snarare vänta tills nästa, är att man normalt ger någon indikation på höjningar i förväg så att marknaden hinner förbereda sig för detta. På så vis minskar man risken för att det blir en onödigt stark reaktion. Eftersom det inte har kommit någon sån här förvarning så är det logiskt att tro att det inte blir någon höjning denna gång men kanske nästa.

Det är många som tycker att det är dags att höja reporäntan. Minusränta är som sagt tänkt lite som en slags krisåtgärd för dåliga tider, när man verkligen behöver sätta fart på inflationen osv. Just nu är inflationen tillbaka på rätt bana och den svenska konjunkturen är stark. Då behövs inte den här typen av åtgärder.

Tidigare har röster även höjts där man har påpekat att sänkningar av räntan medan den ligger på så mycket minus inte längre är alls lika effektivt som verktyg för att styra konjunkturen och att man borde satsa på andra metoder istället. Nu har inte reporäntan sänkts på ett tag men det är helt klart så att det signaleras från flera håll att man borde höja den upp till plus igen.

DI:s skuggdirektion röstar för höjd reporänta på torsdag

Skuggdirektionen är en grupp av ekonomer med olika framstående roller i samhället. De har funnits sedan 2006 och deras ”jobb” är att ha en alternativ åsikt om reporäntan. De röstar också om räntan precis som Riksbanken, även om deras resultat är inofficiellt och inte har någon betydelse utöver att den speglar vad duktiga ekonomer tycker.

I Skuggdirektionen finner vi t ex Handelsbankens Chefsekonom Ann Öberg, före detta finansmarknadsminister Peter Norman och före detta ordförande i Sjätte AP-fonden Ebba Lindsö. Det är alltså starka namn som sitter med.

När de denna gång röstade om reporäntan blev det väldigt tight och det blev en utslagsröst som avgjorde att man till slut hamnade på att räntan ska höjas med 0,25 %. De övriga medlemmarna i direktionen, som röstade för att lämna räntan oförändrad, flaggade dock för att även om de ville ha räntan kvar på samma nivå nu så kunde de helt klart tänka sig en höjning i december.

Skuggdirektionen har som sagt inget konkret att säga till när det gäller reporäntan, men deras åsikter väger givetvis ganska tungt med tanke på att det handlar om duktiga och insatta ekonomer. Det är kanske som sagt inte så troligt att det blir en höjningar av räntan om några dagar, men allt tyder på att det åtminstone kommer en sådan vid nästa räntebesked. Vi kan förmodligen vänta oss att de säger något om sina kommande planer på höjningar vid presskonferensen.

Räntan på väg upp – vad innebär det?

Vi har haft en väldigt lång tid med en väldigt låg ränta. Rekordlåg till och med. Det har inneburit låga boräntor och det har varit ”billigt” att låna. Det har också varit svårt att få någon vettig ränta på sitt sparkonto av samma skäl. Den låga boräntan har lett till att bostadsmarkanden har blomstrat och nått nya höjder.

Höjd ränta innebär på sikt lite högre boräntor och att bostadsmarknaden säkerligen stannar av lite. Kanske kommer bostadspriserna att sjunka lite eller åtminstone stanna av och alla som har bolån med rörlig ränta kommer att få känna av aningen högre kostander för sitt boende.

Om räntan skulle höjas så händer nog inget drastiskt. De flesta borde vid vara beredda på att det kommer höjningar framöver. Riksbanken har varit tydliga med sin långsiktiga plan och följer den ganska väl. På lite längre sikt, om två eller tre år, så kan räntan ha gått upp en hel del och då får vi räkna med att boendet är dyrare.

Den som har planerat sin ekonomi och har lite marginaler och ett vettigt sparande kommer nog inte att ha några större problem. Tyvärr finns det många som inte har så bra marginaler och som kan komma att få problem ifall räntan stiger lite mer. Det är därför viktigt att man sparar till en räntebuffert, speciellt om man har rörlig ränta. När räntan är låg har man råd att spara extra pengar, som sedan kan användas för att dryga ut kassan när räntan är hög.

Nytt räntebesked visar på fortsatt låga räntor

Igår beslutade Riksbanken återigen om reporäntan och beskedet blev att den lämnas oförändrad på -0,50 procent. Beslutet var inte direkt oväntat och är i led med Riksbankens tidigare prognoser och strategi för räntan. Tanken är att jobba vidare mot en inflation på 2 procent och för att lyckas komma dit vill man arbeta med sin ”expansiva” penningpolitik, vilket till stor del verkar gå ut på att behålla minusräntan tillsammans med stödköp av statsobligationer.

Svenska konjunkturen verkar gå i rätt riktning och allting ser bra ut med en hög tillväxt, sjunkande arbetslöshet och stigande inflation – men det som Riksbanken återigen har som största skäl till att behålla en låg ränta är osäkerheten i omvärlden. Den politiska osäkerheten runt om i världen gör att de vill vara försiktiga och fortsatt jobba aktivt för att nå inflationsmålen.

Det allra största orosmolnet internationellt är ju helt klart Donald Trump och hans oberäknerlighet. Trump har som USA:s president en stor påverkan på omvärlden och med tanke på hans kontroversiella politik och att han när som helst kan göra någon typ av oväntat utspel så är det inte så konstigt att vi i Sverige är aningen oroliga för vad han kan göra.

Ränteläget framöver

Som det ser ut kommer räntan vara fortsatt låg under flera år framöver. Riksbankens egen prognos säger att räntan kommer att ligga kvar på samma nivå eller till och med sänkas ytterligare under 2017. Under 2018 kommer den ligga kvar på samma låga nivå och förmodligen inte börja höjas förrän i slutet av året. Prognosen säger att reporäntan kan närma sig nollan först i första kvartalet 2019 och att den ligger på +0,49 procent första kvartalet 2020.

Detta innebär att vi kommer ha riktigt låg ränta, på samma nivå som vi haft senaste åren, i kanske två år till. Även om räntan sedan ser ut att höjas enligt Riksbankens egen prognos så är det fortfarande lågt med 0,5 procent – så de närmaste 4 åren kan fortfarande räknas som väldigt bra räntemässigt.

Låg reporänta leder till låga boräntor och vi kan med andra ord räkna med att fortsatt ha billiga bolån under ett antal år framöver. Även sparräntorna kommer givetvis att påverkas av detta på liknande vis, fast snarare negativt eftersom man vill ha hög sparränta på sitt konto och inte låg.

Hur ska man göra med bolånet?

Den ständiga frågan är hur man ska hantera sitt bolån i dagens ränteläge. Med tanke på de väldigt låga räntorna så är det också mycket låga boräntor, även om bankerna kanske inte har följt med reporäntan hela vägen till botten. Man ska förmodligen inte vänta sig att boräntorna sjunker mycket mer än de har gjort men däremot finns det förmodligen utrymme att pruta.

Snittet för listräntan för rörlig ränta (3-månadersränta) är för alla banker 1,57 procent just nu och det är billigt, men det går att få billigare om man kan pruta lite. Det är inte omöjligt att få en ränta på 1,2-1,3 procent om man bara har rätt förutsättningar när det gäller lån och ekonomi. Om man inte lyckas pruta hos sin egen bank har man också alltid möjligheten att kolla hos ett par andra banker för att se om de kan erbjuda något bättre. Att byta bank är ingen omöjlighet men många gånger kan det också räcka med att man ”hotar” med att byta bank för att befintliga banken ska ge med sig.

Kan man pruta ner sitt bolån med 0,2 procent eller något sådant så gör det faktiskt en hel del per år. Om du har ett lån på 2 miljoner så är skillnaden i ränta då 4 000 kr per år (sen blir det lite mindre om man amorterar på sitt lån under året men på ett ungefär). Det är pengar som man helt klart kan spendera på bättre saker.

Ett tips som rekommenderas är t ex att ta pengarna som man lyckats spara genom att pruta på sitt bolån och lägga undan dem på ett konto eller i någon form av säker investering och spara dem som en extra räntebuffert till den dagen räntan börjar bli lite högre igen. Tids nog kommer räntan gå upp ett antal procent och då blir dina lån ganska mycket dyrare. Att ha pengar sparade i en buffert som kan användas när detta händer är en skön känsla.

Ska man binda sitt bolån?

En annan fråga som många ställer sig är ifall man ska binda sitt bolån nu när det är billigt och läget är bra. Det finns inget helt säkert svar på den frågan då olika människor har olika inställning till den extra säkerheten som ett bundet bolån innebär.

I grund och botten är det dyrare att binda sitt bolån eftersom man idag får betala i snitt 1,57 procent i rörlig ränta och 2,10 procent för ett lån bundet på fem år. Dessutom har det historiskt sett varit dyrare att ha bundet bolån. Den rörliga räntan är alltså ett lite bättre alternativ men det är då också viktigt att man passar på att spara pengar till en buffert medan man har en låg ränta, som sedan kan användas när räntan går upp.

Att binda bolånet handlar huvudsakligen om säkerhet. Det är en slags försäkring som gör att man vet exakt hur hög ränta man kommer att ha de närmaste åren. Med tanke på hur stabil reporäntan har varit ganska länge nu och hur stabil ränteprognosen ser ut att vara så känns det dock inte som att det kommer hända så mycket med räntan de närmaste tre åren eller mer. Därför känns det onödigt att binda sin boränta i tre år eller mindre.

Av just detta skäl är räntan för ett, två och tre år inte speciellt mycket högre än den rörliga räntan. Snitträntan för tre år ligger på 1,69 procent medan rörliga som sagt ligger på 1,57 procent. Den som är för att binda sitt lån kanske argumenterar för att det är så liten skillnad att man lika väl kan binda lånet då och det argumentet har givetvis en viss validitet. Dock kan det handla om 2-3000 kr om året som man sparar på att köra rörlig ränta istället och med tanke på hur stabil reporäntan ser ut att vara framöver så är det nog inte så troligt att det kommer några stora höjningar inom de närmsta tre åren.

Ifall man ska binda sitt lån så är det i så fall på lite längre sikt så som fem år eller kanske ännu längre. Samtidigt får man då också betala lite mer i ränta. Det kommer förmodligen alltid att vara lite dyrare att ha en bunden ränta jämfört med rörlig och det man betalar för då är den där extra säkerheten. Det är bara frågan om det är värt pengarna.

Det logiska skälet till att binda sin ränta är att man själv tror att boräntorna kommer att gå upp på en nivå som är högre än det man har bundit sin ränta till, inom räntebindningstiden. Om man inte tror detta så är det ju tveksamt om det skulle vara värt att binda lånet. Dock ska man tänka på att bankerna också sitter och funderar på hur framtiden kommer att bli och de sätter sedan sina räntor efter hur de tror att ränteläget kommer att se ut om X antal år. Så det är sällan man egentligen får något ovanligt bra erbjudande på den bundna räntan.

Om man inte verkligen värderar säkerheten väldigt högt så är det oftast bäst med rörlig ränta, även om man inte vet helt säkert vad som kommer att hända i framtiden. Just nu känns det dock som en ovanligt säker och stabil period framöver och Riksbanken säger ganska tydligt att räntan kommer att vara fortsatt låg i ett flertal år framöver.

Därför tror jag mest på rörlig ränta och jag tycker att du kan försöka pruta på ditt bolån för att få ner räntan ytterligare. Du borde kunna få en ränta som ligger på 1,3 – 1,4 procent, så om du ligger högre än så har du en ganska bra möjlighet att spara pengar. När du förhandlar om en lägre ränta kan du lägga fram de positiva aspekterna i din ekonomi (om hela din ekonomi är samlad hos just den banken är det vanligen ett plus) och var tydlig med att du mycket väl kan byta bank om de inte är tillmötesgående, så ska det nog gå vägen.

Billiga bolån och dyra bostäder

Bostadsmarknaden är het just nu. För några dagar sedan bestämde Riksbanken att reporäntan skulle ligga oförändrad på -0,25 procent. Det var faktiskt lite av en överraskning då många trodde att den skulle sänkas ytterligare, till exempelvis -0,4 %. Samtidigt som man tog detta beslut så pratade man även ganska mycket om att reporäntan kan komma att sänkas framöver ifall behovet finns och man sa även att det är troligt att räntan kommer att vara låg länge framöver.

Vi har alltså en bostadsmarknad som redan från början är dopad på låga räntor och som nu får beskedet att det med största sannolikhet kommer att vara jättelåga boräntor de närmaste åren. Riksbanken spår själva att de inte kommer över på plusränta förrän någon gång 2017. Detta gör att det givetvis är väldigt fördelaktigt för alla dem som redan nu har stora bolån men det gör även att de som vill låna har ett bra utgångsläge.

Amorteringskrav på bolån eldar på ytterligare

Nästa grej som har hjälpt till att bygga upp bostadsmarknaden var det här med amorteringskrav på bolån. Finansinspektionen hade sitt förslag om att alla nya bolån skulle amorteras aktivt ner till 50 % belåningsgrad. Det är idag många som inte amorterar på sitt lån alls eftersom de inte känner att det ger så mycket och att månadskostnaden för lånet är lägre om man bara betalar ränta och inte amorterar.

När FI kom med sitt förslag sa de att detta skulle börja gälla den 1 augusti och då gälla alla nya lån som tas efter detta datum. Eftersom folk inte ville ha det här kravet på sig började en rusning efter att köpa sin bostad så att man hade gjort upp affären innan dess och på så vis slippa amorteringskravet. Det gjorde i sin tur att bostadsmarknaden blev ännu hetare och bostadspriserna som redan var höga gick upp ytterligare.

Nu har FI dragit tillbaka sitt förslag om amorteringskrav eftersom de tydligen enligt grundlagen inte har rätt att ställa sådana krav. De är bara en myndighet och kan alltså inte bestämma vad företag ska göra på det sättet. Dock är “skadan” på bostadsmarknaden delvis redan gjord, även om det kanske har lugnat ner sig aningen.

Både bra och dåligt för dem som letar ny bostad

Bolånen är billiga eftersom räntorna är så låga. Då blir det givetvis också mer attraktivt att köpa en bostad, för månadskostnaden blir inte så hög. Man kan med fördel köra på rörlig ränta men även om man skulle vilja binda upp sin ränta så kan man få en bra deal just nu. Det fina för dig som vill köpa hus eller nån annan bostad är att det är billigt med bolån och du kan ganska enkelt finansiera ditt köp.

Men det finns ju då även en baksida på samma mynt och det är att bostadspriserna är så höga. Det är klassiska den balansen mellan utbud och efterfrågan som styr helt enkelt. Det är fler än vanligt som vill köpa hus och inte direkt fler som vill sälja – så då går priserna upp. Det är med andra ord billigt att låna till en bostad men det är dyrt att köpa den.

Jag och min sambo har egentligen inte tänkt flytta just nu men eftersom att vi bor i en inte allt för stor lägenhet så finns det alltid en viss önskan att hitta något som är lite större och bättre. Det är inte riktigt läge nu men det hindrar inte oss från att kolla på lite hus, mest för att det är kul.

Man inser dock snabbt att husen inte är speciellt billiga i dagsläget. Bostadspriserna har trissats upp en del och även lite tråkigare / sämre hus och hus som ligger på mindre attraktiva platser går för ganska stora belopp. Även lägenheter är riktigt dyra i dagsläget om man ska ha något som ligger hyfsat centralt eller som är lite större till ytan.

Det känns alltså som att hela situationen tar ut sig själv på ett vis. Det är billigt att ha bolån så folk börjar köpa mer bostäder, vilket leder till högre bostadspriser, vilket gör att det inte längre är speciellt fördelaktigt att köpa hus. Så ifall du funderar på om du också ska hoppa på tåget och skaffa en ny bostad får du helt enkelt väga de billigare lånen mot en dyrare inköpskostnad.

Personligen tror jag på att vänta lite. Det har blivit lite extra dyrt nu när folk har varit rädda för att fastna i amorteringskravet. Det är nu slopat och kommer inte införas så det borde nog dämpa rushen en del och då kanske även priserna går ner aningen igen. Om man väntar ytterligare lite kanske det kan bli ännu lite bättre bostadspriser. Bolånen lär vara billiga även om något år, så det är inte någon jättepanik för den sakens skull.

Ett bostadslån är även ett väldigt stort lån och du kommer ha det många år framöver. Även om räntan är låg i ett eller två år till så kommer den tids nog att gå upp ändå. Och ifall du då köpte ett onödigt dyrt hus så är det troligen inte så att de pengarna du sparat på låg ränta detta året och nästa kommer att väga upp att huset kostade 500 000 kr mer än det kanske borde ha gjort. De extra pengarna kommer på sikt kosta dig mer än du har möjlighet att spara på låga boräntor och då är det nog bättre att vänta in ett mer rimligt pris.

För dig som redan har bostad och bolån

Det mesta har handlat om att köpa en ny bostad men det är många som redan sitter med ett bolån just nu. För dem är det förhoppningsvis billigt. Det vanligaste är att man väljer rörlig ränta på sitt lån och då kan man med säkerhet njuta av låga räntor just nu. Ifall du har bundet lån så kan det givetvis också vara ganska bra i dagsläget men det finns ju också en viss risk att du sitter med ett gammalt bundet lån från tiden innan reporäntan blev superlåg.

Mitt tips till dig som har ett bolån är att helt enkelt behålla rörlig ränta på lånet. Det kommer med största sannolikhet vara minusränta tills 2017 och även därefter kan det dröja innan räntan blir så pass hög att det börjar bli dyrt. Du har lång tid på dig att njuta av det låga ränteläget och det är väldigt stabilt, så du behöver inte direkt känna att du tar en stor risk.

När du har låga räntekostnader är tipset alltid att lägga undan pengar i en buffert inför den tiden när räntan inte längre är låg. Detta gäller speciellt dig som kör på rörlig ränta. Om du inte binder din ränta kommer du förr eller senare att få en högre ränta och då kommer du vara glad att du har sparat ihop en del pengar som du kan använda för att betala dina bostadskostnader.

Amortera som investering när räntan är låg

Idag är sparräntan relativt värdelös på de flesta sparkonton. Många konton har ingen ränta alls och de lite bättre sparkonton som finns har som bäst någon enstaka procent i ränta. Därför är det inte någon jättebra investering att lägga undan sina sparpengar där. Du får fundera på hur du bäst investerar pengarna så att du kan få lite avkastning men slippa allt för hög risk.

Ett alternativ du har är att amortera på ditt bolån. Det är inte alla som tycker att det är speciellt lockande men att amortera på lånet är samma sak som en investering. Genom att betala av på lånet får du lägre räntekostnad framöver och då sparar du pengar. Det är alltid så du ska tänka när du väljer att amortera. Det minskar också risken i din privatekonomi.

Flera banker är för att ha kvar egna krav på att kunderna måste amortera på sina lån eftersom det är en bra grej. Bankerna tjänar mer pengar totalt om kunden inte amorterar eftersom den totala kostnaden för lånet då blir större, men detta är ett verktyg för att minska svenskarnas skuldsättning och bankerna verkar vara med på noterna.

När räntan är så låg som den är kan det vara ett bra alternativ att amortera på sitt lån. Du vill inte ha pengarna på ett sparkonto eftersom det inte ger någon avkastning. Aktier och fonder kan vara intressanta men de innebär också en viss risk. Att amortera är en säker investering som garanterat ger resultat i längden. Räntorna är visserligen låga just nu så skillnaden på räntekostnaden är inte stor på kort sikt men med tiden kommer räntorna att gå upp och då är varje amorterad krona ännu mer värd.

Kan man spara på sparkonto idag?

Ni har väl inte missat att styrräntan i somras sänktes till att ligga på 0,25 %, vilket är väldigt lågt. Följden av den väldigt låga räntan idag är att det är billigt att låna (yay!) och det är enormt dålig ränta på sparkonton (snyft!). Många av de stora bankerna har näst intill obefintliga sparräntor, t ex 0,5 procent eller ibland faktiskt 0 procent. Att ha sina pengar liggande på ett konto utan någon ränta alls är inte ett dugg roligt.

Ifall man har en del sparade pengar vill man givetvis att de ska inbringa lite inkomster i form av ränta eller avkastning av annat slag. Alternativen är att antingen investera i aktier / fonder eller liknande, eller att man har dem på ett bra sparkonto med vettig ränta. Att ha sina pengar på sparkonto är ganska säkert och det är ett alternativ många väljer. Det är även där man har de pengar man inte vill investera utan som ligger t ex som buffert.

Är sparkontot dött tills vi får högre reporänta?

Hur ska man då tänka när man har pengar liggande på ett sparkonto som erbjuder en mer eller mindre obefintlig ränta? Ifall man bara får 0,5 procent i ränta per år kommer det knappast att märkas i plånboken, ens om man har ett stort belopp liggande på kontot. Är alternativet att bara vänta på bättre tider med en högre reporänta, så att även sparräntorna går upp?

Svaret är att i dagsläget kommer sparräntorna vara låga, men man ska definitivt inte nöja sig med att ha 0 – 0,10 procent ränta på sitt sparkonto. Många är vana vid att bara ha sina pengar liggande hos sin vanliga bank och nöja sig med vad de kan få men ifall man vill ha en vettig ränta gäller det att kolla runt och välja en annan bank. Det finns ett antal banker som erbjuder sparräntor på närmare två procent, vilket i dagsläget är helt ok.

Banker som erbjuder en lite bättre ränta på sina sparkonton är ofta uppstickare och nyare banker som vill visa framfötterna lite. Det är t ex GE Money Bank, Marginalen, Svea Direkt, Collector, Santander eller SevenDay som har lite bättre räntor. Ett tips är alltså att ta dig lite tid och surfa runt på deras webbsidor och kolla upp vilka sparräntor de erbjuder. Ifall du idag har dina pengar hos exempelvis Swedbank eller Handelsbanken kan du säkerligen hitta en bank som erbjuder bättre ränta, så att dina pengar faktiskt ger någon avkastning.

För dig som vill spara lite tid finns det en och annan sammanställning av sparräntor som du kan kolla på, vilket gör att du slipper leta igenom alla själv. Du kan exempelvis titta in på Ekonomi-portalen.com och deras jämförelse av sparkonton. Där är det ganska smidigt att hitta en bra bank eftersom man kan välja bindningstid och lite andra filter.

Bindningstid på sitt sparkonto

När man ska välja sparkonto kan man välja mellan att inte ha någon bindningstid eller att ha en bindningstid som ofta ligger mellan ett till fem år. Det finns även alternativ där du binder upp dina pengar i tre eller sex månader. Som regel får du lite bättre ränta ju längre du väljer att binda upp dina sparade pengar. Vanligtvis föredrar bankerna att du binder upp dina sparpengar under en längre tid eftersom de använder dina pengar för att investera i sin egen utveckling eller i sådant som de tjänar pengar på. Ju längre tid de har på sig ju bättre är det.

Väljer man att binda sina pengar kan man alltså inte plocka ut dem hur som helst. Man måste lämna dem på sparkontot under de år som man har bestämt. Ibland kan man få ta ut pengar mot en avgift och i enstaka fall kan man få ett par fria uttag.

Alternativet är att välja ett sparkonto som inte har någon bindningstid. Då kan man oftast ta ut sina pengar när och hur man vill men ibland har man bara ett visst antal fria uttag här också. Kolla upp villkoren för det sparkonto du är intresserad av så att du kan ta ut pengar så som du har tänkt dig och att det inte kostar extra.

Skälet till att välja ett sparkonto med längre bindningstid är att man får högre ränta på de pengarna än om man väljer ett konto utan bindningstid. Ifall ränteskillnaderna är väldigt små mellan att ha tre års bindningstid eller att inte ha någon bindningstid alls så är det inte direkt någon vits att binda upp pengarna. Binder du upp dem kan du inte flytta dem till en annan bank eller annat sparkonto ifall räntan skulle förändras.

I dagsläget när det är så låga räntor är det troligen inte bästa läget att binda upp sparpengarna någon längre tid. Man vet inte hur räntan kommer att se ut om ett år och vem som kommer ha mest fördelaktiga sparräntor. Mitt förslag är att hitta ett sparkonto med upp mot två procents ränta och utan bindningstid, t ex hos en av de banker jag räknade upp tidigare. Håll dina pengar där tills vidare men försök också hålla ögonen öppna ifall de väljer att sänka räntan eller ifall någon annan bank höjer. Det är inte speciellt svårt att flytta sina pengar.

Insättningsgarantin är ett viktigt skydd

Det som kallas för insättningsgaranti är ett skydd för dina sparpengar som garanteras av staten. Du har rätt att få tillbaka upp till 100 000 euro ifall din bank av något skäl skulle hamna på obestånd och få problem att betala ut dina pengar / gå i konkurs. De banker som har tillstånd hos FI innefattas normalt av insättningsgarantin men det finns även en och annan som inte gör det.

Vanligtvis är det de få sparkonton med extra hög ränta som inte innefattas av insättningsgarantin. De kan locka med sparräntor på upp mot sex procent jämfört med två procent hos andra banker. Det låter väldigt fint och lockande, speciellt när det är så låga sparräntor rent allmänt, men man ska då inte glömma bort att man riskerar sina pengar på ett annat sätt när man kör på ett sådant sparkonto.

De sparkonton med riktig bra ränta brukar ofta tillhöra finansinstitut som använder dina sparpengar till att investera med lite högre risk. Det behövs en högre risk och högre avkastning för att klara av att ge kunderna en sådan hög ränta. Företagen bakom denna typ av sparkonton löper alltså ofta även högre risk att få ekonomiska problem, t ex ifall deras investeringar misslyckas, eftersom de tar större risker och chansar mer för att tjäna mer.

Jag ska inte säga att det är en jättestor risk att satsa på sparkonton av det här slaget och att man inte kan välja ett sådant alternativ. Insättningsgarantin är dock en väldigt bra säkerhet att ha och det garanterar att du inte blir utan dina pengar ifall en bank får ekonomiska problem (vilket ju uppenbarligen kan hända som vi har sett). Välj gärna ett sparkonto som omfattas av insättningsgarantin istället för att lockas av extra hög sparränta. Då vet du att du är säker.

Sammanfattning

För att sammanfatta det jag sagt lite kort så kan man givetvis visst ha sina pengar på ett sparkonto idag, trots att reporäntan har tvingat ner sparräntorna på låga nivåer. Det man ska undvika är dock att bara ha sina pengar liggande hos sin gamla bank och få i princip ingen ränta, bara för att man inte orkat ta tag i att hitta ett bra sparkonto.

Titta runt och hitta ett sparkonto med upp mot två procents ränta och flytta dina pengar dit istället. Det är vanligen väldigt enkelt att öppna ett sådant sparkonto. Du kan välja ett konto som inte har någon bindningstid och som har fria uttag så kan du när du vill flytta pengarna igen ifall du ser en bra möjlighet att få ännu bättre ränta.

Försök att inte lockas av de sparkonton som inte har insättningsgaranti även om deras räntor skulle ligga högre. Det är en onödig risk att lägga in dina pengar på ett konto där du eventuellt skulle kunna bli av med dem ifall banken hamnar på obestånd. De allra flesta sparkonton har dock insättningsgaranti.

Ifall du känner att det är svårt att få någon vettig avkastning på sparpengarna kanske det kan vara värt att titta på fonder eller något sådant som alternativ till ett sparkonto. Du kan många gånger få lite bättre procentuell avkastning där men också lite högre risk då värdet på en fond ju faktiskt kan gå ner.