I första delen pratade jag en hel del om det grundläggande – vikten av att spara till pensionen, hur man ska se på sitt pensionssparande för att det ska gå bättre att spara och lite sådant. I den här delen tänkte jag gå in mer på konkreta saker när det gäller sparande och investeringar. Du ska få lite allmänna men konkreta tips på hur du kan lägga upp ditt sparande helt enkelt.

Pensionssparande i fonder vanligast

Det vanligaste sättet att spara till pensionen är att sätta in pengarna i fonder. Det finns olika typer av fonder så som aktiefonder, räntefonder och blandfonder. Aktiefonder består endast av olika aktier, räntefonder består av räntebärande papper så som obligationer och blandfonder är föga överraskande en blandning mellan aktier och räntebärande papper.

Aktiefonder har lite högre risk medan räntefonder har låg risk. Blandfonder är mellanalternativet. Med högre risk brukar även komma bättre chans till hög avkastning och detta gäller även för fonder. Aktiefonder tjänar man vanligen bättre på men man exponerar sig också lite mer eftersom aktier kan vara lite mer osäkra och aktiemarknaden kan både gå upp och ner och påverka dina fonder.

Skälet till att fonder är så bra för pensionssparande och allt långsiktigt sparande är att det är en relativt säker sparform. Risken är inte så farligt hög eftersom en fond består av ett stort antal aktier (om det är en aktiefond) och då sprids risken ganska mycket. Man kan även styra hur hög risk man vill ha genom att välja fonder som är säkrare eller mer osäkra.

Även här gäller regeln att högre risk oftast är kopplat till chans till högre avkastning men när man pensionssparar vill man förmodligen hellre ha en lägre risk och en mer stabil fond som man kan behålla i många år utan att behöva oroa sig. Mitt råd när det gäller fondval är att du ska välja stabila aktiefonder som är utformade för att följa ett visst index, t ex svenska aktiemarknaden eller den globala aktiemarknaden. Men vi ska gå in mer på indexfonder och sådant senare.

Viktigt att välja rätt fonder

Ifall man har pengar hos fondbolagen så kan det tänkas att man automatiskt får vissa fonder tilldelade. Om man inte är insatt i fonder och aktiemarknaden osv så kan det kanske vara skönt att bli tilldelad fonder. Bättre att låta proffsen sköta det helt enkelt? Visst kan det gå att låta det bli som det blir och att inte vara engagerad, men risken är att man förlorar på det.

Viktigt är att man åtminstone då och då kollar igenom vilka fonder man har sina pengar i, så att man kan avgöra om de fonderna har en godkänd avkastning och avgift. Att bara låta det vara och inte bry sig är inte den bästa strategin då man eventuellt kan tappa en hel del vinst bara på att vara obrydd. Du behöver inte vara något proffs för att se när en fond är dålig eller göra vissa enklare val i din fondportfölj.

Hög förvaltningsavgift äter upp dina pengar

En av de stora bovarna är förvaltningsavgifter för fonderna. En fond består av ett antal olika investeringar i t ex aktier och dessa investeringar görs av en fondförvaltare. Det gör att du själv slipper sitta och fundera på vilka aktier som skulle vara bra eller utforma en investeringsstrategi. En av fördelarna med att köpa fonder är att man låter någon annan oroa sig för hur pengarna ska investeras. Dock tar fondförvaltaren / fondbolaget också ut en avgift för att sköta om fonden.

Avgiften är olika hög beroende på typ av fond. De allra billigaste fonderna är indexfonder, vilket är aktiefonder som är passivt förvaltade och vars idé är att helt enkelt försöka efterlikna ett visst index. Detta index kan t ex vara svenska eller amerikanska aktiemarknaden eller ännu mer allmänt så som aktiemarkanden i större regioner som Europa, Asien eller kanske globalt. Eftersom dessa typer av fonder inte kräver så mycket jobb för förvaltaren så blir avgiften även låg. Dessa fonder brukar ofta ha en avgift på 0,2 – 0,4 %. Det är en riktigt låg avgift och något man med fördel kan kolla efter när man väljer fonder.

Fonder kan ha klart högre avgifter än så. Aktivt förvaltade fonder är fonder där fondförvaltaren jobbar mer aktivt med att sköta om investeringarna och då är förhoppningen att man ska slå index och få till en bra avkastning. Ibland går det bra men det är ingen garanti att en aktivt förvaltad fond ska gå bättre än en indexfond.

Många svenskar sitter idag med fonder som har alldeles för höga avgifter. Detta på grund av att många har fonder som de har fått automatiskt via sina fondbolag eller att de har köpt fonder hos sin bank, vilken har föreslagit olika dyra fonder. Dessa fonder kan ha 1 – 1,5 % i avgift, vilket ska jämföras med de billiga fonderna som ligger på 0,2 %. Skillanden är enorm. Eftersom pensionssparande är väldigt långsiktigt (då man kan ha sina fonder i 10, 20, 30 eller 40 år) plus att det handlar om stora summor pengar, så blir det en väldigt stor skillnad mellan dyra och billiga fonder.

Om du har en billig indexfond med en avgift på 0,2 % och en dyr fond med en avgift på 1,2 % och dessa har gått upp ungefär lika mycket totalt (vilket definitivt kan hända då de aktivt förvaltade fonderna oftast tyvärr inte går så mycket bättre än index) så kan det skilja riktigt mycket pengar över tid. Ju mer pengar du har investerat och ju längre tid du äger en fond ju mer pengar slänger du bort på onödiga avgifter.

Min åsikt är därför att man helt klart enbart ska välja fonder som har låga avgifter. Hoppa över de dyra fonderna helt. De kan eventuellt gå bättre än index men det finns inga garantier. Dock är de höga avgifterna där oavsett om fonden går bra eller inte. Billiga fonder som följer index är vanligen stabila och går bra och när avgiften är så låg behöver man inte oroa sig för att avgiften äter upp all vinst.

Investeringsstrategi och risknivå etc

När man investerar / sparar pengar så är det alltid viktigt att ha en idé om vilken strategi man har. Man behöver en grundläggande plan helt enkelt. När man sparar till pensionen så är det nästan alltid ett väldigt långsiktigt sparande, så då har man automatiskt löst den biten.

När man sparar långsiktigt handlar det om att hitta en regelbundenhet i sparandet till att börja med, vilket i princip innebär att man måste klara av att sätta undan pengar varje månad i många år. Långsiktigt sparande innebär också att man vill satsa på investeringar med lägre risk, som är stabila och som man kan låta ligga i lugn och ro i många år. Tanken är att man inte ska behöva oroa sig över tillfälliga upp- och nedgångar på börsen, ekonomiska oroligheter osv. Sådant kan man vanligen helt enkelt vänta ut.

I min mening ska man även leta efter fonder med låg avgift om man vill spara långsiktigt, just med tanke på det som jag nämde ovan. Dyra avgifter äter upp väldigt stor del av avkastningen och när man sparar så länge som till pensionen så kan det handla om flera hundra tusen kronor som försvinner bara för att man har valt dyra fonder i onödan.

En viktig del av att lägga upp en strategi för sitt sparande är att välja vilken risknivå man vill ha. De flesta vill ha en låg risk för sitt pensionssparande just eftersom det handlar om ett väldigt långsiktigt sparande och det viktiga är då inte att göra några snabba vinster utan att man vet att man har sin pension tryggad. Risknivån bestämmer man genom att välja fonder med låg risk och att fördela sin fondportfölj över många olika fonder.

Risknivån måste kännas rätt

Det viktigaste med risknivån för pensionssparande (och allt sparande egentligen) är att man känner sig bekväm med den risk man tar. En del är ok med att ha lite högre risk och då kanske kunna få lite högre avkastning men de flesta vill hålla risken på en ganska låg nivå. Man ska inte ligga och oroa sig för att man tar för stora risker i sitt sparande – då har man troligen valt en för hög risk i sin portfölj.

Risknivån bestäms av två faktorer huvudsakligen. För det första handlar det om vilka fonder du väljer och sedan på vilket sätt du väljer att fördela dina pengar mellan dessa fonder. Vi börjar med att gå igenom fondvalen.

Som jag sa tidigare finns det aktiefonder, räntefonder och blandfonder. Det finns även några andra varianter av fonder så som hedgefonder, men dessa är inte speciellt vanliga. Aktiefonder räknas som högre risk men bättre chans till hög avkastning och räntefonder har lägre risk men sämre avkastning. Blandfonder är vanligen någonstans mitt emellan, lite beroende på hur stor andel aktier respektive räntebärande papper som de innehåller.

Även om aktiefonder räknas som att de har högre risk så är risknivån på de flesta stabila aktiefonder, så som indexfonder, fortfarande låg. Det brukar rekommenderas att man helt och hållet satsar på aktiefonder och kanske en blandfond som mest, så länge man inte vill vara ovanligt försiktig. Det ger bäst avkastning i normalfallet.

Indexfonder, alltså fonder som försöker efterlikna ett visst index, är vanligen de mest säkra av aktiefonderna. De kan givetvis gå både upp och ner eftersom aktiemarknaden också går upp och ner, men på längre sikt så är de vanligen ganska stabila och kan gå upp 5 – 10 % årligen. Vissa år kan det givetvis gå sämre men eftersom pensionssparandet är långsiktigt så jämnar det vanligtvis ut sig till slut.

Eftersom indexfonder också är väldigt billiga i de flesta fall så är dessa ett bra alternativ för den som vill få en vettig avkastning men ändå hålla risken hyfsat låg. Det finns dock även indexfonder som har olika hög risk. En fond som följer ett bredare index är mer stabil. T ex är en globalfond en väldigt bra grund där man kan lägga en stor andel av sitt fondsparande. Sen finns det även t ex Europafonder, Sverigefonder, USA-fonder, Asienfonder, Östeuropafonder och liknade, vilka alla räknas som relativt stabila.

Känner man sig osäker så kan man även lägga in en blandfond i sin portfölj – vilken har som jobb att dämpa förluster i dåliga tider. Globalfonder och blandfonder kan vara bra på detta vis då de vanligen klarar sig bättre genom ekonomiska kriser och liknande. Fonder som följer ett mer lokalt index, så som en Sverigefond, är väldigt beroende av hur ekonomin och aktiemarknaden går i ett visst land eller region. Om Sverige går dåligt så går Sverigefonden också dåligt helt enkelt. En Europafond är då ett bredare och säkrare val och en globalfond är ytterligare bred och stabil.

Riskspridning inom sin portfölj

Den andra delen av risknivån handlar om riskspridning och att fördela pengarna på olika fonder i sin fondportfölj. Tanken är att man inte ska lägga alla sina ägg i samma korg utan sprida ut dem. Genom att investera i många olika fonder så fördelar man risken och även om en fond går dåligt så kan de andra fonderna fortfarande gå bra.

Du kan själv välja hur du fördelar dina pengar men mitt tips är att du lägger en stor del i en billig globalfond. Det är en stabil aktiefond som klarar sig ganska bra även om t ex Sverige eller USA skulle gå dåligt. Det är alltid svårt att veta hur stor andel av sina pengar man ska lägga i respektive fond men en globalfond (eller flera) kan med fördel stå för 50 – 70 % av din totala portfölj. Då är du ganska säker på lång sikt och behöver inte direkt oroa dig.

Du kan sedan välja andra billiga indexfonder så som en Sverigefond, en USA-fond och en Europafond. Du får själv välja hur du vill fördela pengarna utifrån vad du tror blir bäst. Kanske kan man lägga lika mycket pengar i varje sådan fond då de alla är ganska stabila. Tror du mer på en viss marknad kan du lägga lite mer pengar där – men tänk på att du förmodligen ska behålla dessa fonder i många långa år framöver så lägg inte allt för mycket vikt vid tillfälliga upp- och nedgångar osv.

Om du vill kan du även toppa din fondportfölj med en eller ett par fonder som kanske kan få till en bättre avkastning. Dessa fonder har då ofta även lite högre risk men kan betala sig om man har tur. Det finns ett antal fonder med låg avgift som kan vara intressanta för detta ändamål, så som indexfonder som riktar in sig på t ex tillväxtmarkander eller investmentbolag osv. Du kan även kolla på aktivt förvaltade fonder som har bra avkastning om du tror att dessa är värda den högre avgiften. Man kan alltid ge en fond en chans och sen byta om man inte är nöjd efter ett år eller två.

När du väljer dina fonder ska du fundera över hur många procent av dina pengar du lägger i varje, så att du får en fördelning som du känner dig trygg med. Lägg störst andel i de fonder med lägst risk om du vill ha en låg risk i ditt pensionssparande. Se även till att du inte har för få fonder. Genom att ha ett lagom antal så sprider du också risken. Du kan med fördel ha minst 5 – 8 fonder i din portfölj.

Jag tycker att det är viktigt att även väga in avgiften när man gör sitt val. Stabila fonder med låg risk är ett bra sätt att undvika att man tappar för mycket i sitt sparande men att välja billiga fonder är också viktigt. Dyra fonder måste ha så mycket bättre avkastning om de ska vara lika prisvärda som de billiga fonderna. Därför föreslår jag att du huvudsakligen tittar på fonder med låg avgift och aktivt undviker fonder som har orimligt hög avgift.