Få din budget att gå ihop när du fått barn

Barn är något av det mest fantastiska man kan få och livet blir sig inte likt efter första barnet. Det mesta ändras på ett eller annat sätt och en av de sakerna är ekonomin. Barn betyder extra utgifter och det är viktigt att man planerar ordentligt för att det ska gå ihop. I detta inlägg ska jag gå igenom det viktigaste när det gäller ekonomi, budget och barn.

Det är viktigt att man är medveten om att det blir en förändring rent ekonomiskt när man får barn. För det första kostar barnen pengar i sig med allt som de behöver för att klara sig. Dessutom blir det nästan alltid ett inkomsttapp i samband med barn då en eller flera föräldrar kommer vara föräldralediga. Minskade inkomster ger lite samma effekt som ökade utgifter och det är något som man måste tänka på när man gör sin budget.

Vikten av att ha en budget

En budget är alltid att rekommendera, vare sig man ska ha barn eller ej. Det är ett sätt att få en bra överblick över sin ekonomi och vilka pengar som kommer in och går ut. Med en budget kan man se att allting går runt och att det finns pengar över när alla utgifterna är betalda.

I grunden är en budget så enkel att man ställer upp alla sina inkomster på en sida – lön, bidrag, CSN eller vad det nu kan vara som gör att man får in pengar på kontot. På andra sidan ställer man upp alla sina utgifter. Här ska man ha med både fasta kostnader som boendekostnader (hyra / ränta + amortering, elräkning, försäkringar, Internet och tv, vatten och avlopp, avgift till förening etc) och rörliga kostnader (mat, gym, mobilabonnemang, nöjen etc).

Det är viktigt att man även tänker på utgifter som kommer mer sällan än varje månad. T ex att man tar med t ex service på bil och bilskatt eller räkningar som kommer en gång i kvartalet eller årligen. Dessa kan vara lätta att glömma men man ska ju även ha råd till dem till slut. Om något betalas årligen så dela summan på 12 och lägg till den i din budget.

En annan viktig sak är att man tar med sådant som kanske inte alltid innebär uppenbara kostnader. Det kan vara hygienprodukter (som bara slinker med när man handlar mat oftast), frisören, Netflix och Spotify, bankens avgift för din Internetbank eller lite vad som helst. Tänkt brett och få med så mycket som möjligt för att få en rättvisande bild av hur mycket pengar som du verkligen gör av med varje månad. Bättre lite för mycket än lite för lite.

Sparande får inte glömmas bort

Poängen med en budget är att få en klar överblick över hur mycket pengar man har över varje månad efter att alla räkningar och utgifter är betalda. Tanken är att det ska finnas en hyfsad summa kvar här då man sedan också ska lägga undan pengar till sparande. Detta bör också läggas in i budgeten så att man har en plan för hur mycket man sparar.

Du kan med fördel spara 3-5 000 kr i månaden men här gäller det givetvis att du anpassar sparandet till vad som är rimligt. Att skippa sparande är dock inte bra då man som minst bör ha ett buffertsparande och lite privat pensionssparande. Sen kan man ju även t ex ha sparande till barnen, halvlångt sparande till ny bostad eller bil eller kortsiktigt sparande till resor eller till julfirandet osv. Det finns mycket som är värt att spara pengar till.

Har man lagt in t ex en tolftedel av årliga bilskatten i sin månadsbudget så ska den givetvis inte betalas varje månad men man kan med fördel också spara de pengarna på ett konto i väntan på att den räkningen dyker upp, så blir det inte panik och pengabrist när den väl kommer. Jag har själv ett speciellt konto för “kommande utgifter” så att jag inte måste rensa kontot den gången en stor och mer oregelbunden utgift dyker upp.

Budget även bra för att förändra sin ekonomi

Förutom att använda sin budget för att pussla ihop ekonomin och se vad som är rimligt går det även att använda en budgetkalkyl för att se över sin ekonomi för att hitta sätt att spara in pengar om det behövs.

Tanken är att man ställer upp sina utgifter för att se vad som drar mycket pengar och var man eventuellt kan göra besparingar. Det är mycket enklare att se och förstå vad man kan spara pengar på om man ställer upp det tydligt i en budget, för så är det så mycket enklare att se när man gör av med för mycket pengar på något.

Detta kan gälla speciellt för sådant som nöjen, shopping, restauranger, fest, cigaretter, läsk och godis och annat som egentligen inte är ett måste. Sådana saker kan snabbt suga upp en stor del av en budget och med en mängd småköp tänker man inte alltid på det på samma vis som man tänker på att man betalar hyran eller liknande.

Men om man lägger in i sin budgetkalkyl hur mycket pengar man i genomsnitt gör av med på t ex restaurangbesök och utemat eller kläder så kan man snabbt se om det är lite mer än man egentligen borde spendera. Då har man här möjlighet att bestämma sig för att dra ner på de kostnaderna. Man kan bestämma ett tak för hur mycket man får lägga på en viss sak, som t ex kläder, varje månad och sen försöka hålla sig till detta.

Tack vare att man gjort en budget kan man också enklare se vad man har råd med att göra av med på t ex kläder eller utemat en viss månad. Man vill ju att det ska gå runt och att man ska ha råd med alla räkningar, sparande och alla de viktigaste nöjena och inte hamna på minus. Om man handlar kläder för 1 500 kr per månad kan det behöva justeras till 750 kr i månaden för att man ska ha råd till viktigare saker.

Budget när man ska ha barn

När man ska ha barn, speciellt vid första barnet då man har sämre koll på vad det innebär rent ekonomiskt, gäller det att tänka framåt och planera. Det blir extra viktigt att göra en ordentlig budget eftersom det närmaste året efter barnets födsel förmodligen kommer innebära både högre utgifter och lägre inkomster.

Utgifterna består i allt som ett barn behöver såsom blöjor, tvättlappar, amningskupor, salvor, mjölkersättning / välling / barnmat och nya kläder allt eftersom barnet växer. Lägre inkomst har man för att man är föräldraledig och det innebär att man får som mest 85 procent av sin tidigare inkomst. Sen beror det även på hur många dagar man väljer att ta per vecka och lite sådant, vilket jag ska gå igenom längre ner.

För att kunna planera in sin föräldraledighet och hur många dagar man kan ta och hur man ska sprida ut den osv behöver man göra en budget, för man behöver se vilken månadsinkomst man klarar sig på och då speciellt med de nya utgifterna för barnet inlagda i budgeten. Utan en budget blir allting en chansning och då är risken stor att man inte får det att gå runt.

Engångsinköp till bebis

Inför första barnet ska man köpa in en massa saker som man måste ha för att klara sig. Ofta är listorna med saker som man “måste” ha överdrivna och det man verkligen behöver är ett grundutbud med några viktiga saker såsom ett babyskydd (bilstol för bebis), barnvagn, skötbord / skötbädd, spjälsäng och kläder. Sen lite småsaker som filtar, handdukar och liknande.

Om man ska tro de långa listorna med saker så behöver man allt ifrån babymonitor till babynest (liten madrass med kanter som bebisen kan sova i och som kan användas i föräldrarnas säng) och babysitter. Dock är många av dessa sakerna inte alls nödvändiga utan mer ett tillval för dem som känner för det. Om man köper på sig alla saker i förväg blir det snabbt riktigt dyrt och även de saker som man bör ha kan kosta en hyfsad slant.

De tips jag kan ge när det gäller dessa engångsinköp är följande:

Köp lite lagom med saker i förväg

Du behöver inte köpa precis allt som går att köpa till din bebis i förväg. En del saker behöver du egentligen inte alls (de kan vara smidiga men ej nödvändiga) och andra saker kanske du inte behöver förrän efter ett halvår och kan vänta med dem.

Du behöver inte heller köpa alla kläder i förväg. Det är lätt hänt att man köper på sig saker men man vet ju inte hur stor bebisen är när den kommer och de växer så fort att det ibland är svårt att ens hinna ha på alla plagg innan de har växt ur dem.

Mycket går att köpa begagnat

Du behöver inte ha alla saker helt nya. Det finns väldigt mycket bättre begagnat som funkar i princip lika bra som nya saker. Dessa prylar är ofta mycket billigare än helt nya men har samma funktion.

Med tanke på att barn växer upp så fort så kan saker som man köper begagnat vara max ett par år gamla och inte alltför använda. En liggvagn kanske t ex inte används mer än första året och sen är det sittvagnen som gäller och likadant kan det vara för andra produkter.

Du kan även själv sälja saker sen när ditt barn har växt ur dem, om du inte vill spara till nästkommande barn. Då kan du får tillbaka en del av investeringen och ha pengar att lägga på annat.

Spara ihop pengar inför inköpen

Även om du inte är helt tokig och köper allt som går att köpa så kommer det ändå kosta en del med de viktigaste prylarna. Speciellt om du vill köpa helt nytt. Därför behöver du ha pengar redo för detta när det börjar bli dags.

En vagn kan kosta från 4-5 000 kr och upp över 10 000 kr och allt det andra går också på några tusenlappar och därför gäller det att man har lite pengar sparade. Det är inte speciellt smarta att köpa på avbetalning eller att låna pengar för dessa köp då det kostar onödigt mycket i räntor och avgifter och dessutom skapar högre risk i din ekonomi.

Du kan därför med fördel spara pengar och de flesta har åtminstone kanske runt 7-8 månader på sig att börja spara när de väl inser att de väntar barn. Lägger man undan 750 kr i månaden eller något sådant från att man förstår att det ska komma en bebis så har man redan där fått ihop en bra grund för inköpen (750 x 7 = 5 250 kr).

Ökade utgifter när man har barn

Dina utgifter kommer att öka en del när du har barn, så är det bara. När de är nyfödda är det kanske inte så farligt mycket som måste köpas varje månad men det är ändå en del. Framför allt är det blöjor som går åt och det går många sådana också för den delen.

En bebis kan göra av med runt 8 blöjor om dagen vilket innebär ca 240 blöjor i månaden. Ett paket med Libero Newborn 2 med 88 blöjor kostar 108 kr eller något sådant (det finns även dyrare varianter). Du behöver upp mot tre sådana paket i månaden för att hålla ditt barn med en torr rumpa. Bara blöjorna kan alltså kosta över 300 kr i månaden.

Det är dock en del saker som krävs för att det ska gå runt så som amningskupor (vilka suger upp bröstmjölk som gillar att rinna i tid och otid), tvättlappar, salvor, barnolja, babypuder osv. Utgifterna är helt enkelt lite högre än utan barn och det blir mer ju äldre de blir.

Det är viktigt att försöka göra en ungefärlig beräkning av vad utgifterna kan bli en normal månad och att lägga in detta belopp i din budget. När du ska räkna ut hur du ska få din ekonomi att gå runt och hur mycket du kan ta ledigt osv behöver du ha så rättvisande siffror som möjligt.

Barnbidraget hjälper till

Som tur var får man barnbidrag och för ett barn är det nu för tiden 1 250 kr per månad (sedan det höjdes med 200 kr 1 mars 2018). Dessa pengar räcker ofta till det mesta av de löpande kostnaderna för barnet när det är litet men med åldern kan det tänkas att barnbidraget räcker sämre.

Tack vare barnbidraget behöver du troligen inte oroa dig allt för mycket för att inte ha råd till de vanliga sakerna som en bebis behöver. Maten får ju bebisen från mamman. Om man inte kan amma kan man behöva köpa ersättning istället och då kan det kosta en del men för de flesta räcker det med bröstmjölk.

Nu när barnbidraget höjdes med 200 kr är det många som förespråkar att man ska ta dessa 200 kr och lägga dem på sparande till barnet, vilket inte är en så dum idé. Tanken är att man förmodligen klarade sig bra med gamla barnbidraget på 1050 kr och att dessa extra 200 kr borde kunna avvaras till något annat än barnets normala utgifter.

Sparande är då ett bra exempel och om man börjar spara i god tid kan man få ihop en bra summa med åren. Om man börjar spara 200 kr när barnet är nyfött och sparar 200 kr varje månad så har man på 16 år (året då barnbidraget slutar) fått ihop 38 400 kr bara i investerade pengar. Lägg till detta även många tusenlappar i ränta / avkastning så är du snabbt uppe en bra bit över 50 000 kr. Det är en bra start på livet för ditt barn!

Föräldraledighet och lägre inkomster

En av de stora grejerna med att få barn är att man förmodligen kommer vara föräldraledig. Man kan dela upp föräldraledigheten på ganska många olika vis och det finns möjlighet till ganska mycket variation.

Det som gäller är att man totalt har 480 dagar att ta ut och av dessa dagar är 390 dagar på sjukpenningnivå medan 90 dagar är på lägstanivå (vilket ger 180 kr om dagen). Varje förälder har minst 90 dagar som är öronmärkt för just dem och som inte går att byta bort till den andre föräldern. För barn födda 2015 eller tidigare är endast 60 dagar öronmärka för en viss förälder.

Sjukpenninggrundande inkomst (SGI) är den inkomst som används som grund för beräkningen av ersättning när du får sjukpenning eller föräldrapenning. Den baseras på din inkomst när du har arbetat minst 240 dagar i sträck innan förlossningen. Ju högre inkomst ju mer kan du få i föräldrapenning.

Du får normalt ca 80 procent av din vanliga inkomst innan skatt om du tar ut full ledighet. Detta innebär att du tar ut sju dagar i veckan med dagar på sjukpenningnivå. Max föräldrapenning du kan få per dag är dock 967 kr då det finns ett tak. Det är alltså lite konstigt på så vis att du ju normalt arbetar fem dagar i veckan men måste ta ut sju föräldradagar för att få max ersättning.

Många väljer att inte ta ut sju dagar i veckan för att kunna förlänga tiden de kan vara lediga. Om man t ex istället tar fem dagar i veckan så kan man få en längre ledighet totalt. Dock får man ut mindre pengar från Försäkringskassan. Min sambo tar just nu ut fem dagar i veckan på full nivå och hon får ut ca 10 500 kr i månaden jämfört med ca 19 500 kr normalt (lön 25 000 kr innan skatt). Hon har dock också lite extra pengar i föräldrapenning då hon jobbar på en myndighet.

Skillnaden är som du kan se ganska stor när det gäller inkomster före och under föräldraledighet (sambon får ut ca 54 procent av sin vanliga lön) och därför måste man planera ordentligt. Man måste göra en bra och utförlig budget för att verkligen kunna se vad man har råd att göra och hur mycket pengar som minst måste komma in för att man ska ha råd att betala alla räkningar osv.

Därför är en budget så viktig. Det är svårt att planera sin föräldraledighet utan att räkna på vilka inkomster man kommer att ha och vilka alternativ som finns om man t ex tar någon dag mer eller mindre. Kanske vill man vara ledig i ett år eller kanske ett och ett halvt år och kanske vill man spara dagar till senare. Allt beror på hur man kan få sin ekonomi att gå ihop.

Räkna gärna på lite olika varianter och testa med er budget. Om ni funderat på att göra några förändringar som att köpa ny bil eller ny bostad ska dessa givetvis också räknas in. Glöm inte att en sund privatekonomi behöver en del sparande och extra marginaler också.

Hur mycket ska ekonomi inverka på barnskaffande?

Jag har ännu inte fått några barn, så jag kan inte blogga om pengar och barn i en allt för stor utsträckning. Vissa saker kan man givetvis skriva om men det går inte att lägga in sina egna erfarenheter i inläggen på samma vis som ifall man är förälder. Det finns inga exakta planer för när jag och min sambo ska börja fundera på barn på allvar men det lär väl hända inom en överskådlig framtid. Jag vill ha barn i framtiden givetvis men samtidigt är jag nervös över så många olika saker. Den ekonomiska aspekten är en viss del av det.

Hur man än vänder och vrider på det är det svårt att helt koppla bort den ekonomiska biten. Inte för att jag skulle ha något emot att lägga pengar på mitt barn utan det handlar huvudsakligen om att man vill ha en bra och stabil ekonomi så att man skapar trygghet för sina barn. Hade man haft obegränsat med pengar och aldrig behövt oroa sig för att kunna betala saker och ting så hade man givetvis inte heller behövt tänka så mycket på detta när man funderade på att skaffa barn. Men de flesta har inte den lyxen.

Mina egna grundkrav inför att skaffa barn

För min egen del tänker jag på alla saker som känns viktiga när man skaffar barn. Jag vill ha ett jobb med stabil inkomst som är tillräckligt hög för att det ska kännas säkert och där jag inte riskerar att förlora inkomsten. Jag vill gärna att min sambo också har en stabil / fast inkomst (med tanke på att jag inte på egen hand tjänar så mycket pengar att det räcker till allt vi skulle behöva, så vi behöver båda bidra till ekonomin).

Vidare tänker jag att man behöver en vettig bostad. Det behöver vara en bostad som är stor nog för att rymma oss alla och ha ett rum för barnet framför allt. Det ska också vara en bra, fräsch och säker bostad där barnet kan trivas och där man kan känna sig trygg med att låta ett barn växa upp. Sen vill man givetvis även bo i ett bra område – nära till skola, natur och sådant och i ett tryggt område rent allmänt. En vettig bostad, vare sig det är ett hus eller en lägenhet, kostar en del och det är en kostnad man ska klara av.

Bra ordning på sin ekonomi. Att ha en fast inkomst och en vettig lön är ju en väldigt bra början men det gäller att även ha ordning på sin ekonomi och sitt liv rent allmänt. Jag tror som sagt på att barn ska få en trygg uppväxt och som förälder har man ju ett stort ansvar för att ta hand om sina barn. Då är det viktigt att man har ordning på sin ekonomi så att man inte sitter med stora skulder eller har dålig koll på ekonomin i övrigt. Man vill inte befinna sig i en situation där man inte har kontroll och där det riskerar att bli problem, för sådant skulle troligen gå ut över barnet på ett eller annat sätt.

Så för att sammanfatta känner jag att jag vill ha en stabil inkomst och ekonomisk stabilitet. Bra kontroll över min ekonomi och utan risk för några större överraskningar som kan påverka negativt. Jag vill ha en vettig bostad där mitt barn kan bo och trivas (vilket skulle innebära en flytt till något större jämfört med nuläget). Självklart behöver jag också någon att skaffa barn tillsammans med men den biten är ju så grundläggande att jag inte tagit upp det.

Barn kostar en massa pengar?!

Den allmänna uppfattningen – som huvudsakligen också ofta stämmer – är att barn kostar pengar. Om du just nu har en budget som fungerar och där din ekonomi går runt kan du räkna med att få göra om denna budget totalt och räkna på helt andra siffror när ditt första barn kommer. Det är många saker som kostar pengar. Du behöver till att börja med utrustning för att ta hand om barnet så som barnvagn, säng, barnstol, bilbarnstol, lite leksaker och så vidare. Sådant är inte gratis, inte ens om man köper begagnat.

Du behöver sedan lägga en hel del pengar på förbrukningsvaror som mat, blöjor, kläder, hygien och alla andra saker som behövs under ett barns uppväxt. Det blir senare även veckopeng eller månadspeng, aktiviteter, nöjen och en del annat. Du har även barnomsorgen som kostar ganska mycket. Detta är saker som behöver få plats i din budget. Barnbidraget gör en del för att hjälpa men täcker så klart inte allt.

Utöver de mer uppenbara kostnaderna för ett barn så blir det ju även en hel del förändringar som gör att man kan få högre kostnader eller mindre inkomster. Dessa saker kan man ibland glömma bort (i olika utsträckning) eftersom de inte är lika självklara. T ex kostar föräldraledigheten en hel del pengar i uteblivna inkomster. Du har även eventuellt högre kostnader för att du har tvingats köpa en ny bostad – en större bostad som uppfyller dina krav kostar troligen mer varje månad. Samma gäller för bilen – du behöver kanske en större bil för att kunna få med dig barnet och tillhörande saker så som barnvagnen.

Utöver detta bör du gärna även lägga undan lite pengar till barnet i form av sparande, så att det finns åtminstone en viss liten gömma när ungen blir äldre och ska börja ta hand om sig själv. Storleken på sparandet kan man alltid variera men t ex kan man lägga undan samma som barnbidragets storlek.

När ska man då våga ta steget?

Eftersom det kostar en hel del extra pengar att ha ett barn jämfört med att bara ta hand om sig själv så blir man ju givetvis lite nervös inför detta stora steg i livet. Att få barn handlar ju om att ta hand om / bry sig om någon annan än sig själv och att ha ansvar för och älska någon annan så länge man lever. Bara den biten är i sig lite skrämmande men när det även kommer in en ekonomisk aspekt i det hela blir man ännu lite mer nervös.

För att kunna ta hand om någon annan väl och att ge barnet ett bra liv behöver man ju ha ordning på sin ekonomi och kunna ge barnet tak över huvudet, mat i magen och allt det andra som hör till så som utbildning, försäkringar, nöjen osv. Det är alltså ganska mycket som hänger på ekonomin och att man har ordning på sina pengar.

Jag är lite orolig för allt detta givetvis och det är som följd av denna oro som jag vill att både jag och min sambo har stabila inkomster innan vi skaffar barn. Att ha fixat ett bra boende i förväg känns också viktigt så att man vet att man kan hitta någonstans att bo som är bra för barnet men som man också har råd med utifrån sin ekonomiska situation.

Balans mellan hjärta och hjärna

Ifall man just nu lever ett liv där man precis klarar sig ekonomisk – om det är på gränsen till att det går runt och att man lever på en ganska snäv budget – så måste man ju ställa sig frågan ifall man skulle ha råd med alla extra kostnader som ett barn innebär. Det känns kanske fel att ta ett sådant beslut med hjärnan snarare än med hjärtat så att säga, men å andra sidan känns det väl inte rättvis mot ett barn att föra det till livet när man inte är säker på hur man ska kunna ha råd att ta hand om det?

Troligen är det så att den allmänna nervositeten inför att skaffa barn, att det känns som ett så stort och definitivt steg, gör att man oroar sig lite extra för sådant som kanske egentligen inte borde spela jättestor roll. Många saker brukar lösa sig när man väl tvingas lösa dem. Så frågan är kanske var gränsen går mellan att man bara borde köra på och skaffa barn för att man vill ha ett barn, och att hitta den ekonomiska stabilitet som behövs för att man ska känna sig trygg i att kunna ta hand om barnet. Men finns det något bestämt svar på den frågan?

Detta är givetvis i första hand en fråga inför sitt första barn, för det är då förändringen blir som störst. Om man redan har ett barn och funderar på att skaffa ett till blir det inte en alls lika stor omställning då man troligen har ganska mycket av det som behövs och det blir mest ett tillägg i rörliga kostnader så som mat, kläder, nöjen osv. Det blir givetvis inte billigare att få ett andra eller tredje barn men förändringen är förhållandevis liten.

Lär dina barn om pengar och ekonomi

Ganska nyligen har det pratats en del om det här med vem som ska lära barn och unga om pengar och ekonomi och att unga tyvärr är sämre på dessa ämnen än man skulle vilja. I en undersökning som Nordea gjorde tyckte 90 procent av svenskarna att det är föräldrarnas ansvar att lära ut ekonomi och hur man hanterar pengar till sina barn.

Unga tycker dock i större utsträckning att privatekonomi borde vara en del av undervisningen i skolan – t ex att lära sig att göra en budget, att spara pengar innan man investerar och att inte spendera pengar som man inte har. Att införa privatekonomi som en del av undervisningen i skolan verkar dock inte jätteaktuellt, t ex sa Fredrik Reinfeldt nyligen att han inte hade några sådana planer i en intervju med Privata Affärer.

Än så länge ligger alltså ansvaret huvudsakligen på föräldrar att lära sina barn att vara ansvarsfulla med sina pengar, att spara och att hantera ekonomin rent allmänt. Det är kanske ganska logiskt att det är så då föräldrar har som uppgift att förbereda sina barn för vuxenlivet så gott det går, och då ingår givetvis att lära dem hur man bör hantera pengar och vad man inte bör göra.

Det är dock inte alltid så lätt att veta hur man ska göra för att på bästa sätt lära barn och ungdomar om privatekonomi och att hantera pengar. Därför tänkte jag försöka skriva ihop en liten guide med några bra tips och tankar som underlättar.

Börja lära ut om ekonomi och pengar tidigt

Ett bra första tips är att man bör börja tidigt när man ska lära sitt barn om pengars värde och att hantera dem på ett bra sätt. Ju tidigare man börjar ju lättare blir det att påverka dem och att bygga upp en bra grund med förståelse och ett ekonomiskt tänk. Om du redan när barnet är litet kan börja klämma in en och annan lektion om pengars värde kan detta ofta göra skillnad.

När barnet blir äldre och mognare så ökar även förståelsen för olika saker, även pengar. Samtidigt är det ofta svårt att försöka lära ut ekonomi till en tonåring då de har så mycket annat att tänka på. Det finns så många saker de vill ha och de börjar tänka mer på vikten av varumärken och hur andra människor ser på dem. Sådana saker blir tyvärr ofta viktigare än att tänka ekonomiskt.

Det är alltså oftast lättare att börja tidigt och slänga in små lektioner om pengar och dess värde när barnet är mindre och mer mottagligt. Om man gör det på rätt sätt blir det oftast inget negativt utan bara en naturlig del av uppväxten och då är det förhoppningsvis så bra att barnet får med sig detta tänket när han / hon blir äldre – det sitter då rotat ganska djupt och finns alltid med i bakhuvudet.

Pengar växer inte på träd

En väldigt tidig lektion handlar om pengars värde. Att göra klart för barnet i en tidig ålder att man måste jobba för att få pengar är viktigt. Barn tror kanske att pengarna helt enkelt kommer från bankomaten snarare än från hårt arbete. Ifall man inte lär dem att det krävs mycket jobb för att få pengar så kommer de heller inte inse att man inte bara kan spendera fritt, utan att man måste vara återhållsam och spara.

Veckopeng / Månadspeng

En ganska stor snackis är det här med veckopeng / månadspeng. Ska barnen få en viss summa varje vecka eller månad som sedan ska räcka till olika saker som barnet vill ha eller behöver? Tydligen tycker föräldrar inte längre att en bestämd fickpeng är lika bra som de brukade tycka. Det har blivit allt vanligare att barn inte får fickpeng utan helt enkelt bara får pengar vid behov och att föräldrarna själva sedan köper resterande saker åt sina barn.

Att ge barnet egna pengar som de ansvarar för själva och som ska täcka in olika typer av utgifter är dock ett riktigt bra verktyg för att lära om ekonomi och pengars värde. Veckopeng / månadspeng är alltså ett bra tips för föräldrar som vill förbereda sina barn för framtiden, där de måste ha ordning på sin egen privatekonomi och vara sparsamma med sina pengar.

Att bli ekonomisk med hjälp av fickpeng

Tanken med fickpeng är att barnen har hand om sina pengar själv och kan köpa saker eller spara etc. Det är ganska stor skillnad på att be mamma och pappa att betala för något som man vill ha och att istället sitta med pengarna i sin hand och försöka avgöra om det är värt att köpa något eller om det är bättre att spara till andra bättre saker framöver. Barnen lär sig ganska snabbt att saker och ting inte är gratis och att det går snabbt att göra av med sin fickpeng ifall man inte är lite sparsam.

Ifall pengarna är slut och barnet kommer och tjatar om att få mer pengar eller att du ska köpa saker kanske detta kan vara lite jobbigt men det är samtidigt en lektion som alla borde lära sig. 1. Man kan inte köpa saker om man inte har pengar. 2. Ifall man inte är lite sparsam så tar pengarna slut väldigt snabbt. 3. Man får inte nya pengar gratis bara för att man har gjort slut på det man hade.

Var tydlig med var som ingår i fickpengen och vad som förväntas i retur

Ifall du väljer att ge ditt barn regelbunden fickpeng är det viktigt att börja med att gå igenom reglerna för denna. Du måste berätta vilka kostnader som barnet själv förväntas stå för – godisköp, nöjen osv – och vilka kostnader som du fortfarande kommer att stå för. För yngre barn kanske det räcker med att låta dem ansvara för t ex godis, leksaker och nöjen. De ska inte behöva ansvara för pengar som ska gå till allt för viktiga saker så att deras grundläggande trygghet (att de har kläder och mat etc) riskerar att försvinna om de råkar sumpa bort sin fickpeng.

Du kan även bestämma ifall du vill att barnet ska göra något i retur för att han / hon får pengarna. Det kan vara så att du vill lägga in bestämmelser om att barnet ska hjälpa till hemma, t ex med att diska och städa. Eller kanske du vill lägga in bestämmelser om att barnet alltid ska göra sin läxa direkt efter skolan utan att gnälla, inte svära eller följa andra regler i hemmet angående tv-tittande etc.

Det finns inget rätt eller fel här. Vissa tycker att sådana regler bör följas utan att man ska behöva muta barnet med pengar medan andra tycker att det är en bra del av fickpengen att det finns vissa motkrav. Fördelen med att lägga in denna typ av krav är att det finns ett bestämt sätt att straffa barn som inte sköter sig, utan att ge dem ytterligare bestraffningar eller att skälla på dem. Barnen lär sig på så vis även till viss del att det krävs någon form av motprestation för att få sina pengar, vilket ju gäller även senare i livet när de jobbar.

Ifall barnen klagar eller tjatar om mer pengar, höjd fickpeng och liknande

Visst kan det vara irriterande om barnen hela tiden ska tjata om mer pengar eller att fickpengen är för liten. Detta är dock inte nödvändigtvis en dålig sak utan en möjlighet för dem att lära sig mer om privatekonomi. När de blir vuxna kommer de ha stor nytta av att kunna förhandla och komma överens med t ex arbetsgivare, vänner och andra människor i köp- och säljsituationer. Då är det inte dumt att få träning hemma först.

Ifall en av de unga vill ha högre veckopeng får du helt enkelt ta upp förhandlingarna. När fick barnet en höjning av veckopengen senast? Vilka är skälen till att barnet borde få högre veckopeng nu? Vilka ytterligare kostnader har tillkommit? Vilka ytterligare motprestationer är barnet villigt att göra för att få en högre veckopeng – kanske hjälpa till mer hemma? Prata med barnet på ett vuxet sätt, gå igenom alla frågor och förhandla fram en rättvis deal.

Att kunna diskutera sånt här är bra för förståelsen när det gäller privatekonomi rent allmänt men ger även färdigheter i att argumentera och förhandla osv. Det gör att barnet lär sig om pengars värde men även att man lär sig att interagera med andra människor på ett meningsfullt sätt istället för att bara verka tjurig, bortskämd eller svår att ha att göra med. Det är något de har nytta av i väldigt många situationer i livet och det är ditt jobb att utveckla dessa förmågor.

Hitta rätt nivå för hur stor fickpengen ska vara

En av de lurigaste aspekterna av fickpeng är att hitta rätt nivå. Hur mycket ska man egentligen ge barnet varje vecka / månad? Att hitta balansen där kan vara lite svårt då man inte vill ge för lite men inte heller för mycket. Och det ska ju givetvis inte vara mer pengar än man känner att ens egen ekonomi klarar av.

Viktigast är att du försöker lägga fickpengen på en nivå som känns rimlig utifrån hushållets ekonomi och vad du tänker dig att ditt barn ska använda pengarna till. En ungdom som förväntas köpa sina egna kläder och liknande måste givetvis ha en större budget än någon som bara ska handla godis och gå på bio etc.

Lyssna inte på vad ”alla andra” får i veckopeng. Barn har en förmåga att använda sin omgivning som argument för att få mer pengar. T ex säger de gärna att alla deras kompisar får mer än vad de får. Detta ska du inte lyssna på. Påverkas inte av andra utan hitta en nivå som passar för dig, din familj och dina barn. Ofta överdriver barnen ändå när de pratar om vad andra i deras omgivning får plus att du ju måste gå efter din egen ekonomi och inte barnens kompisars ekonomi när du hittar en bra gräns.

Viktigt att lära sig att spara pengar

Det kan vara en bra idé att sätta som krav att barnet ska spara en del av sin fickpeng. Att lära sig att spara pengar är väldigt viktigt då sparande har en avgörande roll i vår privatekonomi när vi är vuxna. Att kunna spara pengar som buffert eller för att kunna köpa något längre fram är mycket viktigt. Du får givetvis räkna in detta i fickpengens storlek så att det finns utrymme att spara lite och att det ändå finns pengar kvar att använda.

Oavsett om du tror på fickpeng eller inte så är det viktigt att försöka lära barnen att sparande är viktigt. En del saker kan man givetvis köpa varje vecka, som en godispåse, men det finns många saker som kräver att man sparar eftersom det behövs pengar från flera veckors fickpengar. I sådana fall måste man börja spara för att kunna köpa det man vill ha. Just idag kanske det känns tråkigt att behöva spara men om några månader är man istället mycket mer nöjd.

Som förälder bör du alltid hjälpa ditt barn att förstå hur sparande fungerar och underlätta deras sparande så mycket som möjligt. För mindre barn kan en spargris vara ett väldigt bra sätt att spara och då kan man med jämna mellanrum räkna pengarna och se hur nära man är att uppnå målet. Glöm inte att berätta för ditt barn hur duktiga de är och påminna dem om hur roligt det blir när de kan köpa det som de har sparat till.

För äldre barn och ungdomar är det bra med lite frihet så att de själva måste klara av att hålla i pengarna istället för att spendera dem. Att göra upp en budget för vad man kan spendera och vad man måste spara är bra då det ger en överblick över hur mycket man kan göra av med varje vecka och vad som måste sparas.

Ifall barnen sparar till något speciellt som kräver långsiktigt sparande kan det vara jobbigt att behålla disciplinen. Försök att hjälpa dem så mycket du kan och kanske till och med ge dem lite extra bonus i förhållande till hur mycket de sparar. På så vis blir det roligare och enklare att spara och suget efter att använda sina sparpengar till annat minskar.