Renovering ur ett ekonomiskt perspektiv

Jag och min sambo har precis köpt en lägenhet. Den hade en bra planlösning och storlek etc och ligger i ett trevligt område, men den är lite äldre och inte renoverad. Så vi måste renovera den själva. Att renovera ett hus eller en lägenhet är intressant ur många perspektiv och här tänkte jag dela med mig av lite funderingar ur ett ekonomiskt perspektiv.

Några viktiga frågor som man kan ställa sig när man ska renovera är t ex;

  • Hur mycket kommer min renovering kosta totalt?
  • Hur kan jag spara pengar när jag renoverar?
  • Hur mycket kan jag tjäna på att ha renoverat när jag ska sälja?
  • Vad kommer att ge bäst värdeökning i förhållande till kostnad?
  • Hur ska jag finansiera min renovering?

Något som spelar in väldigt mycket på hur man tänker inför en renovering är givetvis vad syftet med renoveringen är. Om man exempelvis har ett hus som man har tänkt bo kvar i länge och helt enkelt vill förbättra saker för sig själv inför framtiden så blir det annorlunda än om man har tänkt flytta inom några år. Den som planerar att bo kvar renoverar huvudsakligen för sin egen trevnad medan den som ska flytta förmodligen väger in vad renoveringen kan göra för försäljningspriset längre fram.

Hur vi tänker angående vår renovering

Vi vet att vi inte kommer att bo kvar i den här nya lägenheten allt för länge. Planen är att det kanske bli upp mot tre år men inte så mycket mer än så. Eftersom att vi har en sådan klar gräns så har det redan nu tankar på försäljning i bakhuvudet och att man vill få ett så bra pris som möjligt. Hade vi tänkt stanna på obestämd tid så hade vi förmodligen inte funderat lika mycket på hur vi kan maximera renoveringens kostnad i förhållande till försäljningspris längre fram.

För vår del kändes det bra att välja en lägenhet som behövde renoveras, som vi kunde få till ett lägre pris, eftersom vi kände att vi har större marginaler på det här viset. Renoveringen kommer att göras på ett sådant sätt att vi kan öka värdet på lägenheten så mycket som möjligt samtidigt som vi också renoverar för att få ett trevligt hem att bo i de närmaste åren.

Eftersom vi räknar med att flytta inom några år så satsar vi inte stenhårt på att göra lägenheten helt perfekt efter vad vi själva skulle vilja ha. Utan vi satsar på att göra en prisvärd renovering men som också ger oss en trevlig lägenhet att bo i. Detta innebär att vi t ex väljer lite mer neutrala färger och lösningar men även att vi inte lägger de där extra pengarna på exklusiva material eller annat som man annars kanske skulle ha unnat sig.

Planen är att ha en bestämd budget för renoveringen så att vi kan lägga ihop priset på bostaden med den totala renoveringskostnaden och då får ett slutpris som ligger en bit under vad vi sedan räknar med att vi kan sälja lägenheten för. Ju mer renoveringen kostar ju mer kommer även lägenheten att kosta totalt. Då krymper den potentiella vinsten också med motsvarande belopp, varför det känns viktigt att ha bra koll på kostnaderna.

Öka värdet mest till minsta möjliga kostnad

Renovering ska normalt öka värdet på din bostad. Hur mycket värdet ökar är alltid svårt att säga men förhoppningen är ju i de flesta fall att värdet ska öka med en större summa än vad man betalade för att utföra renoveringen. På så vis blir det ju lite vinst på det jobb man gör. Vissa saker kan dock öka värdet mer eller mindre i förhållande till pris. Det beror ofta också på om man gör lite jobb själv eller anlitar någon annan, vilket blir klart dyrare.

De saker som ökar värdet mest på en lägenhet är t ex fräscht badrum, fräscht kök, nymålat / nytapetserat och fint golv. Badrum är ett bra exempel på något som verkligen kan göra skillnad. Ett nyrenoverat fint badrum med kakel lockar ofta så mycket mer än ett slitet badrum med plastmatta och det kan göra stor skillnad på slutpriset när du säljer.

Badrummet viktigt men också dyrare

Dock är badrummet även en av de saker som kostar allra mest att fixa. Det är svårt att göra badrummet själv om man inte är mycket händig och har rätt kompetens, eftersom det handlar om godkända tätskikt, VVS-arbeten och annat som kräver speciell kunskap. Detta innebär att det oftast krävs att man anlitar någon för att göra jobbet.

Ett badrum kan kosta mellan 100 – 300 000 kr att göra, så det är en stor kostnad. Ett fint badrum höjer värdet på bostaden men det finns gränser för hur mycket högre priset kan bli bara tack vare ett nyrenoverat badrum. Om man tänker att man ska sälja sin bostad kan man alltså försöka renovera badrummet inom en rimlig budget, så att man inte lägger för mycket krut där på fina och dyra material och inredning, som sedan inte betalar sig i form av högre försäljningspris.

Köket kan också sluka pengar men är lite lättare

Köket är lite samma som badrummet då ett fint nytt kök kan öka värdet rejält. Kök och badrum är de två stora saker som de flesta kollar på när de funderar på att köpa bostad – om dessa saker redan är klara och fina eller om det finns något som måste fixas. Att fixa badrum och kök innebär en del jobb och är vanligen de dyraste rummen att få ordning på. Om dessa saker är fina när man flyttar in slipper man jobbet och notan för en dyr renovering.

När det gäller köket kan man dock göra mer själv om man bara är lite händig. Det är klart enklare att bygga ihop ett nytt kök själv då man bara behöver kunna bygga ihop stommar, lägga bänkskiva, kakla lite osv. Det finns inget som hindrar dig från att slänga ihop ditt kök själv så länge du har lite koll och tummen inte är placerad mitt i handen. Då kan man spara en hel del pengar.

Det finns också många prisvärda kök för den som vill hålla kostnaden nere. Det går att få en fin lösning från t ex IKEA till ett bra pris och sedan man man givetvis alltid lägga på mer och finare saker i utbyte mot ett högre pris tills man når en nivå som man är nöjd med.

Golv och väggar enkelt sätt att höja värdet på din bostad

Man ska inte underskatta att helt enkelt bara måla väggarna (och taket för den delen). Alternativt tapetsera. Det kostar inte så mycket att måla om sin bostad om man gör jobbet själv. Det är heller inte så svårt att måla att man måste hyra in någon som gör det åt en.

En nymålad och fräsch bostad, med väggar i bra färg (vanligen ljusa färger så som vitt, ljusgrått och annat neutralt), kan öka mycket i värde samtidigt som det inte kostar allt för mycket att bekosta den delen av renoveringen.

Det är lite liknande för golv också. Allra helst vill folk ha trägolv och det finns många fina parkettgolv som gör jobbet. Man kan hitta både billiga och dyra golv så här har man möjligheten att styra lite över vilken nivå man vill hamna på. Du kan utan problem på egen hand lägga ett nytt prisvärt parkettgolv – det kommer att göra bostaden klart finare och höja värdet, utan att det blir allt för dyrt.

Så även om badrummet fortfarande är i toppen när det gäller var folk tittar på i en potentiell bostad, när de bestämmer hur mycket de vill betala för den, så finns det trots allt ganska många billigare saker som kan spela stor roll. Om man är bara lite händig och har någon typ av vision för hur man vill förbättra sin bostad så kan man ganska enkelt öka värdet på bostaden klart mer än vad man måste betala för renoveringen. Detta speciellt om man gör bra val när man piffar till bostaden.

Att finansiera en renovering

När man ska renovera behöver man pengar. Man kan göra en liten renovering eller en stor och givetvis kan kostnaderna för att renovera vara enormt varierande beroende på vad man ska göra. Hur man än vänder och vrider på det så blir det dock ofta en hel del pengar.

En del har gott om sparade pengar och kan helt enkelt ta dessa pengar för att bekosta renoveringen. Det är dock vanligare att man tar någon typ av lån för att ha råd att renovera. Allra bäst är om man kan belåna sin bostad ytterligare och använda bottenlånet för att skaffa fram pengar till detta. Eftersom bolånet har en så låg ränta så blir det i de flesta fall väldigt fördelaktigt.

I annat fall kan man t ex ta ett privatlån eller liknande. Ett privatlån har högre ränta och det blir ett dyrare lån. Detta är något man får räkna in som en del av sin budget när man planerar sin renovering. Om man inte har några pengar sparade att renovera för så innebär lånet helt klart en kostnad som man bör väga in.

Något som är värt att tänka på är att när man renoverar så ökar man värdet på sin bostad och då kan den förhoppningsvis värderas högre av banken också. Det innebär att man efter en renovering kan begära en värdering och om värdet har gått upp kan man då fråga banken om de kan tänka sig att låta dig låna mer på din bostad.

Renoveringslån – smart men inte längre lika vanligt

Det är vanligt att ta ett privatlån för renovering men det finns även något som kallas för renoveringslån. Detta är ofta lite likt ett vanligt privatlån men det finns några speciella förutsättningar som gör det till ett lite mer fördelaktigt lån. Den huvudsakligen fördelen är att man i de flesta fall kan omvandla renoveringslånet till en del av bolånet efter att renoveringen är slutförd. Bostaden har då ökat i värde och det finns mer utrymme inom bottenlånet.

En ytterligare fördel med renoveringslånet är att det brukar ha en lägre ränta än ett vanligt privatlån. Om privatlånet kanske har en ränta på 4-5 procent så kan renoveringslånet liggga på 3 procent. Dock kan detta givetvis variera mellan banker och även beroende på vem som lånar. Renoveringslån är idag mer ovanligt och erbjuds endast av några få banker. De övriga ger dig huvudsakligen vanliga privatlån när du ska renovera.

Kontokredit vid renovering

Något som är ganska smart när man ska renovera är att skaffa sig en kontokredit eller liknande istället för ett vanligt lån. Om man tänker sig att man tar ett helt vanligt privatlån till sin renovering så innebär det vissa specifika regler. Om du exempelvis lånar 300 000 kr så innebär det (även om du tänker dig att du kan omvandla detta lån till en del av bolånet efter renoveringen) att du måste börja betala ränta på lånet direkt och även att du måste börja återbetala mer eller mindre direkt.

När man renoverar kan man tycka att det blir lite konstigt att behöva påbörja återbetalning av lånet inom en månad. De 300 000 kr som man har lånat är förmodligen vad man vill renovera för och då blir det lite dumt om man ska betala tillbaka ca 2000 kr varje månad. Ett bättre alternativ är då en kontokredit.

Kontokrediten fungerar så att du har ett konto där du har X kr att tillgå (exempelvis 300 000 kr) men där pengarna kommer från en kredit snarare än att du har satt in pengar på kontot. Du kan ta ut pengar från kontot när du behöver dem, t ex för att betala saker till din renovering. Det är först när du använder några pengar som du behöver betala ränta på dem och du betalar även bara ränta på just det belopp som du har använt.

Detta innebär att så länge du inte har utnyttjat krediten så kostar den dig ingenting. När du sedan ska betala för arbete eller material till din renovering så utnyttjar du då bara den delen av krediten som du behöver och betalar ränta på detta belopp. Om du inte behöver använda några pengar förrän två månader in i renoveringen så har du då sluppit ränta på beloppet fram tills dess.

Eftersom det är en kredit så behöver du inte heller amortera. Du bara tar från krediten när du behöver den. Tanken är att du helst ska ha avtalat med banken att du senare kan omvandla den utnyttjade krediten till en del av ditt bolån och att du också har en viss tid på dig att göra klart din renovering och värdera om din bostad. Gör på det viset blir det smidigt, i annat fall kommer du behöva amortera på skulden tids nog.

En kontokredit är riktigt smart eftersom det bara finns fördelar. Du betalar bara ränta på det belopp du verkligen utnyttjar och bara under den tid som du utnyttjar det. Du behöver inte amortera på lånet men du har ändå allting lättillgängligt. Med lite tur har du även en bra ränta på din kredit. Detta är ett riktigt smidigt sätt att låna till renoveringen.

Gör en ordentlig budget före renovering

Något som är väldigt viktigt är att göra upp en noggrann plan innan man sätter igång med sin renovering. Detta är viktigt av många skäl men huvudsakligen för att man ska kunna få en uppfattning om vad man kan göra och hur man ska gå tillväga för att lyckas renovera inom sin budget.

De flesta renoveringar har en begränsad budget och kräver att man klarar av att göra en viss mängd renoveringsjobb inom ramen för ett visst antal kronor. Antingen beror det på att man har sparat så mycket pengar och alltså har det beloppet att tillgå eller att det är så mycket man har lyckats låna. Kanske tycker man helt enkelt bara att ett visst jobb (t ex ett nytt badrum) inte får kosta mer än X kronor, för att det annars blir för dyrt.

En bra planering och budget gör att man kan få koll på sina utgifter och det gör stor skillnad på många olika sätt. Jag har t ex räknat med att renovera för ca 200 000 kr i vår nya lägenhet. Att jag valde detta belopp beror huvudsakligen på att det gjorde att slutpriset för lägenhet plus renovering hamnade på en ok siffra i förhållande till vad lägenheter i det området brukar vara värda.

Inom dessa 200 000 kr vill jag försöka få plats med vissa förbättringar av lägenheten men man kan givetvis inte göra allting och man kan inte spendera hur mycket som helst på varje del. Jag vill ha råd att måla om och lägga nya golv men även att ta bort en vägg och fixa i badrummet osv. För att jag ska kunna göra allt detta inom gränsen för 200 000 kr måste jag göra en ordentlig budget.

Utan en budget skulle jag inte ha koll på vad jag har råd att göra och vad jag inte har råd med och jag skulle inte heller kunna räkna ut hur jag ska fördela mina pengar. Det är lätt att spendera alldeles för mycket när man renoverar men det gäller att hålla sig till sin plan, så att man gör av med lagom mycket på varje del. Detta är speciellt viktigt om man planerar en större renovering.

Ju mer exakt din budgetkalkyl är och ju bättre du kan planera vad saker och ting kommer att kosta, ju enklare blir det sedan att få ihop sin kalkyl och få pengarna att räcka. Kanske måste du göra vissa delar av renovering billigare och ibland även hoppa över vissa saker – men slutligen kan du få ihop det så att du kan göra de viktigaste sakerna med de pengar du har till förfogande. Utan planering kommer det med all säkerhet inte att hamna på rätt summa, så gör förarbetet ordentligt.

Att hitta balansen i sin budget utomlands

Det blir kanske mest intressant om man bloggar om sådant som händer i livet och kan koppla ett ekonomiskt perspektiv till den egna vardagen på något sätt. Just nu befinner jag mig utomlands, närmare bestämt i södra Spanien, och därför tänkte jag skriva om problemen med att hitta en bra balans i sin vardagsbudget när man är utomlands.

Vanligen när man är utomlands brukar det handla om en semesterresa, en weekend eller kanske en eller två veckor. I mitt fall är det en längre resa då jag ska vara här i tre månader medan min sambo gör sin praktik, vilket är sista delen i hennes utbildning. Tre månader är det längsta jag någonsin spenderat utomlands i en sammanhängande period. Tidigare rekord var en månad och den gången behövde jag definitivt ha koll på min budget för att inte spendera för mer än jag hade råd med.

Ju kortare tid man är ute och reser ju mindre behöver man normalt oroa sig för hur mycket man spenderar. Är du bara ute och reser under en långweekend eller kanske en vecka så brukar du säkert också ha räknat på hur mycket det kostar med mat och nöjen och ser till att du har råd till detta.

En lite kortare resa på en vecka, eller två veckor om man känner att man har råd till detta, innebär nog i de flesta fall att man äter en majoritet av sina måltider på restauranger och kaféer. Kanske kan man äta frukost billigt om man köper lite bröd och enkelt pålägg i en Supermarket osv, men på det stora hela blir det nog lunch och middag ute varje dag.

Är man ute och reser en längre tid så måste man fundera lite mer på hur man ska göra med alla vardagskostnader för att det inte ska bli för dyrt. Den gången jag var borta en månad var jag ute på en roadtrip i USA och då fanns det ganska begränsade möjligheter att laga egen mat. Då fick det istället bli så att vi åt billig mat ute och försökte att hålla andra kostnader nere, t ex boende.

När jag nu är i Spanien i tre månader vet jag givetvis att jag och min sambo måste vara klart bättre på att hålla oss till en budget och att hitta en bra nivå på det hela. Vi kan inte äta ute varje lunch och middag för det skulle bli alldeles för dyrt. Vi har en vanlig lägenhet med normaldyr hyra plus kostnader för el, vatten och internet, så den biten kostar en del. Samtidigt som jag vet att det är viktigt så det faktiskt ändå inte helt lätt att hitta rätt balans.

Semester = unna sig en massa god mat och roliga saker

För mig är semesterresor nära kopplade till att äta god mat ute på restaurang, unna sig lite extra godsaker och att passa på att göra alla de där roliga sakerna som man vill göra även om det skulle kosta en slant. Det är så det har varit på resor med familjen under min uppväxt och det är så jag har försökt göra även på egna resor sedan jag blivit vuxen. På semestern ska man helst kunna unna sig utan att behöva tänka så mycket på att man inte har råd.

I vanliga fall är det inte heller några större problem eftersom jag har inför en resa har räknat ut att jag behöver så och så mycket pengar för att kunna äta gott och ha trevligt när jag är ute och reser och så ser jag till att spara ihop så mycket pengar utöver själva kostnaden för resan. Har man inte råd att äta ute och ha lite pengar till nöjen så är det kanske då bättre att vänta med resan tills man har råd.

Min situation nu är dock lite annorlunda då jag ska leva här i tre månader på samma sätt som jag hade levt hemma. Jag är egentligen inte på en semesterresa nu utan spenderar helt enkelt tre månader utomlands och tanken är att jag ska jobba och leva som vanligt. Visst är idén att man ska unna sig lite extra och gå ut och äta med jämna mellanrum när man nu har chansen, men det är också vår plan att vi ska försöka leva så som vi hade gjort hemma, laga egen mat osv.

Problem att hitta balansen nu i början

Vårt största problem nu i början av vår utlandsvistelse (vi kom hit i torsdags förra veckan) är att det känns lite som att vi är här på semester. Det fina vädret och omgivningarna och alla nya saker att titta på gör att det känns som att man är på en vanlig semesterresa och då blir det lätt att man kommer in i samma lunk som man är van vid på en nöjesresa.

Vi har ätit ute ganska mycket och unnat oss en del godsaker och varit i en del butiker och shoppat lite kläder osv. Det har varit trevligt och visst ska man kunna unna sig lite, men samtidigt vet vi båda att den här resan kräver att vi är lite sparsamma också.

Jag som normalt tänker ekonomiskt och är helt på det klara med att vi har en begränsad budget för vår vardag i Spanien känner att vi måste vara duktiga och laga mat hemma och inte köpa en massa onödigt men trots det är jag fortfarande lika sugen på att gå ut och äta eller att shoppa i alla dessa butiker som man inte har tillgång till i Sverige.

Som planerande och ekonomiskt ansvarsfull person blir man givetvis lite orolig för att det ska fortsätta på samma vis framöver och att vi kommer att leva som om vi var på semester trots att vi egentligen bara lever vardagsliv som råkar vara i ett annat land. Hur ska man då komma in i rätt tänk och hitta den där balansen?

Mina enga tips för att få till balansen i sin ekonomi utomlands

Det är alltid bra att göra upp en budget i förväg för att se ungefär hur mycket pengar man kan spendera per dag när man är ute och reser. I de flesta fall brukar denna budget vara klart större än om man hade räknat på en vanlig vardag hemma i sitt vanliga liv i Sverige. I vårt fall här i Spanien så bör vi ligga på ungefär samma nivå som en vardag hemma de flesta dagarna och sen kanske kunna unna oss något lite extra en eller två dagar i veckan.

När man har en budget och vet hur mycket man kan göra av med på ett ungefär är det mycket enklare att se vad man har råd med. Om man har 100 kr om dagen att spendera så måste man laga i princip all mat hemma och laga billiga maträtter. Har man 200 kr om dagen så kanske man har råd till en prisvärd middag ute men bör äta billig frukost och lunch. Har man 300 kr om dagen så finns det utrymme att äta fler måltider ute eller äta dyrare middag osv.

Du får själv avgöra vad du vill ha fokus på och hur du vill lägga upp det. Du kan t ex bestämma dig för att lägga mer krut på fredag och lördag och då äta god mat ute medan du resten av veckan äter billigare hemlagad mat. Eller så kan du fördela det jämnt mellan veckodagarna. I vårt fall känner jag att vi måste försöka laga bra prisvärd mat hemma de flesta dagar och sen kan vi unna oss lite extra till helgen.

Spardag efter slösardag

Ett tips kan vara att följa en slösardag med en extra duktig spardag. Ifall du av något skäl råkat slösa mycket pengar en dag – aningen på mat, kläder eller på andra nöjen – så kan du dagen efter bestämma att den dagen ska vara en riktig spardag. Då äter du billig hemlagad mat, undviker allt som är dyrt och håller dig till nöjen som är gratis eller väldigt billiga – t ex sightseeing, bada, kolla in kultur osv.

Håll ett öga på bankkontot

Ett annat tips är att titta till sitt bankkonto ofta. Ifall man spenderar pengar utan att fundera så mycket på hur mycket pengar man gör av med eller hur mycket man har kvar så är det lätt hänt att man tappar kollen på hur mycket man verkligen gör av med. Loggar man in på internetbanken och ser hur mycket man har kvar så är det enklare att inse att man har spenderat för mycket eller om man ligger inom sin budget.

Det kan även fungera att ta ut kontanter och använda dem huvudsakligen när man betalar eftersom man då får en bra överblick över hur mycket man har kvar varje gång man tittar i plånboken. Tyvärr är ju kontanter rent allmänt lite osmidigt så av det skälet tänker jag att det kanske är troligare att man handlar med kort.

Gör saker som inte kostar pengar

Ett klassiskt tips är att hitta trevliga aktiviteter som är gratis eller riktigt billiga. Det finns mycket man kan göra utomlands som inte behöver kosta något alls eller som man kan göra för en liten peng. Du kan sola och bada, ut och njuta av naturen, kolla in olika sevärdheter, museum kan ibland ha gratis eller riktigt lågt inträde etc.

Kontrollera din shopping

Det finns många olika saker man kan göra som inte kostar pengar. Att shoppa är ett dyrt nöje givetvis och det är alltid farligt. Att bara gå och titta i affärer utan att köpa något kan vara kul men risken är att man till slut kommer hem med en del saker i shoppingbagen trots allt. Om du vet med dig att du är en duktig shoppare kanske du ska hålla dig borta från affärerna när du vet att du inte har råd.

Ifall du verkligen vill shoppa kan du sätta en budget för dagens totala shopping. Säg att du får göra av med som mest 500 kr totalt – då måste du hela tiden väga olika saker du vill köpa mot varandra eftersom du troligen inte kan köpa alla. Eller så nöjer du dig med ett gäng billiga köp som totalt blir 500 kr. Viktiga är att du håller din budget så att du inte gör av med mer än vad du har bestämt.

Rätt inställning viktigt

För min del handlar det nog mycket om att komma in i rätt tänk. Jag måste inse att jag inte är på en vanlig semester där jag har ska äta ute och göra trevliga saker varje dag utan att jag måste hitta vardagen trots att jag är i ett annat land. Men även om man är på en vanlig semesterresa är det viktigt att ha rätt inställning.

Det handlar först och främst om att veta hur mycket pengar man kan göra av med och andra steget är att göra en plan och slutligen tredje steget är att följa den planen. Även om man vill ha kul och unna sig på sin semester behöver man ändå lägga åtminstone lite energi på att bry sig om sin ekonomi. Annars är risken att man är lite väl frikostig. Det kanske inte är så farligt just då men man ska ju även komma hem sen och då är det inte kul ifall det är ett litet extra hål i plånboken.

Fixa budgeten som sambo

När man lever ensam och sköter om sin ekonomi helt själv är det, jag ska inte säga enkelt men, åtminstone lite mindre att tänka på än om man är flera i ett hushåll som delar på ansvaret. När man är sambo eller är i ett förhållande där man delar på utgifter och liknande är det i ofta ganska mycket som är samma men i vissa fall kan man behöva tänka efter lite extra.

Jag blev sambo förra året då min flickvän flyttade in och det har gått bra, till och med bättre än jag trodde att det skulle göra. Vi har hela tiden kört med separata ekonomier på så vis att vi inte lägger ihop våra pengar utan ansvarar för våra egna tillgångar och sedan delar vi på de utgifter som hör till sådant som vi båda utnyttjar.

Grundtanken är att när vi delar något lika så betalar vi även lika, t ex hyran, elen, tv och sådant. De utgifter som en av oss har som den andra inte är inblandad i får vi stå för själva. T ex betalar vi båda våra egna mobilabonnemang och jag har en bil som jag står för helt själv.

Eftersom min flickvän är student och har en begränsad inkomst så har jag tagit på mig att betala vissa räkningar själv trots att vi normalt skulle delat dem lika, t ex Internet och en del andra saker som jag hade fått betala själv i vilket fall som helst om jag hade bott ensam. I dagens blogginlägg ska jag dock försöka diskutera ur ett perspektiv där båda parterna betalar lika stora delar, helt enkelt för att det är ett lite mer användbart exempel.

Några olika sätt att dela upp ekonomin

Det finns inget som säger att man måste betala allt lika rakt av i en delad ekonomi. Det finns ett antal olika varianter som man kan köra på beroende på vad som känns mest lämpligt. Ni gör som ni själva tycker är bäst.

1. Dela allting lika rakt av – Ifall ni vill kan ni dela på alla utgifter rakt av hela tiden. Ni kan göra justeringar för sådant som ni inte båda använder, t ex kan ni betala era egna mobilabonnemang eller gymkort osv eftersom dessa inte har något med den andre att göra.

2. Dela procentuellt utifrån inkomst – Denna variant är bra ifall ni har olika stora inkomster. Ifall en av er tjänar mycket pengar och den andre inte tjänar så mycket kanske det känns orättvist att ni ska dela allting rakt av. Ni kan då räkna ut hur stor del var och en bör betala utifrån hur stor del av den gemensamma inkomster ni står för. Den som tjänar mycket får alltså då betala mer.

3. Er egen variant beroende på situation – Det finns många olika alternativ här. Om ni vill ha en delad ekonomi där ni slår ihop alla era inkomster och utgifter blir detta annorlunda om ni vill ha era ekonomier separata och sedan bara dela på utgifter. Bäst är att ni pratar igenom vad som känns bäst och hittar en lösning tillsammans som båda känner sig nöjda med.

Helst ska ni hitta en lösning där ingen känner sig lurad eller att han eller hon får betala mer än vad personen känner sig bekväm med. En bra regel är som jag sa tidigare att ni delar på kostnaden för sådana saker som ni båda utnyttjar ungefär lika mycket. Bra exempel är t ex hyra, vatten, tv, Internet osv. Ifall en av er utnyttjar något betydligt mer än den andre kan ni antingen bestämma att den personen ska betala hela den kostnaden eller att ni ska fördela det så att den personen betalar t ex 75 % och den andre bara 25 %.

Ifall ni är ett par och försöker reda ut det här med att dela hela eller vissa delar av sin ekonomi så kan det ibland uppstå kniviga situationer där man inte är överens eller där det blir diskussioner. Detta är givetvis inte direkt ovanligt och det man ska tänka på då är att försöka kommunicera så bra man kan med sin partner, vara öppen och ärlig och säga vad man känner. Behåll lugnet och diskutera på ett civiliserat sätt – för om man börjar bråka löser man sällan något.

Budget och budgetkalkyl

Jag brukar vilja skilja på budget och budgetkalkyl. Det jag menar med budget är en uppställning av hur man skulle vilja fördela sina pengar en vanlig månad – alltså i princip ett mål för hur man ska använda sina inkomster för att betala räkningar och andra utgifter och sparande etc. Sin budget använder man för att hålla ordning på sin ekonomi och för att kunna lägga upp en plan som funkar, där man har tillräckligt med pengar för att klara varje månad utan problem.

En budgetkalkyl är i mitt huvud istället en uppställning av befintliga inkomster och utgifter (t ex ett genomsnitt av sina utgifter de senaste tre månaderna) där man kan se hur mycket pengar som faktiskt kommer in och försvinner ut varje månad just nu. Detta är ett verktyg för att se hur ekonomin ser ut just nu, hur mycket pengar man har över och ifall det är något man behöver ändra på.

Man bör alltid börja med att göra en budgetkalkyl för att kolla sin nuvarande ekonomiska sits. Det är först när man har kollat upp vilka utgifter man har varje månad och hur mycket pengar man får över som man kan börja ställa upp en budget för hur man skulle vilja ha det. Man måste ha något att utgå från. När man vet hur mycket pengar man lägger på olika räkningar, mat, nöjen och allt sådant som man spenderar pengar på varje månad kan man titta på om man vill förändra något, t ex minska ner kostnader eller öka på sitt sparande.

Att skapa en budget när man delar ekonomi med någon

Det är givetvis enklast att försöka göra en budget tillsammans med den eller de som man delar hushåll med, men det är inget krav. Ifall den personen inte är intresserad kan du ta på dig ansvaret och göra allt själv, eller åtminstone göra en budget över de delar som du ansvarar för och ska betala.

Vi tänker oss, för enkelhetens skull, att du bor tillsammans med någon och att ni delar de flesta kostnader rakt av. Vissa saker delar ni inte på eftersom det är sådant som bara en av er utnyttjar, så som mobilabonnemang, Spotify och en bil som ägs av endast en person.

När du ska göra din budgetkalkyl i detta läge ska du börja med att föra in dina inkomster, för att se hur mycket pengar du har att jobba med varje månad. Därefter ska du börja lista alla utgifter du har. Du kan glömma bort för ett ögonblick att du ska dela vissa utgifter med någon annan. Finns det en utgift så skriv ner den.

Många saker är sådant som du inte betalar varje månad, t ex försäkringar, bilskatt, besök hos frisören eller tandläkaren osv, så det är lätt att man glömmer dem. Du ska dock försöka ta med dem ändå. Om du har en engångskostnad varje år kan du dela den på tolv för att få fram vad det kostar dig per månad.

När du har ställt upp alla poster och räknat ut hur mycket de kostar dig varje månad ska du börja göra markeringar vid de poster där du ska dela på kostnaden med din sambo. Ifall ni har bestämt att dela på dessa kostnader rakt av kan du helt enkelt dra bort hälften av summan så får du fram hur mycket just du ansvarar för att betala.

Räkna fram din del av kostnaden för allting som ni ska dela på. Ifall ni inte har tänkt att dela på alla saker rakt av så får du räkna ut din del av varje post utifrån hur många procent som ni har bestämt att du ska betala. Det kanske är 75 % eller bara 25 %. Det viktiga här är att ni är överens och att båda tycker att fördelningen är rättvis.

Avgör hur mycket du vill / kan spara

När du har gjort detta har du sparat in en del på dina utgifter. T ex kanske du har satt halva beloppet på tv, Internet, el, mat eller vad det nu kan vara. I detta läge är det förhoppningsvis en del pengar kvar varje månad, så att du har ett överskott. Ifall du inte har räknat in sparande i din budget innan – t ex för att du inte har sparat så mycket pengar tidigare – är det dags att fundera på detta nu.

Du kan själv avgöra hur mycket du vill spara. Det beror ju delvis på hur mycket pengar du har att röra dig med. Bäst är om du kan spara en del till långsiktigt sparande (t ex inför framtiden, till pension eller till ett husköp osv) och en del till kortsiktigt sparande (kanske en resa eller något annat som du vill köpa inom en inte allt för avlägsen framtid, så som en bil) plus att du försöker bygga på din buffert med lite buffertsparande.

Sparande är rent allmänt en viktig del av budgeten. Det är ingen bra idé att göra av med alla pengar varje månad, även om det är kul. Om du vill skapa dig en bra framtid med ekonomisk trygghet behövs ett sparande. Det möjliggör också en mängd olika trevliga saker längre fram – saker som du kan köpa eller göra. Ifall du har så höga utgifter varje månad att det inte finns några pengar kvar till sparande bör du se över din ekonomi för att dra ner på dina utgifter. Det är inte bra att ligga så nära gränsen. Om något skulle hända som ger dig högre kostnader eller längre inkomster så skulle du då plötsligt inte längre gå runt.

Prata ihop er om framtiden och planera

När man är sambo eller delar sitt liv med någon är det viktigt att man pratar ihop sig och samarbetar. Om man är ett par är detta nog extra viktigt eftersom man förmodligen gör väldigt många saker tillsammans. Till att börja med bör man försöka sätta ihop en gemensam plan för sin ekonomi. Även om ni har separata ekonomier kan det vara bra att synka med varandra så att ni inte har helt olika tankar och mål. Läs en massa bra tips om hur man bäst pratar pengar med sin partner.

Om en av er vill att ni ska åka på en gemensam resa till sommaren så är detta ju något som rör er båda. Om vi räknar med att båda två vill åka på denna resa (för det är väl ett krav för att det ska bli av) så måste ni ju båda börja spara pengar till den. I sådana fall är det kanske läge att se över hur mycket pengar som är rimligt att ni sätter undan till kortsiktigt sparande.

Märker ni att ni inte kan spara lika mycket – exempelvis kanske du kan spara 1000 kr i månaden och på så vis få ihop 7 000 kr tills dess ni ska åka men att din partner bara kan spara 500 kr i månaden och alltså bara får ihop 3 500 kr under samma period – måste ni ju anpassa er resa till detta. Det kanske inte kan bli ett lika fint hotell som du hade velat ha, om du nu inte är villig att betala en lite större del av resan ur egen plånbok.

Håll kanalerna öppna så att ekonomin inte blir ett problem

Det är inte bara såna här saker som är bra att prata om utan det handlar om i princip allting. Det kan även tänkas att ni är oense om vissa utgifter i hushållet. Så länge det är en utgift som bara en av er måste betala är det ju inte så farligt. Om du har ett dyrt mobilabonnemang är det t ex bara du själv som får lida för detta. Men ifall det handlar om något som ni delar måste ni ju även vara överens.

Exempelvis kanske du tycker att ni behöver väldigt snabbt Internet som koster 500 kr i månaden. Eftersom ni båda använder Internet ganska mycket är det rimligt att ni delar den kostnaden, men ifall din partner tycker att halvsnabbt Internet för 300 kr i månaden är mer än tillräckligt kan det ju uppstå en viss konflikt. Hur ni löser problemet är upp till er givetvis. Ni kan nedgradera till ett billigare Internet eller så kan du välja att betala mellanskillnaden mellan det snabba och det halvsnabba alternativet utöver din del.

Det viktigaste är inte exakt hur ni löser saker utan att ni löser dem. Glöm inte bort att ni är två som ska leva tillsammans och att ni kanske har olika tankar eller olika förutsättningar. Ifall du känner att du är den som har mindre pengar eller ifall du av något skäl känner dig obekväm med någon aspekt av ert ekonomiska samarbete måste du säga till. Försök undvika att klaga utan lägg fram det på ett trevligt och konkret sätt och med en bra förklaring till varför du tänker som du gör.

Börja året med en budgetgenomgång

När ett nytt år kör igång är det ofta man vill ”börja om” och starta på nytt. Det är skälet till att många kommer med nyårslöften om att bli bättre på det ena eller det andra och sätter upp mål för det kommande året. Början på ett nytt år är en bra tidpunkt just för att börja om och det gäller även för privatekonomin. Jag tänker under januari göra en genomgång av min ekonomi och uppdatera min budget och min allmänna plan när det gäller sparande – så jag tänkte att jag skulle skriva lite om det.

BudgetgenomgångDe flesta förstår nog vikten av att ha en budget av något slag och att ha koll på hur mycket pengar som kommer in i hushållet och hur mycket som går ut en genomsnittlig månad. En budget gör att man får koll på att man går plus varje månad och hur mycket man går plus, man får koll på hur mycket pengar man kan spara och vilka möjligheter man har att köpa saker eller att spendera pengar på annat man vill göra.

Även om de flesta nog vet att en budget är en smart idé är det inte alltid lika lätt att komma igång med en budgetuppställning och att få bättre kontroll på sina pengar. Just vid årsskiftet kan det tänkas vara lite enklare just eftersom man känner behovet av att ta börja ta lite mer ansvar och att förbättra sig själv och sitt liv en aning. Så kan åtminstone jag känna. Jag vill få bättre överblick över mitt sparande och få en bättre kontinuitet i min hantering av ekonomin.

Steg 1 – Se över pengaflödet och gör en budgetkalkyl

När man vill få lite bättre ordning på sin ekonomi är det första steget alltid att undersöka sina inkomster och utgifter och göra en förteckning. Du behöver veta hur mycket allting kostar en normal månad (i genomsnitt) och hur mycket pengar som kommer in i form av lön, bidrag, studielån eller vad man nu får sina pengar från.

Att göra en sån här uppställning är viktig av flera skäl. För det första vill man veta hur mycket pengar man har kvar varje månad efter att man har betalat alla räkningar, mat och sådant som man lägger pengar på en normal månad. När man vet det vet man hur mycket man har att röra sig med för att lägga undan till sparande och hur mycket man kan ha kul för, t ex gå på bio, festa eller resa osv.

Få koll på dina kostnader

Det andra skälet är att det är bra att göra en uppställning av sina kostnader då och då. Ofta gör man av med mer pengar än man tror varje månad. Det räcker inte att titta på sina räkningar en månad och säga ”Jaha, denna månad hade jag hyra, elräkning och mobiltelefon – det blir 5750 kr så sen mat för 2000 kr – alltså 7 750 kr för en månad”. Du måste räkna ut snittet för alla dina utgifter under ett år.

Vissa saker betalar man inte varje månad men det bör ändå delas upp på varje månad så att man inte räknar med att man har kvar pengar som faktiskt kommer att försvinna någon månad senare. Exempel på detta är t ex TV-licens, kanske vissa eller alla försäkringar, bilskatt och service av bilen (om detta sker årligen) osv. Det finns ganska många olika exempel man kan dra till med.

Ifall du betalar t ex TV-licensen så blir det 2076 kr delat på fyra delbetalningar. Delar man det så att man räknar in en del av avgiften varje månad blir det 173 kr. Du bör då alltså lägga till 173 kr som en utgift för TV-licens i din månadsbudget. Likadant gör du med andra kostnader som du har regelbundet varje år men som bara kommer sporadiskt under året. Gör man på detta vis blir det ofta en hel del mer i kostnader per månad, men det speglar också verkligheter bättre.

Ytterligare saker man ska se till att få med bland sina utgifter är sådana saker som man kanske inte alltid tänker på, t ex tvättmedel, tvål, dammsugarpåsar, skrivarpapper och allt vad det nu kan är som går åt men som inte ingår i den vanliga matkassan. Sådant brukar kanske inte vara jättedyrt per månad men om man lägger ihop alla dessa saker för ett år och delar på tolv så blir det ändå en slant.

Budgetkalkylen berättar hur ditt pengaflöde ser ut

När man skriver ner alla sina utgifter på detta vis får man en uppställning som visar hur mycket pengar som går åt i genomsnitt en vanlig månad. När du även skriver in dina inkomster (vilket ju brukar vara klart lättare att ha koll på) så får du reda på vad du får över varje månad. Denna siffra bör helt klart vara en ganska bra bit plus – speciellt med tanke på att du inte räknat in allmänna nöjen som du troligen lägger pengar på varje månad.

De pengar som du har över varje månad ska räcka till sparande av olika slag och även till nöjen. Eftersom att det är väldigt viktigt att spara pengar ska man lägga till poster för sparande innan man börjar kolla på vad som är över till nöjen. Det finns olika typer av sparande som alla har sin plats och som alla är viktiga på sitt vis. Jag ska gå in lite mer på sparande nedan.

Steg 2 – Lägg undan pengar till sparande

Att spara pengar är viktigt av många skäl. Sparande ger dig ekonomisk trygghet, det ger dig möjlighet att köpa de saker du vill köpa eller att lägga pengar på resor och annat som är roligt. Det bygger på dina sparpengar inför framtiden och ger dig möjligheter till ett bra och bekvämt liv, där du inte behöver oroa dig så mycket för pengar.

Det är ingen bra idé att i slutet av månaden försöka spara de pengar som är kvar på kontot, för det är sällan så mycket kvar. Bestäm istället direkt hur mycket du vill spara och lägg undan dessa pengar så fort de kommer in. Tänk på dem som en oundviklig utgift snarare än som pengar du har kvar – det är pengar du inte får använda helt enkelt.

Det viktigaste sparandet är buffertsparande. En buffert är pengar som finns sparade endast som en säkerhet ifall något oväntat skulle inträffa som gör att du får en stor utgift eller att du tappar inkomst. Dessa pengar ska man inte röra annat än när det är nödläge och du behöver pengar för att klara din vardag. Det är olika hur stor buffert man behöver och vill ha – ett vanligt tips är att man sparar undan en eller två månadslöner i buffert.

Kortsiktigt sparande är sparande med kortsiktiga mål. Det kan t ex vara ifall du har planer på att köpa något lite dyrare så som en ny bil, en tv eller kanske bara en fin jacka. Ofta är det svårt att ha råd till en sådan grej direkt utan man måste börja lägga undan pengar. Om man t ex vill ha en ny tv som kostar 10 000 kr så kan man lägga undan 2 000 kr varje månad till den och köpa den efter fem månader. Att spara ihop pengar till saker är mycket bättre än att köpa på avbetalning eller att låna för kunna köpa dem direkt eftersom man slipper extra avgifter och även risken att inte kunna betala.

För långsiktigt sparande har man en längre horisont och sparar t ex till pensionen eller till barnen eller inför framtiden helt enkelt. Här har man sällan några specifika mål för saker som man ska köpa men visst kan man sätta upp ett mål att man vill köpa ett sommarhus eller något fint om 5-7 år om man har lust.

Spara och investera dina pengarBeroende på typ av sparande finns det olika saker att göra med pengarna. Buffertpengar bör finnas lätt tillgängliga så att man kan använda dem direkt när det blir kris, så dem ska man inte binda upp i sparformer som har en lång bindningstid eller där avkastningen blir bäst på längre sikt. T ex kan man ha dem på ett sparkonto med vettig ränta (svårt idag tyvärr men man kan göra sitt bästa). Kortsiktigt sparande kan man välja lite beroende på vad som känns rätt – det går att spara pengarna på ett konto men det går även att investera i aktier eller fonder av rätt typ. Långsiktigt sparande kan med fördel investeras i lite säkrare fonder eller aktier som man räknar med att behålla en längre tid.

Övriga pengar kan du använda om du har lust

Troligen lägger du pengar på nöjen varje månad, det gör i alla fall jag. Det kan vara ett biobesök, en runda på krogen, något restaurangbesök någon kväll. Det kan även vara om man rest någonstans för att hälsa på en vän eller gjort något annat som kostar pengar som är frivilligt och som man lagt pengar på för att man vill snarare än för att man måste.

Utgifter av detta slaget bör du också ha med i din budgetkalkyl men eftersom det inte är tvingande kostnader så kan man med fördel lägga in dem efter att man har lagt in det andra. Eftersom du själv kan styra över hur mycket pengar som går åt till nöjen så får du helt enkelt nöja dig med att spendera så mycket pengar som du har kvar efter att du lagt undan dina sparpengar.

Kanske har du tidigare spenderat ganska mycket pengar varje månad på nöjen så att det inte blivit något kvar att spara men om du ska ordna upp din ekonomi och göra en bra budget så bör du se till att du lägger undan pengar till sparande först och nöjer dig med det som är kvar till roliga saker. Man ska givetvis inte leva sitt liv utan att göra några kul saker alls så man får hitta en viss balans mellan sparande och att unna sig saker, men tänk på att pengar som du sparar inte är förlorade utan de finns kvar till framtiden när du kanske har bättre nytta av dem.

Steg 3 – Städa upp i din ekonomi vid behov

När man sätter igång arbetet med att uppdatera sin budget och gå igenom sin ekonomi hittar man troligen ett flertal saker som är sämre. Du lägger troligen mer pengar på saker och ting än du trott och det kanske är så illa att det knappt går ihop sig. I ett sådant läge gäller det att ta sig i kragen för att hitta en bra lösning.

Ifall du sätter upp dina utgifter och är ärlig med dig själv när du gör detta så kanske du snabbt inser att du betalar för mycket för vissa saker. Klassiska exempel är cigaretter och snus men det finns så klart många andra saker också, så som restaurangbesök eller fika med kompisarna. Det kan även vara så att du har t ex Netflix fast du inte riktigt har råd eller att du prenumererar på en tidning som kanske är lite för dyr i förhållande till hur viktigt den är för din livskvalitet.

Jag sa ju tidigare att du bara kan använda de pengar som blir över till nöjen men det skadar inte att du ändå gör en liten uppställning för sig där du skriver ner hur mycket pengar du i dagsläget lägger på nöje och liknande saker. Det gör att du mycket enklare kan se ifall du spenderar för mycket på något speciellt. Först när man inser att man spenderar för mycket pengar på en viss grej kan man ju ta beslutet att dra ner på denna grej.

Spara in pengar där det går

Ifall du har en bra ekonomi och din inkomst är klart högre än dina utgifter så har du givetvis ett bra läge. Då kan du både spara pengar och unna dig saker varje månad. Det är givetvis olika hur bra ställt man har det så en del av er kanske kan behöva rensa bland utgifterna och försöka spara in lite pengar medan andra inte har detta bekymmer.

Få ordning på din ekonomi och städa upp utgifternaIfall du känner att du har behov av att minska dina utgifter kan du givetvis börja med att kolla på sådant som du själv kan styra över så som pengar till nöje, cigaretter, alkohol osv. Sådant får man låta bli om man inte har råd helt enkelt. Är det så pass illa att det knappt går runt varje månad om man bara betalar sina viktiga utgifter i stil med hyra, mat och andra räkningar så är det givetvis svårt att lägga undan pengar för sparande, så det får man i detta fall vänta med.

När du ska försöka dra ner på dina utgifter kan du börja med att kolla på sådant som är helt onödigt och som enkelt kan tas bort – t ex ifall du prenumererar på ett magasin som du knappt ens läser eller ifall du har ”stora kanalpaketet” trots att du bara kollar på några få kanaler. Nästa steg är att kolla på sådant som du kanske egentligen vill ha så som Netflix. Ibland har man helt enkelt inte råd till sådant.

Steget efter detta är att kolla på sina stora kostnader som försäkringar, bostadskostnader, matkostnader, lån, elräkning och liknande. Dessa kostnader är ofta fasta så man kan inte bli av med dem helt men många gånger kan man faktiskt spara in pengar genom att gå igenom dem och förbättra. Du kan exempelvis börja handla mer förståndigt och spara pengar på billigare mat eller gå igenom dina försäkringar och hitta billigare försäkringspremier.

En stor bov i många privatekonomier är lån och krediter. Dessa kostar ofta mycket pengar varje månad bara i räntor men kanske även med amortering. Ibland har man möjlighet att helt betala av en kredit, t ex om man köpt en tv på avbetalning och bestämmer sig för att lämna tillbaka den och lösa krediten eller om man säljer något och betalar av skulden.

I andra fall kan det funka bäst att helt enkelt samla gamla dyra krediter till ett större och billigare lån. Att ”samla lånen” är ett modernt begrepp som många banker och långivare pratar om och det är ingen dum lösning ifall man nu kan lyckas fixa ett billigt lån. Tanken är då att man tar alla mindre dyra lån och krediter man har och samlar dem till ett enda lån med klart lägre ränta. Månadskostnaden går då ner en hel del.

Min plan och min budget

Nu har jag pratat en hel del om hur man bör göra för att få ordning på sin ekonomi och för att få igång en vettig budget och sparande. Jag ska avsluta med att säga några ord om min egen plan för året. Jag har inga jättehöga inkomster varje månad men jag har heller inga jättestora utgifter. Det finns inga lån alls, vilket är skönt. Min största utgift är hyran och utöver det är det inga direkt konstigheter.

Det går åt lite för mycket pengar på nöjen varje månad (en och annan krogrunda, några restaurangbesök och någon resa osv ), så det är något jag ska se över och bättra på. Mitt andra mål är att förbättra sparandet och se till att få en bättre struktur och mer regelbundenhet i sparandet. Jag ska följa mitt eget råd och bli bättre på att lägga undan ett bestämt belopp till sparande varje månad. Målet är att lägga upp en mer utförlig och mer genomtänkt plan för både kortsiktigt och långsiktigt sparande så att jag känner att det går stabilt åt rätt håll.

Sedan årsskiftet är det värdelöst att spara i de gamla formerna för privat pensionssparande så man får se över alternativen till detta. Bästa är troligen ISK (Investeringssparkonto), som jag skrivit om i förra inlägget, och att sedan investera i fonder på lite längre sikt. Fördelen med ISK är att det är väldigt lätt att deklarera och att byta mellan olika fonder och andra investeringsformen inom ramen för kontot. Har du privat pensionssparande och inte har tagit tag i det här skiftet är det hög tid. Jag ska se över mina alternativ helt klart.

Eftersom jag förra året blev sambo och delvis har delad ekonomi nu har det även blivit lite annorlunda när det gäller utgifter för hushållet. Jag ska nu försöka få bättre grepp om det nya läget och hur en budget ser ut när man är sambo och har en del gemensamma kostnader. Det ska förhoppningsvis inte bli allt för svårt att reda ut, men det är i vilket fall viktigt att man faktiskt går igenom läget när det har ändrats.