Delad matbudget med kreditkort

När man lever tillsammans med någon annan finns ju alltid den klassiska frågan om delad ekonomi där. Jag har redan tidigare skrivit om delad ekonomi och funderat på detta en del men den här gången tänkte jag ta upp just det här med delat matkonto.

Det är kanske inte självklart att man ska dela alla pengar rakt upp och ner och ha alla konton gemensamt osv. Speciellt om man inte har varit tillsammans så länge. Ifall man nyligen flyttat ihop kan det kanske vara så att man vill dela på vanliga kostnader så som hyra, tv, internet och andra utgifter för saker som man båda utnyttjar.

Oavsett hur man delar på olika utgifter så kan det normalt kännas rätt att dela på maten eftersom båda ju måste äta. Alla kanske inte är lika noga med hur stor del varje person betalar och att det är exakt rättvist medan andra tycker att det ska vara mer lika. Jag och min sambo har än så länge i princip kört på ett lite mer godtyckligt system där vi båda handlar mat och försöker att jämna ut det på ett ungefär.

Med mig själv som exempel

Jag har varit sambo i lite över ett år nu och när vi flyttade ihop bestämde vi att vi skulle försöka dela ganska rättvist på matkostnaderna men att jag skulle lägga en lite större del eftersom jag hade bättre inkomst och hon studerade. Vi har inte haft någon som helst koll på ifall vi verkligen haft någon bra fördelning eller hur det har blivit, utan vi har helt enkelt kört på ren känsla här.

delad matbudgetNackdelen med detta är att vi inte riktigt vet om vi har fått en hyfsat jämn fördelning eller om det råkat bli så att en person handlat för mer än var tanken. Dessutom har vi inte heller något bra sätt att kontrollera hur våra inköp ser ut och ifall vi följer den matbudget som vi har tänkt. Det är i så fall om vi båda två skulle se över våra kontoutdrag och räkna samman alla inköp i matbutiker. Det senare är ju även ganska osmidigt och vi missar då även eventuella kontantköp osv.

Av mig och min flickvän så är det jag som är mest noga med att hålla ordning på ekonomi och liknande (vilket kanske inte är så konstigt med tanke på att jag har ett intresse för privatekonomi och t ex skriver den här bloggen) och därför är det kanske även så att jag har varit mer pushande för att hitta en bättre lösning. De alternativ som finns att välja på är väl egentligen följande:

1. Att vi båda handlar mat separat och sedan ser till att ha koll på hur mycket vi handlar för, t ex genom att räkna samman kvitton eller kontoutdrag etc. Detta är lite för osmidigt enligt mig men ändå bättre än att bara handla på måfå och inte veta hur mycket vi spenderar på mat varje månad. En annan nackdel är att man inte vet förrän i efterhand hur fördelningen blivit. Är det då ojämnt så ska man hålla på och skicka pengar till varandra för att balansera, vilket också är osmidigt.

2. Vi skaffar ICA-kort eller liknande och handlar på detta istället för att handla med vanliga kort eller kontanter. Där kan man antingen sätta in pengar eller handla på kredit (om jag inte misstar mig) och även få bättre koll på hur mycket man handlar. Nackdelen är att man då bara kan handla på ICA eller i den butik man nu har kort för. Om man gör nästan all sin shopping i samma matbutik kan detta mycket väl vara ett ok alternativ.

3. Vi skaffar varsitt kreditkort som är kopplat till samma konto och sen handlar vi båda all vår mat med kreditkortet istället för med vanliga bankkortet. I slutet på månaden kommer en räkning på allt vi handlar inom mat och då lägger vi båda hälften var och betalar den räkningen. Här är det mestadels fördelar om man gör det på rätt sätt och det är alternativet som jag ska diskutera mer nedan.

4. Man kan skaffa ett gemensamt bankkonto med två bankkort kopplade till detta. Där sätter man in pengar, en bestämd summa för varje person som tillsammans skapar matbudgeten för en viss månad. Man kan då sätta in lika mycket var om man vill dela hälften / hälften eller olika procent beroende på fördelning. Fördelen här är att man inte kan göra av med mer än vad som finns att göra av med. Nackdelen är kanske egentligen samma – att pengarna kan ta slut innan månaden är slut. Det kan bero på att man har satt av för lite pengar för mat eller att man har spenderat för mycket. Har man satt en för låg budget kan man ju givetvis öka den till nästa månad.

Att dela matkostnader med kreditkort

Använd kreditkort för att dela på matkassanAtt använda kreditkort för att dela matkostnaderna är ett ganska smart sätt att göra det på. Fördelarna med detta flera jämfört med andra alternativ. För det första så är det väldigt enkelt att dela kostnaden på ett specifikt sätt. Räkningen för maten kommer i slutet på månaden och då kan vi direkt ser hur mycket vi tillsammans har spenderat på mat. Vi kan då dela upp räkningen på det sätt vi vill, t ex 50/50 eller 60/40 osv.

En annan fördel är att vi får alla inköp av mat samlade på ett ställe och då kan vi enkelt se hur mycket det blir under en månad och lite vilka typ av inköp vi gör. Vi kan se om det blir många småköp och var dessa inköp görs osv. Det gör att man kan se över sina utgifter och avgöra ifall det känns ok eller om man bör försöka spara in lite på sin matbudget osv.

Om man jämför ett kreditkort med alternativ fyra ovan, vilket var att ha varsitt bankkort och sätta in pengar på detta i förväg, så har man ju med kreditkortet fördelen att man aldrig riskerar att få slut på pengar. Då slipper man bli stående i affären och känna pinsamhet över att pengarna på kontot visst var slut.

Dock kan man ju se baksidan av detta, vilket kan vara att man istället råkar handla för mer pengar under en månad än man borde. Om räkningen kommer och den är en bit större än vad som är budgeterat för så blir det ju givetvis lite dumt eftersom man måste betala den oavsett. Gjort är gjort så att säga och de inköpen är ju redan gjorda. Den månaden får man lägga lite mer än planerat. Sen får man helt enkelt se över sin matbudget och sina inköp till nästa månad och försöka bli bättre på att hålla budgeten.

Eventuella nackdelar med kreditkort

Det som är allra viktigast att tänka på när man betalar med kreditkort är att det blir ränta på krediten om man inte betalar den direkt. De allra flesta kreditkorten har så att man kan handla på kredit och sedan är det räntefritt om man bara betalar tillbaka inom 30-60 dagar (exakta villkoren kan variera).

För att det ska vara rimligt att använda ett kreditkort som ett sätt att dela matbudgeten måste man se till att alltid betala räkningen direkt när den kommer för att undvika att det blir ränta på pengarna. Om man gör det så blir krediten räntefri och då blir hela upplägget gratis utöver eventuell årsavgift på kortet i sig.

Detta är ju egentligen ingen nackdel utan mer ett krav för att upplägget ska fungera. Man måste vara med på att hela tiden betala räkningarna. Det skulle i så fall vara om man blir lite galen och handlar för alldeles för mycket under en månad som det kan bli problem. Då skulle man kunna få en räkning som är klart högre än vad man egentligen har råd med. Dock får man väl också då säga att man har gjort bort sig ganska mycket ifall man hamnar i en sådan position. Har du klarat att hantera dina matinköp tidigare så bör du ju klara det även nu.

Vi kommer ju givetvis alltid att ha problemet att man inte vet exakt vad den andre har köpt på kreditkortet. Köper en av oss ofta onödigt dyr mat eller köper saker på kortet som inte egentligen borde ligga under matbudgeten? Det är ett allmänt problem som inte har att göra med kreditkortet i sig utan detta problem kan alltid uppstå. Man kan alltid diskutera matinköp och försöka bestämma gemensamt att vara lagom sparsam etc. Sen handlar det ju också om att lita på sin partner och dennes förmåga att handla vettiga saker.

Att välja ett kreditkort för ändamålet

Använd kreditkort för att dela på matkassanAtt välja kreditkort för att ha till delad matbudget är inte riktigt samma sak som att välja kreditkort rent allmänt. De saker som spelar störst roll här är den fasta kostnaden och att man har ett antal räntefria dagar. Sådant som kreditbelopp, ränta och bonusar är huvudsakligen ointressanta och dem behöver du inte lägga så mycket tid eller energi på att jämföra.

Årsavgift

Om du ska göra på det här viset är det allra viktigast att det inte kostar dig så mycket pengar. Du vill inte ha en jättedyr årsavgift bara för att kunna dela upp utgifterna för maten på ett smart sätt. Du ska alltså leta efter ett kreditkort som har en låg årsavgift. Det finns några alternativ som inte har någon årsavgift alls, vilka kan vara bra alternativ men inte nödvändigtvis billigast ändå.

Tänk också på att du ska ha två kreditkort, inte bara ett! Du behöver ett och din partner det andra. Det kan tänkas att det för vissa kort är gratis årsavgift för ett kort men att det andra kortet då kostar en del varje år. Försök hitta ett alternativ där du får båda korten gratis eller iaf billigt.

Viktiga kostnader för kortet

Du får inte glömma bort att kolla på andra kostnader så som aviavgift. Detta är avgiften för att få en avi / räkning skickad till dig. En del kreditkort har alltid en aviavgift och det blir i så fall din månadskostnad för kortet. Försök dock hitta ett kort som inte har någon aviavgift. Oftast kan det vara så att de erbjuder gratis e-faktura medan pappersfaktura kostar pengar och det är ju ganska rimligt. Glöm då inte bort att välja så att du får en e-faktura och inte pappersfaktura.

Räntefria dagar

För att det ska fungera med kreditkort måste du ha räntefri kredit. Du vill inte betala ränta på dina inköp varje månad eftersom det skulle bli onödiga pengar. Välj ett kreditkort som har räntefria dagar. Vanligen brukar det vara upp till 60 dagars räntefri kredit, lite beroende på när du gör dina inköp. Välj ett kort där du utan problem kan handla på kortet en hel månad och sen betala räkningen utan att det tillkommer någon extra ränta på beloppet.

Kreditgräns

När det gäller kreditgräns så är det oftast inte så viktigt. Det handlar ju om att ha en gräns som är lite högre än vad er matbudget är. I vårt fall skulle vi nog budgetera att maten får kosta som mest 2 500 kr per person, alltså 5 000 kr tillsammans (kanske lite mindre till och med). Så länge vi kan hitta ett kreditkort där vi kan få kredit på minst 5 000 kr så är det lugnt. Det behöver inte vara någon stor kredit eftersom vi bara ska använda det till mat. Om vi kan få en kredit på några tusenlappar över detta belopp så har vi lite marginal om det skulle bli en dyr matmånad någon gång.

Övriga villkor

Det finns olika villkor för uttag i Sverige och utlandet osv men det är sådant som spelar nästan ingen roll i vårt fall. Vi ska bara handla mat på kortet och inte ta ut kontanter osv. Vi bryr oss inte om ifall det kostar extra för sådant.

Kom ihåg att det kan kosta en hel del om man inte betalar sin faktura i tid. Det tillkommer då ränta och om man väntar ännu längre så kan det tillkomma även dröjsmålsränta och påminnelseavgift / förseningsavgift. På så vis kan det bli dyrt och då är det helt klart inte värt det.

Bonus

Olika kreditkort brukar ha lite olika bonussystem. Dessa går vanligen ut på att du får poäng av något slag om du handlar med ditt kort. Ju mer du handlar ju fler poäng. Det kommer troligen inte bli så pass stora summor på kortet att det är värt att väga detta mot extra kostnader varje månad. Viktigast är att välja ett kort som kostar så lite som möjligt.

Om du har flera olika alternativ så kan du dock fundera på vilken bonus du har bäst nytta av. Ifall du t ex har ICA Bankens kort så kan du få nån procent på alla köp på ICA just. Ifall det är här du gör de flesta av dina matinköp så kan det kanske totalt löna sig att välja ett sådant kort. Se över vad för bonusar som finns men försök att välja det kort som är mest ekonomiskt på det stora hela.

Jämförelse av olika kreditkort

För att kunna avgöra vilket kort som är bäst bör man kolla runt på olika kreditkort och jämföra deras avgifter framför allt, så som årsavgift och aviavgift etc. Du kan själv kolla upp allt detta på respektive banks / kreditgivares webbsida. För dig som vill ha det lite mer samlat finns sidor som t ex Kreditkortlistan.se, som skriver ut t ex årsavgift och andra villkor, så att man lite enklare och mer överskådligt kan se vilka alternativ som finns. Tänk dock på att alltid kolla upp villkoren hos den kreditgivare du väljer så att allt stämmer.

Jag har själv tittat på t ex Ikano Bank och deras kort. Där får man ett extra kort utan avgift. Dock finns en aviavgift per månad på 25 kr vilket jag inte vet om den går att få bort om man t ex väljer e-faktura. Ett annat alternativ kan kanske vara Bank Norwegians kreditkort som verkar vara utan årsavgift och även utan aviavgift om man väljer e-faktura. Där har jag dock inte koll på vad ett extra kort kan kosta.

Det finns dock säkerligen även andra alternativ som är likvärdiga eller som kanske kan vara bättre om man slår ihop alla aspekter. Jag har inte kollat klart riktigt ännu så jag får återkomma med vad det blev för vår del. Om du har något förslag på bra kreditkort är du välkommen att föreslå det i kommentarerna nedan.

Fixa budgeten som sambo

När man lever ensam och sköter om sin ekonomi helt själv är det, jag ska inte säga enkelt men, åtminstone lite mindre att tänka på än om man är flera i ett hushåll som delar på ansvaret. När man är sambo eller är i ett förhållande där man delar på utgifter och liknande är det i ofta ganska mycket som är samma men i vissa fall kan man behöva tänka efter lite extra.

Jag blev sambo förra året då min flickvän flyttade in och det har gått bra, till och med bättre än jag trodde att det skulle göra. Vi har hela tiden kört med separata ekonomier på så vis att vi inte lägger ihop våra pengar utan ansvarar för våra egna tillgångar och sedan delar vi på de utgifter som hör till sådant som vi båda utnyttjar.

Grundtanken är att när vi delar något lika så betalar vi även lika, t ex hyran, elen, tv och sådant. De utgifter som en av oss har som den andra inte är inblandad i får vi stå för själva. T ex betalar vi båda våra egna mobilabonnemang och jag har en bil som jag står för helt själv.

Eftersom min flickvän är student och har en begränsad inkomst så har jag tagit på mig att betala vissa räkningar själv trots att vi normalt skulle delat dem lika, t ex Internet och en del andra saker som jag hade fått betala själv i vilket fall som helst om jag hade bott ensam. I dagens blogginlägg ska jag dock försöka diskutera ur ett perspektiv där båda parterna betalar lika stora delar, helt enkelt för att det är ett lite mer användbart exempel.

Några olika sätt att dela upp ekonomin

Det finns inget som säger att man måste betala allt lika rakt av i en delad ekonomi. Det finns ett antal olika varianter som man kan köra på beroende på vad som känns mest lämpligt. Ni gör som ni själva tycker är bäst.

1. Dela allting lika rakt av – Ifall ni vill kan ni dela på alla utgifter rakt av hela tiden. Ni kan göra justeringar för sådant som ni inte båda använder, t ex kan ni betala era egna mobilabonnemang eller gymkort osv eftersom dessa inte har något med den andre att göra.

2. Dela procentuellt utifrån inkomst – Denna variant är bra ifall ni har olika stora inkomster. Ifall en av er tjänar mycket pengar och den andre inte tjänar så mycket kanske det känns orättvist att ni ska dela allting rakt av. Ni kan då räkna ut hur stor del var och en bör betala utifrån hur stor del av den gemensamma inkomster ni står för. Den som tjänar mycket får alltså då betala mer.

3. Er egen variant beroende på situation – Det finns många olika alternativ här. Om ni vill ha en delad ekonomi där ni slår ihop alla era inkomster och utgifter blir detta annorlunda om ni vill ha era ekonomier separata och sedan bara dela på utgifter. Bäst är att ni pratar igenom vad som känns bäst och hittar en lösning tillsammans som båda känner sig nöjda med.

Helst ska ni hitta en lösning där ingen känner sig lurad eller att han eller hon får betala mer än vad personen känner sig bekväm med. En bra regel är som jag sa tidigare att ni delar på kostnaden för sådana saker som ni båda utnyttjar ungefär lika mycket. Bra exempel är t ex hyra, vatten, tv, Internet osv. Ifall en av er utnyttjar något betydligt mer än den andre kan ni antingen bestämma att den personen ska betala hela den kostnaden eller att ni ska fördela det så att den personen betalar t ex 75 % och den andre bara 25 %.

Ifall ni är ett par och försöker reda ut det här med att dela hela eller vissa delar av sin ekonomi så kan det ibland uppstå kniviga situationer där man inte är överens eller där det blir diskussioner. Detta är givetvis inte direkt ovanligt och det man ska tänka på då är att försöka kommunicera så bra man kan med sin partner, vara öppen och ärlig och säga vad man känner. Behåll lugnet och diskutera på ett civiliserat sätt – för om man börjar bråka löser man sällan något.

Budget och budgetkalkyl

Jag brukar vilja skilja på budget och budgetkalkyl. Det jag menar med budget är en uppställning av hur man skulle vilja fördela sina pengar en vanlig månad – alltså i princip ett mål för hur man ska använda sina inkomster för att betala räkningar och andra utgifter och sparande etc. Sin budget använder man för att hålla ordning på sin ekonomi och för att kunna lägga upp en plan som funkar, där man har tillräckligt med pengar för att klara varje månad utan problem.

En budgetkalkyl är i mitt huvud istället en uppställning av befintliga inkomster och utgifter (t ex ett genomsnitt av sina utgifter de senaste tre månaderna) där man kan se hur mycket pengar som faktiskt kommer in och försvinner ut varje månad just nu. Detta är ett verktyg för att se hur ekonomin ser ut just nu, hur mycket pengar man har över och ifall det är något man behöver ändra på.

Man bör alltid börja med att göra en budgetkalkyl för att kolla sin nuvarande ekonomiska sits. Det är först när man har kollat upp vilka utgifter man har varje månad och hur mycket pengar man får över som man kan börja ställa upp en budget för hur man skulle vilja ha det. Man måste ha något att utgå från. När man vet hur mycket pengar man lägger på olika räkningar, mat, nöjen och allt sådant som man spenderar pengar på varje månad kan man titta på om man vill förändra något, t ex minska ner kostnader eller öka på sitt sparande.

Att skapa en budget när man delar ekonomi med någon

Det är givetvis enklast att försöka göra en budget tillsammans med den eller de som man delar hushåll med, men det är inget krav. Ifall den personen inte är intresserad kan du ta på dig ansvaret och göra allt själv, eller åtminstone göra en budget över de delar som du ansvarar för och ska betala.

Vi tänker oss, för enkelhetens skull, att du bor tillsammans med någon och att ni delar de flesta kostnader rakt av. Vissa saker delar ni inte på eftersom det är sådant som bara en av er utnyttjar, så som mobilabonnemang, Spotify och en bil som ägs av endast en person.

När du ska göra din budgetkalkyl i detta läge ska du börja med att föra in dina inkomster, för att se hur mycket pengar du har att jobba med varje månad. Därefter ska du börja lista alla utgifter du har. Du kan glömma bort för ett ögonblick att du ska dela vissa utgifter med någon annan. Finns det en utgift så skriv ner den.

Många saker är sådant som du inte betalar varje månad, t ex försäkringar, bilskatt, besök hos frisören eller tandläkaren osv, så det är lätt att man glömmer dem. Du ska dock försöka ta med dem ändå. Om du har en engångskostnad varje år kan du dela den på tolv för att få fram vad det kostar dig per månad.

När du har ställt upp alla poster och räknat ut hur mycket de kostar dig varje månad ska du börja göra markeringar vid de poster där du ska dela på kostnaden med din sambo. Ifall ni har bestämt att dela på dessa kostnader rakt av kan du helt enkelt dra bort hälften av summan så får du fram hur mycket just du ansvarar för att betala.

Räkna fram din del av kostnaden för allting som ni ska dela på. Ifall ni inte har tänkt att dela på alla saker rakt av så får du räkna ut din del av varje post utifrån hur många procent som ni har bestämt att du ska betala. Det kanske är 75 % eller bara 25 %. Det viktiga här är att ni är överens och att båda tycker att fördelningen är rättvis.

Avgör hur mycket du vill / kan spara

När du har gjort detta har du sparat in en del på dina utgifter. T ex kanske du har satt halva beloppet på tv, Internet, el, mat eller vad det nu kan vara. I detta läge är det förhoppningsvis en del pengar kvar varje månad, så att du har ett överskott. Ifall du inte har räknat in sparande i din budget innan – t ex för att du inte har sparat så mycket pengar tidigare – är det dags att fundera på detta nu.

Du kan själv avgöra hur mycket du vill spara. Det beror ju delvis på hur mycket pengar du har att röra dig med. Bäst är om du kan spara en del till långsiktigt sparande (t ex inför framtiden, till pension eller till ett husköp osv) och en del till kortsiktigt sparande (kanske en resa eller något annat som du vill köpa inom en inte allt för avlägsen framtid, så som en bil) plus att du försöker bygga på din buffert med lite buffertsparande.

Sparande är rent allmänt en viktig del av budgeten. Det är ingen bra idé att göra av med alla pengar varje månad, även om det är kul. Om du vill skapa dig en bra framtid med ekonomisk trygghet behövs ett sparande. Det möjliggör också en mängd olika trevliga saker längre fram – saker som du kan köpa eller göra. Ifall du har så höga utgifter varje månad att det inte finns några pengar kvar till sparande bör du se över din ekonomi för att dra ner på dina utgifter. Det är inte bra att ligga så nära gränsen. Om något skulle hända som ger dig högre kostnader eller längre inkomster så skulle du då plötsligt inte längre gå runt.

Prata ihop er om framtiden och planera

När man är sambo eller delar sitt liv med någon är det viktigt att man pratar ihop sig och samarbetar. Om man är ett par är detta nog extra viktigt eftersom man förmodligen gör väldigt många saker tillsammans. Till att börja med bör man försöka sätta ihop en gemensam plan för sin ekonomi. Även om ni har separata ekonomier kan det vara bra att synka med varandra så att ni inte har helt olika tankar och mål. Läs en massa bra tips om hur man bäst pratar pengar med sin partner.

Om en av er vill att ni ska åka på en gemensam resa till sommaren så är detta ju något som rör er båda. Om vi räknar med att båda två vill åka på denna resa (för det är väl ett krav för att det ska bli av) så måste ni ju båda börja spara pengar till den. I sådana fall är det kanske läge att se över hur mycket pengar som är rimligt att ni sätter undan till kortsiktigt sparande.

Märker ni att ni inte kan spara lika mycket – exempelvis kanske du kan spara 1000 kr i månaden och på så vis få ihop 7 000 kr tills dess ni ska åka men att din partner bara kan spara 500 kr i månaden och alltså bara får ihop 3 500 kr under samma period – måste ni ju anpassa er resa till detta. Det kanske inte kan bli ett lika fint hotell som du hade velat ha, om du nu inte är villig att betala en lite större del av resan ur egen plånbok.

Håll kanalerna öppna så att ekonomin inte blir ett problem

Det är inte bara såna här saker som är bra att prata om utan det handlar om i princip allting. Det kan även tänkas att ni är oense om vissa utgifter i hushållet. Så länge det är en utgift som bara en av er måste betala är det ju inte så farligt. Om du har ett dyrt mobilabonnemang är det t ex bara du själv som får lida för detta. Men ifall det handlar om något som ni delar måste ni ju även vara överens.

Exempelvis kanske du tycker att ni behöver väldigt snabbt Internet som koster 500 kr i månaden. Eftersom ni båda använder Internet ganska mycket är det rimligt att ni delar den kostnaden, men ifall din partner tycker att halvsnabbt Internet för 300 kr i månaden är mer än tillräckligt kan det ju uppstå en viss konflikt. Hur ni löser problemet är upp till er givetvis. Ni kan nedgradera till ett billigare Internet eller så kan du välja att betala mellanskillnaden mellan det snabba och det halvsnabba alternativet utöver din del.

Det viktigaste är inte exakt hur ni löser saker utan att ni löser dem. Glöm inte bort att ni är två som ska leva tillsammans och att ni kanske har olika tankar eller olika förutsättningar. Ifall du känner att du är den som har mindre pengar eller ifall du av något skäl känner dig obekväm med någon aspekt av ert ekonomiska samarbete måste du säga till. Försök undvika att klaga utan lägg fram det på ett trevligt och konkret sätt och med en bra förklaring till varför du tänker som du gör.

Den ekonomiska aspekten av att flytta ihop med någon

Jag står inför ett spännande steg i mitt förhållande då det har gått så långt att det är dags att flytta ihop. Det är en blandning av förtjusning och skräck kan man väl säga eftersom jag bott ensam ganska länge nu och är van att ha min lägenhet för mig själv. Det finns både fördelar och nackdelar med att flytta ihop med någon men givetvis är det mestadels fördelar. Att få leva med en person som man tycker mycket om är ett väldigt starkt argument för att bo tillsammans.

Ofta flyttar man ihop för att man är kära och för att man vill vara tillsammans så mycket som möjligt. Kanske man ändå spenderar så pass mycket tid hemma hos den ena eller andra att man lika gärna kan bestämma att båda två bor där tillsammans istället för att ha två separata hem. Sen finns det även de mer praktiska skälen till att flytta ihop.

Ekonomiskt är det ofta fördelaktigt att bo tillsammans med någon jämfört med att bo ensam. Det finns ganska få saker som blir sämre av att bo tillsammans eftersom man delar på alla kostnader istället för att betala allt själv. Ifall man bestämmer sig för att flytta till en helt ny lägenhet eller ett hus etc som är dyrare än den gamla bostaden så kan det ju hända att hyra och sådant blir dyrare men då får man förhoppningsvis även mer för pengarna så att det jämnar ut sig.

Tjänar / sparar bra på att bli sambo

I mitt fall blir det väldigt bra ekonomiskt att flytta ihop med min flickvän. Planen är att vi ska bo i min lägenhet och därmed behöver jag framöver bara betala halva hyran, som är ganska dyr ska sägas. Andra fasta kostnader som vi kan dela lika på är t ex tv, Internet och el – sådant som vi båda använder och vill ha tillgång till. Andra par kanske vill dela andra eller ytterligare kostnader men för vår del är det huvudsakligen dessa saker som vi båda skulle utnyttja likvärdigt.

Eftersom jag redan nu betalar min dyra hyra själv och även tv, Internet och el så skulle dessa kostnader halveras och det skulle göra att jag kan spara upp mot 3 600 kr varje månad. Det är ganska mycket pengar att spara in per månad när man är en vanlig knegare utan någon direkt hög lön. Jag kan se framför mig hur jag kan använda alla dessa extra pengar på lite trevliga saker och för att spara ihop till en större buffert.

Om man letar efter saker som kan bli dyrare eller sämre när man flyttat ihop så vet jag inte om det finns så mycket. Givetvis blir vi två som delar på samma yta som jag tidigare hade själv men så länge jag inte har något problem med detta så kan jag inte hitta många nackdelar i övrigt. Maten kommer ju klart bli dyrare när man är två men vi hade båda tidigare våra egna matbudgetar och jag skulle tro att om vi äter tillsammans så kommer det bli billigare totalt än tidigare, så jag kommer inte förlora några pengar där.

Den som levde billigt tidigare får ta smällen

Jag som har en dyr lägenhet och en del olika fasta kostnader tjänar på att dela bostad med någon som tar hälften av de fasta kostnaderna. Den som dock lever billigt, t ex har en billig lägenhet och få fasta kostnader, kanske dock inte kommer undan lika billigt.

Min flickvän studerar och har en studentlägenhet som kostar 3 300 kr i månaden men där två månader på sommaren är fria från hyra. I hyran hon har ingår även Internet och tv, så dessa kostnader slipper hon. Utslaget på 12 månader betalar hon i snitt 2 750 kr plus lite el som dock inte kostar så mycket.

När hon ska flytta in till mig blir det plötsligt inte gratis Internet och tv längre och hyran (som ju tyvärr är ganska hög) blir faktiskt, även om det bara är halva min hyra som ska betalas, dyrare än vad hon betalade tidigare för hela sin lägenhet på campus. Det innebär att hon går från ca 2 850 kr i månaden (plus eventuella andra småsaker) till ca 3 500 kr – en ökning på ungefär 650 kr. Detta medan jag skrattar hela vägen till banken när jag sparar in hela 3 500 kr. För mig är det alltså en stor vinst medan det för henne är en förlustaffär. Det är inte så jättemycket extra för henne att betala men det är ändå märkbara slantar som ska grävas fram ur en ganska pressad studentbudget.

Nu är inte min plan att kräva min flickvän på riktigt alla dessa pengar eftersom jag vill vara en gentleman och eftersom jag vet att hon studerar och har en begränsad ekonomi (plus att jag har en stabil ekonomi). Det var huvudsakligen för att demonstrera hur vår privatekonomi påverkas som jag lade fram de fulla kostnaderna för saker och ting. Exakt hur det fördelas får vi komma fram till lite senare medan vi bråkar om färgen på kuddarna och vilken sida av sängen vi ska ha.

Att tänka på när man flyttar ihop / delar ekonomi

Att flytta ihop är en ganska ”big deal” och det är många som flyttar ihop med någon för första gången. Det krävs att man tänker igenom saker och ting så att man inte stöter på problem. Det kan bli jobbigt om man ska dela ekonomi med någon (t ex gemensam hyra och vissa räkningar) ifall man inte från början pratat igenom vilka regler som gäller och vem som ska betala vad.

1. Prata igenom allting i förväg – Var klara med hur mycket var och en ska betala. Vad ska ni dela på och vilka kostnader ska fortfarande stå på den enskilde? Ditt mobilabonnemang ska du kanske betala helt själv medan något som tv (och Netflix) ska delas eftersom ni båda kommer titta ungefär lika mycket och ofta.

Även om det kan kännas oromantiskt och lite drygt att prata ekonomi när man är på väg att flytta ihop så blir det mycket lättare längre fram när ni båda har full koll på vad som förväntas av er och hur mycket pengar som måste betalas ut varje månad. Det finns inget tråkigare att bråka om än ekonomin.

2. Vem ska bostaden stå på? – Flyttar ni in till en befintlig bostad så kanske den fortsättningsvis kommer stå på den person som bodde där från början. Det är ganska logiskt men ni kan givetvis bestämma annorlunda om ni vill. Ska ni dock flytta in i en ny lägenhet är det frågan den ska stå på? Ska ni båda stå på t ex en bostadsrätt måste ni sälja den gemensamt och dela på pengarna. Då kanske en av er måste köpa ut den andra eller så får ni sälja ifall förhållandet mot förmodan skulle ta slut.

3. Hemförsäkring – En hemförsäkring täcker in alla som bor på samma adress så ifall ni har varsin hemförsäkring och flyttar ihop så behöver ni bara behålla en av dem, annars har ni dubbelt skydd och försäkringar brukar inte gälla dubbelt så det är slöseri med pengar. Kolla vilken hemförsäkring som är bäst och billigast och behåll denna, säg upp den andra. Dela på kostnaden om ni vill.

4. Gör upp rutiner och dela ansvar – För att lyckas med en gemensam ekonomi krävs att man samarbetar och kommunicerar. En helt gemensam ekonomi kräver klart mer än om man bara bor tillsammans och ska dela några få räkningar men i övrigt har separat ekonomi. Det kan dock vara väldigt bra att göra upp rutiner och se till att båda är med på vad som ska göras.

En av er kanske kan få ansvaret för att betala in alla räkningar men det måste då finnas rutiner för hur den andre ska föra över pengar i tid och hur mycket etc. Det är även bra om den andre har insyn i dessa betalningar och vet hur man gör ifall det dyker upp en situation där han / hon måste hjälpa till. Ju mer man delar på ansvaret ju mer sällan blir det fel och det är även tryggare.

Ifall någon annan har bra eller dåliga erfarenheter av att flytta ihop med någon, att vara sambo eller att flytta isär etc och har någon ekonomisk koppling är ni välkomna att lämna en kommentar och några tips!