Min egen ekonomiska tillbakablick på 2018

2018 var ett aningen turbulent år som bitvis bjöd på en bra aktiemarknad men som slutligen hamnade på minus. Totalt gick OMXS30 ner ca 10 % under året, vilket berodde helt på ett riktigt dåligt avslut på året från mitten av oktober.

Jag har framför allt ett fondsparande i aktiefonder där jag satsar på billiga indexfonder från lite blandade marknaden (med absolut störst andel globalfond) och ett tag var jag upp ca 15 procent under året men slutade till slut även jag på minus. Det vara bara ett par procent minus totalt för 2018 men när man ett tag låg på så mycket plus så känns det så klart mindre roligt, då det ändå på ett vis känns som förlorade pengar.

Pengarna som jag har i dessa fonder är dock långsiktigt sparande med framför allt pensionspengar och dessa ska jag inte röra på länge. Jag säljer alltså heller inte av dem, ens om det ser skakigt ut på börsen. Jag räknar med att de återhämtar sig tids nog, även om det kan dröja ett eller ett par år.

Jag fortsätter även hela tiden att sätta in mer pengar varje månad i ett månadssparande. Detta även när börsen går sämre och det är dåliga tider. Det är extra viktigt att fortsätta sitt sparande under sådana perioder, av flera skäl. Man kan så klart spara pengar men låta bli att investera dem, men det är inte så smart heller.

Nu när det går sämre på aktiemarknaden så blir aktier och aktiefonder billigare och det är smart att köpa in sig till ett bra pris. Allting som man sparar under dessa perioder kommer sedan hjälpa till att bygga upp kapitalet när aktiemarknaden går bättre igen. Då blir det vinst på dessa pengar och den vinsten kan minska de gamla förlusterna.

Det är med andra ord viktigt att hålla igång sitt månadssparande och inte sluta sätta in pengar i sina fonder även om det går nedåt på börsen. Möjligen om man är säker på att det kommer en riktig kris eller krasch framöver, men det är svårt att förutspå. 2019 kan bli ett osäkert år men jag ser inget skäl att inte köra på som vanligt.

Sparande och utgifter

2018 har varit ett lite speciellt år för min del då jag fick mitt första barn i januari. När detta sker så händer många saker och livet blir sig inte likt igen. Ett barn innebär i sig fler kostnader, både engångskostnader då man köper saker som behövs och löpande i form av mat, blöjor osv.

Det innebär också stora förändringar i hushållets inkomster då min sambo har varit föräldraledig och fått ut klart mindre pengar än vanligt. Därför har vi haft en lite konstig ekonomisk situation och det är svårt att jämföra den med något annat år. Vi har försökt spara på ett vettigt sätt och att vara sparsamma där vi har kunnat men vi har också insett att det helt enkelt blir mindre pengar i kassan när föräldraledigheten stör inkomsterna.

Under 2019 kommer jag vara föräldraledig i ca fyra månader. Det innebär också ett bortfall men inte riktigt lika mycket och framför allt inte under hela året. Så 2019 kommer med andra ord att bli bättre på den fronten. Jag hoppas att vi kan få till ett lite mer normalt år och då blir det även enklare att lägga upp en normal plan för sparandet.

Det man kan säga om 2018 är att det kan vara lite svårt att kombinera ökade allmänna utgifter, plus fler större specifika engångskostnader såsom barnvagnar, med markant minskade inkomster. Det är stor skillnad på att få full lön och att få ut föräldrapenning.

Om man tar full föräldrapenning så får man ut knappt 80 % av sin normala lön (till en viss gräns). Att ta ut fullt innebär dock att man använder sina vanliga föräldradagar sju dagar i veckan. För er som inte har koll finns det vanliga dagar (med ersättning på sjukpenningnivå) och dagar på lägstanivå då man bara får 180 kr per dag oavsett tidigare lön. Men det är få som tar ut fullt sju dagar i veckan, för då räcker de inte till en allt för lång ledighet och man brukar ju vilja vara hemma med sitt barn under en hyfsat lång period i början.

Om man istället tar fyra dagar i veckan så får man alltså endast ut runt 57 procent av sin gamla inkomst. Lite mer än hälften. Dessutom får man färre semesterdagar osv. Så det blir klart mindre pengar att klara sig på samtidigt som utgifterna snarare går åt andra hållet. Man får lite barnbidrag men det täcker givetvis inte allt. Barnbidraget är 1250 kr i månaden för första barnet.

Trots allt detta så är jag hyfsat nöjd med hur året har artat sig när det gäller sparande och utgifter. Vi har hållit det ganska lugnt i övrigt och har t ex inte varit på någon utlandssemester utöver en kort visit i Amsterdam över jul. 2019 hoppas vi ha råd med en riktig resa till ett varmt land.

Det viktigaste sparandet är pensionssparandet (då jag driver eget företag och inte har tjänstepension) och sedan även buffertsparande (pengar avsatta för nödsituationer som stora utgifter eller inkomstbortfall), och dessa två har jag alltid satt av pengar till under året, vilket man måste klara i sin budget oavsett ekonomisk situation.

Större utgifter

Vi har haft en större utgift under 2018 i form av en ny bil, då vi behövde uppgradera till en kombi med mer utrymme efter att barnet föddes. Vi köpte dock en begagnad bil och valde en Kia som ju ger ganska mycket funktionalitet utrymme till ett ganska lågt pris. Kanske är det inte drömbilen på sikt men en bil som gör jobbet utan att kosta så mycket. Det är två bra spartips i ett. Köp begagnat och välj en prisvärd modell framför ett dyrare och lite “finare” bilmärke.

Bilen har vi nu ett lån på som vi betalar varje månad. Det är dock ingen farlig summa och den går in i månadsbudgeten utan några större problem. Lånet var via bilfirman och är helt ok även om vi har en aviseringsavgift som vi betalar varje månad och inte kan komma undan, även om lånet betalas via autogiro. Det är något man bör undvika men vi tog den smidiga vägen i detta fall och tog bilfirmans lån snarare än att fixa lånet själva via en bank.

Övriga utgifter under året har t ex varit barnvagnar och en del annat sådant till barnet. Dessa saker kan vara överraskande dyra. Man kan köpa mycket begagnat och vi har även satsat på en hel del sådana saker, t ex leksaker och dyrare kläder som overall, vinterjacka osv.

Vi har givetvis undvikit stora utgifter som vi har kunnat styra över, just för att vi har haft en begränsad ekonomi. Alltså ingen ny tv eller liknande även om det kanske hade varit trevligt. Det finns saker som man helt klart hade kunnat tänka sig att köpa men som har fått vänta till förmån för barnets prylar. Även detta kanske kan bättras på under 2019.

Kort sammanfattning

För att sammanfatta 2018 kan man använda några få ledord. För det första barn. Att få barn är en fantastisk upplevelse och det förändrar livet på de flesta plan. Även på det ekonomiska planet. Många saker har varit annorlunda i min ekonomi i år, men framför allt att hushållet haft klart lägre inkomster pga föräldraledighet.

Det andra är börsen. Efter upp- och nedgångar har den slutat på minus. Även efter att ha legat på runt 15 procent plus för året efter sommaren. Men det är långsiktiga investeringar och jag hoppas så klart att det återhämtar sig under 2019 eller åtminstone på ett par år.

Sista ledordet är nog “ekonomiskt slösande”. Med det menar jag att man ibland behöver spendera pengar och köpa saker, som kanske inte är 100 % nödvändiga men som ändå känns viktiga, och att man vid dessa tillfällen ska försöka tänka ekonomiskt. Om man ändå ska slösa pengar så ska man göra det på ett smart och sparsamt sätt, så att säga.

I år har jag helt klart spenderat en del pengar och då främst på barngrejer. En och annan sak var säkerligen onödig men det är inte varje år man får sitt första barn. Jag har dock försökt vara smart och sparsam då jag har slösat pengar genom att kolla runt och jämföra priser, köpa begagnat och vara lite lagom restriktiv.

Att tänka på ekonomi när man minst av allt vill göra det

Det finns vissa tillfällen då man verkligen inte vill tänka på pengar och ekonomi. Ett av dessa tillfällen är när någon i ens närhet har gått bort. I ett sådant läge är man ofta översköljd av sorg och känslor och då är det inte roligt att behöva tänka logiskt och sitta med praktiska saker såsom att ordna med begravning eller ordna upp personens ekonomi och betala räkningar osv.

Likväl måste ju sådant göras. Du har inte så mycket val. Visst kan det ju tänkas att någon annan kan ta ansvaret för det om du själv känner att det blir jobbigt, men det är inte alltid någon annan finns tillgänglig. Eller kanske du är den klart bäst lämpade personen för jobbet. Oavsett så måste någon ta det ansvaret och det är ju lika jobbigt oavsett vem som får ta det.

Det finns ofta en hel del saker att göra när någon har gått bort. Du har dödsboet där alla tillgångar och skulder finns samlade. Någon måste vara förvaltare för det. Om det finns gamla skulder ska de betalas och pengarna dras bort från tillgångarna i dödsboet, tillgångar ska säljas av och delas upp mellan arvingarna osv.

Det är ganska mycket praktiskt jobb och ekonomi som ska skötas och detta samtidigt som man ska hantera det jobbiga i att en släkting eller vän har försvunnit. I vissa fall kanske det är mer väntat och att man är förberedd men det kan även komma som en blixt från klar himmel. Det är dock sällan en rolig tid att fokusera på ekonomi och praktiskt arbete.

Att fixa med begravning kan kännas tungt

En av de saker som ska fixas är begravningen. Den ska planeras och genomföras. Man kan givetvis ha väldigt olika typer av begravning och olika påkostad men i de flesta fall är det ungefär samma bestyr som ska hanteras. Du ska ha en annons i tidningen eller liknande, du ska ha själva begravningen (exempelvis i en kyrka), du ska ha en gravplats och en gravsten och så vidare.

I de flesta fall kontaktar du en begravningsbyrå och så hjälper de dig med de här sakerna. Du behöver inte organisera allting själv. Det gäller dock också att välja begravningsbyrå och då kanske man som vanligt vill försöka hitta en bra och prisvärd sådan. Inte för att man vill snåla på något vis när det gäller begravningen men man ska så klart inte betala onödigt mycket.

Är man en person som tänker ekonomiskt och gillar att ha koll på pengarna så kommer man säkerligen även att fortsätta göra det i ett sånt här läge. Även nu vill man få så mycket som möjligt för pengarna. Inte för att man är girig och vill mjölka ut varje krona så att man får ärva mer eller något sådant, utan för att det ligger i ens natur att tänka ekonomiskt.

Hitta en prisvärd begravningsbyrå

Frågan är hur mycket man orkar hålla på med sådant när man sörjer en avliden släkting eller vän. Det kan vara jobbigt att ta tag i dessa saker och därför är det nog också många som bara tar första bästa begravningsbyrå utan att tänka så mycket. Bara för att de vill göra bort det hela så fort som möjligt.

Detta är säkerligen något som begravningsbyråerna kan utnyttja och då kanske ta lite för höga priser. Det är tråkigt att tänka sig att någon tjänar pengar på andra personers olycka men på ett vis kan det ju vara så, även om de givetvis också utför en bra och nödvändig tjänst.

Det man vill är ju att kunna hitta en bra och prisvärd begravningsbyrå utan att för den delen känna att man snålar till den grad att man känner sig respektlös mot den avlidne. Eller att man behöver lägga så mycket tid och energi på att leta och jämföra priser att det tar mer kraft än man har att lägga på det. Att kolla upp de byårer som finns i den stad eller det område där man bor bör inte ta allt för lång tid och kan klart vara värt besväret.

Det går också att använda sig av en tjänst, om man känner att man inte har orken att ta tag i det på egen hand. Eller om man för den delen inte är en person som tycker att det är värt att lägga tid på att hitta det mest prisvärda alternativet. Då kan du slippa jobbet med att kolla runt och sammanställa de alternativ som finns.

En sådan tjänst där du kan få offerter från begravningsbyråer är Begravo.se, som hjälper dig att sammanställa information och priser från olika byråer där du bor (eller där personen ska begravas). Med hjälp av en sådan gratistjänst kan man få ganska mycket hjälp och spara tid, vilket kan göra det både enklare och mindre mentalt påfrestande.

Dessutom kan det hjälpa den som inte är så ekonomiskt lagd att spara pengar som det känns onödigt att slänga i sjön. Det är väl ingen som vill betala pengar i onödan för något som går att få billigare någon annanstans, så länge servicen inte är sämre. Detta gäller även för kostnader som uppstår runt en begravning.

Det kommer så klart alltid vara jobbigt att vara den som får ansvar för att hantera ett dödsbo eller att sköta det praktiska kring ekonomi eller att planera begravning osv. Det är svårt att komma undan detta då döden är en tråkig sak. Dock ska man givetvis fortsätta att vara lika duktig på att ifrågasätta, jämföra och undersöka även i detta läge. Det är aldrig fel att vara ekonomisk och smart.

Om du någon gång skulle få uppdraget att hantera ekonomin när någon i din närhet avlider så kommer det säkerligen bli lite tufft men jag tycker ändå att du ska försöka ta dig tid att tänka lite ekonomiskt och vara sparsam om det går. Även i dessa fall är det ok att välja de bästa och mest prisvärda alternativen.

Jämställdhet är inte samma som lika många minuter vid spisen

Den senaste tiden har det gått en reklamfilm på tv från Tretti.se som handlar om att bli mer jämställda och att dela mer på hushållssysslor. En familj får prova på att installera röstigenkänning på hushållsapparater såsom tvättmaskin, spis, dammsugare. Tanken är tydligen att de bara ska kunna använda dessa apparater varannan gång.

Om en person har använt spisen för att laga något till lunch t ex så kan inte samma person använda den igen, utan partnern måste då ta nästa pass vid spisen. Likadant med alla hushållsapparaterna. Tanken bakom är given. Eftersom många är dåliga på att dela hushållets alla sysslor på ett rättvist sätt (vi säger som det är, kvinnorna gör säkerligen oftast mer jobb hemma) så vill de låta någon prova att dela 50 / 50 och på så vis ska det bli mer jämställt och rättvist.

Jag kan säga så här. Ok att man är för jämställdhet och att man vill ha med det som budskap i sin reklam. Ok att man tycker att det är bra att dela sysslorna 50 / 50 och att båda ska ta lika mycket ansvar för hemmet. Ok att man vill göra en grej av att båda två ska tvingas göra mer jobb och även mer av olika saker (tvätta, städa, laga mat osv).

MEN – sättet som det görs på är tyvärr löjligt och dessutom inte en rimlighet i speciellt många hushåll. Att sätta på en röstigenkänning på hushållsapparaterna så att man måste använda dem varannan gång är helt enkelt en fånig grej som troligen skulle funka riktigt dåligt i verkligheten.

Rättvis och jämlik fördelning bygger på att alla är nöjda

För det första. Att ha rättvis fördelning av hushållssysslor hemma är inte samma sak som att båda gör exakt lika mycket av exakt samma saker hela tiden. Någon kanske är duktig på eller gillar att laga mat (eller att den andre ogillar det) och därför har fått på sin lott att göra detta oftare än den andre. Någon kanske tycker att det är klart roligare att tvätta och vika tvätt än att dammtorka / dammsuga medan den andre inte direkt bryr sig eller gillar det andra mer.

Det kan till och med tänkas att någon gillar att städa och hålla rent medan partnern då istället har fått annat arbete tilldelat som att åka och handla, tvätta bilen, ta hand om trädgården, laga mat eller hämta och ta hand om barnen. Jag säger inte att det alltid är rättvist fördelat och att folk alltid gör lika mycket, för så är det så klart inte. Det jag säger är dock att vad som är rättvist och jämlikt inte har mycket med att båda gör en viss syssla lika mycket och ofta.

Det viktigaste för att det ska vara rättvist och bra är att båda parterna tillsammans bestämmer en fördelning som de båda är nöjda med. Om fördelningen innebär att en person sköter 70 procent av matlagningen (för att den personen vill laga mat och den andre också tycker att det är bättre) och en annan gör 70 % av något annat så är detta väl helt ok.

Så länge de tillsammans har kommit fram till att det är en bra lösning och båda är nöjda med upplägget. Det ska givetvis inte vara så att en person tvingar till sig en deal där hen kan göra mindre jobb och att den för sig själv tycker att det är jobbigt eller orättvist.

Olika arbetsuppgifter i hemmet kan också vara olika jobbiga eller ta olika mycket tid. Att dammsuga kanske inte alls är lika segt eller tidskrävande som att fixa tvätten osv. Det finns även många andra sysslor som kan vara svåra att definiera. Att rensa avloppen kanske endast behöver göras en gång om året men kan vara hemskt äckligt. Hur värderar man det jämfört med att kratta löv i trädgården en gång i veckan på hösten? Svårt så klart.

Opraktiskt och orimligt att genomföra i verkligheten

Ett problem jag har med reklamen för Tretti.se och deras test med röstigenkänning och att man bara kan använda hushållsapparaterna varannan gång är att det inte blir en rimlig lösning. Jag förstår att poängen är att belysa fördelning på 50 / 50 men det är dumt när det faller på att lösningen inte fungerar i den normala vardagen.

Om man har lagat lunch hemma vid spisen så har man förbrukat “sin gång” vid spisen. Nästa gång den ska användas måste den andre partnern använda den. Men om man då bara vill koka lite te-vatten? Då kan man plötsligt inte göra det för att man inte kan använda spisen två gånger i rad.

Varannan gång är inte heller något som på något vis innebär att det blir en rättvis fördelning. Om t ex mannen går upp och gör frukost och kanske kokar några ägg eller sätter på kaffevatten etc på morgonen så har han gjort sin första runda vid spisen. Då är det kvinnans tur vid lunch och då ska hon alltså laga lunchmaten.

Sen kanske mannen på eftermiddagen fixar lite te och fika, vilket faller på hans lott eftersom kvinnan har förbrukat sin tur vid spisen. När det sedan är dags för middag igen så är det kvinnans tur och då står hon där med middagsbestyren. Kvinnan och mannen har således fördelat det så att de har gjort varannan grej vid spisen – bara det att kvinnan har gjort mycket mer och tuffare jobb där. Är det då rättvist och jämlikt fördelat? Nä, inte alls.

Jämlikhet och rättvisa i hemmet kräver mer jobb men inte på det viset

Tittar man på den långa varianten av reklamfilmen där man ser mer från experimentet med röstigenkänning så kan man se att det börjar med att de börjar bråka över schemaläggningen. Det krävs givetvis ett mycket hårdare och mer uppstyltat schema för att få det att gå runt när man måste göra något exakt varannan gång.

De bråkade även över annat och det var osmidigt osv. Men givetvis så börjar de sedan komma över det och allt sker (enligt paret i reklamen) mer naturligt och man behövde inte lika strikt schema för saker och ting skedde mer av sig självt. Och kommunikationen blev bättre dessutom.

Jag skulle vilja säga att deras experiment kan fungera som ett sätt för en familj att få lite bättre kommunikation, bli lite mer samspelta och lite mer ödmjuka. Och att få dem att tänka lite mer på fördelning och jämställdhet. Som experiment kan det alltså ha en viss funktion – som någon slags övning som förbättrar lagspelet i hemmet.

Som praktisk idé för att göra det mer rättvist i hemmet när det gäller hushållssysslor är det dock ganska kasst. Det är inget som skulle fungera i längden och väldigt få hushåll skulle nog tycka att det var något att använda sig av, just för att få nog tycker att bästa lösningen är att båda gör exakt lika mycket av en viss syssla, lika ofta och varannan gång.

Att man tar upp frågan och sätter igång lite debatt är bra och det välkomnar jag men det blir också lite fel när det enda man tänker när man ser reklamen är att det är en idiotisk lösning som inte funkar alls i praktiken. Jag skulle själv bli väldigt förvånad om det finns många familjer som delar på sysslorna så att de gör varje syssla 50 procent var och varannan gång dessutom. Detta då det troligen inte är något som folk är så intresserade av och som helt klart inte är vare sig den smidigaste eller mest praktiska lösningen.

Spelaktier inväntar regeländringarna 2019

Spelaktierna förutspåddes 2016 att ha stabila tillväxtår fram till 2019, vilket de i stort sett har haft också. Men när den nya spellagen röstades igenom bromsades marknaden upp och den har stått still sedan i mitten av sommaren. Med drygt en månad kvar av året undrar nu många vad som kommer att hända när den nya spellagen börjar att gälla den 1 januari, och om aktierna kommer att stiga igen.

Modernare spellag

Som jag precis nämnde kommer en ny spellag som börjar gälla nästa år. För det första tar man bort monopolet på spel, vilket gör att andra spelbolag inte längre behöver ha sin bas utomlands. De kan nu flytta hem till Sverige om de vill. Dessutom införs nu andra regler, t ex ett licenssystem som gör att man har bättre koll på de spelbolag som verkar på den svenska marknaden, plus kan ställa högre krav.

Anledningen bakom lagändringen är att Sveriges lagar över spel och vadhållning har varit förlegade, då de skrevs under en tid då det inte fanns internet. Statens spelmonopol har även kritiserats av EU en längre tid, vilket gjorde att riksdagen efter en lång spelutredning i juni 2018 beslutade sig för att monopolet skulle slopas och nya regler och lagar skulle införas. Från och med den 1 januari kommer ett licenssystem likt det som finns i Danmark att införas, och alla bolag, nationella som internationella, måste betala en vinstskatt om de erbjuder sina spel i Sverige.

För de svenska spelbolag som är verksamma i Sverige från ett annat land innebär det att de kommer att kunna flytta tillbaka till Sverige, förutsatt att de har fått en licens, betalar skatt och uppfyller kraven som ställs på spelansvar. För vissa spelbolag kommer detta inte att vara något nytt, då man redan arbetar med ansvarsfullt spelande. Detta har kommit ur att den svenska spelmarknaden är en av Europas mest attraktiva, där 2 av 3 svenskar någon gång har spelat eller bettat online. För en introduktion i vilka spelformer som finns inom betting samt en kort förklaring om hur odds fungerar, läs mer här.

Välkommen förändring

Den nya lagen har fått aktieägarna att skruva på sig, vilket har visat sig på Stockholmsbörsen under året. Det finns givetvis en viss oro som kommer ur att man inte vet exakt vad som kommer att hända nästa år, hur licenserna delas ut och vad som kommer ur det nya systemet.

Trots en tillväxt har aktierna inte stigit, utan snarare sjunkit eller stått still. Enligt marknadsexperter beror det på att man avvaktar för att se om respektive spelbolag kommer att få sina licenser och därmed får vara kvar på marknaden. Det beror även på att spelbolagen har fått lägga extra och nya resurser på att uppfylla de kraven på bland annat spelsansvar och transparens.

Vissa bolag har också tagit en hel del stryk. T ex fick LeoVegas en rejäl känga för ett tag sedan då deras aktie tappade hela 25 procent över dagen i början av november.Aktien hade redan gått dåligt under året så det var en tuff nedgång, vilken berodde på en mindre bra rapport.

Trots att den nya lagen innebär förändring har den välkomnats. Den svenska marknaden blir i och med detta mer rättvis då den öppnar upp för konkurrens på nästan alla delar av marknaden. Staten kommer däremot fortfarande att behålla sitt monopol på landcasinon, värdeautomater och spel för allmännyttiga ändamål.

Historiskt sett stabilt

I och med att det har gått mindre bra för en del spelaktier under året så undrar man ju givetvis hur det ska bli nästa år och även på längre sikt. Hur kommer spelaktierna att se ut efter nyår och framåt? Överlag finns det förmodligen inget behov av att bli orolig. Historiskt sett har spelaktierna alltid gått bra, och man tror inte att detta kommer att ändras.

Däremot kan det vara en ostabil marknad som väntar fram till dess att alla bitar i den nya lagen har fallit på plats. Redan nu har det uppstått frågor runt vissa formuleringar i de nya lagtexterna, och det kommer troligtvis att uppstå fler frågetecken i början av nästa år – vilket marknaden troligen redan nu är beredd på men som ändå kommer att göra det lite avvaktande.

Det viktiga när man väljer vilka aktier man vill väga är att man väljer ett bolag som är stabilt och som man känner är på väg år rätt håll. Det handlar mestadels om att välja bra bolag. Som investeringsprofilen Kavastu brukar säga så vill man välja fundamentalt starka bolag i uppåttrend. Det kan vara bra att avakta lite tills man vet hur spellicenserna landar nästa år men när man har den information så kan man leta efter bolagen som är allmänt stabila.

LeoVegas har som exempel inte visat sig speciellt starka och de har haft problem på den brittiska marknaden. Kanske är detta i dagsläget inte en aktie att satsa på eftersom bolaget har dålig vinst och en del problemområden. Mr Green har gått lite nedåt under året men rusade i november när det talades om uppköp. Kanske är det dock spelleverantörerna som är de mest intressanta just nu, istället för nätcasinon. Oavsett behövs en ordentlig koll på bolaget och en aktuell marknadsanalys innan några större köp.