Viktigt ha koll på grunderna bakom privatekonomin

Postat av
Svara

I slutet av 2017 gjordes en undersökning av Finansinspektionen (FI) med mål att titta lite närmare på hushållens finansiella förmåga och även till viss del deras förståelse för grundläggande ekonomiska begrepp och hur man räknar ut saker som kan behöva räknas ut. Resultaten var intressanta.

För det första kom man fram till att de allra flesta har en relativt stark ekonomi nu och att det är få som är helt utan pengar i slutet på månaden. Endast 6 procent uppgav att de var utan pengar när månaden närmade sig sitt slut och det har också skett en ganska stor ökning när det gäller den grupp som säger att de aldrig har slut på pengar vid månadsskiftet.

De som hade problem var föga överraskande ensamstående föräldrar (17 procent av dem sa att de har svårt att få pengarna att räcka till hela månaden) och unga i åldrarna 18 till 29 (där 11 procent hade problem). Äldre verkar inte ha några stora problem trots att det klagas mycket på dålig pension. Där var det endast 3 procent som hade ont om pengar.

Undersökningen kollade även hur många som har svårt att klara en oförutsedd utgift på 20 000 kr och där är det 13 procent som säger att de inte skulle klara detta utan att behöva låna, sälja något eller på annat vis skaffa fram extra pengar. Bland ensamstående med barn är denna siffra 22 procent.

Detta säger att det ändå är ganska många som skulle klara av en oförutsedd utgift och därmed har någon typ av buffert eller sparade pengar att ta ifrån, vilket är trevligt. Dock skulle man ju givetvis vilja att fler kunde ha denna trygghet. Samtidigt kan man ju koppla ihop det här med att ha pengar över i slutet på månaden med möjligheten att spara till en buffert och för t ex ensamstående föräldrar så förstår man då att det är svårt att hitta pengarna varje månad för att få till ett bra sparande.

Kunskap enormt viktigt för att kunna sköta sin ekonomi på ett bra sätt

Huvudfokus i detta inlägg ska dock inte vara den del av undersökningen som jag gick igenom ovan utan mer hur bra (eller dålig) koll svenskar har på hur saker fungerar inom privatekonomi och matematiken bakom. Det verkar nämligen som att det är många som har allt för dålig koll på väldigt grundläggande saker och det kommer givetvis påverka ens val och hur man sköter sin ekonomi.

När frågan kom upp hur bra informerad man är om olika viktiga saker som rör privatekonomin – som bolånet, skatter, pensionen och fondsparande – så var det många som sa sig inte ha så bra koll på saker. Detta är ju inte så bra med tanke på hur viktiga alla dessa delar är för ekonomin och det handlar om mycket pengar idag eller i framtiden.

Skattesystemet var det 68 procent som sa sig ha ganska bra eller bra koll på och endast 9 procent som inte hade nån koll alls. Hemförsäkring verkade folk känna sig mest trygga med. Dock var det värre på andra områden. Hela 40 procent sa sig ha liten koll eller ingen koll alls på pensionssystemet. 36 procent sa sig ha liten eller ingen koll alls på hur fondsparande funkar och 34 procent har liten eller ingen koll alls på bolån.

Bolån är ju en av de största och viktigaste sakerna att ha koll på för den löpande ekonomin, månad till månad. Eftersom det är en av de största utgifterna, som kan handla om riktigt mycket pengar på sikt, är det viktigt att ha hyfsat bra koll. Risken är annars att man får för dålig ränta och förlorar en massa onödiga pengar eller att man får problem med får små marginaler när räntan går upp osv.

Fondsparande är viktigt för framtiden på flera olika plan. Till stor del handlar det om att få en bra avkastning på sina sparpengar så att man kan få ihop till ett bra sparkapital på sikt. Det är pengar som kan vara väldigt viktiga och därför är det ju bra att ha koll på vad som gäller, vilka fonder man ska välja, vilken strategi man ska ha när man sparar osv. Att folk har dålig koll på detta är synd då det är en betydelsefull spar- / investeringsform som borde vara grunden i de flesta människors privatekonomiska sparande.

Pensionssystemet är också väldigt viktigt att ha koll på eftersom det i princip handlar om hela ens pension och hur man kommer kunna leva då man blir gammal. Pensionen är ju tiden då man ska njuta av allt jobb man har gjort under sitt arbetsliv och kunna ha det bra, helst utan att behöva oroa sig för ekonomin. Då vill man ju ha koll på pensionssystemet så att man vet vad man har att vänta sig plus om man behöver spara privat eller göra annat för att förbättra sin pension.

Grundläggande räknekunskaper inom privatekonomi ett måste

Det som känns mest skrämmande med undersökningen är vad den visade gällande svenskarnas kunskaper om hur man räknar ut saker och hur grundläggande grejer så som ränta eller aktier fungerar. Detta är sådant som är en sån viktig och grundläggande del av vår privatekonomi att det verkligen kan påverka oss negativt att inte ha koll.

Vi tar varje månad beslut som påverkar vår privatekonomi och som påverkar oss själva på sikt. Hur ska vi spara pengarna som vi fick över denna månad? Ska vi ta ett lån och vad kan det tänkas kosta? Kan vi köpa en ny bostad och vad kan den kosta som mest? Ska vi skaffa ett nytt abonnemang och hur påverkar det vår ekonomi osv.

Väldigt många av dessa frågeställningar och beslut påverkas i grunden av matematiska uträkningar som hjälper oss att ta besluten och välja de bästa alternativen. Är lån A bättre eller sämre än lån B och hur påverkas vi av att räntan går upp från 1,5 till 1,8 procent? Hur mycket värdeminskning är det på nya bilen? Hur bra avkastning kan man få på fonderna eller genom att spara pengar på ett sparkonto? Det blir ganska stora problem om vi inte förstår matematiken bakom dessa frågor eller vet hur man räknar ut saker korrekt.

Risken att vi tar fel beslut blir klart större om vi inte klarar av uträkningarna och antingen räknar fel eller om vi inte ens bryr oss om att försöka räkna på det för att vi inte förstår hur vi ska gå till väga. Det är många områden inom privatekonomin som påverkas av detta och det är mycket pengar som står på spel totalt. Det är av detta skäl oroväckande när folk inte kan räkna.

Resultatet av undersökningen skrämde mig

Undersökningen ställde några frågor om t ex ränta, investeringar och hur man räknar med procentsatser och svaren visade att många tyvärr har väldigt dålig koll. En fråga var som följer:

“Anta att du har 100 kr på ett sparkonto med 2 procents ränta. Hur mycket tror du att du skulle ha på kontot efter 5 år om du låter pengarna växa på kontot?”

Den tillfrågade fick flera alternativ och rätt svarsalternativ var “Mer än 102 kronor”. Detta klarade endast 78 procent av de tillfrågade. Alltså är det ungefär en femtedel av svenskarna som inte alls förstår sig på ränta och ännu mindre hur det funkar med ränta på ränta. Detta är inte så bra med tanke på att allt vanligt sparande bygger på den principen.

Att ha koll på att 2 procent ränta på 100 kr på ett år innebär att man har 102 kr på kontot efter det året är slut är ju inte supersvårt och att det då skulle bli minst 2 kr mer varje år i fem år känns ju då inte speciellt svårt att lista ut. Ändå hade så många fel och många verkade tro att man inte skulle få så mycket pengar från räntan.

Många hade också dålig koll på inflationen då en fråga handlade om att man hade 1 procent ränta på sparkontot och inflationen var 2 procent och då var det bara 60 procent av de tillfrågade som förstod att man efter ett år kunde köpa mindre för de pengarna än man kunde tidigare, eftersom inflationen var högre än räntan på pengarna.

Det här med inflation är lite lurigt men också något som är viktigt att förstå, speciellt med dagens låga sparräntor. I praktiken förlorar vi hela tiden lite pengar på att ha våra sparpengar liggande på sparkonto med så liten avkastning, eftersom allting hela tiden blir lite dyrare. Det behöver folk förstå, så att de aktivt letar efter sätt att investera pengarna som ger en rimlig avkastning.

En fråga som illustrerar hur dåliga svenskarna verkar vara på matte och på så grundläggande och viktiga saker som procentsatser och bråk var en där man sa att en sak idag var värd 60 000 kr och att det var två tredjedelar av dess ursprungliga värde. Frågan var hur mycket den var värd från början. Svaret är 90 000 kr men detta kunde bara 56 procent av de tillfrågade.

Det innebär att bara lite mer än hälften av svenskarna verkar kunna grundläggande matte av det slag som är väldigt vanligt förekommande i privatekonomin. Bråk och procent är vad man använder mest frekvent utöver det allra vanligaste såsom plus, minus och multiplikation. Det behövs för att räkna på räntekostnader, skatt och moms, avdrag, avgifter, avkastning och ränta på kapital och en hel del andra saker.

Vi behöver bli bättre för att ta hand om våra pengar

Med så dåliga kunskaper blir man orolig för många svenskar och hur de klarar sin ekonomi. Kanske det inte märks på så vis att man får ekonomiska problem rakt av, men det känns som att risken är att man tar sämre beslut, missar chanser att spara pengar och får sämre avkastning än man borde ha fått och så vidare. Det kan handla om en hel del pengar som går förlorade just på grund av att man har för dålig koll på de allra mest grundläggande sakerna.

Det är just det här som är skälet till att jag förespråkar att man lägger in privatekonomi och ekonomikunskap som ett obligatoriskt ämne i skolan. Jag vet att många är tveksamma till vad man ska ha all kunskap inom matematik till när man kommer ut i verkligheten efter skolan och visst kanske man inte behöver använda allting man lärt sig. Dock finns det viss matte som är väldigt bra att kunna.

Med hjälp av ekonomikunskap kan man få lära sig om sparande, räntor, inflation, investeringar (aktier och fonder, investeringssparkonto etc) och avkastning, bolån och andra lån, att göra en budget, inkomster och utgifter och hur man kan spara in på sina utgifter plus en hel del annat. Dessutom kan man även få lära sig den matematik som krävs för att kunna räkna på saker i sin privatekonomi.

Med en nära koppling mellan mattelektionerna och lektioner i ekonomikunskap kan man få en mer praktisk tillämpning och de unga kan förstå i vilka sammanhang matte är bra och när man kan få användning för olika typer av beräkningar. Det gör säkert att det blir lite enklare att förankra matematiken i vardagen samtidigt som man tidigt lär sig att räkna ut saker som är väldigt bra att kunna räkna på i sin ekonomi.

Den samlade kunskapen från mattelektionerna och från lektioner i ekonomikunskap kommer att göra att folk har koll på alla viktiga aspekter av privatekonomi, att de kan ta sina beslut baserat på mer kunskap och förståelse, att de kan vara mer kritiska och hitta bättre lösningar, att de kan få igång ett bra sparande och få bättre allmän koll på sin ekonomi genom t ex en bra budget. Om de även kan räkna bättre så kan de dessutom tänka rätt när de funderar igenom sina alternativ och räknar på sin ekonomi. Detta kommer betyda mycket för många.

Det moderna företagandet blir smidigare

Postat av
Svara

Jag driver ett företag tillsammans med en vän. Vi har hållit på i ca 10 år nu och jobbar inom webb och e-handel. Vi driver t ex olika webbsidor inom ekonomi och Stabilekonomi.se är den sida där jag brukar blogga lite mer allmänt och personligt om privatekonomi, med tips och råd och sådant som jag tycker är intressant och viktigt.

Min vän träffade jag på universitetet för ganska länge sedan och vi bor sedan många år i olika städer, en ganska bra bit ifrån varandra. Vi har således inget kontor dit vi åker varje dag för att jobba utan jobbar på varsitt håll och håller daglig kontakt via t ex Skype. Med jämna mellanrum har vi möten då en av oss åker till den andre (oftast är det jag som besöker honom av praktiska skäl) och så diskuterar vi företaget och gör sådant som man helst behöver göra tillsammans.

Detta upplägg har fungerat bra, även om man ibland kanske önskade att vi hade kunnat jobba tillsammans på samma vis som vanligt folk oftast gör, med ett kontor som vi kunde gå till och träffas dagligen. Dock är det normalt inga problem för oss att sitta på olika håll då vi gör det mesta arbetet självständigt och utan behov av att träffas fysiskt. Vi kan hantera näst intill alla ärenden som vi behöver göra gemensamt via Internet – prata med varandra, skicka filer osv.

Vissa saker kan man dock inte göra smidigt när man sitter på olika håll och en av de sakerna är att signera papper, när båda två måste skriva under samma dokument. Även om vi kan göra mycket digitalt så har det inte funnits någon bra lösning för detta. Vi har normalt fått vänta tills dess att vi är på samma ställe, när vi har möte, eller sköta det den krångliga vägen.

Den krångliga vägen är inte så rolig då det i princip innebär att en person får skriva ut dokumentet, fylla i och signera det, scanna in det igen, skicka det till den andre som sedan också skriver ut det och signerar. Sedan kan det då antingen skickas in via vanlig post eller återigen scannas in för att skickas digitalt.

Digital lösning som gör det klart smidigare att signera

Säga vad man vill om denna metod men den är inte smidig. Det är en klumpig lösning som tar tid och kräver för mycket jobb. Det behövs något som är klart smidigare för att hantera något som egentligen är en ganska simpel process. I grund och botten ska man bara skriva sin signatur på ett dokument och sedan ska en annan person göra samma sak.

Eftersom vi lever i dagens moderna, uppkopplade, digitaliserade värld känns det som en väldigt gammaldags och krånglig metod att behöva skriva ut, signera, scanna in och skicka osv om man vill göra detta digitalt. Visst kan man alltid använda gamla hederliga postsystemet och skicka papper analogt, men det känns så förlegat nu för tiden.

Av detta skäl blev jag lite glad när jag för inte så länge sedan fick tips om en enkel tjänst för att signera dokument, vilken gör att två personer (eller fler) som är på olika ställen enkelt kan signera ett digitalt dokument så som en PDF-fil och skicka vidare den. Det är en helt gratis tjänst dessutom, vilket värmer mitt småländska hjärta.

Tjänsten heter signera.ebox.nu och funkar på så vis att man helt enkelt laddar upp dokumentet som ska signeras i form av en PDF-fil och så signerar man med BankID och när det är klart så sparar man filen igen. Då är den signerad och klar med en juridiskt bindande signatur. Du kan sedan bara skicka filen digitalt, t ex via e-post, ett program som Skype eller sociala medier till den andre som ska signera samma dokument.

Det låter väl som en ganska simpel grej och på många sätt är det ju också det, då det bara handlar om att fixa en juridiskt bindande underskrift på ett dokument. Något som man kan göra på några sekunder med en vanlig penna om man har ett fysiskt dokument framför sig. Men det är just att det går att göra digitalt som är den stora grejen.

För det blir direkt så mycket svårare att signera ett dokument om man ska ha en digital version av det sen. Det krävs alla de där stegen som jag pratade om med att skriva ut, skriva under och scanna in på datorn. Speciellt om det är många som ska signera samma sak. För varje person som ska skriva under samma dokument blir det att upprepa samma procedur igen och igen. Den som har scannat dokument vet också att kvaliteten på det inscannade ofta blir sämre och sämre för varje gång man upprepar proceduren.

Nu har jag hittat en metod som är klart smidigare och även om jag först inte tänkte att det är något jag kommer behöva använda mig av jätteofta så har jag redan insett att det är något som vi kan ha nytta av i företaget. Eftersom vi sitter på olika ställen och ibland måste skriva under samma papper, gör det att vi kan effektivisera den biten ganska mycket. Nyligen fick vi papper från banken att fylla i, som givetvis båda måste skriva under, och tack vare denna lösning kan vi göra det väldigt enkelt och snabbt istället för att krångla.

Tackar den digitala utvecklingen för nya möjligheterna

Det finns så många saker som man nuförtiden kan göra digitalt som inte ens fanns på kartan för bara några år sedan. Vi kan få vår post digitalt via en tjänst som Kivra, vi kan deklarera direkt på nätet och få extra snabb skatteåterbäring, vi kan skicka pengar till folk utan någon väntetid via Swish (Eureka – att ingen lyckats fixa direktöverföringar tidigare), vi kan beställa pizza online, vi kan göra alla bankaffärer via Internetbanken osv.

Många av sakerna som vi kan göra idag har blivit möjliga att göra på ett bra sätt genom tjänster som BankID / mobilt BankID, som gör att man kan identifiera sig själv digitalt. Det gör att man kan logga in på många olika ställen på ett säkrare sätt (t ex Internetbanken eller Skatteverket) men framför allt gör det att man kan signera något med en bindande signatur.

BankID och E-legitimation gör med andra ord att man kan signera kontrakt och ingå avtal utan att behöva en fysisk underskrift. Det är detta som gör att man t ex kan godkänna betalningar via Internetbanken eller Swish och att man kan skicka in deklarationen underskriven direkt online. Det gör också att man kan skriva under ett vanligt dokument digitalt.

Jag har flera gånger godkänt avtal från min egen bank genom att signera avtalet med mobilt BankID. Dock har denna typ av digitalt signerande varit reserverat för vissa specifika aktörer och tillfällen. Banken har som sagt låtit mig skriva på dokument inne i deras Internetbank, men jag har inte själv kunnat signera vilka dokument jag vill, hur och när jag vill.

Därför är det trevligt med en tjänst som signera.ebox.nu som fritt låter mig signera vad som helst, när som helst och helt utan kostnad. Det finns inga begränsningar, vilket i princip innebär att jag kan använda tjänsten till allt som jag vill signera, så länge jag kan fixa fram en PDF-fil (vilket man kan omvandla de flesta dokument till).

Nu är det inte längre bara via Internetbanken eller Skatteverket som jag kan skriva under saker utan även på egen hand. Jag kan skriva under det papper som ska skickas in till banken och enkelt skicka det vidare till min affärspartner för hans underskrift och vi kan även hantera t ex kompanjonsavtal och annat på detta vis. Ännu en gång tackar jag teknikens framsteg för att ha gjort mitt liv lite bättre och lite enklare.

Avkastningen eller avgiften på fonder viktigast?

Postat av
Svara

När det gäller fonder finns det en ständig kamp mellan avkastning och avgifter, på så vis att man givetvis vill ha så låga avgifter som möjligt men så hög avkastning som möjligt. Dock kan dessa två saker vara motpoler av skälet att de billigaste fonderna normalt är indexfonder som har en passiv förvaltning medan de aktivt förvaltade är dyrare.

Till detta hör också att tanken är att de aktivt förvaltade fonderna bör ha en bättre avkastning än de passivt förvaltade, helt enkelt eftersom det finns en förvaltare som ständigt jobbar med att hitta de bästa möjligheterna till vinst i fonden. En aktivt förvaltad fond med högre avgift måste också ha en högre avkastning för att man ska kunna få lika stor vinst på sin investering, med tanke på att det försvinner iväg mer pengar till avgiften och det måste kompenseras.

Om man kollar på vilka fonder som ligger i topp när det gäller årlig avkastning så kan man normalt hitta vissa av de bättre aktivt förvaltade fonderna där, men problemet är osäkerheten och det faktum att t ex börsen är spekulativ.

Ingen kan med säkerhet säga hur stor avkastning en viss fond (t ex aktiefond) kommer att ha ett visst år eftersom aktier och andra investeringar är osäkra av naturen. Det kan gå uppåt och gör det normalt men det finns inga garantier och om det kommer en allmän nedgång så kan även de bästa aktierna / bolagen drabbas och det kan gå sämre.

Aktiv förvaltning sämre om fonden inte presterar

En aktivt förvaltad fond behöver alltså inte gå bättre än en passivt förvaltad indexfond. Den kan med otur till och med prestera sämre än indexfonden eller åtminstone likvärdigt. Det finns inga garantier för att en fond kommer att prestera bra bara för att den har en dyr förvaltningsavgift och har som mål att slå index. Detta är bara fondens mål och förhoppning, vilket kanske i och för sig kan slå in ganska ofta, men inget är säkert.

För inte allt för länge sedan var det flera banker som var i blåsväder för att deras aktivt förvaltade fonder med dyra avgifter (på t ex 1,5 – 2 procent) verkade prestera väldigt likt index, vilket gjorde att de även presterade likvärdigt de billiga indexfonderna. Indexfonderna hade dock en avgift på bara runt 0,2-0,5 procent vilket ju är väldigt mycket billigare.

Om två fonder har samma avkastning på ett år men en av dem kostar 0,2 procent i förvaltningsavgift och den andre kostar 2 procent så är det en enorm skillnad i pengar. Den dyrare kostar hela 10 gånger mer. Den dyrare fonden måste i princip ha en avkastning på 2 procent mer än den billiga för att ens täcka upp sin höga avgift och för att vinsten ska bli lika stor för dessa två fonder.

“Aktivt förvaltade fonder har högre avkastning och därför värda att satsa på”

Ibland ser man någon som försvarar de aktivt förvaltade fonderna och som klagar på dem som säger att de billiga indexfonderna med passiv förvaltning är bäst. Resonemanget brukar vara att även om de aktivt förvaltade fonderna är dyrare så har de också bättre avkastning och man kan inte avfärda dem som dåliga bara för att de har en högre avgift.

I grund och botten är detta sant. Det går inte att titta på en fond och säga att den är dålig för att den har en hög avgift. Det är inte samma sak som med t ex ett Internetabonnemang – att det alltid är bättre att välja det billigaste alternativet. I och för sig kan man kanske inte heller säga att det billigaste alltid är bäst när det gäller Internetabonnemang för det finns olika hastigheter att välja på och kanske även andra skillnader som kan påverka valet.

Skillnaden är att när du ska välja abonnemang så kan du se att en hastighet på 100 gb t ex kostar så mycket och 50 gb kostar lite mindre och 10 gb ännu lite mindre och så vidare. Du vet exakt vad du får för olika priser. Med fonder funkar det inte riktigt så. Du vet nämligen inte i förväg vilken avkastning en viss fond kommer att ge. Därför kan den prestera sämre än vad du skulle vilja.

Som jag sa tidigare så finns det aktivt förvaltade fonder som har presterat klart bättre än index och vissa av dem kan vara väldigt bra val. Dessa har troligen en klart högre förvaltningsavgift men samtidigt presterar de så bra att man tjänar på att välja dem ändå.

Problemet är att man måste lyckas pricka in rätt fonder hela tiden för att tjäna på det. Om du lyckas välja en fond som kostar 2 procent i avgift men som slår indexfonden med 4 procent på ett år så har du ju i princip tjänat 2 procent på detta. Men om fonden misslyckas med att slå index och hamnar på ungefär samma så har du istället förlorat runt 1,5-1,8 procent på att välja den istället för att välja den klart billigare indexfonden.

De som säger att aktivt förvaltade fonder är bättre än indexfonder för att de har bättre avkastning har fel eftersom man inte kan säga med säkerhet vad avkastningen hamnar på. De kan ha rätt ibland, eftersom vissa fonder kommer att gå bättre, men det går helt enkelt inte att presentera detta som ett faktum som gäller generellt för alla aktivt förvaltade fonder. När det går som fondförvaltaren vill så ja, men det händer inte alltid och det är något man måste komma ihåg när man gör sina val.

Välj gärna aktivt förvaltade fonder men välj noga

Jag har inget emot att du har några aktivt förvaltade fonder i din fondportfölj, även om jag personligen ofta förespråkar indexfonderna. Skälet till att jag är så förtjust i indexfonder är att de är enkla att ha att göra med och man behöver normalt inte fundera på dem, byta dem eller vara så insatt.

Indexfonderna är perfekta för folk som vill ha ett smidigt sparande på lång sikt och som inte vill engagera sig allt för mycket i sina val. Bra för nybörjare och vanligt folk helt enkelt. Det finns aktivt förvaltade fonder som är bra av olika skäl men det kräver också att man kan hitta dem och göra rätt val.

Vill man ha en bra aktivt förvaltad fond så gäller det att man tar sig tid att kolla upp olika fonder och göra kvalificerade val. Kolla upp fondens avkastningshistorik långt tillbaka i tiden och se att de har presterat bra och konsekvent. Använd Normanbelopp, rating och liknande för att bedöma fondens kvalitet.

Kom även ihåg att det inte är en garanti för hög avkastning att fonden är aktivt förvaltad och framför allt inte att den är dyr. Det är inte så att dyrare måste vara bättre i fondernas värld. Jag rekommenderar att du har en bas av billiga indexfonder och att du sedan väljer ut några aktivt förvaltade fonder som du tror på och som ser bra ut på pappret. Var dock redo att byta ut dem efter något år eller två om de inte presterat så bra som de borde.

Ett bra exempel på en aktivt förvaltad lite dyrare fond som har varit ett bra val för sparare under ett antal år är Spiltan Aktiefond Stabil. Den har en förvaltningsavgift på 1,50 procent (och en total avgift på 1,58 procent) och har t ex presterat en utveckling på 108,43 procent över de senaste fem åren.

Jämför man detta med t ex Swedbank Robur Access Sverige som är en Sverigefond som följer index så kan man se att denna endast kostar 0,2 procent i avgift (totalt 0,26 procent) men utvecklingen senaste fem åren har också varit lägre – endast 64,84 procent. DNB Global Indeks som är en globalfond (som kostar 0,3 procent i avgift) har haft en utveckling på 97,11 procent på fem år.

Spiltans fond har alltså slagit index men det är givetvis stor skillnad på vilket index man jämför med. Att jämföra med en globalfond är mer rättvist men även där har Spiltan Aktiefond Stabil visat styrka och har t ex på senaste året haft en utveckling på 9,28 procent jämfört med DNB Global Indeks som ligger på 4,07 procent.

Här har det alltså lönat sig med en aktivt förvaltad fond men jag kan också enkelt hitta exempel på fonder som inte har lönat sig, så det gäller att göra bra val helt enkelt. Att Spiltan Aktiefond Stabil har varit så pass bra de senaste åren är inte heller någon garanti för att de kommer att prestera lika bra framöver. Alla fonder innebär alltid en viss risk / chansning.

Bankernas bolånemarginaler upprör många

Postat av
Svara

Även om bolåneräntorna just nu är låga så innebär inte det att bankerna lider. Deras marginaler på bolån är nämligen den högsta sedan 2002 när man först började mäta detta. De har stigit med hela 750 procent de senaste 10 åren och bankerna verkar ju givetvis nöjda med detta. Deras resultat är starka och vinsterna stora.

Många är negativt inställda till sättet bankerna agerar med sina bolån, t ex Villaägarnas riksförbund, som liknar bankerna vid karteller. Även media går på bankerna och deras marginaler på bolån med jämna mellanrum. Inte minst kan man se detta i en artikel på Expressen.se som med stora bokstäver förkunnar att bankcheferna lever lyxliv på din boränta.

I artikeln skriver de en hel del om boräntan, bankernas marginaler och vinster och att bolånen är bankernas stora kassako. Samtidigt domineras artikeln av stora rutor där de listar ett stort antal chefer i de fyra storbankerna och tar där upp deras löner, deras bostäder (som givetvis oftast är fina och dyra) och även hur mycket de får avsatt i pension från sin arbetsgivare banken.

Höga marginaler på bolån

Lägg fokus på rätt saker

Jag håller med om att det borde vara lite lägre räntor på bolån med tanke på hur låg reporäntan är och att bankerna borde kunna pressa sina marginaler en bit. Som konsument, kund och bostadsägare med bolån att betala på så vill man givetvis ha ett bra pris och man vill inte betala onödigt mycket för något.

Banken däremot är ett företag med målet att tjäna pengar. De vill givetvis tjäna så mycket som möjligt. Det som styr priset på en tjänst eller en vara (och ett lån är en typ av tjänst) är utbud och efterfrågan. Ju fler som vill ha något ju högre pris. Ju fler som erbjuder samma tjänst ju mer kan priset gå ner (inte alltid med som regel) tack vare konkurrens och prispress.

När det gäller bolån har det historiskt sett huvudsakligen funnits några få storbanker – Swedbank, Nordea, SEB och Handelsbanken. Dessa har haft den allra största delen av bolånekakan och håller fortfarande hårt i kunderna. Dock har flera uppstickare börjat ta mer plats så som SBAB, Länsförsäkringar och Danske Bank.

Ett av skälen till att bolånen har så pass stora marginaler och är dyrare än de kanske borde vara är att konkurrensen fortfarande inte är hård nog och att folk fortfarande väljer storbankerna för sina bolån i de flesta fall. Bankerna har givetvis ett visst ansvar på så vis att de bör ta ut rimliga priser men så länge ett företag har som grundmål att tjäna pengar så kommer de att ta ut ett så högt pris de kan som folk kan tänkas acceptera. Det är vi som tar lånen som måste göra en förändring för att bankerna ska ändra sig och sänka priserna.

Sparekonomen Claes Hemberg som tidigare jobbade hos Avanza är en av dem som inte gillar hur det ser ut med bankernas stora marginaler på bolånen. Han klagar dock inte på bankerna rakt av som många gör utan säger att det handlar just om att det svenska folket måste engagera sig mer i sina bolån och sin ekonomi och på så vis tvinga bankerna till bättre priser och lägre marginaler. Vi har alltså det stora ansvaret om något ska hända.

Fånigt att göra bankcheferna till någon slags bovar

Att skylla på bankerna och att glömma bort konsumenternas egna ansvar är lite dumt då det står helt klart att vi som köper saker och utnyttjar tjänster har den stora makten, så länge som vi verkligen tar oss tid att utnyttja den.

Bankcheferna inte bovar bara för att marginalerna är högaNågot som dock är ännu dummare och rent ut sagt löjligt är att måla upp en bild av bankcheferna som någon slags skrupelfria bovar som bara suger ut oss vanliga människor och som samlar miljonerna på hög medan vi tar från våra barns arv för att klara av att betala av bolånen. Att göra som Expressen är fånigt och man missar poängen i stort.

Visst kan man ta en debatt om bankcheferna har för höga löner rent allmänt. Om de får för mycket avsatt till pensionen. Om de har för bra avgångsvederlag osv. Förr var det ju en massa tjafs om fallskärmar och det har ju många stora företag, så även bankerna, försökt ta sig bort från, så visst kan det funka att ifrågasätta.

Det som jag stör mig på är att man försöker sätta en direkt koppling mellan bankernas höga marginaler på bolånen och bankchefer som lever lyxliv. Det finns ingen sådan koppling på det vis som man försöker måla upp. Så klart att företag som går bra har råd att ge sina chefer bättre löner och bolånen står för en ganska stor del av bankernas vinster, men pengarna går ju inte rakt ner i chefernas fickor för det.

Skälet till att många chefer har så bra löner är att bankerna, på samma vis som många andra stora företag, försöker locka till sig bra medarbetare genom att erbjuda bra löner och förmåner. De vill ha duktiga chefer som är nöjda och som stannar kvar inom bolaget. Det handlar alltså om att ta hand om sina anställda och varför lönenivån ligger där den ligger beror ju huvudsakligen på efterfrågan och konkurrens.

Tjäna pengar på kundernas lidande?Om ett företag erbjuder lägre löner och sämre förmåner än ett annat så kommer de ha sämre chans att locka till sig de personer som är bäst inom det området. Ingen vill alltså ligga efter. Med tiden är det också troligt att lönerna trissas upp genom konkurrens mellan olika bolag om att få in de bästa cheferna.

I ett bolag som Allra där man har lurat kunderna på sina pengar kan man tänka sig att chefernas löner är mer direkt kopplade till hur mycket varje kund får betala och vilka vinstmarginaler som finns men i vanliga banker så handlar det givetvis inte om att varje chef får en extra bonus ner i fickan bara för att bankerna har varit duktig på att göra det som de ska göra – att tjäna pengar.

Tror inte att chefernas hus har mycket med något att göra

Även om man skulle anse att bankchefernas löner är intressanta att ta upp i samband med diskussioner om marginaler på bolån (vilket jag inte tycker) så kan det nog vara svårt att argumentera för varför man tar upp var och hur de bor.

Ska det vara så viktigt att gå igenom var varje chef har sitt hem, hur stort huset eller lägenheten är och vad det är värt? Ja, i princip alla bankcheferna på hög nivå har höga löner där de får flera miljoner om året och ja, de har även fina dyra hus eller lägenheter. Många har förmodligen också ett sommarhus eller liknande.

Men att slänga upp bilder på deras bostäder och skriva med stor text hur mycket de är värda och hur många kvadratmeter känns bara löjligt. Jag räknar med att en chef på hög nivå och som tjänar mycket varje år också har råd med en fin bostad i ett fint område. Om jag var en sådan chef hade jag förhoppningsvis kunnat avnjuta samma lyx.

Det är så svenskt att titta på dem med avund och att inte kunna unna dem att bo fint. Är man en högt uppsatt chef har man säkert jobbar hårt för att komma dit och har man köpt en fin bostad för sina pengar så ska man väl kunna bo där utan att skämmas. Det är inte heller säkert att de har köpt sina bostäder nyligen eller för pengarna som de tjänat just i sin roll som chef på en bank. Vad vet vi om deras tidigare tillgångar, en partners tillgångar osv.

Så gör inte som Expressen och svartmåla några få chefer bara för att du är missnöjd med bankernas boräntor eller deras vinster. Ta saken i egna händer och ta ansvar för din ekonomi och ditt bolån. Jobba för att pruta och förhandla ner din ränta. Kolla runt och jämfört banker och bostadskreditinstitut för att hitta ett billigare lån. Fundera på olika sätt som du kan sänka din ränta eller förbättra din ekonomi. Titta på dig själv med kritiska ögon istället för att snegla med dem på andra som i grunden är oskyldiga.