Matkassen ett seriöst alternativ till egna matinköp?

Postat av
Svara

En sak många kanske funderar på är ifall det kan vara prisvärt och smidigt med en färdig matkasse, som ett alternativ till att handla sin mat själv varje vecka. Det kan låta klart lockande att få en färdig kasse hem till dörren så att man slipper fundera på det själv. Då får man ju ett bra paket där man slipper krånglet med att handla, då varorna redan är hopplockade, och menyn dessutom klar och ihopsatt av någon som är duktig på mat.

Personligen har jag en ganska neutral inställning till matkassen som idé, på så vis att jag tycker att det är en ganska trevlig grej men att jag vet att det inte är det allra billigaste alternativet. Jag är inte negativt inställd till en matkasse på något vis – jag har provat det några gånger och har då varit nöjd med resultatet.

Dock har jag haft inställningen att den mer är ett trevligt komplement till att handla och planera sin egen mat än att det är en lösning på sikt för all min mat. Matkassen är i min värld, så som utbudet och prisnivån är idag, en trevlig grej när man vill ha lite ombyte eller inspiration, men inget som återkommer regelbundet.

Med detta sagt ska vi kolla på lite mer konkreta fördelar och nackdelar med en matkasse. Det finns både bra och lite mindre bra saker med dem och vissa saker gör att de kanske inte ännu har blivit ett gångbart alternativ för att ersätta all egen mathandel och planering. Dock kan man ju aldrig säga rakt ut att något är fel för alla. En del kan helt klart värdesätta smidigheten och att kunna få färdiga goda recept att laga klart högre än de värderar priset. Den som har råd och tycker att dessa saker är viktiga har ju här en riktigt bra grej.

Fördelar och nackdelar med matkassen

Det finns givetvis fördelar med matkassen. Det är bra för dem som har väldigt lite tid eftersom kassen är redo att hämta eller levereras hem till dörren. Man slipper då handla själv. Det är bra på så vis att man får en veckomeny bestämd så att man slipper komma på maträtter på egen hand. Det är bra för variation, inspiration och liknande eftersom kassen erbjuder en massa goda recept som man kanske inte skulle ha kommit på själv.

Rent prismässigt är det dock inte bästa alternativet. En vanlig matkasse av standardtyp som innehåller mat för fyra personer i fem dagar kostar någonstans mellan 600 och 850 kr. Om vi skulle säga att snittet är 700 kr så är detta 35 kr per person och måltid. Det är inte jättedyrt men inte heller så billigt som man själv kan få det om man planerar in prisvärda men goda maträtter.

Om man räknar på den allra billigaste kassen (vilken verkar vara ICA:s enligt vad jag själv har hittat) så kostar den bara 550 kr för fem dagar och fyra personer och då blir detta 27,50 per portion. Det är nog det bästa portionspris man kan åstadkomma vad jag kan se. Det är inte så farligt men ändå en bit dyrare än vad som går att laga för om man själv satsar på enkel husmanskost. Något man ska tänka på då är också att portionerna man får förmodligen är mindre än vad man kan få när man lagar egen mat.

De flesta matkassar har också ett prova-på-erbjudande som lockar med lägre pris. Detta är bra om man vill prova en gång men om man sedan vill ha kassar hela tiden så måste man räkna med ordinarie pris. För dig som funderar på om en matkasse är en bra ersättning rent allmänt ska ju alltid ordinarie pris användas vid jämförelser.

Fler specifika nackdelar med matkassen

En nackdel är att man inte kan fixa några matlådor med hjälp av en matkasse om man är t ex fyra personer i hushållet. Det är klart svårare att hitta en kasse som erbjuder mer mat än för just fyra personer och fem dagar. Om man vill kunna få matlådor varje dag behöver man ju i princip ha en matkasse som erbjuder mat för fem dagar till sex personer eller likvärdigt alternativ (om man räknar med att det är två vuxna som ska ha matlåda). Att kunna göra matlådor är ju viktigt för att spara pengar och det är inte bra att tappa den möjligheten.

Ytterligare en nackdel är att man hela tiden blir fast med samma snittpris per maträtt och person. Om man hela tiden köper en kasse för 700 kr så blir snittet också alltid 35 kr per portion. Om man tänker sig att snittkostanden för en billig måltid lugnt kan vara 20 kr om man planerar och väljer en bra maträtt och lagar den själv så är det ju en ganska stor skillnad.

Visst kommer man inte ha 20 kr per portion för varje rätt man lagar själv men när man köper maten på egen hand och sätter sin egen meny har man åtminstone möjligheten att välja billigare rätter ibland och dyrare ibland. Då kan man dra ner snittet vissa dagar och lyxa till det andra dagar. Man kan köra billiga veckor när det behövs. Med matkassen tappar man denna kontroll, vilket är lite dumt.

Vilka matkassar verkar mest prisvärda?

Om man bara tittar på hur många portioner man får i förhållande till pris och låter bli att bedöma hur bra recepten är och sådana saker så finns det givetvis en del bättre och en del sämre kassar att välja på. Det verkar generellt som att matkassar från de stora matkedjorna är billigast, men om de har de bästa recepten osv är svårt att säga.

Jag kommer inte att göra någon omfattande koll på detta – jag kommer bara snabbt presentera ett par alternativ som jag tycker verkar vara billiga. Värt för läsaren att veta är att jag inte får någon ersättning för att rekommendera en viss matkasse. Jag har bara valt ut de som verkar bäst vid en ganska snabb sökning, för att göra det extra smidigt för dig som läser. Jag skriver bra ut ordinarie pris även om de flesta aktörer verkar ha prova-på-priser på sina kassar, vid ett första köp.

Citygross Matkassar – Denna kostar endast 600 kr i ordinarie pris (fem dagar och fyra personer), vilket är billigt jämfört med t ex klassikern ”Linas matkasse” som tar hela 829 kr för samma kasse. Maten kommer givetvis från Citygross och det går att hämta kassen direkt i butiken eller få den utkörd för 50 kr. Det är bra att kunna välja. Citygross har dessutom alternativ för glutenfritt, laktosfritt eller om man vill ha portioner för fler personer. T ex att man kan välja mat för hela 12 personer i sju dagar om man väljer deras Flexkasse.

ICA:s Matkassar – En annan billig matkasse som kostar 550 kr i ordinarie pris (fem dagar och fyra personer). Riktigt bra pris som gör att man faktiskt inte får en så värst hög kostnad per portion. Du kan få lite större kasse med mat för upp till sex personer. Det finns även lite andra kassar så som Inspirationskasse och Gluten- och Laktosfri kasse. Du kan även abonnera på matkasse som då kommer varje vecka. Hemleverans kostar här också 50 kr.

Sänkt ränteavdrag rätt väg för att minska svenskarnas skuldsättning?

Postat av
2

Flera olika åtgärder för att minska svenskarnas skuldsättning har genomförts eller åtminstone legat som förslag. Förra sommaren infördes ett amorteringskrav på bolån och det har talats om skuldkvotstak (vilket flera banker också har infört). Ett ytterligare steg är att minska ränteavdraget på lån och på så vis göra det dyrare för oss att låna. Men är detta ett bra alternativ?

Tanken med alla dessa åtgärder är att vi ska låna mindre, eller åtminstone att vi ska vara lite mer försiktiga när vi lånar så att vi inte tar för stora lån i förhållande till vår ekonomi och våra inkomster. Så långt kan man ju inte klaga då det är bra att hålla skuldsättningen på en rimlig nivå. Annars finns det risk för både privatpersonens egen ekonomi och på sikt även ekonomisk kris på grund av t ex betalningssvårigheter.

Det har blivit uppenbart att en enstaka åtgärd så som amorteringskravet inte räcker för att minska svenskarnas lust att låna, utan det verkar krävas en kombination av olika åtgärder tillsammans. Den extremt låga räntan bidrar givetvis till att lånefesten fortsätter då det är mycket billigt att ha ett lån, speciellt ett bolån.

Bostadsmarknaden är fortfarande glödhet, som ett bevis på att svenskarna lånar ofta och mycket. Vi betalar mer för bostäder än aldrig förr och det kräver givetvis också att vi lånar lite mer – för det är inte direkt så att man har alla pengar som behövs för bostadsköp liggande på kontot och väntar.

Sänkt ränteavdrag nästa steg?

En åtgärd som t ex Stefan Ingves har nämnt är att minska ränteavdraget. Ränteavdraget är ett skatteavdrag på 30 % som man gör på alla räntekostnader, t ex från ett lån. Det gäller bolån men även privatlån och andra krediter. Det är kanske mest märkbart på bolån och riktigt stora privatlån.

Att sänka avdraget har en ganska enkel effekt och det är att ett bolån kostar mer per månad än det gjort tidigare. Det gör att man inte kan ta riktigt lika stora lån och alltså inte köpa en riktigt lika dyr bostad. På så vis tvingar man oss till ytterligare begränsningar när vi lånar.

Månadskostnaden det som avgör när man köper bostad

Just nu är avdraget som sagt 30 %, vilket innebär att om man varje månad ska betala 3 000 kr i ränta på sitt bolån så blir det slutligen bara 2 100 kr i verklig kostnad. Resten får man tillbaka. Detta är ju ganska bra och det gör en ganska stor skillnad när man ska köpa bostad, eftersom det som avgör hur dyr bostad man kan köpa i grund och botten är hur mycket man måste lägga ut varje månad.

Det är den totala mängden pengar som försvinner ut i boendekostnader varje månad som kommer att bestämma hur mycket din bostad kan kosta. Köper du t ex en lägenhet så har du ränta på bolånet, amortering av lån, avgift till föreningen plus andra driftkostnader så som el, värme, internet osv. Även om amorteringen inte är en kostnad utan en investering så måste den ändå på ett vis räknas in eftersom det ändå är pengar som försvinner ut och dessa pengar måste komma från dina inkomster.

Det ovanstående innebär i praktiken att om du har si och så mycket i lön / inkomst per månad så kan du göra en budget för att se ungefär hur höga utgifter du klarar varje månad och utifrån det kan du räkna ut hur mycket din bostad kan kosta som mest innan du slår i taket för vad du klarar av. Tack vare ränteavdraget försvinner här kanske 500-1000 kr per månad från boendekostnaderna och det påverkar givetvis en del, speciellt i en lite mer tight budget.

Hur bra är sänkt ränteavdrag som åtgärd?

Om man bara ser till det praktiska så funkar givetvis ett sänkt ränteavdrag ganska mycket på samma vis som amorteringskravet. Det innebär att du måste betala ut mer pengar varje månad och då tvingas du ta ett lite mindre lån för att klara din månadsbudget. Ganska simpelt i grunden.

Sänkt ränteavdrag är dock klart mindre schysst mot låntagaren då det ju faktiskt är ett avdrag som gör att man får tillbaka pengar på räntan. Om man minskar avdraget så innebär det ju att man drar ner på en förmån som vi svenskar har. Det är ungefär samma sak som att minska barnbidraget.

Amorteringskravet innebar ju egentligen bara att vi var tvungna att investera lite mer pengar i vår egen ekonomi, vilket kan sägas vara en bra sak. Amorteringskravet gjorde att vi var tvungna att ta lite mindre lån men utan att egentligen ta någonting från oss. Att behöva amortera mer är ju som sagt inget dåligt även om det gör att man måste räkna om sin månadsbudget en del.

Grejen med att sänka ränteavdraget är att det dessutom är en ganska oschysst åtgärd. Alla som har haft ett bolån fram tills nu har fått åtnjuta 30 % avdrag på sina räntekostnader men om denna åtgärd blir verklighet ska framtida låntagare helt enkelt få en sämre deal. Kanske får de bara 15 % avdrag eller inget alls?

Det stora problemet som jag ser det är att detta återigen huvudsakligen drabbar folk som har lite sämre ekonomi och mindre pengar sparade. Det är de som behöver ta ett lite större lån och som kanske har sämre marginaler i sin privatekonomi som har allra mest nytta av ett ränteavdrag. Det är dessa personer, t ex unga som ännu inte har hunnit samla ihop en förmögenhet, som drabbas värst av att få ett lägre skatteavdrag.

Tyvärr var det samma grupper som också drabbades av amorteringskravet. Det gjorde att unga och folk med lite mindre besparingar (t ex de som vill köpa sin första bostad) fick det klart svårare att köpa en bostad, framför allt i större städer där bostäderna är dyrare och det är svårare att slå sig in på bostadsmarknaden. De lite äldre och de som redan har mycket pengar sparade lider inte på samma sätt och när dessa konkurrerar med de utsatta grupperna om att köpa en viss bostad så är det då lätt att förstå vem som har bäst chans att vinna kampen.

Är lägre ränteavdrag en dålig idé?

Av ovanstående skäl känner jag mig lite skeptisk till att använda ett sänkt ränteavdrag som ett sätt att minska vår skuldsättning. Jag håller med om att det kan behövas ytterligare åtgärder för detta men vilka åtgärder som bäst löser problemet utan att för den delen skapa orättvisor och skada vissa grupper av människor onödigt hårt tål att diskuteras.

Det är nämligen inte nödvändigtvis så att unga och de som ännu inte har kommit in på bostadsmarknaden är det största problemet.Bara för att man inte har ett stort kapital och bara för att man behöver ett lite större lån innebär det inte att man är i riskzonen rent ekonomiskt. Man måste börja någonstans och ofta är det så att unga snabbt får en högre lön och får igång sin ekonomi.

De som tidigare inte har varit en del av bostadsmarkanden och vill köpa sin första bostad kan även de i grunden ha väldigt god ekonomi och bra möjligheter att betala på sina lån osv – men deras problem är kanske då att de inte har så mycket sparade pengar att använda och då behöver ett lite större lån. Dessa människor kan vara goda låntagare och behöver inte nödvändigtvis straffas.

Jag skulle vilja se en åtgärd som fick en mer allmän effekt och även riktade sig till alla dem som redan har ett bolån, men som inte gör det extra svårt för de svagare grupperna att hitta en vettig bostad. Jag är ingen expert på dessa frågor så jag har inget konkret förslag själv men det känns som att det kan finnas bättre och mer rättvisa alternativ.

Fler nya bostäder ett sätt att hantera problemet på sikt

Något värt att tänka på är att en stor del av problemet beror på att bostäderna idag är så dyra och prisnivån ligger högre än någonsin. Priserna har pressats upp av de låga räntorna givetvis men även på grund av brist på bra bostäder. Ett ganska logiskt alternativ vore att satsa mycket mer på att bygga nya bostäder, både lägenheter och hus, så att det inte behövde vara lika stor kamp om varje bostad.

Bostadsmarknaden påverkas givetvis av det klassiska sambandet mellan utbud och efterfrågan. Det är stor efterfrågan just nu och utbudet är alldeles för litet. Om utbudet var större så skulle det matcha efterfrågan mycket bättre och då skulle priserna sjunka. Lägre bostadspriser skulle leda till att svenskarna inte behövde ta lika stora bolån och då skulle skuldsättningen också minska.

Problem solved? Kanske inte är riktigt så enkelt – men visst kan man tycka att det borde satsas mycket mer på nya bostäder och även klart fler hyresrätter och bostäder som riktar in sig till folk med lite lägre inkomster. Bristen på bostäder, framför allt i storstäderna, påverkar givetvis ganska mycket och det driver upp priserna. Det byggs dessutom mestadels bostadsrätter, vilket gör att folk måste köpa en bostad för att klara sig trots att de kanske hellre hade hyrt.

20 snabba tips för dig som vill komma igång med aktier

Postat av
1

Att handla med aktier kan både vara hyfsat enkelt och väldigt svårt. Det är inte så svårt att komma igång med lite lätt aktiehandel på en nybörjarnivå men det är väldigt svårt att bemästra det. Det finns nämligen massor av saker som den insatte kan titta på för att förutspå hur aktiekurser kommer att gå och man kan analysera hur mycket som helst.

Dock är det inget krav att man är något proffs eller att man lägger många långa timmar på att analysera bolag, landets ekonomi och andra förutsättningar. Det är dock ganska bra om man har en grundläggande uppfattning om vad man ska tänka på, så att man inte gör något dumt. Det går ju ändå att förlora pengar på aktier och därför bör man ha lite koll innan man börjar köpa.

Här ska jag köra en lista med 20 lite enklare och kortare tips som kan hjälpa dig som inte är så insatt att bli bättre på aktier och att handla med dem. Det är ingen komplett guide som gör dig till en fullfjädrad aktiemogul men det är bra tips som kan hjälpa dig att förstå hur det fungerar att investera i aktier och dessutom ge dig några allmänna tips.

20 bra tips som hjälper dig att handla med aktier

  1. Du behöver ingen förmögenhet för att investera i aktier. Det räcker med ett lite mindre startkapital. Ett litet kapital kanske inte ger dig några stora vinster men man måste ju börja någonstans. Med lite tur kan du spara pengar varje månad som gör att du kan investera mer.
  2. Aktier innebär risk för förluster och att värdet går ner på en del av dina innehav. Det är något man får räkna med. Det kan gå ner lite ibland och det får inte skrämma iväg dig. Om bolaget du investerat i är stabilt så bör det återhämta sig.
  3. Man blir inte en duktig investerare direkt när man börjar. Det tar tid att lära sig allting och att komma in i det hela. Du kan inte vänta dig att bli ett proffs direkt och det tar en del tid att se ordentliga resultat. Så räkna med att du måste investera inte bara pengar utan även en del tid och kraft.
  4. Börja enkelt med svenska aktier. Det går att köpa även utländska aktier eller optioner och investera på andra sätt. Detta är inget för nybörjare utan det är bäst att hålla sig till mer okomplicerade investeringsformer.
  5. Om du inte själv har koll så kan du få hjälp av experter från tidningar, webbsidor och banker. Läs artiklar, bloggar och lyssna på podcasts. Allt sådant gör att du får bättre koll och en bättre förståelse för hur aktier fungerar. Du kan även få en del konkreta köptips.
  6. Äg lagom många aktier. Du vill ha en aktieportfölj som är lagom stor. Att ha alla pengar i bara en enda aktie är lite riskabelt om den aktien plötsligt går dåligt. Du vill dock inte heller ha 30 olika aktier då det blir mycket att hålla reda på. Välj ut ett antal aktier som du tror på och nöj dig med dem, åtminstone till att börja med.
  7. Försök hitta en lagom risknivå för din portfölj. Man vill inte gärna förlora sina pengar och då är det viktigt att hitta en risknivå som känns lagom. Du ska alltså inte bara satsa på högriskaktier, bara för att de kan ge bra avkastning. Välj några väldigt stabila aktier, några som har mellanhög risk och någon enstaka med högre risk.
  8. Bli inte känslomässigt fäst vid dina aktier. Det är ganska lätt hänt att man har ett starkt band till en aktie. Speciellt om man har ägt den ett tag och den tidigare har levereat bra avkastning. Om den skulle börja gå dåligt kan det kännas svårare att släppa taget och sälja men man måste vara kall och tänka logiskt.
  9. Analysera dina egna köp (och försäljningar) i efterhand för att se om du kan lära dig någonting som du har nytta av vid nästa affär. Det finns mycket man kan lära sig och om man har gjort några misstag är det mycket bra att lära av dem och undvika dem i framtiden.
  10. Om du själv vill försöka analysera aktier och aktiemarknaden kan du använda dig av antingen fundamental analys eller teknisk analys. Helst ska man kombinera dessa två metoder. Fundamental analys går ut på att värdera bolaget man vill köpa – vinst, marginaler, skulder osv. Teknisk analys går ut på att analysera trender i aktiekurser och liknande för att se tecken på hur kursen kan tänka förändras i framtiden.
  11. Starka och stabila företag som går bra är ofta också bra köp. Det kan tänkas att dessa har dyra aktier redan och det beror på att de är just starka och stabila. Dock innebär det inte ett högt pris att de inte kan vara ett bra köp. Dessa stabila företag är ofta en bra grund i portföljen.
  12. Fundera om du vill ha aktier med utdelning. En del företag har utdelning på sina aktier, alltså att de betalar ut pengar rakt av till de som äger aktierna någon gång per år. Utdelning är också en vinst för dig som investerat i aktien och något att räkna in. Man kan bygga sin portfölj på utdelningsaktier om man så vill.
  13. Hur det har gått för en aktie tidigare behöver inte säga något om hur den kommer att gå i framtiden. Det gäller att inte stirra sig blind på att en aktie varit bra under många år tidigare utan vad som är intressant är hur den står sig idag. Kanske har något förändrats så att den nu är svagare och då kan aktien gå en sämre framtid till mötes.
  14. ”En utebliven vinst är ingen förlust.” Detta är ett bra uttryck som passar perfekt för aktier. Ibland säljer man en aktie efter att den har gått bra och känner sig nöjd med detta. Men så fortsätter aktien upp en bra bit till och då kanske man är sur på sig själv för att man sålde istället för att behålla.

    Man ska dock inte vara tjurig över detta utan istället vara glad över den vinst man faktiskt lyckats fixa. Den uteblivna vinsten från uppgången efter att man har sålt sin aktie är ju faktiskt ingen förlust. Det är dessutom oftast bättre att sälja lite för tidigt än lite för sent.

  15. Se möjligheter när börsen går ner istället för att bli feg. Många blir rädda när börsen går ner mycket eller rasar och risken är då att man får panik och säljer sitt innehav för att försöka rädda situationen. Istället bör man tänka att stora börsnedgångar kan vara möjligheter att köpa aktier till ett rabatterat pris. Se bara till att bolaget är stabilt i grunden.
  16. Att ha koll på när man ska köpa och sälja aktier är en av de svåraste och även en av de viktigaste sakerna när man investerar i aktier. Givetvis vill man köpa när aktien står som lägst och sälja när den står som högst, men det är sällan uppenbart när dessa punkter nås. Kan du köpa och sälja bara hyfsat bra enligt denna regel så är du på god väg.
  17. Håll inte i dina aktier för länge vare sig när de har gått upp mycket eller börjar gå ner mycket. När aktierna går upp mycket är det lätt att bli euforisk och tänker att uppgången kommer fortsätta i all evighet och så väntar man lite för länge. Då är risken att aktierna börjar gå ner igen och man har missat peaken.

    När de är på väg ner så tänker man istället att ”det här vänder nog snart, så att jag kan få tillbaka mina pengar”. Men risken är att det bara fortsätter neråt. Därför bör man inte vara för girig när det går bra och våga ta lite förluster ibland när det går dåligt, för att undvika större förluster på sikt.
  18. Efter att du har haft dina aktier ett längre tag så kan det ha blivit en skev riskspridning eftersom att vissa aktier har gått riktigt bra och andra har gått sämre eller åtminstone gått upp i en långsammare takt. Då behöver man se över sin totala risknviå och justera så att man inte har för mycket pengar i aktier med för hög risk osv. Gör en justering så att du återigen hamnar på en risknivå som du är nöjd med.
  19. Om du gillar tanken på att investera i aktier men känner att du vet lite för lite och inte riktigt vågar så är nästa alternativ att investera i aktiefonder. Det är fonder som äger ett större antal aktier och som sköts av en fondförvaltare, som tar alla beslut åt dig. Du får betala en liten avgift som tack för hjälpen men det finns många billiga fonder som är bra.

    Testa några bra indexfonder som t ex följer svenska börsen eller ett globalt index. Det är ofta en ganska stabil investering som ändå har en bra avkastning, samtidigt som du i de flesta fall kan låta pengarna ligga i många år utan åtgärd.

  20. Hitta en bra aktiedepå / konto som bas för din aktiehandel. Det bör vara någonstans där du har ett lågt kourtage (avgift för köp) och som rent allmänt har ett bra utbud av aktier men även en bra plattform med gott om information osv. Vissa konton erbjuder demon där du kan ”låtsas” handla aktier utan att spendera egna pengar, vilket kan vara ett bra sätt att komma igång och lära sig hur det funkar.

Nytt räntebesked visar på fortsatt låga räntor

Postat av
Svara

Igår beslutade Riksbanken återigen om reporäntan och beskedet blev att den lämnas oförändrad på -0,50 procent. Beslutet var inte direkt oväntat och är i led med Riksbankens tidigare prognoser och strategi för räntan. Tanken är att jobba vidare mot en inflation på 2 procent och för att lyckas komma dit vill man arbeta med sin ”expansiva” penningpolitik, vilket till stor del verkar gå ut på att behålla minusräntan tillsammans med stödköp av statsobligationer.

Svenska konjunkturen verkar gå i rätt riktning och allting ser bra ut med en hög tillväxt, sjunkande arbetslöshet och stigande inflation – men det som Riksbanken återigen har som största skäl till att behålla en låg ränta är osäkerheten i omvärlden. Den politiska osäkerheten runt om i världen gör att de vill vara försiktiga och fortsatt jobba aktivt för att nå inflationsmålen.

Det allra största orosmolnet internationellt är ju helt klart Donald Trump och hans oberäknerlighet. Trump har som USA:s president en stor påverkan på omvärlden och med tanke på hans kontroversiella politik och att han när som helst kan göra någon typ av oväntat utspel så är det inte så konstigt att vi i Sverige är aningen oroliga för vad han kan göra.

Ränteläget framöver

Som det ser ut kommer räntan vara fortsatt låg under flera år framöver. Riksbankens egen prognos säger att räntan kommer att ligga kvar på samma nivå eller till och med sänkas ytterligare under 2017. Under 2018 kommer den ligga kvar på samma låga nivå och förmodligen inte börja höjas förrän i slutet av året. Prognosen säger att reporäntan kan närma sig nollan först i första kvartalet 2019 och att den ligger på +0,49 procent första kvartalet 2020.

Detta innebär att vi kommer ha riktigt låg ränta, på samma nivå som vi haft senaste åren, i kanske två år till. Även om räntan sedan ser ut att höjas enligt Riksbankens egen prognos så är det fortfarande lågt med 0,5 procent – så de närmaste 4 åren kan fortfarande räknas som väldigt bra räntemässigt.

Låg reporänta leder till låga boräntor och vi kan med andra ord räkna med att fortsatt ha billiga bolån under ett antal år framöver. Även sparräntorna kommer givetvis att påverkas av detta på liknande vis, fast snarare negativt eftersom man vill ha hög sparränta på sitt konto och inte låg.

Hur ska man göra med bolånet?

Den ständiga frågan är hur man ska hantera sitt bolån i dagens ränteläge. Med tanke på de väldigt låga räntorna så är det också mycket låga boräntor, även om bankerna kanske inte har följt med reporäntan hela vägen till botten. Man ska förmodligen inte vänta sig att boräntorna sjunker mycket mer än de har gjort men däremot finns det förmodligen utrymme att pruta.

Snittet för listräntan för rörlig ränta (3-månadersränta) är för alla banker 1,57 procent just nu och det är billigt, men det går att få billigare om man kan pruta lite. Det är inte omöjligt att få en ränta på 1,2-1,3 procent om man bara har rätt förutsättningar när det gäller lån och ekonomi. Om man inte lyckas pruta hos sin egen bank har man också alltid möjligheten att kolla hos ett par andra banker för att se om de kan erbjuda något bättre. Att byta bank är ingen omöjlighet men många gånger kan det också räcka med att man ”hotar” med att byta bank för att befintliga banken ska ge med sig.

Kan man pruta ner sitt bolån med 0,2 procent eller något sådant så gör det faktiskt en hel del per år. Om du har ett lån på 2 miljoner så är skillnaden i ränta då 4 000 kr per år (sen blir det lite mindre om man amorterar på sitt lån under året men på ett ungefär). Det är pengar som man helt klart kan spendera på bättre saker.

Ett tips som rekommenderas är t ex att ta pengarna som man lyckats spara genom att pruta på sitt bolån och lägga undan dem på ett konto eller i någon form av säker investering och spara dem som en extra räntebuffert till den dagen räntan börjar bli lite högre igen. Tids nog kommer räntan gå upp ett antal procent och då blir dina lån ganska mycket dyrare. Att ha pengar sparade i en buffert som kan användas när detta händer är en skön känsla.

Ska man binda sitt bolån?

En annan fråga som många ställer sig är ifall man ska binda sitt bolån nu när det är billigt och läget är bra. Det finns inget helt säkert svar på den frågan då olika människor har olika inställning till den extra säkerheten som ett bundet bolån innebär.

I grund och botten är det dyrare att binda sitt bolån eftersom man idag får betala i snitt 1,57 procent i rörlig ränta och 2,10 procent för ett lån bundet på fem år. Dessutom har det historiskt sett varit dyrare att ha bundet bolån. Den rörliga räntan är alltså ett lite bättre alternativ men det är då också viktigt att man passar på att spara pengar till en buffert medan man har en låg ränta, som sedan kan användas när räntan går upp.

Att binda bolånet handlar huvudsakligen om säkerhet. Det är en slags försäkring som gör att man vet exakt hur hög ränta man kommer att ha de närmaste åren. Med tanke på hur stabil reporäntan har varit ganska länge nu och hur stabil ränteprognosen ser ut att vara så känns det dock inte som att det kommer hända så mycket med räntan de närmaste tre åren eller mer. Därför känns det onödigt att binda sin boränta i tre år eller mindre.

Av just detta skäl är räntan för ett, två och tre år inte speciellt mycket högre än den rörliga räntan. Snitträntan för tre år ligger på 1,69 procent medan rörliga som sagt ligger på 1,57 procent. Den som är för att binda sitt lån kanske argumenterar för att det är så liten skillnad att man lika väl kan binda lånet då och det argumentet har givetvis en viss validitet. Dock kan det handla om 2-3000 kr om året som man sparar på att köra rörlig ränta istället och med tanke på hur stabil reporäntan ser ut att vara framöver så är det nog inte så troligt att det kommer några stora höjningar inom de närmsta tre åren.

Ifall man ska binda sitt lån så är det i så fall på lite längre sikt så som fem år eller kanske ännu längre. Samtidigt får man då också betala lite mer i ränta. Det kommer förmodligen alltid att vara lite dyrare att ha en bunden ränta jämfört med rörlig och det man betalar för då är den där extra säkerheten. Det är bara frågan om det är värt pengarna.

Det logiska skälet till att binda sin ränta är att man själv tror att boräntorna kommer att gå upp på en nivå som är högre än det man har bundit sin ränta till, inom räntebindningstiden. Om man inte tror detta så är det ju tveksamt om det skulle vara värt att binda lånet. Dock ska man tänka på att bankerna också sitter och funderar på hur framtiden kommer att bli och de sätter sedan sina räntor efter hur de tror att ränteläget kommer att se ut om X antal år. Så det är sällan man egentligen får något ovanligt bra erbjudande på den bundna räntan.

Om man inte verkligen värderar säkerheten väldigt högt så är det oftast bäst med rörlig ränta, även om man inte vet helt säkert vad som kommer att hända i framtiden. Just nu känns det dock som en ovanligt säker och stabil period framöver och Riksbanken säger ganska tydligt att räntan kommer att vara fortsatt låg i ett flertal år framöver.

Därför tror jag mest på rörlig ränta och jag tycker att du kan försöka pruta på ditt bolån för att få ner räntan ytterligare. Du borde kunna få en ränta som ligger på 1,3 – 1,4 procent, så om du ligger högre än så har du en ganska bra möjlighet att spara pengar. När du förhandlar om en lägre ränta kan du lägga fram de positiva aspekterna i din ekonomi (om hela din ekonomi är samlad hos just den banken är det vanligen ett plus) och var tydlig med att du mycket väl kan byta bank om de inte är tillmötesgående, så ska det nog gå vägen.