Nytt räntebesked visar på fortsatt låga räntor

Igår beslutade Riksbanken återigen om reporäntan och beskedet blev att den lämnas oförändrad på -0,50 procent. Beslutet var inte direkt oväntat och är i led med Riksbankens tidigare prognoser och strategi för räntan. Tanken är att jobba vidare mot en inflation på 2 procent och för att lyckas komma dit vill man arbeta med sin ”expansiva” penningpolitik, vilket till stor del verkar gå ut på att behålla minusräntan tillsammans med stödköp av statsobligationer.

Svenska konjunkturen verkar gå i rätt riktning och allting ser bra ut med en hög tillväxt, sjunkande arbetslöshet och stigande inflation – men det som Riksbanken återigen har som största skäl till att behålla en låg ränta är osäkerheten i omvärlden. Den politiska osäkerheten runt om i världen gör att de vill vara försiktiga och fortsatt jobba aktivt för att nå inflationsmålen.

Det allra största orosmolnet internationellt är ju helt klart Donald Trump och hans oberäknerlighet. Trump har som USA:s president en stor påverkan på omvärlden och med tanke på hans kontroversiella politik och att han när som helst kan göra någon typ av oväntat utspel så är det inte så konstigt att vi i Sverige är aningen oroliga för vad han kan göra.

Ränteläget framöver

Som det ser ut kommer räntan vara fortsatt låg under flera år framöver. Riksbankens egen prognos säger att räntan kommer att ligga kvar på samma nivå eller till och med sänkas ytterligare under 2017. Under 2018 kommer den ligga kvar på samma låga nivå och förmodligen inte börja höjas förrän i slutet av året. Prognosen säger att reporäntan kan närma sig nollan först i första kvartalet 2019 och att den ligger på +0,49 procent första kvartalet 2020.

Detta innebär att vi kommer ha riktigt låg ränta, på samma nivå som vi haft senaste åren, i kanske två år till. Även om räntan sedan ser ut att höjas enligt Riksbankens egen prognos så är det fortfarande lågt med 0,5 procent – så de närmaste 4 åren kan fortfarande räknas som väldigt bra räntemässigt.

Låg reporänta leder till låga boräntor och vi kan med andra ord räkna med att fortsatt ha billiga bolån under ett antal år framöver. Även sparräntorna kommer givetvis att påverkas av detta på liknande vis, fast snarare negativt eftersom man vill ha hög sparränta på sitt konto och inte låg.

Hur ska man göra med bolånet?

Den ständiga frågan är hur man ska hantera sitt bolån i dagens ränteläge. Med tanke på de väldigt låga räntorna så är det också mycket låga boräntor, även om bankerna kanske inte har följt med reporäntan hela vägen till botten. Man ska förmodligen inte vänta sig att boräntorna sjunker mycket mer än de har gjort men däremot finns det förmodligen utrymme att pruta.

Snittet för listräntan för rörlig ränta (3-månadersränta) är för alla banker 1,57 procent just nu och det är billigt, men det går att få billigare om man kan pruta lite. Det är inte omöjligt att få en ränta på 1,2-1,3 procent om man bara har rätt förutsättningar när det gäller lån och ekonomi. Om man inte lyckas pruta hos sin egen bank har man också alltid möjligheten att kolla hos ett par andra banker för att se om de kan erbjuda något bättre. Att byta bank är ingen omöjlighet men många gånger kan det också räcka med att man ”hotar” med att byta bank för att befintliga banken ska ge med sig.

Kan man pruta ner sitt bolån med 0,2 procent eller något sådant så gör det faktiskt en hel del per år. Om du har ett lån på 2 miljoner så är skillnaden i ränta då 4 000 kr per år (sen blir det lite mindre om man amorterar på sitt lån under året men på ett ungefär). Det är pengar som man helt klart kan spendera på bättre saker.

Ett tips som rekommenderas är t ex att ta pengarna som man lyckats spara genom att pruta på sitt bolån och lägga undan dem på ett konto eller i någon form av säker investering och spara dem som en extra räntebuffert till den dagen räntan börjar bli lite högre igen. Tids nog kommer räntan gå upp ett antal procent och då blir dina lån ganska mycket dyrare. Att ha pengar sparade i en buffert som kan användas när detta händer är en skön känsla.

Ska man binda sitt bolån?

En annan fråga som många ställer sig är ifall man ska binda sitt bolån nu när det är billigt och läget är bra. Det finns inget helt säkert svar på den frågan då olika människor har olika inställning till den extra säkerheten som ett bundet bolån innebär.

I grund och botten är det dyrare att binda sitt bolån eftersom man idag får betala i snitt 1,57 procent i rörlig ränta och 2,10 procent för ett lån bundet på fem år. Dessutom har det historiskt sett varit dyrare att ha bundet bolån. Den rörliga räntan är alltså ett lite bättre alternativ men det är då också viktigt att man passar på att spara pengar till en buffert medan man har en låg ränta, som sedan kan användas när räntan går upp.

Att binda bolånet handlar huvudsakligen om säkerhet. Det är en slags försäkring som gör att man vet exakt hur hög ränta man kommer att ha de närmaste åren. Med tanke på hur stabil reporäntan har varit ganska länge nu och hur stabil ränteprognosen ser ut att vara så känns det dock inte som att det kommer hända så mycket med räntan de närmaste tre åren eller mer. Därför känns det onödigt att binda sin boränta i tre år eller mindre.

Av just detta skäl är räntan för ett, två och tre år inte speciellt mycket högre än den rörliga räntan. Snitträntan för tre år ligger på 1,69 procent medan rörliga som sagt ligger på 1,57 procent. Den som är för att binda sitt lån kanske argumenterar för att det är så liten skillnad att man lika väl kan binda lånet då och det argumentet har givetvis en viss validitet. Dock kan det handla om 2-3000 kr om året som man sparar på att köra rörlig ränta istället och med tanke på hur stabil reporäntan ser ut att vara framöver så är det nog inte så troligt att det kommer några stora höjningar inom de närmsta tre åren.

Ifall man ska binda sitt lån så är det i så fall på lite längre sikt så som fem år eller kanske ännu längre. Samtidigt får man då också betala lite mer i ränta. Det kommer förmodligen alltid att vara lite dyrare att ha en bunden ränta jämfört med rörlig och det man betalar för då är den där extra säkerheten. Det är bara frågan om det är värt pengarna.

Det logiska skälet till att binda sin ränta är att man själv tror att boräntorna kommer att gå upp på en nivå som är högre än det man har bundit sin ränta till, inom räntebindningstiden. Om man inte tror detta så är det ju tveksamt om det skulle vara värt att binda lånet. Dock ska man tänka på att bankerna också sitter och funderar på hur framtiden kommer att bli och de sätter sedan sina räntor efter hur de tror att ränteläget kommer att se ut om X antal år. Så det är sällan man egentligen får något ovanligt bra erbjudande på den bundna räntan.

Om man inte verkligen värderar säkerheten väldigt högt så är det oftast bäst med rörlig ränta, även om man inte vet helt säkert vad som kommer att hända i framtiden. Just nu känns det dock som en ovanligt säker och stabil period framöver och Riksbanken säger ganska tydligt att räntan kommer att vara fortsatt låg i ett flertal år framöver.

Därför tror jag mest på rörlig ränta och jag tycker att du kan försöka pruta på ditt bolån för att få ner räntan ytterligare. Du borde kunna få en ränta som ligger på 1,3 – 1,4 procent, så om du ligger högre än så har du en ganska bra möjlighet att spara pengar. När du förhandlar om en lägre ränta kan du lägga fram de positiva aspekterna i din ekonomi (om hela din ekonomi är samlad hos just den banken är det vanligen ett plus) och var tydlig med att du mycket väl kan byta bank om de inte är tillmötesgående, så ska det nog gå vägen.

Låna inte till julen i onödan – planera din julbudget

Julen är en speciell tid – julklappar, julmat, julpynt, träffa släkt och vänner, mysa och ha det trevligt. Alla vill vi ju att julen ska vara trevlig och bra och att alla ska vara glada, vilket ofta innebär att vi lägger ganska mycket pengar på att säkerställa detta. Det gör att julen också tyvärr är en tid då vi ofta spenderar lite för mycket pengar och kanske till och med skuldsätter oss. Det finns ett skäl till varför januari räknas som den fattigaste månaden på året.

I Sverige är julen den allra största högtiden och den som vi lägger allra mest krut på. Logiskt sett är det därför också den högtid som vi lägger klart mest pengar på. Det går inte direkt att klaga på det faktum att man vill att julen ska vara en extra rolig och bra tid, speciellt för barnen. Man kan inte gärna hytta med fingret och säga att det är dumt att vilja lägga lite extra pengar på att göra julen till något alldeles extra. Dock gäller det att man hanterar ekonomin på rätt sätt när man planerar julen.

Det är inte ovanligt att folk lägger mer pengar på julfirandet än de egentligen har råd med. Detta gör att det kan bli fråga om att ta lån eller att handla på kredit (vilket i princip är samma sak som ett lån bara att det funkar på ett lite annorlunda sätt). Att låna pengar för att klara julen är givetvis inte förbjudet och det kan vara ok om man gör det på rätt sätt. Dock är det oftast bättre att försöka lösa det på annat vis.

Här kan du läsa hur mycket svenskar normal lägger på julklappar.

Planera och spara till julen

De två bästa tipsen för att få en bättre ekonomi vid jul är att planera inför julen / lägga upp en budget och att man sparar pengar till julen i förväg. Dessa två tips hänger ihop ganska mycket eftersom man i princip måste göra den ena saken för att sedan kunna göra den andra.

För att kunna börja spara pengar till julen måste du ju ha planerat detta i god tid och du måste även ha koll på hur mycket julen kommer att kosta dig, så att du kan lägga undan lagom mycket pengar varje månad. Så de två tipsen går hand i hand så att säga.

Sätt upp en budget så du vet hur mycket pengar som går åt

En grundläggande sak är att fundera igenom hur mycket pengar du egentligen behöver för att klara alla julens kostnader. Börja med att göra en uppställning där du har med alla utgifter som julen för med sig. Om du inte vet exakt vad saker och ting kostar så får du försöka dig på en kvalificerad gissning. Ju närmare sanningen du kommer ju bättre men om du gissar är det ofta bättre att dra till med ett lite för högt belopp snarare än att sätta ett för lågt belopp.

Alla har givetvis olika poster på julen då en del åker iväg till släktingar för att fira meda andra firar hemma. En del gillar att ha många och dyra julklappar medan andra är mer måttliga. Du får göra din lista utifrån just ditt julfirande. Räkna in alla julklappar, julmat, julgran och julpynt, resor till och från släkt och vänner som du firar med, julkort, julmarknader – ja, vad som helst som är kopplad direkt till julen.

När det gäller julklappar behöver du givetvis inte sätta upp det exakta belopp som du handlade för förra julen utan du kan helt enkelt välja en summa som du tycker är rimlig att lägga på julklappshandeln detta året. Sen är tanken att du ska hålla dig till den totala summan när du handlar dina julklappar. Det är viktigt att man följer sin egen budget när julen väl kommer sen, annars riskerar man trots all planering ändå göra av med för mycket pengar.

När du väl har en budget klar så är det som sagt sedan tanken att du ska följa denna. Det behöver inte vara rätt på kronan men du bör vara nära. Ifall du lyckas komma under din maxbudget så är det givetvis ingen fara – du får bara inte komma så mycket över gränsen. Det innebär att du får vara duktig när du handlar julmat och julklappar etc och hushålla med pengarna så att du hamnar inom din budget.

Ifall du börjar närma dig max är det alltså dags att runda av. Glöm inte bort din budget i början av julshoppandet för då är risken att du spenderar för mycket på vissa saker och riskerar att få för lite pengar över till annat som är viktigt. Det gäller att hitta balansen där.

Spara till julen i förväg

Att ta ett lån har vissa likheter med att spara pengar varje månad. Det finns dock tre viktiga skillnader. Dessa skillnader gör att det är klart bättre att spara pengar för att ha råd till något än det är att låna pengar.

Den första skillnaden är att sparande sker i förväg – alltså innan du ska använda pengarna – och återbetalning av lån sker i efterhand. För den som är duktig på att planera finns möjligheten att börja lägga undan pengarna i förväg medan den som är dålig på att planera kanske först när julen börjar närma sig inser att det fattas pengar till allt som ska köpas.

Så om du t ex tänker dig att din jul kommer att kosta runt 7 000 kr totalt, med alla julklappar, julmat, julgran osv, så kan du antingen börja spara runt 580 kr i månaden hela året inför julen eller så kan du låta bli att spara och kanske få ta ett lån på 7 000 kr. Om du har lånat 7 000 kr så får du göra avbetalningar varje månad under exempelvis ett år i efterhand. Själva amorteringen på skulden skulle då också ligga på runt 580 kr i månaden men då får du även betala ränta på lånet.

Den andra skillnaden mellan att spara och att låna är just räntan som måste betalas. När du sparar pengar så kostar det dig inget. Du bara lägger undan de pengar du behöver och när det är dags att spendera dem så har du dem redo. Vid ett lån betalar du också ränta, vilket är pengar som man kan säga att du bara slänger i sjön. Vissa lån är man i princip tvungen att ta så som bolån och då är det kanske inte rätt att säga så, men om man har ett val mellan sparande och lån så är räntan onödiga pengar att betala.

Räntan på ett vanligt privatlån kan vara t ex 10 % på ett år. Det innebär att om du lånar 7 000 kr så är räntekostnaden någonstans runt 380 kr. Det är inte så farligt men det är ändå pengar du kunde ha sluppit att betala. Att det blir 380 kr och inte 700 kr som ju är 10 % av 7 000 kr beror på att du varje månad betalar av en del av lånet och räntan räknas sedan då på kvarvarande skuld.

Om du skulle ta ett SMSlån eller liknande litet lån blir det dock ganska mycket dyrare. Då kan den effektiva räntan ligga på 150 % eller mer. Då skulle du kunna få betala 4 – 5000 kr i ränta på ditt lån på 7 000 kr. Det skulle innebära att dina 7 000 kr skulle kosta dig 11 – 12 000 kr totalt, vilket är en lite tråkig deal.

Det är alltså inte speciellt konstigt att säga att räntekostnaden är en väldigt stor och viktig skillnad mellan att låna till julen och att spara till julen. Många tar dyrare mindre lån för att finansiera olika kostnadsposter vid jul så som julklappar. Det medför att de får stå ut med dessa extra kostnader i form av dyr ränta, som helt hade kunnat undvikas genom att spara inför julen istället.

Sista skillnaden mellan att spara och att ta ett lån är den extra risken som man tar och den osäkerhet som man lägger ovanpå sin privatekonomi. När man sparar pengar i förväg så har man alltid möjligheten att justera sitt sparande. Om man exempelvis råkar ut för några oväntade utgifter och har ont om pengar i några månader så är det enkelt att dessa månader bara låta bli att sätta undan sparpengar till julen.

När man har tagit ett lån och har en avbetalningsplan är det dock inte speciellt enkelt att få uppskov ifall man skulle få tillfälliga problem med sin ekonomi. Om du råkar ut för en oväntad utgift måste du ändå betala din räkning för lånet den månaden och då får du dra in på annat istället. Risken är också då att du plötsligt hamnar i en situation där du inte har råd att betala en räkning och en sådan sak kan vara första steget mot riktiga ekonomiska problem.

Att låna innebär alltid en viss liten risk för din ekonomi eftersom man binder upp sig och lovar att man ska betala si och så mycket varje månad under en viss tid så som två månader, ett år eller tre år. Pengarna har man förmodligen redan spenderat så det är inte så lätt att göra saker och ting ogjorda i efterhand. Man får alltså stå sitt kast och försöka lösa det hela på ett eller annat vis.

När man sparar har man friheten att göra förändringar som man själv behagar eftersom det inte finns några krav utöver de man själv har satt upp på sitt sparande. Finns det inga pengar att spara så kan man låta bli att spara helt enkelt. Det man får göra är att väga hur viktigt det är att ha pengar till andra saker en viss månad jämfört med hur viktigt det är att spara till julen.

Att låna ansvarsfullt till julen

Lån är inte dåligt per automatik. Det är lätt att man tänker att jag försöker måla upp lån rent allmänt som något dåligt och riskabelt och att min poäng blir att man aldrig bör ta ett lån. Det är dock inte det jag försöker säga. Jag är helt övertygad om att en del lån är bra och att vi alla kan behöva ett lån då och då. Det är dock stor skillnad på ett bra lån och ett mindre bra lån.

Ifall man vill låna ska man först och främst bestämma ifall lånet är nödvändigt. Ibland lånar man utan att det egentligen behövs och utsätter man sin ekonomi för en risk helt i onödan. Man får också betala en massa ränta i onödan. Fundera på om du verkligen behöver spendera de pengarna just nu – för om du behöver ta ett lån för att klara utgiften så innebär det troligen också att du har ont om pengar.

När du inte har så mycket pengar på kontot kan det vara ett tecken på att du har en begränsad ekonomi och små marginaler och då är det ofta bättre att undvika ett lån helt. Har man inte råd att betala kontant så ska man alltid fråga sig om man egentligen kanske inte har råd att lägga de pengarna över huvudtaget. För om man lånar måste man ju ha råd att betala dessa extra pengar vid ett senare tillfälle istället.

Andra steget är att räkna på vad lånet kommer att kosta och avgöra att man verkligen tycker att det är värt att betala den kostnaden som räntan utgör. För många dyra små lån blir räntan och avgiften för lånet riktigt höga och då anstränger man sin ekonomi extra mycket. Om man redan från början har lite ont om pengar i kassan så kan ett dyrt lån vara det som får bägaren att rinna över.

Vettiga alternativ när man vill finansiera julen

Om man bestämmer sig för att man tycker att det är ok med ett lån inför jul (vilket kan vara helt ok om man bara känner att man har en ekonomi som är så pass stark att man klarar av att återbetala lånet utan problem framöver) så ska man givetvis försöka välja ett bra lån.

Billiga privatlån bra för lite större lån

Ett vanligt privatlån hos en långivare med lägre ränta (så som storbankerna och en del andra långivare) är ett helt ok alternativ. Räntan är i dagsläget låg och med ett bra kreditbetyg kan du få en bra deal på din ränta. Privatlånet kan erbjuda en låg ränta och en lång avbetalningstid, t ex ett år. Den extra kostnaden för ditt julfirande blir då inte så hög och du har ganska gott om tid på dig att betala av lånet.

Det man ska tänka på med privatlån är att de flesta banker / långivare har en lägsta gräns och den kan vara på 10 000 kr eller 20 000 kr. Om du bara vill låna 7 000 kr så kan det alltså vara för lite pengar för att du ens ska kunna få ett sådant lån. Det är tyvärr oftast de dyrare mindre lånen som erbjuder belopp under 10 000 kr. Privatlån brukar också erbjuda lite högre ränta för folk som lånar mindre belopp med kortare löptid.

Kreditkort bra och smidigt sätt för kortsiktiga krediter

Ett kreditkort kan vara ett bra alternativ vid julhandeln. Det är ett alternativ framför allt för dem som klarar att återbetala skulden inom en eller två månader. Kreditkort har oftast en räntefri kredit som sträcker sig upp till 45-60 dagar. Om man kan utnyttja den krediten utan att betala ränta så är kreditkortet ett bra alternativ eftersom det i princip är gratis. Om man inte räknar med att kunna återbetala pengarna så snabbt är kreditkortet istället dåligt eftersom räntan i de flesta fall är extra hög.

Om man dock i första hand behöver lite pengar som kan återbetalas inom en eller ett par månader så kan det vara riktigt smidigt med ett kreditkort. När du väl har ditt kort och din beviljade kredit så kan du bara handla på utan att behöva krångla med låneansökningar osv. Det man ska tänka på är att den räntefria krediten bara är ”upp till” 60 dagar.

Exakt hur lång den blir beror på när du använt kortet i förhållande till fakturadatum. Om du shoppat med kortet precis innan fakturan kommer så kan dessa köp hamna på den fakturan och då ska den betalas direkt – om du istället shoppat direkt efter fakturan så har du som allra mest tid kvar på din räntefria kreditperiod och då kan du skjuta upp betalningen i t ex 60 dagar

Efter att dessa dagar har gått kan du fortfarande låta bli att betala men då får du dyr ränta på krediten och den stora fördelen med kreditkortet försvinner. I det läget rekommenderar jag inte längre kreditkortet för julhandel. Räntan på kreditkort är oftast klart högre än för vettiga privatlån och där kan du snabbt få betala ganska mycket extra på din kredit.

SMSlån / Snabblån har sina risker

De lån som kallas för smslån eller snabblån är korta krediter på upp till runt 10 000 kr. Vanligen ska dessa återbetalas inom 30, 60 eller 90 dagar (bland upp till ett år). Räntan och avgifterna för denna typ av lån är höga och det kostar klart mer att låna i denna form jämfört med t ex ett större klassiskt privatlån eller ett bolån.

Om man behöver ett mindre belopp och vet att det är lugnt att återbetala pengarna inom den kortare tidsramen så kan man givetvis ta ett sånt här lån men man ska då minnas att det är ett lån med en högre kostnad. Du får då alltid försöka väga fördelarna med nackdelarna och ta ett kvalificerat beslut. Om du är osäker är det bättre att låta bli att låna.

Ett litet snabbt lån kanske kan tyckas passa bra vid julen eftersom det passar in på de kriterier som finns – man kan låna lite mindre belopp, pengarna kommer in på kontot snabbt osv. Du ska dock räkna med att det blir klart dyrare att låna än om du hade sparat ihop pengarna i förväg. Du kommer att åta dig att betala tillbaka lånet de närmaste månaderna och det kommer då förmodligen att bli väldigt snåla månader. Om januari var fattigt tidigare så blir det helt klart värre om du också har ett lån med hög ränta att betala av.

Hitta bra lån när du väl har bestämt dig

För den som väl har bestämt sig för att lån är bästa vägen att gå så är mitt tips att inte bara ta första bästa långivare utan att ta sig tid att undersöka markanden och välja en bra långivare. Det finns så många att välja på inom både privatlån och SMSlån och skillnaden i ränta kan vara riktigt stor mellan olika aktörer.

Detta gör det väldigt viktigt att jämföra och kolla runt i förväg, så att du gör ett bra val och får ett prisvärt lån. Det är ingen vits att lånet ska kosta onödigt mycket. Man kan jämföra lån på olika sätt. Om man vill göra det helt själv kan man helt enkelt besöka olika långivare och fylla i deras ansökan för att få en offert. Nackdelen är att det tar en del tid.

Något som är smidigare är dock att använda antingen en låneförmedlare (där du kan ansöka en enda gång och bli sammankopplad med ett antal olika långivare) eller en bra och seriös jämförelsesida för lån. Den sistnämnda har förmodligen en stor lista över långivare och du kan se vilka som har låg ränta och bra villkor. Då blir det enklare att välja ut de långivare som man vill kontakta för en offert.

Genom att jämföra och aktivt välja bank / långivare kan man spara ganska mycket pengar. Ju större belopp man lånar och ju längre löptid ju mer pengar kan man normalt spara in på sitt lån. Att välja rätt typ av lån är dock givetvis också en avgörande grej då vanliga privatlån i de flesta fall är bättre alternativ än snabblån om man bara kan ta den typen av lån.

Kort sammanfattning av julens finansiering

För att sammanfatta det hela på ett ganska enkelt sätt så tycker jag att det bästa sättet att finansiera julen helt enkelt är att spara ihop pengarna till julbudgeten i förväg. Om du räknar med att börja direkt på nya året så har du i princip 11-12 månader på dig att spara och om du lägger en liten slant varje månad så blir det inte så mycket som ska ut per månad.

För att kunna veta hur mycket du ska spara behöver du en julbudget där du ställer upp julens alla kostnader, så att du kan avgöra hur mycket du bör spara per månad. När du gör din julbudget har du dessutom fördelen att du kan fundera igenom vad som är rimligt att lägga på julklappar, mat och annat under julen.

Kanske känner du att du tidigare har spenderat för mycket på julklappar i förhållande till din privatekonomi och då kan du bestämma att du sätter en lite lägre budget för detta till nästa år. På det här viset kan du anpassa din julbudget efter vad du faktiskt har råd med istället för att bara köpa en massa saker på känsla som sedan visar sig ha blivit allt för dyrt.

Det är givetvis väldigt viktigt att hålla sin uppsatta budget hyfsat bra sen också, för annars har man tappat en del av poängen med att ha en budget. Om man ändå spenderar mer pengar än man har budgeterat för så är risken att man slutligen också gör av med mer pengar än man borde. Det kan leda till ett och annat problem med ekonomin efter jul.

Om du väl bestämmer dig för att låna till julen istället för att spara i förväg så måste du komma ihåg vad detta innebär för din ekonomi. Det innebär en extra kostnad i form av ränta och även en viss extra risk då man aldrig vet med säkerhet hur privatekonomi kommer att se ut i framtiden. Detta blir ännu viktigare om man har små marginaler i sin ekonomi.

Slutligen så gäller det att välja rätt väg att gå. Kan man få ett billigt lån eller ska man använda ett kreditkort till julens utgifter? Allt beror på vilka förutsättningar man har. Kom bara ihåg att vad du än väljer så bör du fundera igenom ditt val noga och se till att sköta betalningarna ordentligt. Kom också ihåg att ett bra sparande alltid en viktig grund i en sund ekonomi och ifall du inte sparar pengar idag så är det något du helt klart bör se över.

När är lån ett bra alternativ?

Lån kan många gånger förknippas med en risk och det är inte ovanligt att man säger att lån är något dåligt. Ett lån är lika med en skuld och en skuld har ofta en negativ klang. Att vara skuldfri är nästan alltid bättre och din ekonomi värderas högre ifall du är fri från skulder.

På det stora hela kan man alltså säga att det allra bästa är att undvika lån men samtidigt är det mycket svårt att göra det i alla lägen. Det är inte direkt lätt att leva ett normalt liv utan att ta lån då och då. Man kan väl egentligen säga att lån är en normal del av en vanlig privatekonomi – men det gäller givetvis att det är rätt typ av lån, att man lånar av rätt skäl och att man sköter sina lån på ett ansvarsfullt sätt.

Många vill förmana oss och säga att man inte ska låna och ibland är det också den rätta vägen att gå. Jag har själv skrivit blogginlägg om olika lån man bör undvika och skuldfällor som man ska försöka att inte gå i osv men ibland kan det även vara skönt att skriva ett inlägg om när det faktiskt är ok att låna och hur man ska tänka när man tar ett ”bra” lån.

Låna när förutsättningarna är rätt

Ord som lån och skuld har delvis en negativ klang, vilket gör att man kanske känner sig lite skyldig om man väl tar ett lån. I vissa fall kan det vara helt korrekt att känna sig osäker men i andra fall är det helt naturligt att man lånar. Lån är faktiskt en helt vanlig del av våra ekonomiska liv.

Vissa saker är väldigt svåra eller näst intill omöjliga att göra utan ett lån. Att köpa en bostad är för de flesta omöjligt utan att få ett bolån. Så mycket pengar har man inte sparade helt enkelt och även om man faktiskt hade några miljoner sparade så hade det förmodligen varit klart mer ekonomiskt att investera dessa pengar i t ex fonder och aktier och ta ett bolån än det hade varit att använda dem till köp av bostad.

Det viktigaste är alltså inte att man undviker lån – för det går knappt att undvika de vanligaste lånen och det finns heller inget skäl att göra det – utan att man ser till att låna på ett bra och ansvarsfullt sätt, med minimala risker för privatekonomin. Det handlar om att inte ta ett lån ifall man inte känner att ekonomin kan stödja det. Det handlar även om att låna lagom mycket, så att man har bra marginaler i sin månadsbudget.

Så länge man tar ett vettigt lån, av ett bra skäl, så är lån i sig inget dåligt. Det som kan vara dåligt är att låna i onödan eller att låna på ett sätt som riskerar eller som tynger ner ekonomin på ett dåligt sätt. Din ekonomiska situation är självklart alltid viktig när man funderar på ett lån. Din framtida ekonomi måste ha stöd för att klara återbetalning av lån plus ränta.

Det är också viktigt att lånet tas av ett bra skäl, t ex när man köper bostad. Då behövs ett lån. Ett lån som går att undvika är t ex ifall du är sugen på att shoppa kläder men inte har pengar i plånboken. I det sistnämnda läget slösar du pengar och riskerar din ekonomi i onödan, bara för att kunna få köpa något som du egentligen kanske inte har råd med.

Bolån mest uppenbara lånet

Det finns inget lån som är lika nödvändigt och uppenbart som bolånet. Det är som sagt mycket svårt att köpa en vettig bostad utan att ta ett bostadslån. Så mycket pengar är det få som har liggande, inte ens om man är hyfsat välbärgad. En bostad kostar vanligen från lite under miljonen och var den övre gränsen ligger kan bero på många saker. Det vi vet är att det kan bli riktigt dyrt.

Bolånet är väldigt vanligt och de flesta svenskar har eller kommer någon gång att ta ett bolån för att finansiera sitt bostadsköp. Det är i sig ett billigt lån och det löper över väldigt lång tid, så månadskostnaden för lånet förhållandevis låg. Om man äger sin egen bostad så är det bolånet som står för den huvudsakliga bostadskostnaden och det är inte speciellt konstigt.

Det finns alltså verkligen inget skäl till att inte ta ett bolån när du köper din egen bostad. Det är helt normalt och logiskt. Det som är viktigt är att lånet blir så bra som möjligt. Du måste alltså fundera igenom en del saker när du ska låna. Det allra viktigaste är förmodligen att räkna ut hur dyr din bostad kan vara som mest för att du ska ha råd med lånet.

Att hitta sin gräns när det gäller bolån handlar helt enkelt om att avgöra hur mycket man har råd att lägga på boende varje månad. Räkna på detta och välj en bostad som inte kostar mer än vad du har råd med. Att räkna ut detta är inte så svårt och de flesta banker som erbjuder bolån har även någon slags räknehjälp för detta.

Givetvis bör du även kolla på olika banker och långivare för att hitta den bästa när du väl har bestämt dig för att ta ett lån. Att få ett lån med bra ränta och villkor är viktigt, speciellt för bolånet, med tanke på att det är ett mycket stort lån som du kommer ha under en lång tid. Då är varje liten procent viktig när det gäller räntan och andra avgifter kan också spela in.

Billånet samma typ av lån

Ett annat liknande lån är billånet, som också är en ganska logisk del av vår privatekonomi. Många äger en egen bil (eller annat fordon) och precis som bostaden är bilen också ganska dyr att köpa. Det finns givetvis billigare bilar att välja på men om man ska ha en ny bil så blir det ofta en bit över 100 000 kr.

Detta är inget man har i fickan och även om man faktiskt hade så mycket pengar kontant så är det inte alls säkert att det är logiskt att ta de pengarna för att betala bilen kontant. Ett billån måste man givetvis betala ränta på så det kostar en slant, vilket betyder att man kan spara pengar på att köpa bilen kontant. Samtidigt kanske de 100 000 – 300 000 kr som en bil kostar kan göra mer nytta på annat håll.

Billånet är som bolånet ett lån med det som du köper som säkerhet, så räntan blir lite lägre. Det innebär att det egentligen inte blir så jättedyrt per månad att köpa en bil. Även om du inte har 200 000 kr liggande så kan du tack vare lånet ändå köpa en bil för detta pris så länge som du har utrymme i din månadsbudget för amortering plus ränta. Du måste räkna noga så att köpet ryms inom din budget utan någon större risk – men om den gör det så är det lugnt.

Privatlån handlar om att väga nyttan mot kostnaden

Ett privatlån är ett lån där du inte har någon säkerhet, till skillnad från ett bolån där bostaden är din säkerhet eller billån där bilen är säkerhet. Det blir då lite högre ränta på ett privatlån eftersom banken inte har samma skydd mot att du inte återbetalar ditt lån. Du kan ta ett privatlån och använda pengarna till vad du vill – renovera, åka på en utlandsresa, investera osv. Det finns här inga begränsningar.

Vad man använder ett privatlån till kan givetvis spela stor roll. Ifall man tar ett lån för att renovera en del av sitt hus så är det en investering på så vis att man kan få ut mer pengar om man sedan skulle sälja huset. Det är också något som förmodligen ökar livskvaliteten. Använder man pengarna till en resa så har man kul under ett antal veckor men sen är pengarna borta. Det kan man också räkna som ökad livskvalitet men det är ingen investering.

I grund och botten innebär ett privatlån alltså bara en utgift. Du får betala en del pengar i ränta för att få låna pengar av banken som du annars inte hade haft möjlighet att skrapa ihop själv och så kan du göra något för pengarna som du annars inte hade kunnat göra. För denna möjlighet får du betala en del pengar.

Det finns inget som säger att det är fel att ta ett privatlån för att ha råd att göra något trevligt, som man annars inte skulle haft råd med. Detta även om det inte är frågan om en investering som kan ge en vinst senare. Det enda man ska fråga sig är om man tycker att det man får för sitt lån är värt pengarna som lånet kommer att kosta över tid tills lånet är helt återbetalt. Sedan ska man givetvis även fråga sig om man verkligen har råd till detta lån inom sin ekonomi, så att man kan låna utan att marginalerna blir för små.

Att samla lån är bra

I vanliga fall kanske ett privatlån som bäst kan användas för att investera i något som betalar sig senare men det finns ett bra exempel på tillfälle då ett lån kan ge klart mer än så. Det är när man samlar små och dyra lån till ett stort billigt lån.

Begreppet ”samla lån” har blivit väldigt populärt på senare år och tanken är att ifall man har flera gamla lån och krediter med hög ränta och avgifter så kan det vara en bra idé att försöka få ett enda stort privatlån med låg ränta som används för att återbetala alla de små dyra lånen. På så vis slipper man de dyra räntorna och har bara en låg ränta på sitt nya lån.

Om man har haft en situation med många små och dyra lån och kan återbetala dem genom att ta ett stort lån så kan man spara mycket pengar på det. Det går att spara in många tusenlappar varje månad på att bara ha ett lån med låg ränta istället för många dyra krediter. Det gäller att man hittar ett bra och billigt privatlån för att detta ska funka. Du kan kolla runt och jämföra lån för att få fram kandidater till detta och då kan man t ex använda en låneförmedlare som Consector.

Detta är ett utmärkt exempel på när det faktiskt är bra att låna. Det går att spara en massa pengar om man gör rätt. Det gäller dock att man verkligen sköter det hela rätt och återbetalar alla dyra lån med sitt nya stora lån – plus att man sedan sköter sitt stora lån på ett bra sätt och att man undviker att dra på sig nya dyra smålån.

Lån är inte farligt – onödiga lån kan dock vara det

Det är inte lån i sig som är farliga för dig eller din ekonomi. Lån är till viss del en naturlig del av privatekonomin, med tanke på att de allra flesta måste ha ett bolån om de vill äga en bostad och ett billån om de vill äga en lite nyare och finare bil. Sådana saker är helt ok att låna till så länge som man verkligen räknar på det och ser till att det finns bra marginaler och att man får in mer pengar varje månad än vad som går ut.

Det går också fint att ta ett lån bara för att göra något roligt, t ex åka på en resa eller förverkliga ett roligt projekt osv. I detta fall så handlar det inte om att man måste låna utan man lånar för att man vill. Det är fortfarande helt ok men skillnaden är att man måste tänka efter extra noga och man måste alltid väga in kostnaden för lånet. Är det värt pengarna det kostar i ränta? Är det värt den extra påfrestningen på ekonomin? Är svaret ja – plus att man har kollat så att man verkligen kan låna utan att det blir för tight i månadsbudgeten – så är det bara att köra.

Med detta sagt så vill jag även säga att man inte ska låna i onödan. Vissa lån är nödvändiga, t ex så måste man förmodligen ta ett bolån om man vill köpa en bostad. Det finns inget som säger att man måste äga sin egen bostad, det går bra att hyra också, men om man nu ska köpa så är det förmodligen ett bolån som gäller. Andra lån är inte alls nödvändiga och då måste man fundera så mycket mer.

Att låna bara för att man vill köpa något som man inte har råd till just nu är inget jag rekommenderar. Det är inte alls säkert att det är så farligt, så länge man har en god ekonomi, men det är onödiga pengar och en onödig risk. Bäst är att spara ihop till de saker man vill ha. Med ett lån köper man saken direkt och betalar för den i efterhand. För den lyxen får man betala en extra avgift i form av ränta.

Om man istället sparar ihop till det man vill köpa måste man vänta längre innan man får saken, men man slipper extra kostnader. Det är alltså bättre på många vis att spara till det man vill ha. Det blir billigare, det blir en mindre risk för privatekonomin, det är mer ansvarsfullt och det blir enklare att ha koll på sin ekonomi. Alla onödiga lån kostar pengar och skapar en onödig risk.

Att låna pengar behöver inte vara farligt men det KAN vara farligt. Om man lånar av fel skäl, på ett ansvarslöst sätt, trots att man inte behöver låna osv så kan det innebära en hel del risker. Tänk på det när du funderar på att låna. Ifall din ekonomi är begränsad är det väl inte värt att sätta den på spel för ett lån som du egentligen kunde låta bli.

Skuldkvotstaket och bolån i praktiken

Det här med skuldkvotstak har varit på tapeten ett tag nu då t ex Stefan Ingves tidigare har förespråkat detta som en ytterligare åtgärd mot svenskarnas skuldsättning. Han har sagt att det krävs fler steg än bara ett amorteringskrav för att det ska bli någon effekt och detta var det nästa steg som kanske låg närmast till hand.

Skuldkvotstak är en maxgräns för hur mycket man kan låna som mest och regeln säger att man kan låna sin egna inkomst ökat med en viss procent. När Stefan Ingves diskuterade ett förslag så var det 400 % av din disponibla inkomst som förespråkades. Alltså fem gånger din inkomst efter att skatten är dragen. Många experter tyckte då att det var ett väldigt hårt tak och att många skulle drabbas av det.

En intressant och viktig nyhet är att flera banker har valt att införa ett eget skuldkvotstak, helt på eget bevåg. De banker som nu helt frivilligt har infört ett sånt här tak är Swedbank och SEB, medan Nordea och Handelsbanken har avvaktat. De har dock varit klart mindre hårda i sina regler och satt taket på 500 % av din nettoinkomst, vilket innebär fem gånger din inkomst innan skatt. Även om detta är lindrigare så kan det fortfarande drabba en del, som slår i taket.

Ännu har inte något riktigt förslag om ett skuldkvotstak som gäller alla införts utan det är bara bankerna själva som har börjat med detta, frivilligt och som ett sätt att säkra deras intressen utöver rikets allmänna vilja att minska skuldsättningen hos invånarna. Det kan dock säkert med tiden bli tal om ett skuldkvottak som gäller alla och då är bara frågan hur generöst eller snålt tilltaget detta är.

Vad är vitsen med ett skuldkvotstak?

Poängen med ett sånt här tak har alltid varit att försöka minska svenskarnas skuldsättning och få oss att låna mindre. Det allra viktigaste är att vi lånar mindre i förhållande till vår inkomst. Tanken är att det är väldigt lätt hänt att folk lånar mycket nu när räntan ligger riktigt lågt och att de t ex köper en bostad som egentligen är lite för dyr.

Det kanske inte märks så mycket nu men när räntan börjar gå upp så kommer stora lån även att få markant högre räntekostnader varje månad och det är något man måste klara i sin ekonomi. Har man dåliga marginaler och inte har sparat tillräckligt mycket pengar för att täcka upp detta så kan det bli svårt att få det att gå runt. Ett skuldkvotstak är, liksom amorteringskravet också är, ett sätt att få oss att ta lite mindre lån / köpa lite billigare bostäder så att vi undviker denna typ av problem.

Att sätta upp den här typen av krav och regler är givetvis både bra och dåligt för den enskilde. Det kan vara dåligt på så vis att man plötsligt inte får låna riktigt så mycket som man skulle behöva och blir begränsad när man ska välja bostad. I vissa fall kan det säkerligen kännas som att skuldkvotstaket är lite för snålt tilltaget och att ekonomin borde kunna tillåta lite större lån. Å andra sidan är ju också tanken att skydda just dig som privatperson från att hamna i ekonomiska problem längre fram.

Ser man i ett större perspektiv så är tanken att försöka skydda Sveriges ekonomi rent allmänt. Ifall många får problem med sina skulder och inte klarar sina bolån osv så kan det leda till stora problem för landets ekonomi. Det är givetvis något man vill undvika och det har redan funnits exempel på vad såna här problem kan leda till om man inte är försiktig.

Det var i grunden ett liknande problem med bolån som ledde till USA:s stora ekonomiska kris 2007. Det som hände då var att bostadsbubblan sprack och bostadspriserna gick i botten och då var plötsligt många bostäder värda klart mindre än vad lånen uppgick till. Många storbanker fick problem och det ledde, tillsammans med det faktum att folk hade dålig ekonomi och spenderade klart mindre pengar, att hela landets ekonomi blev dålig.

Så påverkar skuldkvottaket ditt bostadsköp i praktiken

Amorteringskravet var tänkt som en begränsning som skulle göra att du tvingas köpa en lite billigare bostad, för när du köper bostad så är det egentligen bara månadskostnaden som är viktig. Hur mycket kommer ditt bolån att kosta dig varje månad i ränta plus amortering?

Tidigare kunde man låta bli att amortera alls på lånet och därmed slippa undan att betala ut ett par tusenlappar per månad. Amorteringen är givetvis ingen kostnad utan faktiskt en investering, men det är pengar som ska ut varje månad och som man då måste ha utrymme för i sin månadsbudget. När amorteringskravet kom så tvingades man amortera på sitt lån och det gjorde att man inte kunde undvika dessa tusenlappar. Resultatet blev att man i praktiken måste välja en lite billigare bostad.

Skuldkvotstaket kommer att ha en liknande effekt men istället för att attackera din månadskostnad så sätter man istället rakt av ett tak på hur stort lån du får ta. Taket som bankerna nu har satt är 500 % av din årliga nettoinkomst. Ifall du tjänar t ex 25 000 kr före skatt så är det på ett år 300 000 kr. Tar man det gånger fem så blir det 1,5 miljoner. Det är då gränsen för hur mycket du får låna.

Vanligen har man bottenlån som den stora billiga delen, sen eventuellt topplån i form av ett vanligt privatlån som är dyrare och sist en kontantinsats – alltså pengar som man tar direkt ur egen ficka för att betala för bostaden. Max bottenlån är 85 % av bostadens pris. När du letar bostad kan du alltså med skuldkvotstak låna som mest 1,5 miljoner ifall du har en lön på 25 000 kr i månaden och då får du lägga till resterande pengar som kontantinsats ifall du vill köpa en bostad som kostar mer än så.

Något som är värt att ha i åtanke är dock att skuldkvotstaket gäller per person och ifall man är två på ett bolån så kan man lägga ihop taken för varje person. Om ni båda tjänar 25 000 kr i månaden så kan ni således dubbla vad ni kan få låna till bostaden och då hamnar taket på 3 miljoner istället. Det gör att möjligheterna ökar en del och att man har råd till lite dyrare bostad.

Viss problematik med skuldkvotstaket

Det finns viss problematik med skuldkvotstaket och det är väl huvudsakligen att vissa grupper påverkas klart mer än andra. De som påverkas mest är förmodligen de unga, som ännu inte har tagit sig in på bostadsmarknaden och som vill köpa sin första bostad. De unga har vanligen inte något större kapital att bidra med vid bostadsköp så de måste förlita sig på lån.

Dessutom har man ofta kanske inte den högsta lönen i början av sin karriär, även om man med tiden borde ha en vettig löneutveckling och få bättre lön. Det innebär att man som ung kanske får ett tak på sitt lån som är lite för lågt i förhållande till vad man egentligen kommer att klara av med tiden.

Vidare drabbas framför allt dem som vill köpa en bostad i en större stad där bostadspriserna är högre. I våra största städer och i stora städer med bostadsbrist är prisnivån riktigt hög och då är det klart fler som får problem att köpa en bostad som faller inom ramarna för skuldkvotstaket. Samtidigt är det givetvis många unga som vill skaffa bostad i t ex Stockholm eller Göteborg och i dessa städer finns också många jobb, vilket gör att de unga söker sig dit eller behövs där.

Skuldkvotstaket kan med andra ord leda till att vissa grupper inte kan ta de lån som de behöver och hindras på ett sätt som egentligen inte är gynnsamt. Det man kan tänka sig är att det kanske kunde krävas någon specialregel för vissa fall eller att man kombinerade taket med en annan bedömning som kunde väga tyngre och tillåta vissa att låna mer om de i övrigt uppfyller en del kriterier.

Skuldkvotstaket och framtiden

Just nu har som sagt några banker infört ett skuldkvotstak men långt ifrån alla. Det är bara två av storbankerna och mig veterligen ingen av de andra bankerna som erbjuder bolån så som IKANO Bank, SBAB eller ICA Banken. Så frågan är först och främst ifall de andra bankerna kommer att följa efter och införa egna tak, eller om de skippar detta.

Nästa fråga är då om och när ett allmänt skuldkvotstak kommer som gäller för alla. Det är något som t ex Riksbanken och Finansinspektionen har diskuterat och det kan säkert bli aktuellt. Speciellt ifall bankerna inte riktigt nappar på att införa det självmant. Frågan blir då vilka regler som kommer – vad gränsen kommer att bli och ifall man räknar på disponibel inkomst eller nettoinkomst osv. Allt detta blir givetvis intressant för oss som är sugna på att köpa en bostad det närmaste året eller så.

Sista frågan är vad ett skuldkvotstak kan göra för bostadsmarknaden. Den har varit väldigt het länge nu och bostadspriserna har varit riktigt höga. Det skulle alltså kanske inte vara helt fel om den kunde svalkas aningen, men risken är att ett skuldkvotstak faktiskt svalkar bostadsmarknaden mer än vad som är önskvärt. Det kan bli lite av en kalldusch för folk som har köpt dyra bostäder om priserna plötsligt börjar gå ner rejält.

Ett skuldkvotstak är faktiskt en ganska stor åtgärd som påverkar många människor och det vore lustigt ifall det inte hade en hyfsat stor effekt på bostadspriser. Med både amorteringskrav och skuldkvotstak som begränsar köparna så blir det givetvis så att de inte kan betala lika mycket för sina bostäder som tidigare och då kommer förmodligen priserna tids nog att påverkas.