När är lån ett bra alternativ?

Lån kan många gånger förknippas med en risk och det är inte ovanligt att man säger att lån är något dåligt. Ett lån är lika med en skuld och en skuld har ofta en negativ klang. Att vara skuldfri är nästan alltid bättre och din ekonomi värderas högre ifall du är fri från skulder.

På det stora hela kan man alltså säga att det allra bästa är att undvika lån men samtidigt är det mycket svårt att göra det i alla lägen. Det är inte direkt lätt att leva ett normalt liv utan att ta lån då och då. Man kan väl egentligen säga att lån är en normal del av en vanlig privatekonomi – men det gäller givetvis att det är rätt typ av lån, att man lånar av rätt skäl och att man sköter sina lån på ett ansvarsfullt sätt.

Många vill förmana oss och säga att man inte ska låna och ibland är det också den rätta vägen att gå. Jag har själv skrivit blogginlägg om olika lån man bör undvika och skuldfällor som man ska försöka att inte gå i osv men ibland kan det även vara skönt att skriva ett inlägg om när det faktiskt är ok att låna och hur man ska tänka när man tar ett ”bra” lån.

Låna när förutsättningarna är rätt

Ord som lån och skuld har delvis en negativ klang, vilket gör att man kanske känner sig lite skyldig om man väl tar ett lån. I vissa fall kan det vara helt korrekt att känna sig osäker men i andra fall är det helt naturligt att man lånar. Lån är faktiskt en helt vanlig del av våra ekonomiska liv.

Vissa saker är väldigt svåra eller näst intill omöjliga att göra utan ett lån. Att köpa en bostad är för de flesta omöjligt utan att få ett bolån. Så mycket pengar har man inte sparade helt enkelt och även om man faktiskt hade några miljoner sparade så hade det förmodligen varit klart mer ekonomiskt att investera dessa pengar i t ex fonder och aktier och ta ett bolån än det hade varit att använda dem till köp av bostad.

Det viktigaste är alltså inte att man undviker lån – för det går knappt att undvika de vanligaste lånen och det finns heller inget skäl att göra det – utan att man ser till att låna på ett bra och ansvarsfullt sätt, med minimala risker för privatekonomin. Det handlar om att inte ta ett lån ifall man inte känner att ekonomin kan stödja det. Det handlar även om att låna lagom mycket, så att man har bra marginaler i sin månadsbudget.

Så länge man tar ett vettigt lån, av ett bra skäl, så är lån i sig inget dåligt. Det som kan vara dåligt är att låna i onödan eller att låna på ett sätt som riskerar eller som tynger ner ekonomin på ett dåligt sätt. Din ekonomiska situation är självklart alltid viktig när man funderar på ett lån. Din framtida ekonomi måste ha stöd för att klara återbetalning av lån plus ränta.

Det är också viktigt att lånet tas av ett bra skäl, t ex när man köper bostad. Då behövs ett lån. Ett lån som går att undvika är t ex ifall du är sugen på att shoppa kläder men inte har pengar i plånboken. I det sistnämnda läget slösar du pengar och riskerar din ekonomi i onödan, bara för att kunna få köpa något som du egentligen kanske inte har råd med.

Bolån mest uppenbara lånet

Det finns inget lån som är lika nödvändigt och uppenbart som bolånet. Det är som sagt mycket svårt att köpa en vettig bostad utan att ta ett bostadslån. Så mycket pengar är det få som har liggande, inte ens om man är hyfsat välbärgad. En bostad kostar vanligen från lite under miljonen och var den övre gränsen ligger kan bero på många saker. Det vi vet är att det kan bli riktigt dyrt.

Bolånet är väldigt vanligt och de flesta svenskar har eller kommer någon gång att ta ett bolån för att finansiera sitt bostadsköp. Det är i sig ett billigt lån och det löper över väldigt lång tid, så månadskostnaden för lånet förhållandevis låg. Om man äger sin egen bostad så är det bolånet som står för den huvudsakliga bostadskostnaden och det är inte speciellt konstigt.

Det finns alltså verkligen inget skäl till att inte ta ett bolån när du köper din egen bostad. Det är helt normalt och logiskt. Det som är viktigt är att lånet blir så bra som möjligt. Du måste alltså fundera igenom en del saker när du ska låna. Det allra viktigaste är förmodligen att räkna ut hur dyr din bostad kan vara som mest för att du ska ha råd med lånet.

Att hitta sin gräns när det gäller bolån handlar helt enkelt om att avgöra hur mycket man har råd att lägga på boende varje månad. Räkna på detta och välj en bostad som inte kostar mer än vad du har råd med. Att räkna ut detta är inte så svårt och de flesta banker som erbjuder bolån har även någon slags räknehjälp för detta.

Givetvis bör du även kolla på olika banker och långivare för att hitta den bästa när du väl har bestämt dig för att ta ett lån. Att få ett lån med bra ränta och villkor är viktigt, speciellt för bolånet, med tanke på att det är ett mycket stort lån som du kommer ha under en lång tid. Då är varje liten procent viktig när det gäller räntan och andra avgifter kan också spela in.

Billånet samma typ av lån

Ett annat liknande lån är billånet, som också är en ganska logisk del av vår privatekonomi. Många äger en egen bil (eller annat fordon) och precis som bostaden är bilen också ganska dyr att köpa. Det finns givetvis billigare bilar att välja på men om man ska ha en ny bil så blir det ofta en bit över 100 000 kr.

Detta är inget man har i fickan och även om man faktiskt hade så mycket pengar kontant så är det inte alls säkert att det är logiskt att ta de pengarna för att betala bilen kontant. Ett billån måste man givetvis betala ränta på så det kostar en slant, vilket betyder att man kan spara pengar på att köpa bilen kontant. Samtidigt kanske de 100 000 – 300 000 kr som en bil kostar kan göra mer nytta på annat håll.

Billånet är som bolånet ett lån med det som du köper som säkerhet, så räntan blir lite lägre. Det innebär att det egentligen inte blir så jättedyrt per månad att köpa en bil. Även om du inte har 200 000 kr liggande så kan du tack vare lånet ändå köpa en bil för detta pris så länge som du har utrymme i din månadsbudget för amortering plus ränta. Du måste räkna noga så att köpet ryms inom din budget utan någon större risk – men om den gör det så är det lugnt.

Privatlån handlar om att väga nyttan mot kostnaden

Ett privatlån är ett lån där du inte har någon säkerhet, till skillnad från ett bolån där bostaden är din säkerhet eller billån där bilen är säkerhet. Det blir då lite högre ränta på ett privatlån eftersom banken inte har samma skydd mot att du inte återbetalar ditt lån. Du kan ta ett privatlån och använda pengarna till vad du vill – renovera, åka på en utlandsresa, investera osv. Det finns här inga begränsningar.

Vad man använder ett privatlån till kan givetvis spela stor roll. Ifall man tar ett lån för att renovera en del av sitt hus så är det en investering på så vis att man kan få ut mer pengar om man sedan skulle sälja huset. Det är också något som förmodligen ökar livskvaliteten. Använder man pengarna till en resa så har man kul under ett antal veckor men sen är pengarna borta. Det kan man också räkna som ökad livskvalitet men det är ingen investering.

I grund och botten innebär ett privatlån alltså bara en utgift. Du får betala en del pengar i ränta för att få låna pengar av banken som du annars inte hade haft möjlighet att skrapa ihop själv och så kan du göra något för pengarna som du annars inte hade kunnat göra. För denna möjlighet får du betala en del pengar.

Det finns inget som säger att det är fel att ta ett privatlån för att ha råd att göra något trevligt, som man annars inte skulle haft råd med. Detta även om det inte är frågan om en investering som kan ge en vinst senare. Det enda man ska fråga sig är om man tycker att det man får för sitt lån är värt pengarna som lånet kommer att kosta över tid tills lånet är helt återbetalt. Sedan ska man givetvis även fråga sig om man verkligen har råd till detta lån inom sin ekonomi, så att man kan låna utan att marginalerna blir för små.

Att samla lån är bra

I vanliga fall kanske ett privatlån som bäst kan användas för att investera i något som betalar sig senare men det finns ett bra exempel på tillfälle då ett lån kan ge klart mer än så. Det är när man samlar små och dyra lån till ett stort billigt lån.

Begreppet ”samla lån” har blivit väldigt populärt på senare år och tanken är att ifall man har flera gamla lån och krediter med hög ränta och avgifter så kan det vara en bra idé att försöka få ett enda stort privatlån med låg ränta som används för att återbetala alla de små dyra lånen. På så vis slipper man de dyra räntorna och har bara en låg ränta på sitt nya lån.

Om man har haft en situation med många små och dyra lån och kan återbetala dem genom att ta ett stort lån så kan man spara mycket pengar på det. Det går att spara in många tusenlappar varje månad på att bara ha ett lån med låg ränta istället för många dyra krediter. Det gäller att man hittar ett bra och billigt privatlån för att detta ska funka. Du kan kolla runt och jämföra lån för att få fram kandidater till detta och då kan man t ex använda en låneförmedlare som Consector.

Detta är ett utmärkt exempel på när det faktiskt är bra att låna. Det går att spara en massa pengar om man gör rätt. Det gäller dock att man verkligen sköter det hela rätt och återbetalar alla dyra lån med sitt nya stora lån – plus att man sedan sköter sitt stora lån på ett bra sätt och att man undviker att dra på sig nya dyra smålån.

Lån är inte farligt – onödiga lån kan dock vara det

Det är inte lån i sig som är farliga för dig eller din ekonomi. Lån är till viss del en naturlig del av privatekonomin, med tanke på att de allra flesta måste ha ett bolån om de vill äga en bostad och ett billån om de vill äga en lite nyare och finare bil. Sådana saker är helt ok att låna till så länge som man verkligen räknar på det och ser till att det finns bra marginaler och att man får in mer pengar varje månad än vad som går ut.

Det går också fint att ta ett lån bara för att göra något roligt, t ex åka på en resa eller förverkliga ett roligt projekt osv. I detta fall så handlar det inte om att man måste låna utan man lånar för att man vill. Det är fortfarande helt ok men skillnaden är att man måste tänka efter extra noga och man måste alltid väga in kostnaden för lånet. Är det värt pengarna det kostar i ränta? Är det värt den extra påfrestningen på ekonomin? Är svaret ja – plus att man har kollat så att man verkligen kan låna utan att det blir för tight i månadsbudgeten – så är det bara att köra.

Med detta sagt så vill jag även säga att man inte ska låna i onödan. Vissa lån är nödvändiga, t ex så måste man förmodligen ta ett bolån om man vill köpa en bostad. Det finns inget som säger att man måste äga sin egen bostad, det går bra att hyra också, men om man nu ska köpa så är det förmodligen ett bolån som gäller. Andra lån är inte alls nödvändiga och då måste man fundera så mycket mer.

Att låna bara för att man vill köpa något som man inte har råd till just nu är inget jag rekommenderar. Det är inte alls säkert att det är så farligt, så länge man har en god ekonomi, men det är onödiga pengar och en onödig risk. Bäst är att spara ihop till de saker man vill ha. Med ett lån köper man saken direkt och betalar för den i efterhand. För den lyxen får man betala en extra avgift i form av ränta.

Om man istället sparar ihop till det man vill köpa måste man vänta längre innan man får saken, men man slipper extra kostnader. Det är alltså bättre på många vis att spara till det man vill ha. Det blir billigare, det blir en mindre risk för privatekonomin, det är mer ansvarsfullt och det blir enklare att ha koll på sin ekonomi. Alla onödiga lån kostar pengar och skapar en onödig risk.

Att låna pengar behöver inte vara farligt men det KAN vara farligt. Om man lånar av fel skäl, på ett ansvarslöst sätt, trots att man inte behöver låna osv så kan det innebära en hel del risker. Tänk på det när du funderar på att låna. Ifall din ekonomi är begränsad är det väl inte värt att sätta den på spel för ett lån som du egentligen kunde låta bli.

Skuldkvotstaket och bolån i praktiken

Det här med skuldkvotstak har varit på tapeten ett tag nu då t ex Stefan Ingves tidigare har förespråkat detta som en ytterligare åtgärd mot svenskarnas skuldsättning. Han har sagt att det krävs fler steg än bara ett amorteringskrav för att det ska bli någon effekt och detta var det nästa steg som kanske låg närmast till hand.

Skuldkvotstak är en maxgräns för hur mycket man kan låna som mest och regeln säger att man kan låna sin egna inkomst ökat med en viss procent. När Stefan Ingves diskuterade ett förslag så var det 400 % av din disponibla inkomst som förespråkades. Alltså fem gånger din inkomst efter att skatten är dragen. Många experter tyckte då att det var ett väldigt hårt tak och att många skulle drabbas av det.

En intressant och viktig nyhet är att flera banker har valt att införa ett eget skuldkvotstak, helt på eget bevåg. De banker som nu helt frivilligt har infört ett sånt här tak är Swedbank och SEB, medan Nordea och Handelsbanken har avvaktat. De har dock varit klart mindre hårda i sina regler och satt taket på 500 % av din nettoinkomst, vilket innebär fem gånger din inkomst innan skatt. Även om detta är lindrigare så kan det fortfarande drabba en del, som slår i taket.

Ännu har inte något riktigt förslag om ett skuldkvotstak som gäller alla införts utan det är bara bankerna själva som har börjat med detta, frivilligt och som ett sätt att säkra deras intressen utöver rikets allmänna vilja att minska skuldsättningen hos invånarna. Det kan dock säkert med tiden bli tal om ett skuldkvottak som gäller alla och då är bara frågan hur generöst eller snålt tilltaget detta är.

Vad är vitsen med ett skuldkvotstak?

Poängen med ett sånt här tak har alltid varit att försöka minska svenskarnas skuldsättning och få oss att låna mindre. Det allra viktigaste är att vi lånar mindre i förhållande till vår inkomst. Tanken är att det är väldigt lätt hänt att folk lånar mycket nu när räntan ligger riktigt lågt och att de t ex köper en bostad som egentligen är lite för dyr.

Det kanske inte märks så mycket nu men när räntan börjar gå upp så kommer stora lån även att få markant högre räntekostnader varje månad och det är något man måste klara i sin ekonomi. Har man dåliga marginaler och inte har sparat tillräckligt mycket pengar för att täcka upp detta så kan det bli svårt att få det att gå runt. Ett skuldkvotstak är, liksom amorteringskravet också är, ett sätt att få oss att ta lite mindre lån / köpa lite billigare bostäder så att vi undviker denna typ av problem.

Att sätta upp den här typen av krav och regler är givetvis både bra och dåligt för den enskilde. Det kan vara dåligt på så vis att man plötsligt inte får låna riktigt så mycket som man skulle behöva och blir begränsad när man ska välja bostad. I vissa fall kan det säkerligen kännas som att skuldkvotstaket är lite för snålt tilltaget och att ekonomin borde kunna tillåta lite större lån. Å andra sidan är ju också tanken att skydda just dig som privatperson från att hamna i ekonomiska problem längre fram.

Ser man i ett större perspektiv så är tanken att försöka skydda Sveriges ekonomi rent allmänt. Ifall många får problem med sina skulder och inte klarar sina bolån osv så kan det leda till stora problem för landets ekonomi. Det är givetvis något man vill undvika och det har redan funnits exempel på vad såna här problem kan leda till om man inte är försiktig.

Det var i grunden ett liknande problem med bolån som ledde till USA:s stora ekonomiska kris 2007. Det som hände då var att bostadsbubblan sprack och bostadspriserna gick i botten och då var plötsligt många bostäder värda klart mindre än vad lånen uppgick till. Många storbanker fick problem och det ledde, tillsammans med det faktum att folk hade dålig ekonomi och spenderade klart mindre pengar, att hela landets ekonomi blev dålig.

Så påverkar skuldkvottaket ditt bostadsköp i praktiken

Amorteringskravet var tänkt som en begränsning som skulle göra att du tvingas köpa en lite billigare bostad, för när du köper bostad så är det egentligen bara månadskostnaden som är viktig. Hur mycket kommer ditt bolån att kosta dig varje månad i ränta plus amortering?

Tidigare kunde man låta bli att amortera alls på lånet och därmed slippa undan att betala ut ett par tusenlappar per månad. Amorteringen är givetvis ingen kostnad utan faktiskt en investering, men det är pengar som ska ut varje månad och som man då måste ha utrymme för i sin månadsbudget. När amorteringskravet kom så tvingades man amortera på sitt lån och det gjorde att man inte kunde undvika dessa tusenlappar. Resultatet blev att man i praktiken måste välja en lite billigare bostad.

Skuldkvotstaket kommer att ha en liknande effekt men istället för att attackera din månadskostnad så sätter man istället rakt av ett tak på hur stort lån du får ta. Taket som bankerna nu har satt är 500 % av din årliga nettoinkomst. Ifall du tjänar t ex 25 000 kr före skatt så är det på ett år 300 000 kr. Tar man det gånger fem så blir det 1,5 miljoner. Det är då gränsen för hur mycket du får låna.

Vanligen har man bottenlån som den stora billiga delen, sen eventuellt topplån i form av ett vanligt privatlån som är dyrare och sist en kontantinsats – alltså pengar som man tar direkt ur egen ficka för att betala för bostaden. Max bottenlån är 85 % av bostadens pris. När du letar bostad kan du alltså med skuldkvotstak låna som mest 1,5 miljoner ifall du har en lön på 25 000 kr i månaden och då får du lägga till resterande pengar som kontantinsats ifall du vill köpa en bostad som kostar mer än så.

Något som är värt att ha i åtanke är dock att skuldkvotstaket gäller per person och ifall man är två på ett bolån så kan man lägga ihop taken för varje person. Om ni båda tjänar 25 000 kr i månaden så kan ni således dubbla vad ni kan få låna till bostaden och då hamnar taket på 3 miljoner istället. Det gör att möjligheterna ökar en del och att man har råd till lite dyrare bostad.

Viss problematik med skuldkvotstaket

Det finns viss problematik med skuldkvotstaket och det är väl huvudsakligen att vissa grupper påverkas klart mer än andra. De som påverkas mest är förmodligen de unga, som ännu inte har tagit sig in på bostadsmarknaden och som vill köpa sin första bostad. De unga har vanligen inte något större kapital att bidra med vid bostadsköp så de måste förlita sig på lån.

Dessutom har man ofta kanske inte den högsta lönen i början av sin karriär, även om man med tiden borde ha en vettig löneutveckling och få bättre lön. Det innebär att man som ung kanske får ett tak på sitt lån som är lite för lågt i förhållande till vad man egentligen kommer att klara av med tiden.

Vidare drabbas framför allt dem som vill köpa en bostad i en större stad där bostadspriserna är högre. I våra största städer och i stora städer med bostadsbrist är prisnivån riktigt hög och då är det klart fler som får problem att köpa en bostad som faller inom ramarna för skuldkvotstaket. Samtidigt är det givetvis många unga som vill skaffa bostad i t ex Stockholm eller Göteborg och i dessa städer finns också många jobb, vilket gör att de unga söker sig dit eller behövs där.

Skuldkvotstaket kan med andra ord leda till att vissa grupper inte kan ta de lån som de behöver och hindras på ett sätt som egentligen inte är gynnsamt. Det man kan tänka sig är att det kanske kunde krävas någon specialregel för vissa fall eller att man kombinerade taket med en annan bedömning som kunde väga tyngre och tillåta vissa att låna mer om de i övrigt uppfyller en del kriterier.

Skuldkvotstaket och framtiden

Just nu har som sagt några banker infört ett skuldkvotstak men långt ifrån alla. Det är bara två av storbankerna och mig veterligen ingen av de andra bankerna som erbjuder bolån så som IKANO Bank, SBAB eller ICA Banken. Så frågan är först och främst ifall de andra bankerna kommer att följa efter och införa egna tak, eller om de skippar detta.

Nästa fråga är då om och när ett allmänt skuldkvotstak kommer som gäller för alla. Det är något som t ex Riksbanken och Finansinspektionen har diskuterat och det kan säkert bli aktuellt. Speciellt ifall bankerna inte riktigt nappar på att införa det självmant. Frågan blir då vilka regler som kommer – vad gränsen kommer att bli och ifall man räknar på disponibel inkomst eller nettoinkomst osv. Allt detta blir givetvis intressant för oss som är sugna på att köpa en bostad det närmaste året eller så.

Sista frågan är vad ett skuldkvotstak kan göra för bostadsmarknaden. Den har varit väldigt het länge nu och bostadspriserna har varit riktigt höga. Det skulle alltså kanske inte vara helt fel om den kunde svalkas aningen, men risken är att ett skuldkvotstak faktiskt svalkar bostadsmarknaden mer än vad som är önskvärt. Det kan bli lite av en kalldusch för folk som har köpt dyra bostäder om priserna plötsligt börjar gå ner rejält.

Ett skuldkvotstak är faktiskt en ganska stor åtgärd som påverkar många människor och det vore lustigt ifall det inte hade en hyfsat stor effekt på bostadspriser. Med både amorteringskrav och skuldkvotstak som begränsar köparna så blir det givetvis så att de inte kan betala lika mycket för sina bostäder som tidigare och då kommer förmodligen priserna tids nog att påverkas.

Din matbudget är en stor pengaslukare – som är förvånansvärt enkel att förbättra

Mat – vi måste alla ha den för att överleva. Visst vore det smidigt om man inte behövde äta – man skulle spara pengar, man skulle slippa bli rund om magen, man skulle slippa krångel med att laga mat varje dag osv. Men tyvärr behöver vi mat och dessutom är det många gånger också gott. Maten är en del av vår vardag och därför finns även matkostnader som en stor del av vår månadsbudget.

Ofta är maten en sådan grej som slukar mycket pengar varje månad och ifall man bortser från hyra eller kostnader för boende så är det förmodligen den största enskilda kostnadsposten i ett vanligt hushåll. Ju större familj ju mer pengar går givetvis även till mat.

Konsumentverket säger att ett barn mellan 10 och 17 år kostar ungefär 1 700 – 2400 kr i månaden. Pojkar är dyrare då de äter mer och lite äldre barn äter också mer. När det gäller vuxna är kostnaden ca 1 800 kr i månaden för kvinnor och 2 300 kr för män. Dessa siffror gäller för en månad ifall alla måltider skulle ätas hemma.

Ifall man skippar lunchen hemma och äter den i skolan eller någon annanstans så sjunker beloppet med ca 500 – 600 kr per månad. Det man ska tänka på är dock att ifall man inte äter sin lunch hemma men då istället betalar för att äta lunch ute på restaurang eller liknande så är det också pengar som försvinner bort och det är oftast klart dyrare än att äta hemma. Dessa pengar ska man inte glömma att räkna in i sin budget.

En första fråga från min sida är ifall du som läser detta tycker att dessa kostnader stämmer överens med hur mycket du lägger på mat en vanlig månad? Är det ca 2000 kr per person som går åt? Om du ligger någonstans där så är du inte helt ovanlig men det är nog också vanligt att många har en större matkostnad än så per person.

Förbättra din månadsbudget genom att minska matkostnaderna

Samtidigt som maten är en av de största kostnaderna en vanlig månad så är det även en av de poster som man faktiskt kan göra mest med. Det går att äta väldigt dyrt om man är på det humöret men det går även att äta billigt om man bara vill och gör ett riktigt försök. Det finns många bra tips på hur man håller sin matbudget i schack.

Att äta gott är givetvis trevligt och ifall man gillar mat så ska man så klart inte sluta njuta av god mat. Man ska däremot ha klart för sig att det kan vara ganska stora skillnader i kostnad beroende på om man aktivt försöker hålla en bra matbudget eller om man bara kör på lite vind för våg. Du kan äta gott och spara pengar samtidigt om du så vill.

Planering en viktig del

Något som faktiskt är mycket viktigare än man kan tro är att planera sin mat. Det är lätt att man bara går och köper det man är sugen på för tillfället och att det får bli lite vad det blir. När man gör på det viset är det troligt att man handlar ofta och lite mindre vid varje tillfälle. Då blir det nästan alltid dyrare totalt än om man skulle storhandla.

Planering innebär i första hand att man kan storhandla. Du behöver inte planera din mat in i minsta detalj om du inte vill, utan det handlar först och främst om att kunna handla på ett effektivt och prismedvetet sätt. En del gillar att sätta ihop en veckomeny inför varje vecka och det är ett bra sätt att få struktur på sin mat men det är inget måste att vara så exakt i sin planering.

Fördelarna med att planera maten / menyn för varje vecka är följande:

- Du kan storhandla istället för att småhandla. Det är bevisat att det blir billigare att storhandla rent allmänt och det kanske även innebär att du handlar en eller två gånger per vecka i en stor billig mataffär istället för att gå till en lite mindre och dyrare.

- Du kan planera din matsedel efter erbjudanden och rabatter i butikerna. Om kycklingfilén är billig en vecka så kan du utnyttja detta och göra kycklingrätter ett par dagar. Köper du ett flertal varor till extrapris så har du snabbt tjänat in en bra slant den veckan.

- Det blir mindre svinn och saker som slängs. Alla slänger vi mat i olika utsträckning men om man bara handlar på måfå blir det oftare att man köper saker som sedan inte används. Har man planerat sin mat lite bättre så vet man vad man behöver och hur mycket och kan anpassa sitt handlande efter detta. Då behöver man inte slänga lika mycket och sparar pengar.

- Bättre planering innebär mindre impulsköp. När man vet vad man ska äta varje dag och då blir det lättare att hålla sig till sin plan istället för att t ex gå och köpa något man är extra sugen på eller att äta ute en kväll för att man inte riktigt orkar komma på vad man ska laga. Om det redan finns en plan för maten så är det bara att köra på den planen.

Att tänka på när man handlar

Det finns många bra konkreta tips för den som ska gå och handla. Om man tänker på dessa tips och utnyttjar dem så kan man ofta även spara en hel del pengar. Du behöver inte få sämre eller mindre mat än normalt genom att vara sparsam – så länge du är lite smart och har en bra plan så kan du ofta äta minst lika gott fast till ett lägre pris.

- Titta efter erbjudanden och rabatter. Det är ett klassiskt tips att försöka utnyttja erbjudanden och detta beror på att det går att spara mycket pengar. Titta efter saker som är extra billigt just denna veckan och fundera ut vad du kan göra med dem. Kan du kombinera flera erbjudanden så är det extra bra.

Tänk dock på att titta hur mycket rabatt det verkligen är på saker då butikerna  ibland bara sätter ner något ett par kronor och då tjänar man inte mycket. Köp inte heller sådant som du inte är förtjust i eller alldeles för mycket av något bara för att det är billigt. Du måste använda det du köper för att det ska bli prisvärt och om du då slänger en del av det så tappar man ganska mycket av poängen.

- Köp stora förpackningar om det är rimligt. Storpack av saker och ting är ofta mycket billigare – sett till kilopris – än små förpackningar. Det finns massor av bra exempel på detta. Allt från knäckebröd till pasta, ketchup och sylt. Om du står och väljer mellan två olika storlekar är det oftast bättre att ta den stora eftersom att kilopriset är klart lägre. Det är billigare på sikt, även om direkta kostnaden blir större än om du hade tagit det lilla paketet. Du måste slå ut kostnaden per portion du äter av något.

Att köpa storpack kräver att du köper något som antingen går åt snabbt eller som håller sig länge. Om du köper ett storpack av något med kort hållbarhet är risken att varan blir dålig och att du måste slänga den innan den är slut. Sådant som är bra är pasta, ris, knäckebröd, ketchup, rödbetor, frysta matvaror och i princip alla saker med lång hållbarhet.

- Undvik impulsköp om du kan. Det mesta som man köper på impuls är onödigt eller mindre bra. När man har en bra plan på vad man ska äta och har gjort en lista på vad som ska köpas så är det enklare att undvika impulsköpen men det kan fortfarande uppstå ett sug. Det kan vara allt ifrån godis eller läsk till något som är på extrapris som du egentligen inte behöver men köper bara för att. Försök att undvika sådana köp då det sällan är bra saker som inhandlas.

- Välj mataffär med omsorg. De stora kedjorna så som City Gross, Willys, ICA Maxi och Coop kanske inte har så stora prisskillnader på det stora hela men har du möjligheten ska du givetvis välja den butik som du uppfattar som billigast. Det viktigaste är dock att undvika de mindre butikerna då de nästan alltid har högre priser än stora mataffärer. Om du storhandlar är det troligare att du åker till en stor och billigare mataffär så att börja storhandla är ett bra första steg. Istället för att du smiter in på en ICA Supermarket på vägen hem från jobbet varje dag så kan du åka till en större och mer prisvärd butik på söndagar och där köpa med dig allt du behöver för veckan.

- Använd kilopriset för att jämföra priser. Det finns ofta flera olika märken / typer av samma produkt. När du ska välja vilket märke eller vilken typ du ska köpa spelar givetvis smaken in men om du har några alternativ som är på ett ungefär lika så kan du se vilken som ger mest för pengarna. Du kan inte bara kolla på priset rakt av då det kan vara olika mycket i olika förpackningar. Kilopriset, som alltid bör stå på prislappen, visar dock vad en vara skulle kosta per kilo och det gör att du snabbt kan jämföra med andra varor.

- Testa det billigare alternativ och se om det är en rimlig ersättare. De flesta stora matbutiker har flera olika märken för samma typ av mat. Som exempel kan vi ta krossade tomater. Det finns många gånger minst tre olika tillverkare att välja på där det finns en lite dyrare, en medeldyr och en billigare. Ibland finns det flera alternativ som är lite billigare. Tyvärr kan man ofta känna sig lite motvillig att köpa de allra billigaste för att man tror att de ska vara sämre eller inte smaka lika gott.

Ibland är det förmodligen sant att de billigare alternativen är sämre men i andra fall så är skillnaden väldigt liten. Det finns inget som säger att du alltid behöver välja det billiga märket men du bör åtminstone överväga det. Du kan åtminstone testa det en gång för att se om du tycker att produkten är ungefär lika bra som det märke du vanligen köper. Du kan nog bli positivt överraskad.

Sådant som krossade tomater, majskorn, skivade champinjoner och liknande kan ofta funka lika bra oavsett tillverkare. Ska du köpa färdiga köttbullar eller något sådant så kan smaken så klart variera och då får man helt enkelt testa och se vad man tycker om alternativen. Jag vet själv att jag har föredragit Scan i många år och även provat nån variant som varit sämre, men att jag även hittat billigare varianter som varit nästan lika bra som Scan och som jag då köpt ibland.

Matlådor gör enorm skillnad på din matbudget

Ett klassiskt tips som också är ett av de viktigaste är att du bör ta med dig matlåda till jobbet istället för att betala för lunch ute varje dag. En lunch ute kan kosta ganska mycket men vi kan säga att det i snitt kostar 75 kr per tillfälle. Skulle du äta en sådan lunch varje arbetsdag under en hel månad blir det totalt ca 1 500 kr bara det.

Om du istället äter hemlagad lunch kan denna tänkas kosta ca 25 kr per måltid. Detta blir 500 kr per månad. Om man då räknar med att du äter hemlagad lunch istället för köplunch varje dag i månaden så skulle du spara in 1 000 kr per månad på detta. Det är en ganska stor summa för en enda person och månad.

Glöm inte bort restaurangbesök

Olika typer av restaurangbesök kan komma att utgöra en stor del av din matbudget om du inte är försiktig. Även om vi skulle ta bort lunchen som du äter de dagar du jobbar så har vi även kvar alla kvällar du går till en restaurang och äter lite god mat och kanske även dricker gott. Även om du inte gör det allt för ofta under en månad så kan pengarna springa iväg snabbt.

Om vi tänker oss att ett vanligt (hyfsat billigt) restaurangbesök kostar 150 kr i mat och 50 kr för dryck så har vi 200 kr där. Om man bara äter ute ett par gånger i månaden så blir det inte så mycket men om man är ute minst en gång i veckan så börjar det samla ihop sig till en större summa. Speciellt om man då tar mer att dricka än en dryck (och då framför allt om det handlar om alkohol).

Om du har en god ekonomi och känner att du har råd att äta ute ofta så är det givetvis fritt fram att göra det. Man har all rätt att njuta av livet på det vis man föredrar. Det enda man då ska tänka på är hur mycket mer det kostar att gå ut och äta jämfört med att äta hemma. Skulle du äta hemma kommer du ofta undan med 50 kr per portion även om du lagar något ganska lyxigt och om du sedan tar ett glas vin eller en öl hemma så vet du säkert att även den blir klart billigare än ute på restaurangen. Även för den som har god ekonomi kan det vara bra att få lite perspektiv och fundera på vad man tycker är mest värt.

Småätande kan även äta upp dina pengar

En sista punkt jag tänkte ta upp lite kort är allt småätande. Det är något som många gör på ett eller annat sätt och där försvinner också massor med pengar. Detta småätande brukar man ofta inte riktigt räkna in i sin vanliga matbudget utan det är småpengar som försvinner som man sedan brukar undra vart de har tagit vägen.

Det kan vara godis och läsk, fika ute på stan med kompisar, en snabb korv med bröd på vägen hem från jobbet, en burgare på vägen hem från krogen eller vad som helst. Allt detta kostar pengar och det är en del av vardagen för många. Ofta tänker man inte riktigt på det. Om man dock kunde dra ner på det så skulle man inte bara spara pengar utan troligen även vara lite mindre rund om magen.

Kort sammanfattning

Matkostnader är alltså en riktigt stor kostnadspost i en vanlig privatekonomi. Om familjen består av två vuxna och två barn så kan det kosta ca 8 000 kr i månaden med bara maten. Känner du att du skulle vilja spara in lite pengar i din månadsbudget så är matkostnaderna troligen det enklaste stället att göra snabba förändringar. Du kan från en månad till nästa göra stora besparingar om du bara vill.

Det finns många tips som hjälper dig att spara pengar på maten. En viktig del är som sagt att planera sin mat så att man kan storhandla och se till att undvika onödigt handlande och onödigt spill. För att kunna spara pengar i butiken finns det också många bra tips – allt från att leta extrapriser till att testa lite billigare märken. Se vad som passar dig och var lite kreativ.

Tänk också på att all mat som du köper ute faktiskt hör till din matbudget, även om du kanske delvis vill glömma bort detta. Att göra matlådor istället för att äta lunch ute är ett riktigt bra sätt att spara pengar men du kan även se över dina restaurangbesök och småätande, t ex godis, korv och fika.

Ska studenter behöva ha en massa pengar för att få bostad?

Att det är svårt att hitta en bostad i många städer är det säkert många som vet och kanske även många som har fått erfara själva när de har försökt hitta någonstans att bo. I studentstäder är det förmodligen i de flesta fall ännu värre. Ska det enda rimliga alternativet vara att köpa en dyr bostadsrätt för att kunna börja plugga där man vill?

Som ny student på högskola eller universitet har man ett antal möjligheter när man letar bostad. För det första kan man försöka hitta en studentbostad av något slag. Antingen en lägenhet på campus eller ett rum i korridor eller liknande. Andra alternativet är att leta reda på en annan hyresrätt som ligger inom rimligt avstånd från skolan. För hyresrätter har man då sedan antingen hyresvärdar som är med i bostadskön eller privata hyresvärdar som inte är det. Sista alternativet är att köpa en bostadsrätt.

Allt detta har blivit aktuellt då min bror ska börja studera till hösten och har kommit in på läkarutbildningen. Det är kul att han har lyckats med detta – men svårigheter med att hitta bostad är grus i maskineriet som gör att något som bara borde vara kul och spännande även blir till något krångligt och en komplicerad ekonomisk balansgång.

Det mest logiska alternativet mer eller mindre omöjligt

Vid en första anblick skulle man ju givetvis säga att det troligen vore bäst om man som ny student kunde få en studentbostad, en etta på campus (eller någon annanstans hyfsat nära skolan) där bara studenter kan bo och med en rimligt låg hyra. Gärna hyresfritt på sommaren eftersom man då inte får något från CSN. Hyresfria månader på sommaren har väl också de flesta studentbostäder?

Att få en sådan lägenhet är dock näst intill omöjligt då det finns bostadsköer och liknande även för dem. Det är så stor bostadsbrist för studenter och alla vill ha en sådan lägenhet. Antalet studenter i en specifik stad överskrider vanligen antalet studentbostäder med ganska mycket, så det är många som inte kan få en lägenhet av det slaget.

Det är lång kö för att få en lägenhet och många tvingas bo på andra ställen i väntan på att få en vettig studentlägenhet. När man ännu inte har börjat studera så kan man ju inte köa för en sån här lägenhet. Man måste börja med att veta vad / var man vill plugga, söka den utbildningen, lyckas komma in och först efter det börja leta lägenhet. Då är det dock väldigt många gamla studenter som redan köar och det kan ta flera år att få en lägenhet.

Även lägenheter där tanken är att de ska vara reserverade för nya studenter blir nästan lika svåra att få tag på tyvärr. En del, t ex korridorrum kan vara reserverade för nya studenter men det är fortfarande många gånger så att dessa lägenheter och rum ingår i studenternas bostadskö och att man då måste ställa sig i denna kö långt i förväg för att ha en chans att få bo där. Även om man inte har blivit antaget s kan man intressant nog fortfarande stå i denna bostadskö, så alla de som har köat länge av något skäl har förtur även om det bara gäller för nya studenter i övrigt. Att bo i korridor är dessutom kanske inte för alla. Det kan vara något man får göra för att man måste men många föredrar säkerligen en riktig lägenhet även om den är liten.

Hyresrätt i bostadskön ofta lite av ett skämt

Vanliga hyresrätter är i de flesta fall med i bostadsköer och i större städer är det som de flesta nog vet en väldigt lång väntetid. Universitetsstäder är också ofta större städer där det är svårt att få bostad rent allmänt. I många fall måste man köa i många år innan man har en chans att få en lägenhet via bostadskön. Även om man väljer bort de allra mest populära storstäderna som Stockholm så kan kön ändå vara fem år eller mer i populära städer.

Som student har man ganska många begränsningar och en av de största är att man inte vet säkert vart man kommer att hamna förrän man har kommit in på sin utbildning. Visst kan en och annan planera från tidig ålder och föräldrarna kan kanske stå med i någon eller några bostadsköer i förebyggande syfte för att hjälpa sina barn, fast det är ju inte alltid någon rimlig lösning.

I de flesta fall har man inte en sådan långsiktig plan och vet inte riktigt vad den blivande studenten vill göra. Om han / hon hamnar i en annan stad och måste flytta och ha någonstans att bo så har man inte kunnat planera detta i många år. Ifall man inte av något skäl lyckats stå i bostadskö i den stad man vill studera i många år i förväg så är det bara att glömma detta alternativ. Det är alldeles för lång väntetid helt enkelt.

Några få kan hitta en privat hyresvärd

Om man väljer bort hyresrätter som är med i bostadskön så har man fortfarande en chans att hitta en lägenhet hos en privat hyresvärd som inte är med i bostadskön. Det finns en del privata och det går att hitta men det är fortfarande en ganska liten chans. Det finns inte så många lägenheter totalt hos privata hyresvärdar jämfört med alla dem som är med i bostadskön så utbudet är redan från början litet.

Lägg till detta att det är en ganska liten del lägenheter som är fria vid en given tidpunkt och när det sedan blir antagning till högskola / universitet och mot slutet av sommaren och början av hösten blir det givetvis mycket svårare då många studenter som inte hittar någon bostad på annat vis vet om att man måste försöka ringa runt till de privata hyresvärdarna och kolla.

Det kan gå att få en sådan lägenhet, det vet jag personligen då jag lyckades hitta en när jag skulle börja plugga på högskolan för X antal år sedan. Jag fick då hjälp av mina föräldrar att ringa runt och en av oss lyckades lokalisera en lägenhet som funkade för mig. Det var mycket tur involverat där och det var även i en stad med lite mindre tryck på lägenheter. Det var inte alls lika svårt som i Stockholm, Göteborg, Lund eller Linköping t ex.

På det stora hela är det väldigt svårt att vara en av de lyckliga som hittar en rimlig lägenhet hos en privat hyresvärd när man är student. Det måste ju egentligen vara en etta eller billig tvåa och den måste ligga inom rimligt avstånd till skolan osv. De flesta har inte lyxen att få en sådan lägenhet då utbudet helt enkelt är för litet för att alla som är utan annan bostad ska hitta en denna väg.

Det som är kvar är att köpa en bostadsrätt

När man inte kan hitta en studentlägenhet och inte en vanlig hyresrätt så börjar de bra alternativen att sina. Att köpa en lägenhet är snart det enda alternativet som egentligen finns kvar. Det är dock i grund och botten ett ganska dåligt alternativ av flera olika skäl.

Först och främst handlar det givetvis om pengar. En lägenhet i en lite större stad, även om det är en liten etta, kostar ganska mycket pengar. Det kan i lite större städer kosta från ca 700 000 kr och upp till 1,5 miljoner i utgångspris och då tänker jag givetvis inte på en stad som Stockholm där det skulle krävas klart mer än så för en lägenhet. Lägg på detta till eventuell budgivning som kan höja priset med upp mot 500 000 kr extra.

Att som student tvingas köpa en lägenhet för runt 1,5 miljoner låter ju inte direkt rimligt. När man är 19-20 år gammal har man vanligen inte någon större förmögenhet samlad, så om man räknar bort de unga som av något skäl har lyckats tjäna en massa pengar och dem som har väldigt rika föräldrar, kan man nog ganska lugnt säga att de flesta inte har bästa utgångsläget.

Visserligen ska man ju inte ha 1,5 miljoner kontant då det mesta är ett bostadslån, men man måste ha en del i kontantinsats och man måste även ha tillräcklig ekonomi för att kunna betala månadskostnaden för lägenheten med både ränta, amortering och sedan dessutom avgiften för bostadsrätten.

Hur mycket måste en student betala för sin borätt?

Med dagens låga ränta kommer man undan lite lindrigare givetvis men även nu blir det en slant varje månad. Speciellt då man nu för tiden måste räkna med amorteringskravet. Det går inte längre att hoppa över amorteringen för att få ner sin månadskostnad. Exakt hur mycket man måste betala varje månad beror givetvis på hur mycket man har i kontantinsats och om man kan skippa topplån osv. Som student är det dock givetvis lite svårt att slänga fram allt för mycket pengar kontant.

Ifall du skulle köpa en lägenhet för 1,5 miljoner så är bottenlånet som bäst 1 275 000 kr och resterande belopp är då 225 000 kr. Ifall du inte har 225 000 kr sparat så behöver du troligen ett topplån och det är vanligen max 10 %. Du har då kvar 75 000 kr i kontantinsats. Även det är mycket pengar men det är ändå mer rimligt att man kan hitta de pengarna, t ex genom att låna av föräldrarna.

Min egen budgetkalkyl säger att du för en bostadsrätt på 1,5 miljoner (med 10 % topplån) får ränta och amortering varje månad på i snitt 5 190 kr. På detta har du avgiften för lägenheten – vilken skulle kunna ligga runt 3 500 kr i snitt. Den totala månadskostnaden ligger då på 8 690 kr. Detta är med dagens låga ränta på någonstans runt 1,5 % (vilket du kan få om du förhandlar hyfsat duktigt) och den kommer börja röra sig uppåt inom några år. Du ska dessutom hitta 75 000 kr till kontantinsatsen!

En orimlig kostnad för en student utan hjälp från familjen

Om man nu bortser från föräldrarna och deras hjälp – vilken 19-21 år gammal nybliven / kommande student har möjlighet att betala dessa summor varje månad? CSN med bidrag och fullt lån ligger någonstans runt 10 000 kr och man får då inga pengar på sommaren. Dock ska man fortfarande betala för sin bostadsrätt på sommaren.

Utöver bostadens kostnad måste man även betala för vissa andra saker så som el, mobil, tv-licens, hemförsäkring och mat. Saker som Internet och tv ingår i vissa bostadsrätters avgift men inte alltid. Dessutom måste man ha råd med kurslitteratur och lite sådant och sen vore det ju bra om det inte vara helt tomt på kontot, så att man kunde leva och ha lite skoj under sin studenttid.

Det troliga är väl dock att föräldrarna hjälper barnet med bostaden på något vis? Det är vad jag tänker åtminstone. Sen är det säkert väldigt olika på vilket sätt de hjälper och hur mycket. Med lite tur har studenten lite sparade pengar i t ex fonder eller något annat som kan hjälpa till med kontantinsatsen på 75 000 kr. Men det gör ju inte så mycket för månadskostnaderna i övrigt tyvärr.

Kanske kan föräldrarna gå in och hjälpa med topplånet och då slipper man betala ca 1 950 kr vare månad för detta lån. Det gör en del givetvis men det är fortfarande boendekostnader på närmare 7 000 kr i månaden plus övriga räkningar. Fortfarande klart mer än vad en vanlig student har råd med. Då ska man även tänka på att räntan helt klart kommer att gå upp förr eller senare. Denna låga nivå är troligen botten och det kommer öka. Lägger man på ett par procent blir det kanske ytterligare 1 500 kr i månaden att betala.

Ska föräldrarna tvingas satsa massor av pengar för att barnet ska kunna plugga?

För att det ska vara rimligt att köpa en bostadsrätt som student måste föräldrarna troligen vara med i ganska stor utsträckning. Jag tänker för det första att banken troligen inte ens skulle ge ett bolån till en student utan att det fanns en medsökande eller någon som kunde erbjuda något mer än studentens CSN. Föräldrarna måste helt enkelt hjälpa till på något sätt. Exempelvis hjälpa till så att lånet blir billigare. Ett exempel är om föräldrarna kan belåna sin befintliga bostad och använda de pengarna till att betala en stor del av lånet kontant. På så viss kan man få ett mindre lån, vilket innebär en lägre räntekostnad, plus att man kanske kan komma undan amorteringskravet helt eller delvis.

Om man kan hamna på en belåningsgrad på 50 % eller lägre så behöver man inte lägre amortera på lånet och då slipper man den delen av månadskostnaden. I detta fall skulle räntan för lånet vara endast 650 kr i månaden (efter skatteavdraget) och om man sedan slipper amorteringen på 1 250 kr i månaden så är det bara runt 4 000 kr i boendekostnad. Detta kan en student klara av.

Det skulle dock betyda att föräldrarna måste lägga in ca 750 000 kr i barnets bostadsrätt. Kanske lite mindre om barnet själv har lite sparade pengar. Oavsett är det mycket pengar. Långt ifrån alla har möjlighet att belåna sin befintliga bostad på detta vis och långt ifrån alla har jättemycket pengar sparade som de kan använda till något sånt här. Även om man givetvis vill göra vad man kan för att hjälpa sina barn så är det många som inte har de ekonomiska möjligheterna att göra så mycket.

Har man sedan även flera barn och alla behöver samma hjälp så blir det ju ännu svårare att hjälpa. Självklart vill man att alla barnen ska kunna studera vidare och ha samma möjligheter. Hur ska man fördela hjälpen och ta beslut om vad man gör med sina pengar? Har man inte möjlighet att hjälpa sina barn så mycket som man skulle vilja så har man ju även den tyngden på sina axlar och det känns på många vis orimligt.

Ett samhälle och ett system där det krävs den här typen av hjälp från föräldrar blir i grund och botten inte bra. Sverige är ett land där i princip alla kan studera på högskola / universitet, vidareutbilda sig och leva upp till sin fulla potential. På det viset är det bra och positivt. Men ifall det plötsligt krävs en väldig tur eller en massa pengar för att kunna få en bostad i den stad där man blivit antagen blir det systemet ändå delvis meningslöst. Ska man bara kunna plugga ifall man har föräldrar som är rika / har en god ekonomisk situation? Ska man missa möjligheten till en utbildning bara för att det inte finns någonstans att bo?