Få din budget att gå ihop när du fått barn

Barn är något av det mest fantastiska man kan få och livet blir sig inte likt efter första barnet. Det mesta ändras på ett eller annat sätt och en av de sakerna är ekonomin. Barn betyder extra utgifter och det är viktigt att man planerar ordentligt för att det ska gå ihop. I detta inlägg ska jag gå igenom det viktigaste när det gäller ekonomi, budget och barn.

Det är viktigt att man är medveten om att det blir en förändring rent ekonomiskt när man får barn. För det första kostar barnen pengar i sig med allt som de behöver för att klara sig. Dessutom blir det nästan alltid ett inkomsttapp i samband med barn då en eller flera föräldrar kommer vara föräldralediga. Minskade inkomster ger lite samma effekt som ökade utgifter och det är något som man måste tänka på när man gör sin budget.

Vikten av att ha en budget

En budget är alltid att rekommendera, vare sig man ska ha barn eller ej. Det är ett sätt att få en bra överblick över sin ekonomi och vilka pengar som kommer in och går ut. Med en budget kan man se att allting går runt och att det finns pengar över när alla utgifterna är betalda.

I grunden är en budget så enkel att man ställer upp alla sina inkomster på en sida – lön, bidrag, CSN eller vad det nu kan vara som gör att man får in pengar på kontot. På andra sidan ställer man upp alla sina utgifter. Här ska man ha med både fasta kostnader som boendekostnader (hyra / ränta + amortering, elräkning, försäkringar, Internet och tv, vatten och avlopp, avgift till förening etc) och rörliga kostnader (mat, gym, mobilabonnemang, nöjen etc).

Det är viktigt att man även tänker på utgifter som kommer mer sällan än varje månad. T ex att man tar med t ex service på bil och bilskatt eller räkningar som kommer en gång i kvartalet eller årligen. Dessa kan vara lätta att glömma men man ska ju även ha råd till dem till slut. Om något betalas årligen så dela summan på 12 och lägg till den i din budget.

En annan viktig sak är att man tar med sådant som kanske inte alltid innebär uppenbara kostnader. Det kan vara hygienprodukter (som bara slinker med när man handlar mat oftast), frisören, Netflix och Spotify, bankens avgift för din Internetbank eller lite vad som helst. Tänkt brett och få med så mycket som möjligt för att få en rättvisande bild av hur mycket pengar som du verkligen gör av med varje månad. Bättre lite för mycket än lite för lite.

Sparande får inte glömmas bort

Poängen med en budget är att få en klar överblick över hur mycket pengar man har över varje månad efter att alla räkningar och utgifter är betalda. Tanken är att det ska finnas en hyfsad summa kvar här då man sedan också ska lägga undan pengar till sparande. Detta bör också läggas in i budgeten så att man har en plan för hur mycket man sparar.

Du kan med fördel spara 3-5 000 kr i månaden men här gäller det givetvis att du anpassar sparandet till vad som är rimligt. Att skippa sparande är dock inte bra då man som minst bör ha ett buffertsparande och lite privat pensionssparande. Sen kan man ju även t ex ha sparande till barnen, halvlångt sparande till ny bostad eller bil eller kortsiktigt sparande till resor eller till julfirandet osv. Det finns mycket som är värt att spara pengar till.

Har man lagt in t ex en tolftedel av årliga bilskatten i sin månadsbudget så ska den givetvis inte betalas varje månad men man kan med fördel också spara de pengarna på ett konto i väntan på att den räkningen dyker upp, så blir det inte panik och pengabrist när den väl kommer. Jag har själv ett speciellt konto för “kommande utgifter” så att jag inte måste rensa kontot den gången en stor och mer oregelbunden utgift dyker upp.

Budget även bra för att förändra sin ekonomi

Förutom att använda sin budget för att pussla ihop ekonomin och se vad som är rimligt går det även att använda en budgetkalkyl för att se över sin ekonomi för att hitta sätt att spara in pengar om det behövs.

Tanken är att man ställer upp sina utgifter för att se vad som drar mycket pengar och var man eventuellt kan göra besparingar. Det är mycket enklare att se och förstå vad man kan spara pengar på om man ställer upp det tydligt i en budget, för så är det så mycket enklare att se när man gör av med för mycket pengar på något.

Detta kan gälla speciellt för sådant som nöjen, shopping, restauranger, fest, cigaretter, läsk och godis och annat som egentligen inte är ett måste. Sådana saker kan snabbt suga upp en stor del av en budget och med en mängd småköp tänker man inte alltid på det på samma vis som man tänker på att man betalar hyran eller liknande.

Men om man lägger in i sin budgetkalkyl hur mycket pengar man i genomsnitt gör av med på t ex restaurangbesök och utemat eller kläder så kan man snabbt se om det är lite mer än man egentligen borde spendera. Då har man här möjlighet att bestämma sig för att dra ner på de kostnaderna. Man kan bestämma ett tak för hur mycket man får lägga på en viss sak, som t ex kläder, varje månad och sen försöka hålla sig till detta.

Tack vare att man gjort en budget kan man också enklare se vad man har råd med att göra av med på t ex kläder eller utemat en viss månad. Man vill ju att det ska gå runt och att man ska ha råd med alla räkningar, sparande och alla de viktigaste nöjena och inte hamna på minus. Om man handlar kläder för 1 500 kr per månad kan det behöva justeras till 750 kr i månaden för att man ska ha råd till viktigare saker.

Budget när man ska ha barn

När man ska ha barn, speciellt vid första barnet då man har sämre koll på vad det innebär rent ekonomiskt, gäller det att tänka framåt och planera. Det blir extra viktigt att göra en ordentlig budget eftersom det närmaste året efter barnets födsel förmodligen kommer innebära både högre utgifter och lägre inkomster.

Utgifterna består i allt som ett barn behöver såsom blöjor, tvättlappar, amningskupor, salvor, mjölkersättning / välling / barnmat och nya kläder allt eftersom barnet växer. Lägre inkomst har man för att man är föräldraledig och det innebär att man får som mest 85 procent av sin tidigare inkomst. Sen beror det även på hur många dagar man väljer att ta per vecka och lite sådant, vilket jag ska gå igenom längre ner.

För att kunna planera in sin föräldraledighet och hur många dagar man kan ta och hur man ska sprida ut den osv behöver man göra en budget, för man behöver se vilken månadsinkomst man klarar sig på och då speciellt med de nya utgifterna för barnet inlagda i budgeten. Utan en budget blir allting en chansning och då är risken stor att man inte får det att gå runt.

Engångsinköp till bebis

Inför första barnet ska man köpa in en massa saker som man måste ha för att klara sig. Ofta är listorna med saker som man “måste” ha överdrivna och det man verkligen behöver är ett grundutbud med några viktiga saker såsom ett babyskydd (bilstol för bebis), barnvagn, skötbord / skötbädd, spjälsäng och kläder. Sen lite småsaker som filtar, handdukar och liknande.

Om man ska tro de långa listorna med saker så behöver man allt ifrån babymonitor till babynest (liten madrass med kanter som bebisen kan sova i och som kan användas i föräldrarnas säng) och babysitter. Dock är många av dessa sakerna inte alls nödvändiga utan mer ett tillval för dem som känner för det. Om man köper på sig alla saker i förväg blir det snabbt riktigt dyrt och även de saker som man bör ha kan kosta en hyfsad slant.

De tips jag kan ge när det gäller dessa engångsinköp är följande:

Köp lite lagom med saker i förväg

Du behöver inte köpa precis allt som går att köpa till din bebis i förväg. En del saker behöver du egentligen inte alls (de kan vara smidiga men ej nödvändiga) och andra saker kanske du inte behöver förrän efter ett halvår och kan vänta med dem.

Du behöver inte heller köpa alla kläder i förväg. Det är lätt hänt att man köper på sig saker men man vet ju inte hur stor bebisen är när den kommer och de växer så fort att det ibland är svårt att ens hinna ha på alla plagg innan de har växt ur dem.

Mycket går att köpa begagnat

Du behöver inte ha alla saker helt nya. Det finns väldigt mycket bättre begagnat som funkar i princip lika bra som nya saker. Dessa prylar är ofta mycket billigare än helt nya men har samma funktion.

Med tanke på att barn växer upp så fort så kan saker som man köper begagnat vara max ett par år gamla och inte alltför använda. En liggvagn kanske t ex inte används mer än första året och sen är det sittvagnen som gäller och likadant kan det vara för andra produkter.

Du kan även själv sälja saker sen när ditt barn har växt ur dem, om du inte vill spara till nästkommande barn. Då kan du får tillbaka en del av investeringen och ha pengar att lägga på annat.

Spara ihop pengar inför inköpen

Även om du inte är helt tokig och köper allt som går att köpa så kommer det ändå kosta en del med de viktigaste prylarna. Speciellt om du vill köpa helt nytt. Därför behöver du ha pengar redo för detta när det börjar bli dags.

En vagn kan kosta från 4-5 000 kr och upp över 10 000 kr och allt det andra går också på några tusenlappar och därför gäller det att man har lite pengar sparade. Det är inte speciellt smarta att köpa på avbetalning eller att låna pengar för dessa köp då det kostar onödigt mycket i räntor och avgifter och dessutom skapar högre risk i din ekonomi.

Du kan därför med fördel spara pengar och de flesta har åtminstone kanske runt 7-8 månader på sig att börja spara när de väl inser att de väntar barn. Lägger man undan 750 kr i månaden eller något sådant från att man förstår att det ska komma en bebis så har man redan där fått ihop en bra grund för inköpen (750 x 7 = 5 250 kr).

Ökade utgifter när man har barn

Dina utgifter kommer att öka en del när du har barn, så är det bara. När de är nyfödda är det kanske inte så farligt mycket som måste köpas varje månad men det är ändå en del. Framför allt är det blöjor som går åt och det går många sådana också för den delen.

En bebis kan göra av med runt 8 blöjor om dagen vilket innebär ca 240 blöjor i månaden. Ett paket med Libero Newborn 2 med 88 blöjor kostar 108 kr eller något sådant (det finns även dyrare varianter). Du behöver upp mot tre sådana paket i månaden för att hålla ditt barn med en torr rumpa. Bara blöjorna kan alltså kosta över 300 kr i månaden.

Det är dock en del saker som krävs för att det ska gå runt så som amningskupor (vilka suger upp bröstmjölk som gillar att rinna i tid och otid), tvättlappar, salvor, barnolja, babypuder osv. Utgifterna är helt enkelt lite högre än utan barn och det blir mer ju äldre de blir.

Det är viktigt att försöka göra en ungefärlig beräkning av vad utgifterna kan bli en normal månad och att lägga in detta belopp i din budget. När du ska räkna ut hur du ska få din ekonomi att gå runt och hur mycket du kan ta ledigt osv behöver du ha så rättvisande siffror som möjligt.

Barnbidraget hjälper till

Som tur var får man barnbidrag och för ett barn är det nu för tiden 1 250 kr per månad (sedan det höjdes med 200 kr 1 mars 2018). Dessa pengar räcker ofta till det mesta av de löpande kostnaderna för barnet när det är litet men med åldern kan det tänkas att barnbidraget räcker sämre.

Tack vare barnbidraget behöver du troligen inte oroa dig allt för mycket för att inte ha råd till de vanliga sakerna som en bebis behöver. Maten får ju bebisen från mamman. Om man inte kan amma kan man behöva köpa ersättning istället och då kan det kosta en del men för de flesta räcker det med bröstmjölk.

Nu när barnbidraget höjdes med 200 kr är det många som förespråkar att man ska ta dessa 200 kr och lägga dem på sparande till barnet, vilket inte är en så dum idé. Tanken är att man förmodligen klarade sig bra med gamla barnbidraget på 1050 kr och att dessa extra 200 kr borde kunna avvaras till något annat än barnets normala utgifter.

Sparande är då ett bra exempel och om man börjar spara i god tid kan man få ihop en bra summa med åren. Om man börjar spara 200 kr när barnet är nyfött och sparar 200 kr varje månad så har man på 16 år (året då barnbidraget slutar) fått ihop 38 400 kr bara i investerade pengar. Lägg till detta även många tusenlappar i ränta / avkastning så är du snabbt uppe en bra bit över 50 000 kr. Det är en bra start på livet för ditt barn!

Föräldraledighet och lägre inkomster

En av de stora grejerna med att få barn är att man förmodligen kommer vara föräldraledig. Man kan dela upp föräldraledigheten på ganska många olika vis och det finns möjlighet till ganska mycket variation.

Det som gäller är att man totalt har 480 dagar att ta ut och av dessa dagar är 390 dagar på sjukpenningnivå medan 90 dagar är på lägstanivå (vilket ger 180 kr om dagen). Varje förälder har minst 90 dagar som är öronmärkt för just dem och som inte går att byta bort till den andre föräldern. För barn födda 2015 eller tidigare är endast 60 dagar öronmärka för en viss förälder.

Sjukpenninggrundande inkomst (SGI) är den inkomst som används som grund för beräkningen av ersättning när du får sjukpenning eller föräldrapenning. Den baseras på din inkomst när du har arbetat minst 240 dagar i sträck innan förlossningen. Ju högre inkomst ju mer kan du få i föräldrapenning.

Du får normalt ca 80 procent av din vanliga inkomst innan skatt om du tar ut full ledighet. Detta innebär att du tar ut sju dagar i veckan med dagar på sjukpenningnivå. Max föräldrapenning du kan få per dag är dock 967 kr då det finns ett tak. Det är alltså lite konstigt på så vis att du ju normalt arbetar fem dagar i veckan men måste ta ut sju föräldradagar för att få max ersättning.

Många väljer att inte ta ut sju dagar i veckan för att kunna förlänga tiden de kan vara lediga. Om man t ex istället tar fem dagar i veckan så kan man få en längre ledighet totalt. Dock får man ut mindre pengar från Försäkringskassan. Min sambo tar just nu ut fem dagar i veckan på full nivå och hon får ut ca 10 500 kr i månaden jämfört med ca 19 500 kr normalt (lön 25 000 kr innan skatt). Hon har dock också lite extra pengar i föräldrapenning då hon jobbar på en myndighet.

Skillnaden är som du kan se ganska stor när det gäller inkomster före och under föräldraledighet (sambon får ut ca 54 procent av sin vanliga lön) och därför måste man planera ordentligt. Man måste göra en bra och utförlig budget för att verkligen kunna se vad man har råd att göra och hur mycket pengar som minst måste komma in för att man ska ha råd att betala alla räkningar osv.

Därför är en budget så viktig. Det är svårt att planera sin föräldraledighet utan att räkna på vilka inkomster man kommer att ha och vilka alternativ som finns om man t ex tar någon dag mer eller mindre. Kanske vill man vara ledig i ett år eller kanske ett och ett halvt år och kanske vill man spara dagar till senare. Allt beror på hur man kan få sin ekonomi att gå ihop.

Räkna gärna på lite olika varianter och testa med er budget. Om ni funderat på att göra några förändringar som att köpa ny bil eller ny bostad ska dessa givetvis också räknas in. Glöm inte att en sund privatekonomi behöver en del sparande och extra marginaler också.

10 intressanta fakta om kreditupplysningar

Kreditupplysningen används av företag för att få en snabb och överskådlig bild av din ekonomi innan de vågar lita på dig och din betalningsförmåga. Den används givetvis vid lån och ifall man vill handla på avbetalning eller lägga upp en kredit / skaffa kreditkort. Den används också ofta av företag som erbjuder abonnemang, t ex mobiloperatörer, speciellt vid de tillfällen man betalar för tjänsten i efterskott snarare än före.

I en kreditupplysning finns mycket bra information att hämta så som din årsinkomst (från tjänst, näringsverksamhet och kapital), befintliga skulder, aktiva betalningsanmärkningar och eventuellt skuldsaldo hos Kronofogden. Det går ofta också att se hur många gamla förfrågningar det finns om kreditupplysning och från vem. Ibland står det också ett kreditbetyg som är ett slags sammanställning av din ekonomiska styrka i form av ett betyg.

Här kommer lite intressant fakta som är bra att veta

  1. Många likställer en kreditupplysning med UC. UC är dock bara ett företag som erbjuder denna tjänst, vid namn Upplysningscentralen. UC ägs av de stora bankerna gemensamt och är den största aktören, men det finns även ett antal andra företag som har samma tjänster, t ex Bisnode.

  2. Att ha många förfrågningar om kreditupplysning är betraktat som mindre bra. Det kan anses vara en indikation på att du försöker ta många lån och krediter eller att företag är osäkra på din ekonomiska styrka. Man ska därför försöka hålla antalet förfrågningar nere så mycket som möjligt.

  3. Ett sätt att hålla antalet förfrågningar om kreditupplysning nere när man letar efter ett bra lån är att använda ett låneförmedlare när man ska jämföra lån. Då ansöker man hos förmedlaren och istället för att få en kreditupplysning per långivare så har man en så kallad samlad kreditupplysning som alla delar på. Det är klart bättre. Ett sådant exempel är låneförmedlaren Sambla.se, där du kan ansöka om att låna pengar hos 20 långivare på bara en enda kreditupplysning.

  4. Något som syns på kreditupplysningen är ifall du har några betalningsanmärkningar. Många tror att dessa skapas hos Kronofogden. Det är dock inte så. Betalningsanmärkningar skapas och hanteras bara hos kreditupplysningsföretagen. De övervakar när det skapas ett betalningsföreläggande hos Kronofogden och då lägger de in en anmärkning i sina system.

  5. Du får alltid någon typ av verifikation på att någon har begärt ut en kreditupplysning i ditt namn. Detta kan vara bra att veta. Om man får ett besked om att en kreditupplysning är tagen och man inte vet skälet (t ex att man nyligen ansökt om lån) så kan det vara en liten varningssignal. Det kan vara så att någon har stulit din identitet och lånat eller handlar på avbetalning i ditt namn. Så kolla upp så att du vet varför du få alla kreditupplysningar som är gjorda.

  6. En betalningsanmärkning är ofta en klart negativ grej, som lätt kan dra ner ditt kreditbetyg och göra så att du inte blir godkänd att låna osv. Många långivare har som regel att man inte får ha någon aktiv anmärkning och nekar då direkt. Man får en betalningsanmärkning för en obetald skuld på belopp så små som från 100 kr och den finns sedan kvar i hela tre år.

  7. En kreditupplysning tittar alltid på dina inkomster från tidigare år, eftersom de hämtar in uppgifter från t ex Skatteverket. För att det ska finnas registrerat måste du ha deklarerat osv, så det innebär att du inte direkt kan dra nytta av en löneförhöjning eller ett nytt jobb med högre lön direkt. Du måste då vänta tills alla nya inkomster är korrekt registrerade hos Skatteverket.

  8. Ditt kreditbetyg är din ekonomiska styrka sammanfattat i ett betyg. Där ingår i princip allt som kan vara viktigt, även om du har haft många andra kreditupplysningar på senaste tiden. Ditt betyg kan alltså variera hela tiden beroende på vad som händer med dig och din ekonomi. Det är inte alltid du själv kan se på din kreditupplysning vad ditt betyg är.

  9. Som jag skrev tidigare finns det flera olika kreditupplysningsföretag så som UC och Bisnode. Jag skrev även att det kan vara negativt att ha allt för många upplysningar i sitt namn. Dock har UC bara koll på gamla kreditupplysningar som är gjorda hos dem och inte på sådana gjorda hos Bisnode och andra konkurrenter (och samma är det för de andra företagen). Därför kan det vara en viss fördel att få sina kreditkollar utspridda på olika företag, om man är rädd för att antalet kreditupplysningar ska dra ner ens kreditbetyg.

  10. En kreditupplysning görs inte bara om man vill ta ett lån, öppna kredit eller handla på avbetalning, även om detta är klassiska tillfällen. Det används också i andra situationer då ett företag vill ha koll på din ekonomi – t ex när du skaffar mobilabonnemang, hyreslägenhet (speciellt kanske av privata hyresvärdar som kan vara petigare) eller prenumerationer. Alla gånger då du inte nödvändigtvis betalar i förväg och då uteblivna betalningar kan vara ett problem. Detta innebär även att t ex betalningsanmärkningar inte bara sätter käppar i hjulen när man lånar utan även vid ett flertal andra tillfällen.

Flytta till billigare boende för att klara högre räntor?

Vi står inför en lite mer osäker period från och med nästa år, då räntorna kan börja höjas för första gången på länge. Högre boräntor kan komma att slå hårt mot folk som har köpt dyra bostäder under bostadsmarknadens peak de senaste två åren eller så.

Alla de som har köpt en bostad vars pris innebär att man ligger nära sin maxgräns för utgifter varje månad kommer att påverkas av de högre räntorna. Mängder av bostäder har sålt och köpts under de senaste åren och priserna har varit rekordhöga i många fall. För den som har köpt en dyr bostad kan det vara problematiskt med höjda räntor.

Att räntorna kommer att gå upp igen är ingen hemlighet eller något överraskande, för den nivå som vi ligger på just nu är helt klart lägre än vad som är normalt. Vi har haft en historiskt låg minusränta och det har i princip varit ”rea” på räntan ganska länge. Men det är ju inget som kan hålla i sig i all evighet, utan förr eller senare kommer vi återvända till mer normala nivåer.

Man ska klart tänka på att dagens ränteläge är ovanligt lågt. I oktober 2008 låg den rörliga räntan på runt 6,40 procent men sen började den gå ner ganska rejält under slutet av året och landader på runt 2 procent under våren 2009. Räntan var sedan riktigt låg fram till sommaren 2010 då den började gå upp igen.

2011 var boräntan i oktober uppe på runt 4,30 procent igen. Under 2012 började den så sakta gå nedåt och sjönk under kommande år ner till dagens nivå. Den har legat still på runt 2 procent sen i början av 2015. Detta är alltså listräntorna hos en vanlig storbank. Den riktiga räntan man har kunnat få har alltid varit aningen lägre i och med att man har kunnat pruta ner den en del. När listräntan idag ligger på 2 procent så är det vanligt att kunna få en faktisk ränta på runt 1,5 procent.

Många har köpt en för dyr bostad

Det man kan se när man blickar bakåt är att det inte var så värst länge sen vi hade en ränta på åtminstone 4 procent, vilket är det dubbla jämfört med dagens ränteläge. 4 procent är med andra ord inte alls någon konstig ränta eller ovanligt hög på något vis, utan det är dagens ränta som snarare är lägre än vanligt. Det är troligt att vi om två, tre år börjar komma tillbaka till en högre ränta. Den kanske inte blir 4 procent men kan mycket väl snart ligga på 3 procent. Bara det skulle innebära ungefär 50 procent högre räntekostnader.

Tyvärr är det väldigt lätt att glömma bort allt annat än det som är just nu och så kör man bara på utan att tänka på hur det kan bli i framtiden. Bankerna räknar alltid på en klart högre kalkylränta när de avgör hur mycket du kan få låna av dem just av det skälet. De vill att du ska kunna klara din ekonomi även om räntan skulle gå upp till t ex 6-7 procent istället för att ligga runt 1,5-2 procent. Dock måste även du själv vara beredd på högre räntenivåer.

Det är tyvärr många som inte tänker så långt framåt och som på sätt och vis räknar med att räntorna ska ligga kvar på samma låga nivå hela tiden. Dessa personer har köpt dyra bostäder som de måste betala mycket för varje månad. Den stora avgörande faktorn är hur stora marginaler man har i sin ekonomi. Det gäller att man har extra pengar att ta ifrån så att man inte ligger precis på gränsen i dagsläget.

Om du vill veta vad en ränta på 3 procent istället för dagens 2 procent kommer att göra så får du helt enkelt lägga på runt 50 procent på din räntekostnad. Om du idag har ett lån på t ex 2 miljoner så innebär det en räntekostnad på runt 2 500 kr i månaden om du har lyckats få ner din ränta till 1,5 procent hos banken. En ökning på 50 procent skulle leda till att du måste betala runt 3 750 kr i månaden istället.

Om räntan skulle gå upp till 4 procent, vilket inte alls är otroligt att den gör tids nog, så blir det ungefär en dubblering av räntan från dagens nivå. Då skulle du med ditt lån på 2 miljoner behöva betala runt 5 000 kr i månaden i ränta. Till detta får du lägga amortering och sedan andra kostnader som hör till boende och slutligen givetvis andra räkningar, mat osv. Går din ekonomi fortfarande ihop i det här läget?

Åtgärder för att rädda ekonomin vid högre räntor

Ju dyrare bostad du har köpt och ju större lån du har tagit, ju mer påverkas du av räntehöjningar. Om man har ett lån på 2 miljoner så är skillnaden i räntekostnad runt 2 500 kr i månaden om man räknar med att räntan dubblas från dagens nivå. Om man har köpt en dyrare bostad och har exempelvis 3,5 miljoner i bolån så blir det större skillnad. Då får du betala hela 4 375 kr mer i månaden.

Frågan är hur stora marginaler du har i din ekonomi. Hur skulle du påverkas av att behöva betala 2 000 – 4 000 kr mer varje månad? Skulle du klara detta utan några större bekymmer, skulle du tvingas göra förändringar i din budget och dra ner på andra saker eller skulle du kanske till och med få problem att få din ekonomi att gå ihop?

Det finns några tips på hur du ska hantera din ekonomi för att skydda dig mot höga räntor. De flesta bra tips handlar dock om saker som du bör göra i god tid innan räntorna stiger. Det är inga snabbfixar som magiskt hjälper dig som redan sitter i en dålig situation utan sådant som man bör göra med lite framförhållning.

Spara i en räntebuffert

Ett väldigt bra tips är att spara pengar för framtiden i en så kallad räntebuffert. Om din nuvarande ränta ligger på 1,5 procent eller 2 procent etc så kan du själv räkna ut vad du skulle behöva betala varje månad om räntan blir t ex 0,5 eller 1 procent högre än den verkligen är. Alltså ett framtidsscenario. Du tar sedan och lägger undan mellanskillnaden mellan vad du betalar i ränta idag och vad din räntekostnad skulle bli med den högre räntan och sparar dessa pengar.

Med andra ord; om du idag har en räntekostnad på 2 500 kr så skulle du kunna räkna på en ränta som är t ex 33 eller 50 procent högre. Om räntan skulle gå upp med 0,5 procent från dagens nivå så skulle detta motsvara ungefär 33 procents höjning om du lyckats få runt 1,5 procent i ränta idag. Rent faktiskt skulle det bli 825 kr mer i månaden.

Du skulle då kunna lägga undan 825 kr extra varje månad i en räntebuffert, t ex på ett sparkonto. Dessa pengar kan sedan användas som ett stöd för din ekonomi den dagen då räntan faktiskt går upp. Om du inte behöver ta ifrån din räntebuffert för att klara ekonomin så ska du givetvis inte göra det i onödan men om det börjar bli kärvt så har du åtminstone sparat lite extra.

Ju längre tid du har på dig att spara till denna buffert ju bättre, så se till att börja i god tid. Det är ingen större vits att försöka spara precis innan räntan går upp eller när den har börjat stiga, för då har du inte nog med tid för att samla ihop en bra summa. Börja alltså spara så fort räntan är låg och håll igång sparandet så bra du bara kan. Det är viktiga pengar.

Pruta på din boränta

Man får inte underskatta att pruta / förhandla om boräntan. Även om ränteläget är lågt idag så finns det ändå utrymme att pruta och få ner räntan en del. Listräntorna ligger på runt 2 procent men det går normalt ganska bra att få ner räntan till åtminstone 1,5 procent. Kanske kan man komma ännu lägre om man har god ekonomi och är en bra kund för banken.

Genom att pruta ordentligt på räntan nu så kan du spara en hel del pengar årligen. Om du har ett bolån på 2 miljoner och lyckas få en ränta på 1,45 procent istället för de 2 procent som listräntan erbjuder så har du redan här sparat in runt 11 000 kr om året i räntekostnader. Ju högre ditt bolån är ju viktigare blir varje liten tiondels procent då det kan göra många tusenlappar per år.

Flytta till en billigare bostad

Det här är ett tips som kan kännas drastiskt men som kanske är bättre än man kan tro. Om du har köpt en dyr bostad som ligger på gränsen till vad du klarar av i din ekonomi och om din budget är maxad så kan detta vara det mest logiska tipset. Det är en stabil långsiktig lösning som gör din ekonomi bättre och tryggare.

Visst kan det kännas tråkigt att ”byta ner sig” eller vad man vill kalla det, med tanke på att man kanske måste nöja sig med en bostad som antingen är mindre, inte lika fräsch eller har ett lite sämre läge. Men om alternativet är att hamna i ekonomiska besvär när räntan börjar stiga så kanske det inte är allt för dumt ändå.

Flera privatekonomer förespråkar just detta alternativ. Har du en bostad som är dyr och som redan nu är närmare max vad din ekonomi klarar av så är det ganska uppenbart att det kommer att bli problem om räntekostanderna ökar med 50 procent eller kanske mer på sikt. Du kan enkelt räkna på detta och se hur din budget blir med en högre ränta.

Att räntan kommer att gå upp är ganska säkert, bara att vi inte vet exakt i vilken takt och hur mycket den kommer att landa på till slut. Så det är bara en tidsfråga egentligen. Frågan för dig är om du vill riskera din ekonomi eller om du vill vara lite smart och byta till en billigare bostad i förebyggande syfte.

Man kan givetvis vänta ut det hela och se hur bra man klarar högre räntor. Kanske man tänker att om räntan går upp och jag då inser att det blir svårt att få ekonomin att gå ihop så kan jag då sälja och köpa en billigare bostad. Det kan funka – men tänk på att bostadsmarknaden troligen kommer att ha vara klart svalare i framtiden än den är nu. Du kan mycket väl få ut en hel del mindre för din bostad än du köpte den för och då blir det också svårare.

Fördelen med att byta ner dig nu direkt är att du förhoppningsvis kan få ungefär samma för din bostad som du köpte den för eller mer (beroende på hur länge sen det var som du köpte den). Du har även fördelen att du gör omställningen i god tid och slipper riskera din ekonomi.

Hur påverkar Brexit min plånbok?

Visst var man skeptisk till att det verkligen skulle hända men nu har det alltså verkligen skett och Storbritannien har valt att gå ur EU. Det är givetvis en ganska stor grej med tanke på att det är första landet som någonsin lämnat EU och på sikt kan det ha många effekter. Det man i första hand är intresserad över på kort sikt är nog hur britternas beslut påverkar oss svenskar och våra plånböcker. Det ska jag försöka gå igenom.

Tyvärr kan vi nog räkna med att det är huvudsakligen negativa effekter som kommer från Storbritanniens uttåg ur EU. Om man ser till unionen i sig så är det så klart inte så bra om ett av de stora och viktiga länderna väljer att lämna. Det skapar oro både ekonomiskt och ur en allmän synpunkt, t ex när man tittar på framtiden för EU och ifall andra länder eventuellt följer deras exempel.

Ekonomiskt är det inte heller några glädjande nyheter och både på kort sikt och lite längre sikt kan detta leda till lite sämre ekonomiska förutsättningar. Detta även för oss svenskar. Det som är mest intressant är kanske hur det kommer att drabba oss svenskar och om min plånbok kommer att känna av Brexit. Tyvärr kan det nog bli så.

Oro på börsen till följd av Brexit

En av de mer uppenbara följderna av Brexit är att det har blivit en stor oro på framför allt Europas börser men även i andra delar av världen. Även i Sverige känner vi helt klart av denna oro och Stockholmsbörsen har gått ner en del. Många svenskar har pengar investerade i antingen aktier eller aktiefonder och dessa påverkas av allmänna börsnedgångar och en orolig marknad.

Ifall du har aktier eller fonder har du säkert märkt av nedgångar och att dina investeringar har förlorat lite i värde. Inför omröstningen var det inte så många som trodde att britterna verkligen skulle rösta för att lämna EU och därför gick faktiskt börserna runt om i världen upp en del. När det sedan blev klart att lämna-sidan vunnit så blev det en ordentlig reaktion på börsen och en ganska stor nedgång.

Stockholmsbörsen föll direkt när den öppnade men sedan dess har den faktiskt återhämtat sig en del, fast den är ännu inte tillbaka på samma nivå som innan Brexit. Det verkar som att vi har stabiliserat oss ganska bra för tillfället men det innebär inte att det inte kan komma fler nedgångar med tiden.

För dig som har ett långsiktigt sparande bör inte Brexit och den tillfälliga turbulensen vara något att oroa sig speciellt mycket över. När du har en lång sparhorisont ska du helst undvika att sälja och köpa bara som en reaktion på tillfälliga händelser. Försök att se på det långsiktiga perspektivet och var lite kylig. Om du inte behöver använda dina pengar inom de närmaste åren så är det bättre att låta dem vara kvar, så kommer dina investeringar förmodligen att återhämta sig fint igen.

Det är givetvis aldrig fel att fortsätta att sätta in mer pengar i sitt sparande under tiden. Om du har ett månadssparande kan du fortsätta köpa fonder eller aktier nu precis som tidigare. Det är ett bra läge att köpa mer när börsen har gått ned, då kan du få lite extra rabatt på dina köp. Att sprida ut sina investeringar över hela året är rent allmänt en bra taktik.

Räntor och bolån etc

Allmän oro när det gäller den europeiska ekonomin eller världsekonomin påverkar helt klart Riksbankens prognoser för styrräntan och hur de tänker gällande inflation och liknande. När det blir oroligt är det troligt att de är mer försiktiga med att höja räntan och därför kan det helt klart tänkas att Riksbanken väljer att justera sin plan för räntan de närmaste åren.

Brexit kan alltså mycket väl innebära att vi behåller räntan på en riktigt låg nivå längre än vi annars hade gjort. Resultatet av detta är fortsatt låga bolåneräntor och en lite längre period av låga räntor framöver. Även de bundna lånen kan få lite lägre räntor till följd av detta. Riksbanken har nästa möte och beslut om reporäntan den 6 juli och då får vi veta vad de tänker och hur deras prognos har förändrats sedan tidigare.

Valutor och resor

Det kan vara lite lurigt att hålla reda på hur saker och ting påverkas av en sån här grej. Storbritannien kommer själva att påverkas negativt av att lämna EU och deras ekonomi kan mycket väl få en stor törn. Något som då påverkas är pundet. Det har redan gått ner en hel del och kan säkerligen ligga riktigt lågt ett tag framöver.

Ett billigt pund är inte dumt för alla som tänkt åka och besöka Storbritannien i sommar eller till hösten. Det blir då lite billigare att leva och ha kul under sin semesterresa. Det är något du kan dra nytta av om du redan planerat en resa eller så kan du helt enkelt besluta dig för att utnyttja situationen och köra en oplanerad tur till landet.

Det som man ska tänka på är dock att den svenska kronan endast har stärkts mot pundet. Den har dock istället tappat mot dollarn och euron, så om du hade tänkt dig en semester i ett annat EU-land som har Euro som valuta eller om du funderat på att besöka USA kan det istället leda till att saker och ting blir lite dyrare.

När det gäller resande i övrigt, t ex rörlighet mellan länder, så har Storbritannien fortfarande samma avtal som de hade när de var med i EU, så det blir inga problem med att resa till eller från landet. Med tiden kommer de förmodligen att se över hur de vill göra med rörligheten och det kan tänkas att det blir förändringar, fast det kommer ta ett par år att fastställa exakt hur detta ska utformas.

Företag och jobb

Handeln mellan Sverige och Storbritannien kommer helt klart påverkas av Brexit. Landet är en av Sveriges största handelspartners och vi har mycket export till dem. Svensk export och exportföretag kommer säkerligen att påverkas negativt av Brexit och detta kan på sikt ha negativa ekonomiska konsekvenser.

Man kan väl säga att sådant som är dåligt för företagen i förlängningen också är dåligt för oss vanliga svenskar. Företagens osäkerhet och en försämrad ekonomi kan leda till att en del saker får högre pris och det kan på sikt även leda till att det finns färre jobb. Exakt hur såna här saker kommer att påverkas och på vilken nivå är givetvis extremt svårt att säga men vi kan räkna med att Sveriges ekonomi på ett eller annat sätt kommer att hämmas.

När landets företag och deras vinster påverkas negativt så blir det också ofta så att våra plånböcker påverkas på ett eller annat sätt. Förhoppningsvis blir effekterna inte så stora, men det enda vi kan göra är att avvakta och se.

Framtiden

Mycket hänger givetvis på vad som händer fortsättningsvis i Europa och ifall fler länder också kan tänka sig att lämna EU. Om det skulle inträffa skulle det leda till mer ekonomisk oro och varje enskilt land skulle förmodligen få svagare ekonomi. På sikt skulle det kunna innebära en lite större europeisk kris och då är givetvis varje land i Europa utsatt.

Det går inte att göra så mycket som privatperson för att planera eller skydda sig mot framtiden utan det handlar mycket om att vänta ut och se vad som händer. Man kan så klart försöka göra upp en plan för sina investeringar för att skydda sig mot framtida nedgångar på de europeiska börserna men det är så pass oklart att det är svårt att göra allt för mycket. Man kan om man vill så sakta flytta t ex fonder från Europa och mer globalt, men det gäller att göra det smart och att hitta rätt läge. Det är ju inte heller helt säkert att det är rätt att överge Europa med tanke på att vi inte vet vad som komma skall.