Viktigt ha koll på grunderna bakom privatekonomin

I slutet av 2017 gjordes en undersökning av Finansinspektionen (FI) med mål att titta lite närmare på hushållens finansiella förmåga och även till viss del deras förståelse för grundläggande ekonomiska begrepp och hur man räknar ut saker som kan behöva räknas ut. Resultaten var intressanta.

För det första kom man fram till att de allra flesta har en relativt stark ekonomi nu och att det är få som är helt utan pengar i slutet på månaden. Endast 6 procent uppgav att de var utan pengar när månaden närmade sig sitt slut och det har också skett en ganska stor ökning när det gäller den grupp som säger att de aldrig har slut på pengar vid månadsskiftet.

De som hade problem var föga överraskande ensamstående föräldrar (17 procent av dem sa att de har svårt att få pengarna att räcka till hela månaden) och unga i åldrarna 18 till 29 (där 11 procent hade problem). Äldre verkar inte ha några stora problem trots att det klagas mycket på dålig pension. Där var det endast 3 procent som hade ont om pengar.

Undersökningen kollade även hur många som har svårt att klara en oförutsedd utgift på 20 000 kr och där är det 13 procent som säger att de inte skulle klara detta utan att behöva låna, sälja något eller på annat vis skaffa fram extra pengar. Bland ensamstående med barn är denna siffra 22 procent.

Detta säger att det ändå är ganska många som skulle klara av en oförutsedd utgift och därmed har någon typ av buffert eller sparade pengar att ta ifrån, vilket är trevligt. Dock skulle man ju givetvis vilja att fler kunde ha denna trygghet. Samtidigt kan man ju koppla ihop det här med att ha pengar över i slutet på månaden med möjligheten att spara till en buffert och för t ex ensamstående föräldrar så förstår man då att det är svårt att hitta pengarna varje månad för att få till ett bra sparande.

Kunskap enormt viktigt för att kunna sköta sin ekonomi på ett bra sätt

Huvudfokus i detta inlägg ska dock inte vara den del av undersökningen som jag gick igenom ovan utan mer hur bra (eller dålig) koll svenskar har på hur saker fungerar inom privatekonomi och matematiken bakom. Det verkar nämligen som att det är många som har allt för dålig koll på väldigt grundläggande saker och det kommer givetvis påverka ens val och hur man sköter sin ekonomi.

När frågan kom upp hur bra informerad man är om olika viktiga saker som rör privatekonomin – som bolånet, skatter, pensionen och fondsparande – så var det många som sa sig inte ha så bra koll på saker. Detta är ju inte så bra med tanke på hur viktiga alla dessa delar är för ekonomin och det handlar om mycket pengar idag eller i framtiden.

Skattesystemet var det 68 procent som sa sig ha ganska bra eller bra koll på och endast 9 procent som inte hade nån koll alls. Hemförsäkring verkade folk känna sig mest trygga med. Dock var det värre på andra områden. Hela 40 procent sa sig ha liten koll eller ingen koll alls på pensionssystemet. 36 procent sa sig ha liten eller ingen koll alls på hur fondsparande funkar och 34 procent har liten eller ingen koll alls på bolån.

Bolån är ju en av de största och viktigaste sakerna att ha koll på för den löpande ekonomin, månad till månad. Eftersom det är en av de största utgifterna, som kan handla om riktigt mycket pengar på sikt, är det viktigt att ha hyfsat bra koll. Risken är annars att man får för dålig ränta och förlorar en massa onödiga pengar eller att man får problem med får små marginaler när räntan går upp osv.

Fondsparande är viktigt för framtiden på flera olika plan. Till stor del handlar det om att få en bra avkastning på sina sparpengar så att man kan få ihop till ett bra sparkapital på sikt. Det är pengar som kan vara väldigt viktiga och därför är det ju bra att ha koll på vad som gäller, vilka fonder man ska välja, vilken strategi man ska ha när man sparar osv. Att folk har dålig koll på detta är synd då det är en betydelsefull spar- / investeringsform som borde vara grunden i de flesta människors privatekonomiska sparande.

Pensionssystemet är också väldigt viktigt att ha koll på eftersom det i princip handlar om hela ens pension och hur man kommer kunna leva då man blir gammal. Pensionen är ju tiden då man ska njuta av allt jobb man har gjort under sitt arbetsliv och kunna ha det bra, helst utan att behöva oroa sig för ekonomin. Då vill man ju ha koll på pensionssystemet så att man vet vad man har att vänta sig plus om man behöver spara privat eller göra annat för att förbättra sin pension.

Grundläggande räknekunskaper inom privatekonomi ett måste

Det som känns mest skrämmande med undersökningen är vad den visade gällande svenskarnas kunskaper om hur man räknar ut saker och hur grundläggande grejer så som ränta eller aktier fungerar. Detta är sådant som är en sån viktig och grundläggande del av vår privatekonomi att det verkligen kan påverka oss negativt att inte ha koll.

Vi tar varje månad beslut som påverkar vår privatekonomi och som påverkar oss själva på sikt. Hur ska vi spara pengarna som vi fick över denna månad? Ska vi ta ett lån och vad kan det tänkas kosta? Kan vi köpa en ny bostad och vad kan den kosta som mest? Ska vi skaffa ett nytt abonnemang och hur påverkar det vår ekonomi osv.

Väldigt många av dessa frågeställningar och beslut påverkas i grunden av matematiska uträkningar som hjälper oss att ta besluten och välja de bästa alternativen. Är lån A bättre eller sämre än lån B och hur påverkas vi av att räntan går upp från 1,5 till 1,8 procent? Hur mycket värdeminskning är det på nya bilen? Hur bra avkastning kan man få på fonderna eller genom att spara pengar på ett sparkonto? Det blir ganska stora problem om vi inte förstår matematiken bakom dessa frågor eller vet hur man räknar ut saker korrekt.

Risken att vi tar fel beslut blir klart större om vi inte klarar av uträkningarna och antingen räknar fel eller om vi inte ens bryr oss om att försöka räkna på det för att vi inte förstår hur vi ska gå till väga. Det är många områden inom privatekonomin som påverkas av detta och det är mycket pengar som står på spel totalt. Det är av detta skäl oroväckande när folk inte kan räkna.

Resultatet av undersökningen skrämde mig

Undersökningen ställde några frågor om t ex ränta, investeringar och hur man räknar med procentsatser och svaren visade att många tyvärr har väldigt dålig koll. En fråga var som följer:

“Anta att du har 100 kr på ett sparkonto med 2 procents ränta. Hur mycket tror du att du skulle ha på kontot efter 5 år om du låter pengarna växa på kontot?”

Den tillfrågade fick flera alternativ och rätt svarsalternativ var “Mer än 102 kronor”. Detta klarade endast 78 procent av de tillfrågade. Alltså är det ungefär en femtedel av svenskarna som inte alls förstår sig på ränta och ännu mindre hur det funkar med ränta på ränta. Detta är inte så bra med tanke på att allt vanligt sparande bygger på den principen.

Att ha koll på att 2 procent ränta på 100 kr på ett år innebär att man har 102 kr på kontot efter det året är slut är ju inte supersvårt och att det då skulle bli minst 2 kr mer varje år i fem år känns ju då inte speciellt svårt att lista ut. Ändå hade så många fel och många verkade tro att man inte skulle få så mycket pengar från räntan.

Många hade också dålig koll på inflationen då en fråga handlade om att man hade 1 procent ränta på sparkontot och inflationen var 2 procent och då var det bara 60 procent av de tillfrågade som förstod att man efter ett år kunde köpa mindre för de pengarna än man kunde tidigare, eftersom inflationen var högre än räntan på pengarna.

Det här med inflation är lite lurigt men också något som är viktigt att förstå, speciellt med dagens låga sparräntor. I praktiken förlorar vi hela tiden lite pengar på att ha våra sparpengar liggande på sparkonto med så liten avkastning, eftersom allting hela tiden blir lite dyrare. Det behöver folk förstå, så att de aktivt letar efter sätt att investera pengarna som ger en rimlig avkastning.

En fråga som illustrerar hur dåliga svenskarna verkar vara på matte och på så grundläggande och viktiga saker som procentsatser och bråk var en där man sa att en sak idag var värd 60 000 kr och att det var två tredjedelar av dess ursprungliga värde. Frågan var hur mycket den var värd från början. Svaret är 90 000 kr men detta kunde bara 56 procent av de tillfrågade.

Det innebär att bara lite mer än hälften av svenskarna verkar kunna grundläggande matte av det slag som är väldigt vanligt förekommande i privatekonomin. Bråk och procent är vad man använder mest frekvent utöver det allra vanligaste såsom plus, minus och multiplikation. Det behövs för att räkna på räntekostnader, skatt och moms, avdrag, avgifter, avkastning och ränta på kapital och en hel del andra saker.

Vi behöver bli bättre för att ta hand om våra pengar

Med så dåliga kunskaper blir man orolig för många svenskar och hur de klarar sin ekonomi. Kanske det inte märks på så vis att man får ekonomiska problem rakt av, men det känns som att risken är att man tar sämre beslut, missar chanser att spara pengar och får sämre avkastning än man borde ha fått och så vidare. Det kan handla om en hel del pengar som går förlorade just på grund av att man har för dålig koll på de allra mest grundläggande sakerna.

Det är just det här som är skälet till att jag förespråkar att man lägger in privatekonomi och ekonomikunskap som ett obligatoriskt ämne i skolan. Jag vet att många är tveksamma till vad man ska ha all kunskap inom matematik till när man kommer ut i verkligheten efter skolan och visst kanske man inte behöver använda allting man lärt sig. Dock finns det viss matte som är väldigt bra att kunna.

Med hjälp av ekonomikunskap kan man få lära sig om sparande, räntor, inflation, investeringar (aktier och fonder, investeringssparkonto etc) och avkastning, bolån och andra lån, att göra en budget, inkomster och utgifter och hur man kan spara in på sina utgifter plus en hel del annat. Dessutom kan man även få lära sig den matematik som krävs för att kunna räkna på saker i sin privatekonomi.

Med en nära koppling mellan mattelektionerna och lektioner i ekonomikunskap kan man få en mer praktisk tillämpning och de unga kan förstå i vilka sammanhang matte är bra och när man kan få användning för olika typer av beräkningar. Det gör säkert att det blir lite enklare att förankra matematiken i vardagen samtidigt som man tidigt lär sig att räkna ut saker som är väldigt bra att kunna räkna på i sin ekonomi.

Den samlade kunskapen från mattelektionerna och från lektioner i ekonomikunskap kommer att göra att folk har koll på alla viktiga aspekter av privatekonomi, att de kan ta sina beslut baserat på mer kunskap och förståelse, att de kan vara mer kritiska och hitta bättre lösningar, att de kan få igång ett bra sparande och få bättre allmän koll på sin ekonomi genom t ex en bra budget. Om de även kan räkna bättre så kan de dessutom tänka rätt när de funderar igenom sina alternativ och räknar på sin ekonomi. Detta kommer betyda mycket för många.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *