För att kunna köpa en bostad behöver man kapital. Även om man kan låna det mesta så behövs ändå pengar till kontantinsatsen, vilket normalt är 15 procent av bostadens pris. Om man vill köpa en bostad som kostar 3,5 miljoner (vilket inte är speciellt högt idag) måste man ha lite mer än 500 000 kr för att kunna betala kontantinsatsen. Hur får man då ihop dessa pengar som förstagångsköpare?

Tidigare kunde man i större utsträckning ta ett topplån för att betala en del av bostaden. Det var ett dyrare lån, i princip ett vanligt privatlån, som täckte en bit av lånet. Idag är det många banker som ogillar att man lånar till kontantinsatsen. Man får ofta en belåningsgrad på 85 procent, alltså max vad som går att få, för sitt billiga bottenlån men resten av pengarna ska då helst komma från tillgångar och inte från ytterligare lån.

Men givetvis har inte alla 500 000 kr sparade som de kan använda till sitt bostadsköp. Unga, folk som köper sin första bostad, låginkomsttagare, de med lite mer begränsad ekonomi rent allmänt, har givetvis inte så mycket pengar sparade om de inte har fått ärva en massa pengar, har föräldrar som kan hjälpa dem eller liknande. De måste tjäna ihop pengarna själva, vilket inte är superenkelt i alla lägen.

Hitta pengar till bostaden

För vissa är det uppenbarligen inte så lätt att spara ihop till stora summor. Om man har en begränsad ekonomi och en tight budget så är det inte så lätt att lägga undan större summor varje månad. Om vi antar att någon har lyckats spara ihop runt 100 000 kr sedan tidigare och vill köpa ett hus för runt 3,5 miljoner så måste personen spara ihop ytterligare 425 000 kr ungefär, för att ha råd med kontantinsatsen.

Om man har möjlighet att spara ungefär 2 500 kr i månaden till just husköp så är det inte så värst dåligt för den som har en svagare ekonomi. Man måste ju även gärna spara till andra saker så som en buffert, pension, sådant man vill göra under året osv. Att skrapa ihop 2 500 kr extra varje månad för att lägga undan dessa pengar i ett bostadssparande är därför ganska bra jobbat.

Dock skulle det ta 170 månader för någon som sparar 2 500 kr per månad att få ihop till 425 000 kr. Det är ca 14 år. Det låter inte så roligt att behöva vänta så länge på att få köpa sin första bostad. Visst blir det lite mindre om man sparar dessa pengar i t ex fonder och får en årlig avkastning på runt 8 procent, men det tar ändå lång tid. Då runt 10 år.

Vad är då lösningen på detta problem? Om vi tänker oss att vi har ett par som båda tjänar t ex runt 20 000 kr per månad. Då kanske det inte är orimligt att man kan få ihop till 2 500 – 3 000 kr eller något sådant till bostadssparande. Det går inte att få fram hur mycket pengar som helst ur en sådan ekonomi utöver om man verkligen går in för att hårdspara.

Lösningen för dem är då troligen att köpa en billigare bostad först, bo där ett tag och försöka sälja med en hyfsad vinst. Sedan kan de gå vidare mot dyrare bostäder. Man måste ju börja någonstans och det kan klart krävas att man arbetar sig uppåt efter hand. Fördelen med att köpa billigare först är inte bara att bostaden kostar mindre utan även att man sedan får mer tid att spara ihop mer pengar plus alla pengar som man lägger på amortering, som också är en form av sparande.

Spara eller slösa?

Om vi dock har ett par som t ex tjänar 30 000 kr var i månaden (eller åtminstone gemensamt hamnar på runt 60 000 kr) före skatt så finns det givetvis mer pengar att ta ifrån för att finansiera ett bostadssparande. Har man en bättre ekonomi finns också bättre möjligheter. Det gäller dock att man tar chansen och försöker spara mycket pengar varje månad.

Om man lyckas spara en bra slant, t ex 9 000 kr i månaden, så kommer det inte ta så lång tid att nå upp till ett godkänt kapital, som kan användas till kontantinsatsen. Om man behövde spara ihop ytterligare 425 000 kr så räcker det om man sparar i ca 42 månader i detta fall, vilket blir knappt fyra år. Även om det är längre än många vill vänta så är det ändå en helt rimlig tidsram för bostadsköp.

För att det ska fungera behöver man dock se till att hitta 9 000 kr (eller 4 500 kr var) av sin lön varje månad. Även om 9 000 kr per månad låter ganska mycket så är det egentligen inte så farligt om man har en bra lön och hyfsade marginaler i sin privatekonomi. Det handlar helt enkelt om att vara inställd på att spara snarare än att slösa under en tid.

Om man tjänar 30 000 kr i månaden får man ut runt runt 21 000 kr efter skatt. Mat kanske kostar runt 3 000 kr per person och sedan har vi hälften av hyra eller liknande på säg 5 000 kr. Hälften av resterande bostadskostnader och räkningar kan tänkas hamna på max 3 000 kr (vilket ändå känns ganska väl tilltaget). Det som finns kvar är då 10 000 kr. Sedan går kanske 2 000 kr i månaden till nöjen av olika slag och säg 3 000 kr eller liknande till annat sparande. Det som är kvar då är 5 000 kr.

Om båda hade 5 000 kr kvar efter att alla räkningar plus nöjen är betalda och pengar har satts undan till annat sparande, så har vi redan fått ihop tillräckligt med pengar för att klara bosparandet. Om alla pengarna som var kvar gick dit så skulle vi ha 10 000 kr varje månad. Sen förstår jag om det av olika skäl kanske inte alltid blir så mycket som 5 000 kr per månad och person, då det kan dyka upp större utgifter som går före bostarandet, men i det läget får man också göra en avvägning vad man vill prioritera.

Prioritera det du vill mest

Är det ny bostad om 3-4 år som är viktigast eller är det viktigare att äta ute oftare, festa oftare, köpa fler dyra prylar, resa mer osv? Om du känner att du verkligen vill ha den där nya bostaden kan du välja att spara mer pengar varje månad, t ex genom att dra ner på saker som du kan undvara (alkohol, cigaretter, festande, utemat osv). Då kommer du få mer pengar över per månad och kan lägga mer på ditt bosparande.

Om du kan spara t ex 10 000 kr i månaden så behövs det inte allt för många månader för att få upp ett bra kapital. På bara två år kan du ha sparat ihop runt 240 000 kr och det är bara pengarna som du sätter undan, helt utan ränta eller avkastning. Med vettig avkastning kan det bli runt 260 000 kr eller till och med mer.

Den frågan man kan ställa sig själv är alltså om man tycker att det är värt att spara och snåla lite för att få råd att lägga undan pengar till ny bostad. För två personer som tillsammans tjänar runt 60 000 kr efter skatt finns det ju redan från början kapital att ta ifrån och det blir ju inte direkt sämre av att man förmodligen kan spara in på saker i deras budget för att göra situationen bättre och få mer pengar över.

De som klagar på att det är dyrt med bostäder (ni har i grunden rätt iofs) och att det är svårt att få ihop till kontantinsatsen måste även tänka på att det går att spara ganska mycket pengar per månad om man bara vill. Det tar inte allt för många år att få ihop en vettig summa bara genom att lägga undan en hyfsad summa på sitt fondkonto, ISK eller ett sparkonto. Det gäller bara att få tummen ur och faktiskt göra jobbet.

I de fall ekonomin är mer begränsad får man så klart anpassa sparandet till vad man har att jobba med men även här kan man ändå spara en del om man bara vill. Det handlar till stor del om att ha ha rätt mentalitet och att bestämma sig för att det är en ny bostad man vill ha helst av allt. Då får pengar till nya bostaden gå före andra utgifter, som resor, nöjen, ny bil etc.