Svårare med veckopeng utan kontanter?

En sak som jag däremot funderar på är om det kanske är sämre för barnen och för deras ekonomiska “utbildning”. Nu pratar jag om veckopeng / månadspeng. När jag var liten så fick jag pengar i handen som kunde användas till vad jag nu hade lust att köpa. Jag är inte så fruktansvärt gammal (eller?), endast 37 år. Så jag levde inte på den tiden när man kunde köpa en kola för ett öre.

Jag vet givetvis att det funkar att ge barnen veckopeng eller månadspeng digitalt, genom att sätta in på ett konto. Men det är ju inte riktigt lika enkelt. Tydligen erbjuder bankerna nu för tiden bankkort från run 13 år men några banker har även från 11 års ålder. Hos Swedbank kan man tydligen till och med få för barn yngre än 11 år om man frågar specifikt efter det.

Du kan alltså i praktiken ha ett bankkort som du betalar med om du är från runt 11-13 år gammal och i så fall kan du få veckopeng / månadspeng insatt på ditt konto och sen betala saker den vägen. Men man börjar väl oftast med veckopeng tidigare än 11-13 år? Mitt enda barn så här långt är fortfarande för ungt för detta men jag tänker mig att många skulle vilja börja ge någon slags veckopeng till barn vid en tidigare ålder.

Veckopeng mycket viktig för barns ekonomiska tänk

Att ge pengar till barn som de ska hushålla med och använda till sådant de vill köpa är en mycket bra del i att lära barnen pengars värde, att vara ekonomisk och sparsam, att förstå att man inte kan köpa vad som helst utan att tänka efter och att det går att nå större mål genom att vara enveten, sparsam och duktig (t ex spara till något dyrare under en längre period).

Om man får eget ansvar och har möjlighet att köpa upp pengarna om man vill, eller spara dem om man vill så växer man som person och kan också lära sig att vara ekonomisk och ansvarsfull. Just därför är det viktigt med veckopeng och månadspeng. Man ger barnet möjlighet att växa med ansvaret.

På den tiden då kontanter var kung så var det ganska enkelt – ge barnet 100 kr i veckopeng eller vad som nu är lagom och sen kan hen göra lite vad som med pengarna. Köp lite godis, lägg lite i spargrisen, lägg lite undan på ett speciellt ställe för att ha råd att köpa det där tv-spelet om ett par månader.

Att kunna hålla pengarna i handen och räkna dem fysiskt var också bra. Man fick en känsla av att pengarna var riktiga, att det faktiskt är något mer än bara siffror och att de inte växer på träd. Man kunde också tydligt se högen med pengar växa efter hand man sparade, spargrisen kändes tung och välfylld.

Jag skulle alltså säga att det är bra att börja ge barn veckopeng tidigt, så tidigt man nu känner att det kan fungera. Det beror givetvis också delvis på mognadsnivå och hur man tror att barnet i fråga skulle klara av det. Dock tror jag att även barn som kanske inte känns helt mogna för det skulle kunna börja få lite pengar i veckopeng och så kanske de faktiskt mognar lite extra i takt med att de får mer ansvar.

När det inte finns kontanter (jag bär t ex själv aldrig med mig kontanter nu för tiden, så det skulle vara lite omständligt att behöva ta ut pengar bara för att ge till dottern) eller när långt ifrån alla butiker, restauranger och tjänster tar emot kontanter så blir det ju också svårare att använda dem till veckopengen.

Svårare att göra veckopengen lika meningsfull när man för över pengar till konto?

Den enda riktiga lösningen är att ge veckopeng och månadspeng digitalt med andra ord? Att man för över pengarna från sitt konto till barnets konto, istället för att ge dem kontanter. Men kan barnet ens ha ett konto och ett bankkort vid 7-9 års ålder? Det verkar inte så.

Barnet måste ju kunna använda sina pengar på något vis. Om man vill köpa godis, ett datorspel, kläder eller nåt annat roligt måste man komma åt sina sparade pengar. Det innebär att det kan bli problem att ge digital veckopeng till de yngsta barnen. Om man dock ger dem kontanter istället så kan de få problem att spendera pengarna eftersom det är så många ställen som inte accepterar kontanter alls längre.

Jag skulle tro att det är bättre för träningen att få pengarna i handen dessutom. Att det blir enklare att förstå pengars värde och att förespråka sparsamhet, när man har fysiska pengar i handen som man kan antingen spendera eller lägga åt sidan och spara. Det är mer än bara siffror på ett konto, som lika gärna hade kunnat vara hitte-på.

Något som också är både bra och dåligt på samma gång är det här att man kan skicka lite extra pengar till barnen när som helst, utan någon fördröjning. Detta är något man t ex kan se en del i olika reklamfilmer på tv. Ett barn är ute någonstans och ringer upp sin förälder och säger “Hej, kan du skicka lite pengar, jag måste köpa en macka!” eller något liknande.

Det är givetvis väldigt smidigt och bra att kunna skicka över pengar, med t ex Swish, på det viset när barnet behöver lite pengar till något. Hade det varit ett antal år tillbaka så hade barnet bara haft de kontanter som hen hade fått tidigare. Det hade inte gått att fylla på kassan på ett smidigt sätt, utan att få låna från någon annan eller åka hem och be om mer.

Givetvis kan man tycka att utvecklingen har gjort det mycket bättre. Det är enkelt, snabbt och smidigt att skicka pengar när någon behöver dem. Man kan alltså swisha en slant närhelst barnet akut behöver köpa något. Samtidigt kan jag tycka att det också underminerar lärdomen att pengar inte växer på träd och att man måste hushålla och spara.

På den “gamla goda tiden” hade man de pengar man hade och när de var slut så kunde man helt enkelt inte köpa något mer. Då fick man spara och räkna på det och tänka framåt. Se till att man hade det man behövde med sig, alternativt stå utan möjlighet att köpa något senare. Då förstod man vikten av att ha pengar.

Idag bara ringer man någon förälder och säger till denne att skicka mer pengar lite snabbt. Och ofta så gör föräldern också det. Det gör att barnet lär sig att om man behöver pengar så bara ringer man och så fixar någon annan dem åt dig. Då tappar man säkerligen en del när det gäller ekonomiskt tänk, sparsamhet och liknande.

Det kan så klart skilja lite hur strikta föräldrarna är i detta läge. En del kanske inte vill skicka mer eftersom veckopeng eller månadspeng ska täcka alla sådana kostnader och om barnet har gjort slut på pengarna så ska de heller inte kunna köpa något. Dock tror jag många föräldrar ger med sig om barnet vill köpa något “bra”, t ex någon vanlig mat eller frukt eller behöver pengar till bussen osv.

I vissa fall kan det säkerligen vara superbra att kunna swisha pengar för den delen, men jag hoppas att det kontantlösa samhället inte förstör för mycket för barnen ekonomiska utbildning, där veckopengen är en så enormt viktig del. Jag hoppas att barnen även fortsättningsvis förstår pengar värde och värdet av att vara ansvarsfull och sparsam.

En uppdatering om ränteläget, bolån och framtiden

Efter väldigt lång tid med minusränta och en räntenivå som låg fast på -0,50 procent höjde till slut Riksbanken räntan i december förra året. Då hade de en prognos som sa att de skulle höja den långsamt framöver tills den börjar komma upp på en lite mer normal nivå. Senaste beslutet fick räntan dock trots allt ligga kvar på -0,25 procent.

Det stora skälet till att Riksbanken har hållit kvar räntan på så låga nivåer så länge är att de har velat få upp inflationen till 2 procent. Det finns givetvis andra skäl också, såsom att främja den svenska ekonomin och att det globalt har funnits mycket osäkerhet. Just inflationen har dock hela tiden varit något de har återkommit till och använt som huvudskäl när de valt att inte höja tidigare.

Oförändrad reporänta på senaste mötet

Eftersom inflationen inte tidigare har nått 2 procent och att det har funnits olika orosmoln som har kunnat påverka och förstöra inflationens väg mot sitt mål så har man hållit räntan nere. Förra året nådde man dock till slut en inflation runt 2 procent till slut och efter många om och men så blev det också slutligen en första höjning.

Den 25 april hade man så ett nytt penningpolitiskt möte där reporäntan skulle bestämmas. Och det hade funnits möjlighet att höja räntan lite, men det skedde inte. Varför blev det då så? Den enkla svaret är att man återigen är oroliga för inflationen. Den ligger i fas nu men Riksbanken verkar oroliga för att det ska vara lite för dåligt tryck framöver.

Amerikanska centralbanken Federal Reserve (Fed) lämnade räntan oförändrad i mars och indikerade då också att det troligen inte kommer några höjningar under året. Vår riksbank tittar givetvis på Fed och använder deras beslut som underlag när de tar sina beslut, med tanke på att det som händer i USA oftast påverkar Sverige.

Även i början på maj valde Fed att lämna räntan oförändrad och inflationen i USA försvagades något, vilket också är tecken på att det till och med kan komma en räntesänkning i USA. Detta är också något som kan påverka reporäntan i Sverige framöver och det ser alltså ut som att nästa höjning av räntan kan dröja till slutet på året eller kanske till och med nästa år.

Vi kan alltså se att planen för att höja räntan verkar förändras lite och bli mer försiktig. På kortare sikt är skillnaden kanske inte så stor men höjningar kan komma långsamma och dra ut på tiden. Riksbankens egen prognos hade tidigare satt räntan för andra kvartalet 2020 till +0,23 och 0,73 procent 2021, men nya prognosen säger istället +0,04 och 0,42 procent vid dessa tidpunkter.

Det kan givetvis tänkas att prognosen ändras igen och att räntan börjar höjas snabbare, men det finns ganska mycket osäkerhet och Riksbankens beslut påverkas helt klart av vad som händer i övriga världen. Speciellt i USA. Därför känns det som att det kan ta lång tid innan räntenivåerna börjar gå upp märkbart.

Hur påverkas vi av detta?

Det som framför allt händer är att bolånen är fortsatt mycket billiga eftersom räntan är mycket låg. Det är allmänt billigt att låna, men det märks givetvis mest på de stora lånen som bolån. Detta boostar bostadsmarknaden en del men den har dock problem på andra fronter, så det finns ändå många frågetecken där.

Eftersom räntan är låg har det varit lite av en lånefest länge och det har inneburit att svenskarnas belåning har ökat en del. Detta är många nu rädda för, t ex Riksbankschefen Stefan Ingves. Därför talas det mycket om åtgärder som kan minska vår belåning och därmed också hushållens risker.

Det har redan kommit en del sådana åtgärder, t ex amorteringskrav och även lånetak. Lånetaket innebär att om man vill låna mer än t ex 4,5 gånger sin inkomst så kan man behöva amortera en extra procent per år, utöver de 2 procent som man annars måste amortera när man har en hög belåningsgrad.

Det talas även om att minska ränteavdraget och en del andra saker. Dessa saker påverkar givetvis alla som vill köpa en bostad. En del kanske inte märker av det lika mycket men andra kommer helt klart att begränsas mer i sina val av bostad och hur dyra de kan vara. Unga och de som vill köpa sin första bostad är fortfarande mest utsatta.

De som funderar på ifall de ska binda räntan eller köra på rörligt har här ytterligare något argument för att välja rörlig ränta. Det ser inte ut att hända något med ränta på många år och när det väl händer något är det i långsam takt. Man behöver inte betala extra för att binda räntan när det är så pass lugnt och säkert som det verkar vara nu och om det skulle börja röra på sig hinner man också överväga bunden ränta längre fram. Kanske kan det bli intressant om ett år eller två.

Passa på att spara när räntan är låg

Ett allmänt bra tips för de som har bolån är att passa på att spara extra pengar när bolåneräntan är låg. Om man har rörlig ränta kan man utnyttja det bra ränteläget eftersom det är så billigt med bolånet. Det borde bli mer pengar över i kassan och dessa pengar kan med fördel sparas undan i en räntebuffert.

Räntebufferten kan sedan finnas där som ett komplement eller en säkerhet när räntan slutligen går upp. Om den tids nog blir 3-4 procent så kommer din räntekostnad att öka ganska rejält och du behöver lägga mer pengar på dina boendekostnader. Om du t ex har ett bolån på 3 miljoner så kanske du just nu har en räntekostnad på runt 3 750 kr i månaden. Detta om jag räknar med en snittränta på 1,5 procent på bolånet.

Om räntan skulle gå upp från nuvarande nivå under 0 procent till t ex 3 procent (vilket inte alls är omöjligt och inte speciellt konstigt) så skulle du ha en boränta på runt 4,5 procent istället. Det skulle ge dig med ett lån på 3 miljoner en räntekostnad på hela 11 250 kr i månaden istället för 3 750 kr. Det är en STOR skillnad för de flesta.

Att behöva betala ut hela 7 500 kr i månaden mer än man gör för närvarande är nog en tanke många skulle bli skräckslagna av. Det är nog väldigt många som inte har gå pass goda marginaler att det skulle funka om man inte drog in på andra saker, framför allt på sparandet.

Rörlig ränta på bolånet har fördelen att man kan åtnjuta låga kostnader när räntan är låg men man får också stå ut med de höga kostnaderna när räntan går upp. Om man inte binder den i god tid alltså. Då måste man även vara beredd att betala klart mer pengar när uppgången till slut kommer.

Om man passar på att spara pengar när det är billigt (vilket man bör göra) så har man en buffert som kan användas som hjälp när det blir dyrare. Du bör ju i vilket fall alltid räkna med att klara en ränta som är många procent högre än den du har just nu, för säkerhets skull, och då bör du även få pengar över just nu när det är billigt. Slösa inte bort alla de pengarna utan spara så att du är redo när det blir dyrare!