Hur mycket ska ekonomi inverka på barnskaffande?

Jag har ännu inte fått några barn, så jag kan inte blogga om pengar och barn i en allt för stor utsträckning. Vissa saker kan man givetvis skriva om men det går inte att lägga in sina egna erfarenheter i inläggen på samma vis som ifall man är förälder. Det finns inga exakta planer för när jag och min sambo ska börja fundera på barn på allvar men det lär väl hända inom en överskådlig framtid. Jag vill ha barn i framtiden givetvis men samtidigt är jag nervös över så många olika saker. Den ekonomiska aspekten är en viss del av det.

Hur man än vänder och vrider på det är det svårt att helt koppla bort den ekonomiska biten. Inte för att jag skulle ha något emot att lägga pengar på mitt barn utan det handlar huvudsakligen om att man vill ha en bra och stabil ekonomi så att man skapar trygghet för sina barn. Hade man haft obegränsat med pengar och aldrig behövt oroa sig för att kunna betala saker och ting så hade man givetvis inte heller behövt tänka så mycket på detta när man funderade på att skaffa barn. Men de flesta har inte den lyxen.

Mina egna grundkrav inför att skaffa barn

För min egen del tänker jag på alla saker som känns viktiga när man skaffar barn. Jag vill ha ett jobb med stabil inkomst som är tillräckligt hög för att det ska kännas säkert och där jag inte riskerar att förlora inkomsten. Jag vill gärna att min sambo också har en stabil / fast inkomst (med tanke på att jag inte på egen hand tjänar så mycket pengar att det räcker till allt vi skulle behöva, så vi behöver båda bidra till ekonomin).

Vidare tänker jag att man behöver en vettig bostad. Det behöver vara en bostad som är stor nog för att rymma oss alla och ha ett rum för barnet framför allt. Det ska också vara en bra, fräsch och säker bostad där barnet kan trivas och där man kan känna sig trygg med att låta ett barn växa upp. Sen vill man givetvis även bo i ett bra område – nära till skola, natur och sådant och i ett tryggt område rent allmänt. En vettig bostad, vare sig det är ett hus eller en lägenhet, kostar en del och det är en kostnad man ska klara av.

Bra ordning på sin ekonomi. Att ha en fast inkomst och en vettig lön är ju en väldigt bra början men det gäller att även ha ordning på sin ekonomi och sitt liv rent allmänt. Jag tror som sagt på att barn ska få en trygg uppväxt och som förälder har man ju ett stort ansvar för att ta hand om sina barn. Då är det viktigt att man har ordning på sin ekonomi så att man inte sitter med stora skulder eller har dålig koll på ekonomin i övrigt. Man vill inte befinna sig i en situation där man inte har kontroll och där det riskerar att bli problem, för sådant skulle troligen gå ut över barnet på ett eller annat sätt.

Så för att sammanfatta känner jag att jag vill ha en stabil inkomst och ekonomisk stabilitet. Bra kontroll över min ekonomi och utan risk för några större överraskningar som kan påverka negativt. Jag vill ha en vettig bostad där mitt barn kan bo och trivas (vilket skulle innebära en flytt till något större jämfört med nuläget). Självklart behöver jag också någon att skaffa barn tillsammans med men den biten är ju så grundläggande att jag inte tagit upp det.

Barn kostar en massa pengar?!

Den allmänna uppfattningen – som huvudsakligen också ofta stämmer – är att barn kostar pengar. Om du just nu har en budget som fungerar och där din ekonomi går runt kan du räkna med att få göra om denna budget totalt och räkna på helt andra siffror när ditt första barn kommer. Det är många saker som kostar pengar. Du behöver till att börja med utrustning för att ta hand om barnet så som barnvagn, säng, barnstol, bilbarnstol, lite leksaker och så vidare. Sådant är inte gratis, inte ens om man köper begagnat.

Du behöver sedan lägga en hel del pengar på förbrukningsvaror som mat, blöjor, kläder, hygien och alla andra saker som behövs under ett barns uppväxt. Det blir senare även veckopeng eller månadspeng, aktiviteter, nöjen och en del annat. Du har även barnomsorgen som kostar ganska mycket. Detta är saker som behöver få plats i din budget. Barnbidraget gör en del för att hjälpa men täcker så klart inte allt.

Utöver de mer uppenbara kostnaderna för ett barn så blir det ju även en hel del förändringar som gör att man kan få högre kostnader eller mindre inkomster. Dessa saker kan man ibland glömma bort (i olika utsträckning) eftersom de inte är lika självklara. T ex kostar föräldraledigheten en hel del pengar i uteblivna inkomster. Du har även eventuellt högre kostnader för att du har tvingats köpa en ny bostad – en större bostad som uppfyller dina krav kostar troligen mer varje månad. Samma gäller för bilen – du behöver kanske en större bil för att kunna få med dig barnet och tillhörande saker så som barnvagnen.

Utöver detta bör du gärna även lägga undan lite pengar till barnet i form av sparande, så att det finns åtminstone en viss liten gömma när ungen blir äldre och ska börja ta hand om sig själv. Storleken på sparandet kan man alltid variera men t ex kan man lägga undan samma som barnbidragets storlek.

När ska man då våga ta steget?

Eftersom det kostar en hel del extra pengar att ha ett barn jämfört med att bara ta hand om sig själv så blir man ju givetvis lite nervös inför detta stora steg i livet. Att få barn handlar ju om att ta hand om / bry sig om någon annan än sig själv och att ha ansvar för och älska någon annan så länge man lever. Bara den biten är i sig lite skrämmande men när det även kommer in en ekonomisk aspekt i det hela blir man ännu lite mer nervös.

För att kunna ta hand om någon annan väl och att ge barnet ett bra liv behöver man ju ha ordning på sin ekonomi och kunna ge barnet tak över huvudet, mat i magen och allt det andra som hör till så som utbildning, försäkringar, nöjen osv. Det är alltså ganska mycket som hänger på ekonomin och att man har ordning på sina pengar.

Jag är lite orolig för allt detta givetvis och det är som följd av denna oro som jag vill att både jag och min sambo har stabila inkomster innan vi skaffar barn. Att ha fixat ett bra boende i förväg känns också viktigt så att man vet att man kan hitta någonstans att bo som är bra för barnet men som man också har råd med utifrån sin ekonomiska situation.

Balans mellan hjärta och hjärna

Ifall man just nu lever ett liv där man precis klarar sig ekonomisk – om det är på gränsen till att det går runt och att man lever på en ganska snäv budget – så måste man ju ställa sig frågan ifall man skulle ha råd med alla extra kostnader som ett barn innebär. Det känns kanske fel att ta ett sådant beslut med hjärnan snarare än med hjärtat så att säga, men å andra sidan känns det väl inte rättvis mot ett barn att föra det till livet när man inte är säker på hur man ska kunna ha råd att ta hand om det?

Troligen är det så att den allmänna nervositeten inför att skaffa barn, att det känns som ett så stort och definitivt steg, gör att man oroar sig lite extra för sådant som kanske egentligen inte borde spela jättestor roll. Många saker brukar lösa sig när man väl tvingas lösa dem. Så frågan är kanske var gränsen går mellan att man bara borde köra på och skaffa barn för att man vill ha ett barn, och att hitta den ekonomiska stabilitet som behövs för att man ska känna sig trygg i att kunna ta hand om barnet. Men finns det något bestämt svar på den frågan?

Detta är givetvis i första hand en fråga inför sitt första barn, för det är då förändringen blir som störst. Om man redan har ett barn och funderar på att skaffa ett till blir det inte en alls lika stor omställning då man troligen har ganska mycket av det som behövs och det blir mest ett tillägg i rörliga kostnader så som mat, kläder, nöjen osv. Det blir givetvis inte billigare att få ett andra eller tredje barn men förändringen är förhållandevis liten.

Fixa budgeten som sambo

När man lever ensam och sköter om sin ekonomi helt själv är det, jag ska inte säga enkelt men, åtminstone lite mindre att tänka på än om man är flera i ett hushåll som delar på ansvaret. När man är sambo eller är i ett förhållande där man delar på utgifter och liknande är det i ofta ganska mycket som är samma men i vissa fall kan man behöva tänka efter lite extra.

Jag blev sambo förra året då min flickvän flyttade in och det har gått bra, till och med bättre än jag trodde att det skulle göra. Vi har hela tiden kört med separata ekonomier på så vis att vi inte lägger ihop våra pengar utan ansvarar för våra egna tillgångar och sedan delar vi på de utgifter som hör till sådant som vi båda utnyttjar.

Grundtanken är att när vi delar något lika så betalar vi även lika, t ex hyran, elen, tv och sådant. De utgifter som en av oss har som den andra inte är inblandad i får vi stå för själva. T ex betalar vi båda våra egna mobilabonnemang och jag har en bil som jag står för helt själv.

Eftersom min flickvän är student och har en begränsad inkomst så har jag tagit på mig att betala vissa räkningar själv trots att vi normalt skulle delat dem lika, t ex Internet och en del andra saker som jag hade fått betala själv i vilket fall som helst om jag hade bott ensam. I dagens blogginlägg ska jag dock försöka diskutera ur ett perspektiv där båda parterna betalar lika stora delar, helt enkelt för att det är ett lite mer användbart exempel.

Några olika sätt att dela upp ekonomin

Det finns inget som säger att man måste betala allt lika rakt av i en delad ekonomi. Det finns ett antal olika varianter som man kan köra på beroende på vad som känns mest lämpligt. Ni gör som ni själva tycker är bäst.

1. Dela allting lika rakt av – Ifall ni vill kan ni dela på alla utgifter rakt av hela tiden. Ni kan göra justeringar för sådant som ni inte båda använder, t ex kan ni betala era egna mobilabonnemang eller gymkort osv eftersom dessa inte har något med den andre att göra.

2. Dela procentuellt utifrån inkomst – Denna variant är bra ifall ni har olika stora inkomster. Ifall en av er tjänar mycket pengar och den andre inte tjänar så mycket kanske det känns orättvist att ni ska dela allting rakt av. Ni kan då räkna ut hur stor del var och en bör betala utifrån hur stor del av den gemensamma inkomster ni står för. Den som tjänar mycket får alltså då betala mer.

3. Er egen variant beroende på situation – Det finns många olika alternativ här. Om ni vill ha en delad ekonomi där ni slår ihop alla era inkomster och utgifter blir detta annorlunda om ni vill ha era ekonomier separata och sedan bara dela på utgifter. Bäst är att ni pratar igenom vad som känns bäst och hittar en lösning tillsammans som båda känner sig nöjda med.

Helst ska ni hitta en lösning där ingen känner sig lurad eller att han eller hon får betala mer än vad personen känner sig bekväm med. En bra regel är som jag sa tidigare att ni delar på kostnaden för sådana saker som ni båda utnyttjar ungefär lika mycket. Bra exempel är t ex hyra, vatten, tv, Internet osv. Ifall en av er utnyttjar något betydligt mer än den andre kan ni antingen bestämma att den personen ska betala hela den kostnaden eller att ni ska fördela det så att den personen betalar t ex 75 % och den andre bara 25 %.

Ifall ni är ett par och försöker reda ut det här med att dela hela eller vissa delar av sin ekonomi så kan det ibland uppstå kniviga situationer där man inte är överens eller där det blir diskussioner. Detta är givetvis inte direkt ovanligt och det man ska tänka på då är att försöka kommunicera så bra man kan med sin partner, vara öppen och ärlig och säga vad man känner. Behåll lugnet och diskutera på ett civiliserat sätt – för om man börjar bråka löser man sällan något.

Budget och budgetkalkyl

Jag brukar vilja skilja på budget och budgetkalkyl. Det jag menar med budget är en uppställning av hur man skulle vilja fördela sina pengar en vanlig månad – alltså i princip ett mål för hur man ska använda sina inkomster för att betala räkningar och andra utgifter och sparande etc. Sin budget använder man för att hålla ordning på sin ekonomi och för att kunna lägga upp en plan som funkar, där man har tillräckligt med pengar för att klara varje månad utan problem.

En budgetkalkyl är i mitt huvud istället en uppställning av befintliga inkomster och utgifter (t ex ett genomsnitt av sina utgifter de senaste tre månaderna) där man kan se hur mycket pengar som faktiskt kommer in och försvinner ut varje månad just nu. Detta är ett verktyg för att se hur ekonomin ser ut just nu, hur mycket pengar man har över och ifall det är något man behöver ändra på.

Man bör alltid börja med att göra en budgetkalkyl för att kolla sin nuvarande ekonomiska sits. Det är först när man har kollat upp vilka utgifter man har varje månad och hur mycket pengar man får över som man kan börja ställa upp en budget för hur man skulle vilja ha det. Man måste ha något att utgå från. När man vet hur mycket pengar man lägger på olika räkningar, mat, nöjen och allt sådant som man spenderar pengar på varje månad kan man titta på om man vill förändra något, t ex minska ner kostnader eller öka på sitt sparande.

Att skapa en budget när man delar ekonomi med någon

Det är givetvis enklast att försöka göra en budget tillsammans med den eller de som man delar hushåll med, men det är inget krav. Ifall den personen inte är intresserad kan du ta på dig ansvaret och göra allt själv, eller åtminstone göra en budget över de delar som du ansvarar för och ska betala.

Vi tänker oss, för enkelhetens skull, att du bor tillsammans med någon och att ni delar de flesta kostnader rakt av. Vissa saker delar ni inte på eftersom det är sådant som bara en av er utnyttjar, så som mobilabonnemang, Spotify och en bil som ägs av endast en person.

När du ska göra din budgetkalkyl i detta läge ska du börja med att föra in dina inkomster, för att se hur mycket pengar du har att jobba med varje månad. Därefter ska du börja lista alla utgifter du har. Du kan glömma bort för ett ögonblick att du ska dela vissa utgifter med någon annan. Finns det en utgift så skriv ner den.

Många saker är sådant som du inte betalar varje månad, t ex försäkringar, bilskatt, besök hos frisören eller tandläkaren osv, så det är lätt att man glömmer dem. Du ska dock försöka ta med dem ändå. Om du har en engångskostnad varje år kan du dela den på tolv för att få fram vad det kostar dig per månad.

När du har ställt upp alla poster och räknat ut hur mycket de kostar dig varje månad ska du börja göra markeringar vid de poster där du ska dela på kostnaden med din sambo. Ifall ni har bestämt att dela på dessa kostnader rakt av kan du helt enkelt dra bort hälften av summan så får du fram hur mycket just du ansvarar för att betala.

Räkna fram din del av kostnaden för allting som ni ska dela på. Ifall ni inte har tänkt att dela på alla saker rakt av så får du räkna ut din del av varje post utifrån hur många procent som ni har bestämt att du ska betala. Det kanske är 75 % eller bara 25 %. Det viktiga här är att ni är överens och att båda tycker att fördelningen är rättvis.

Avgör hur mycket du vill / kan spara

När du har gjort detta har du sparat in en del på dina utgifter. T ex kanske du har satt halva beloppet på tv, Internet, el, mat eller vad det nu kan vara. I detta läge är det förhoppningsvis en del pengar kvar varje månad, så att du har ett överskott. Ifall du inte har räknat in sparande i din budget innan – t ex för att du inte har sparat så mycket pengar tidigare – är det dags att fundera på detta nu.

Du kan själv avgöra hur mycket du vill spara. Det beror ju delvis på hur mycket pengar du har att röra dig med. Bäst är om du kan spara en del till långsiktigt sparande (t ex inför framtiden, till pension eller till ett husköp osv) och en del till kortsiktigt sparande (kanske en resa eller något annat som du vill köpa inom en inte allt för avlägsen framtid, så som en bil) plus att du försöker bygga på din buffert med lite buffertsparande.

Sparande är rent allmänt en viktig del av budgeten. Det är ingen bra idé att göra av med alla pengar varje månad, även om det är kul. Om du vill skapa dig en bra framtid med ekonomisk trygghet behövs ett sparande. Det möjliggör också en mängd olika trevliga saker längre fram – saker som du kan köpa eller göra. Ifall du har så höga utgifter varje månad att det inte finns några pengar kvar till sparande bör du se över din ekonomi för att dra ner på dina utgifter. Det är inte bra att ligga så nära gränsen. Om något skulle hända som ger dig högre kostnader eller längre inkomster så skulle du då plötsligt inte längre gå runt.

Prata ihop er om framtiden och planera

När man är sambo eller delar sitt liv med någon är det viktigt att man pratar ihop sig och samarbetar. Om man är ett par är detta nog extra viktigt eftersom man förmodligen gör väldigt många saker tillsammans. Till att börja med bör man försöka sätta ihop en gemensam plan för sin ekonomi. Även om ni har separata ekonomier kan det vara bra att synka med varandra så att ni inte har helt olika tankar och mål. Läs en massa bra tips om hur man bäst pratar pengar med sin partner.

Om en av er vill att ni ska åka på en gemensam resa till sommaren så är detta ju något som rör er båda. Om vi räknar med att båda två vill åka på denna resa (för det är väl ett krav för att det ska bli av) så måste ni ju båda börja spara pengar till den. I sådana fall är det kanske läge att se över hur mycket pengar som är rimligt att ni sätter undan till kortsiktigt sparande.

Märker ni att ni inte kan spara lika mycket – exempelvis kanske du kan spara 1000 kr i månaden och på så vis få ihop 7 000 kr tills dess ni ska åka men att din partner bara kan spara 500 kr i månaden och alltså bara får ihop 3 500 kr under samma period – måste ni ju anpassa er resa till detta. Det kanske inte kan bli ett lika fint hotell som du hade velat ha, om du nu inte är villig att betala en lite större del av resan ur egen plånbok.

Håll kanalerna öppna så att ekonomin inte blir ett problem

Det är inte bara såna här saker som är bra att prata om utan det handlar om i princip allting. Det kan även tänkas att ni är oense om vissa utgifter i hushållet. Så länge det är en utgift som bara en av er måste betala är det ju inte så farligt. Om du har ett dyrt mobilabonnemang är det t ex bara du själv som får lida för detta. Men ifall det handlar om något som ni delar måste ni ju även vara överens.

Exempelvis kanske du tycker att ni behöver väldigt snabbt Internet som koster 500 kr i månaden. Eftersom ni båda använder Internet ganska mycket är det rimligt att ni delar den kostnaden, men ifall din partner tycker att halvsnabbt Internet för 300 kr i månaden är mer än tillräckligt kan det ju uppstå en viss konflikt. Hur ni löser problemet är upp till er givetvis. Ni kan nedgradera till ett billigare Internet eller så kan du välja att betala mellanskillnaden mellan det snabba och det halvsnabba alternativet utöver din del.

Det viktigaste är inte exakt hur ni löser saker utan att ni löser dem. Glöm inte bort att ni är två som ska leva tillsammans och att ni kanske har olika tankar eller olika förutsättningar. Ifall du känner att du är den som har mindre pengar eller ifall du av något skäl känner dig obekväm med någon aspekt av ert ekonomiska samarbete måste du säga till. Försök undvika att klaga utan lägg fram det på ett trevligt och konkret sätt och med en bra förklaring till varför du tänker som du gör.

Lär dina barn om pengar och ekonomi

Ganska nyligen har det pratats en del om det här med vem som ska lära barn och unga om pengar och ekonomi och att unga tyvärr är sämre på dessa ämnen än man skulle vilja. I en undersökning som Nordea gjorde tyckte 90 procent av svenskarna att det är föräldrarnas ansvar att lära ut ekonomi och hur man hanterar pengar till sina barn.

Unga tycker dock i större utsträckning att privatekonomi borde vara en del av undervisningen i skolan – t ex att lära sig att göra en budget, att spara pengar innan man investerar och att inte spendera pengar som man inte har. Att införa privatekonomi som en del av undervisningen i skolan verkar dock inte jätteaktuellt, t ex sa Fredrik Reinfeldt nyligen att han inte hade några sådana planer i en intervju med Privata Affärer.

Än så länge ligger alltså ansvaret huvudsakligen på föräldrar att lära sina barn att vara ansvarsfulla med sina pengar, att spara och att hantera ekonomin rent allmänt. Det är kanske ganska logiskt att det är så då föräldrar har som uppgift att förbereda sina barn för vuxenlivet så gott det går, och då ingår givetvis att lära dem hur man bör hantera pengar och vad man inte bör göra.

Det är dock inte alltid så lätt att veta hur man ska göra för att på bästa sätt lära barn och ungdomar om privatekonomi och att hantera pengar. Därför tänkte jag försöka skriva ihop en liten guide med några bra tips och tankar som underlättar.

Börja lära ut om ekonomi och pengar tidigt

Ett bra första tips är att man bör börja tidigt när man ska lära sitt barn om pengars värde och att hantera dem på ett bra sätt. Ju tidigare man börjar ju lättare blir det att påverka dem och att bygga upp en bra grund med förståelse och ett ekonomiskt tänk. Om du redan när barnet är litet kan börja klämma in en och annan lektion om pengars värde kan detta ofta göra skillnad.

När barnet blir äldre och mognare så ökar även förståelsen för olika saker, även pengar. Samtidigt är det ofta svårt att försöka lära ut ekonomi till en tonåring då de har så mycket annat att tänka på. Det finns så många saker de vill ha och de börjar tänka mer på vikten av varumärken och hur andra människor ser på dem. Sådana saker blir tyvärr ofta viktigare än att tänka ekonomiskt.

Det är alltså oftast lättare att börja tidigt och slänga in små lektioner om pengar och dess värde när barnet är mindre och mer mottagligt. Om man gör det på rätt sätt blir det oftast inget negativt utan bara en naturlig del av uppväxten och då är det förhoppningsvis så bra att barnet får med sig detta tänket när han / hon blir äldre – det sitter då rotat ganska djupt och finns alltid med i bakhuvudet.

Pengar växer inte på träd

En väldigt tidig lektion handlar om pengars värde. Att göra klart för barnet i en tidig ålder att man måste jobba för att få pengar är viktigt. Barn tror kanske att pengarna helt enkelt kommer från bankomaten snarare än från hårt arbete. Ifall man inte lär dem att det krävs mycket jobb för att få pengar så kommer de heller inte inse att man inte bara kan spendera fritt, utan att man måste vara återhållsam och spara.

Veckopeng / Månadspeng

En ganska stor snackis är det här med veckopeng / månadspeng. Ska barnen få en viss summa varje vecka eller månad som sedan ska räcka till olika saker som barnet vill ha eller behöver? Tydligen tycker föräldrar inte längre att en bestämd fickpeng är lika bra som de brukade tycka. Det har blivit allt vanligare att barn inte får fickpeng utan helt enkelt bara får pengar vid behov och att föräldrarna själva sedan köper resterande saker åt sina barn.

Att ge barnet egna pengar som de ansvarar för själva och som ska täcka in olika typer av utgifter är dock ett riktigt bra verktyg för att lära om ekonomi och pengars värde. Veckopeng / månadspeng är alltså ett bra tips för föräldrar som vill förbereda sina barn för framtiden, där de måste ha ordning på sin egen privatekonomi och vara sparsamma med sina pengar.

Att bli ekonomisk med hjälp av fickpeng

Tanken med fickpeng är att barnen har hand om sina pengar själv och kan köpa saker eller spara etc. Det är ganska stor skillnad på att be mamma och pappa att betala för något som man vill ha och att istället sitta med pengarna i sin hand och försöka avgöra om det är värt att köpa något eller om det är bättre att spara till andra bättre saker framöver. Barnen lär sig ganska snabbt att saker och ting inte är gratis och att det går snabbt att göra av med sin fickpeng ifall man inte är lite sparsam.

Ifall pengarna är slut och barnet kommer och tjatar om att få mer pengar eller att du ska köpa saker kanske detta kan vara lite jobbigt men det är samtidigt en lektion som alla borde lära sig. 1. Man kan inte köpa saker om man inte har pengar. 2. Ifall man inte är lite sparsam så tar pengarna slut väldigt snabbt. 3. Man får inte nya pengar gratis bara för att man har gjort slut på det man hade.

Var tydlig med var som ingår i fickpengen och vad som förväntas i retur

Ifall du väljer att ge ditt barn regelbunden fickpeng är det viktigt att börja med att gå igenom reglerna för denna. Du måste berätta vilka kostnader som barnet själv förväntas stå för – godisköp, nöjen osv – och vilka kostnader som du fortfarande kommer att stå för. För yngre barn kanske det räcker med att låta dem ansvara för t ex godis, leksaker och nöjen. De ska inte behöva ansvara för pengar som ska gå till allt för viktiga saker så att deras grundläggande trygghet (att de har kläder och mat etc) riskerar att försvinna om de råkar sumpa bort sin fickpeng.

Du kan även bestämma ifall du vill att barnet ska göra något i retur för att han / hon får pengarna. Det kan vara så att du vill lägga in bestämmelser om att barnet ska hjälpa till hemma, t ex med att diska och städa. Eller kanske du vill lägga in bestämmelser om att barnet alltid ska göra sin läxa direkt efter skolan utan att gnälla, inte svära eller följa andra regler i hemmet angående tv-tittande etc.

Det finns inget rätt eller fel här. Vissa tycker att sådana regler bör följas utan att man ska behöva muta barnet med pengar medan andra tycker att det är en bra del av fickpengen att det finns vissa motkrav. Fördelen med att lägga in denna typ av krav är att det finns ett bestämt sätt att straffa barn som inte sköter sig, utan att ge dem ytterligare bestraffningar eller att skälla på dem. Barnen lär sig på så vis även till viss del att det krävs någon form av motprestation för att få sina pengar, vilket ju gäller även senare i livet när de jobbar.

Ifall barnen klagar eller tjatar om mer pengar, höjd fickpeng och liknande

Visst kan det vara irriterande om barnen hela tiden ska tjata om mer pengar eller att fickpengen är för liten. Detta är dock inte nödvändigtvis en dålig sak utan en möjlighet för dem att lära sig mer om privatekonomi. När de blir vuxna kommer de ha stor nytta av att kunna förhandla och komma överens med t ex arbetsgivare, vänner och andra människor i köp- och säljsituationer. Då är det inte dumt att få träning hemma först.

Ifall en av de unga vill ha högre veckopeng får du helt enkelt ta upp förhandlingarna. När fick barnet en höjning av veckopengen senast? Vilka är skälen till att barnet borde få högre veckopeng nu? Vilka ytterligare kostnader har tillkommit? Vilka ytterligare motprestationer är barnet villigt att göra för att få en högre veckopeng – kanske hjälpa till mer hemma? Prata med barnet på ett vuxet sätt, gå igenom alla frågor och förhandla fram en rättvis deal.

Att kunna diskutera sånt här är bra för förståelsen när det gäller privatekonomi rent allmänt men ger även färdigheter i att argumentera och förhandla osv. Det gör att barnet lär sig om pengars värde men även att man lär sig att interagera med andra människor på ett meningsfullt sätt istället för att bara verka tjurig, bortskämd eller svår att ha att göra med. Det är något de har nytta av i väldigt många situationer i livet och det är ditt jobb att utveckla dessa förmågor.

Hitta rätt nivå för hur stor fickpengen ska vara

En av de lurigaste aspekterna av fickpeng är att hitta rätt nivå. Hur mycket ska man egentligen ge barnet varje vecka / månad? Att hitta balansen där kan vara lite svårt då man inte vill ge för lite men inte heller för mycket. Och det ska ju givetvis inte vara mer pengar än man känner att ens egen ekonomi klarar av.

Viktigast är att du försöker lägga fickpengen på en nivå som känns rimlig utifrån hushållets ekonomi och vad du tänker dig att ditt barn ska använda pengarna till. En ungdom som förväntas köpa sina egna kläder och liknande måste givetvis ha en större budget än någon som bara ska handla godis och gå på bio etc.

Lyssna inte på vad ”alla andra” får i veckopeng. Barn har en förmåga att använda sin omgivning som argument för att få mer pengar. T ex säger de gärna att alla deras kompisar får mer än vad de får. Detta ska du inte lyssna på. Påverkas inte av andra utan hitta en nivå som passar för dig, din familj och dina barn. Ofta överdriver barnen ändå när de pratar om vad andra i deras omgivning får plus att du ju måste gå efter din egen ekonomi och inte barnens kompisars ekonomi när du hittar en bra gräns.

Viktigt att lära sig att spara pengar

Det kan vara en bra idé att sätta som krav att barnet ska spara en del av sin fickpeng. Att lära sig att spara pengar är väldigt viktigt då sparande har en avgörande roll i vår privatekonomi när vi är vuxna. Att kunna spara pengar som buffert eller för att kunna köpa något längre fram är mycket viktigt. Du får givetvis räkna in detta i fickpengens storlek så att det finns utrymme att spara lite och att det ändå finns pengar kvar att använda.

Oavsett om du tror på fickpeng eller inte så är det viktigt att försöka lära barnen att sparande är viktigt. En del saker kan man givetvis köpa varje vecka, som en godispåse, men det finns många saker som kräver att man sparar eftersom det behövs pengar från flera veckors fickpengar. I sådana fall måste man börja spara för att kunna köpa det man vill ha. Just idag kanske det känns tråkigt att behöva spara men om några månader är man istället mycket mer nöjd.

Som förälder bör du alltid hjälpa ditt barn att förstå hur sparande fungerar och underlätta deras sparande så mycket som möjligt. För mindre barn kan en spargris vara ett väldigt bra sätt att spara och då kan man med jämna mellanrum räkna pengarna och se hur nära man är att uppnå målet. Glöm inte att berätta för ditt barn hur duktiga de är och påminna dem om hur roligt det blir när de kan köpa det som de har sparat till.

För äldre barn och ungdomar är det bra med lite frihet så att de själva måste klara av att hålla i pengarna istället för att spendera dem. Att göra upp en budget för vad man kan spendera och vad man måste spara är bra då det ger en överblick över hur mycket man kan göra av med varje vecka och vad som måste sparas.

Ifall barnen sparar till något speciellt som kräver långsiktigt sparande kan det vara jobbigt att behålla disciplinen. Försök att hjälpa dem så mycket du kan och kanske till och med ge dem lite extra bonus i förhållande till hur mycket de sparar. På så vis blir det roligare och enklare att spara och suget efter att använda sina sparpengar till annat minskar.

Bedrägerier överallt – skydda dina pengar

Det har funnits olika typer av bedrägerier länge nu så det är väl inte direkt någon ny grej att varna för men det känns som att det är fler typer av bedrägerier nu än någonsin och man läser hela tiden om folk som blivit blåsta eller olika typer av bedrägerier som man bör hålla utkik efter. Tyvärr lever vi i en värld fylld av skurkar som gör allt för att komma åt dina surt förvärvade slantar – och många av dem är oturligt nog riktigt smarta.

Det kommer i princip varje vecka någon typ av bluffmail till inkorgen. Det kan vara något slags Nigeriabrev där en vänlig person på dålig engelska berättar att du kan hjälpa till att hantera ett arv på några miljoner och som tack får 20 procent. Det kan även vara ett meddelande som påstår sig komma från Paypal eller Swedbank där de säger att du behöver ange dina inloggningsuppgifter eller kontouppgifter igen för att något blivit fel. Det kan även vara något helt annat och listan är lång.

Förr i tiden fanns det en viss oro för att använda sitt kreditkort på Internet för att kortuppgifterna kanske på något vis kunde hamna i fel händer, t ex genom trojaner som loggar dina knapptryckningar eller med andra metoder. Idag verkar det vara minst lika farligt att ge sig ut på stan med kreditkortet då all information på kortet kan bli stulen på ett eller annat sätt. Det räcker att någon har ditt namn, kortnummer, kortets utgångsdatum och CCV-kod för att det ska gå att handla saker på nätet med ditt kort. Ingen ytterligare kontroll görs i de flesta fall.

Vare sig du är ute i verkligheten eller sitter på nätet så finns det alltså faror som lurar runt hörnen och en massa smarta tjuvar som vill komma åt dina pengar. Det är inte nödvändigtvis fler bedrägerier nu är tidigare men det känns som det finns väldigt många metoder för att lura oss vanliga svenskar, vilket gör att man ständigt måste vara på sin vakt. Är man någonsin säker när man hanterar pengar eller kontokort?

Vanliga bedrägerier

Ett sätt att minska risken för att bli lurad eller bestulen är att ha lite bättre koll på vad man ska akta sig för. På det viset är man kanske lite mer observant och lite mer skeptisk till saker och ting. Genom att vara försiktig när man hanterar pengar – kort eller kontanter, hemma eller på Internet – så kan man klara sig undan lite bättre.

Kortinformation

Har du otur och tar ut pengar i en bankomat som har blivit riggad med en fejkad kortläsare (som sätts på utanpå den riktiga) så kan din kortinformation läsas av digitalt och sedan användas av bovar. Det är inte speciellt lätt att upptäcka om man inte är väldigt skärpt och tänker på det. Av det skälet är det inte dumt att syna bankomaten lite extra innan man stoppar in sitt kort.

Du kan även råka ut för att någon helt enkelt kopierar informationen från ditt kort rakt av så som nämnts ovan, namn, kortnummer, utgångsdatum och CCV-kod. Det är allt som behövs för att kunna handla med kortet på Internet. Det går att köpa en väldig massa olika saker så som resor, elektronik, möbler, smycken, kläder etc som kan bli väldigt kostsamt. Detta kan ske manuellt genom att någon helt enkelt tar en bild på fram- och baksida av ditt kort med en kamera eller skriver ner allt, t ex på en bar eller en vanlig butik.

Din kortinformation ska du vara försiktig med i alla lägen. Hur tjuvarna än kommer åt den är det tyvärr illa, då det är enkelt att köpa saker med ditt kreditkort / betalkort ifall dessa uppgifter finns tillgängliga. Håll koll på var du använder ditt kort och vem som hanterar det etc.

Bluffmail

Som tidigare sagts kommer det en massa skit i mailkorgen där mycket också är försök att bluffa sig till pengar genom olika typer av bedrägerier. Det kan vara Nigeriabrev eller varianter på dem. När någon ber dig att hjälpa dem med finansiella transaktioner i utbyte mot en stor ersättning eller säger att du vunnit på lotto ska du direkt bli misstänksam. Låter det för bra för att vara sant är det med all säkerhet det.

Många mail dyker upp från Paypal, Skatteverket, Blocket, olika banker och andra ställen som man normalt kan lita på men som bara är fejk. Dessa kan se väldigt konstiga ut men en del ser också väldigt realistiska ut. Meningen är att du ska fylla i kontouppgifter eller inloggningsuppgifter etc som tjuvarna sedan kan använda för att sno åt sig dina pengar.

Kolla efter lustiga avsändare, dålig engelska etc när du får mail. Vanligen skickas det aldrig ut sådana mail från riktiga banken eller Skatteverket så du bör vara automatiskt misstänksam. Klicka aldrig på länkar i sådana mail då de bara leder till fejkade sidor och som troligen är smittade med virus.

Fejkannonser

Det verkar ha blivit vanligt med fejkade annonser på t ex Blocket där man säljer något som inte finns. Det gäller att vara uppmärksam och inte vara för godtrogen. Kontrollera saker och ting så noga du kan innan du köper något. Likadant är det om du säljer något själv och en köpare är intresserad. Se till att du inte blir bestulen på det du säljer genom att ge bort det innan du har fått pengarna.

Andra typer av bedrägerier

En typ av bedrägeri som jag läste om nyligen var att någon ansökt om lån i en persons namn och lånet hade sedan blivit godkänt och pengarna betalades ut till offret i fråga. Samma dag som pengarna kom in på kontot (tillhörande offret) så ringde en man och sa att han tyvärr fört över pengar till fel konto av misstag (samma summa som lånet) och bad att personen skulle föra över dem till hans konto.

Eftersom offret inte hade en aning om att ett lån tagits i dennes namn så var det ju inte helt konstigt med historien om den felaktiga överföringen. För det hade ju onekligen dykt upp typ 180 000 kr på kontot som inte borde vara där. Banken kunde inte heller se att det var något direkt konstigt med det hela i det läget. Senare dök det dock upp papper som visade på att ett lån tagits och då börjar ju offret förstå att nåt är fel.

Det finns även andra typer av bedrägerier av olika slag men en trend är att Internet utnyttjas mer och mer för att antingen komma åt känsliga uppgifter eller för att använda sig av dem för att t ex genomföra köp eller på annat vis utnyttja stulna identiteter eller kontouppgifter. Eftersom det ska vara så lätt att köpa saker, ta lån eller göra det ena eller det andra så blir det kanske ibland också så att kontrollen är lite för klen. Det som är smidigt när allt går rätt till underlättar istället för brottslingar när det inte går rätt till.

Vart är vi på väg?

Det är inte helt lätt att säga vart vi är på väg. I samma takt som säkerhetsfolket kommer på nya sätt att skydda våra pengar kommer brottslingarna på nya sätt att stjäla dem och att genomföra bedrägerier. Det är inte alltid lätt för säkerhetsfolket att hålla samma tempo som utvecklingen när det gäller betalningssätt, Internet, mobiltelefoner och allt sådant som snabbt dyker upp och blir populärt.

Bedrägerier är svåra att komma undan helt och det går inte att skydda sig till hundra procent. Ett av de viktigaste och bästa sätten att skydda sig är genom kunskap och att man vet om att risken finns. Det är fortfarande många som går på även bluffmailen, trots att det står så mycket i tidningar etc om hur försiktig man ska vara. Det är för att det fortfarande finns många som inte har tillräcklig koll på riskerna eller vet vad de ska titta efter. Ju fler som är upplysta ju fler blir försiktiga och misstänksamma och då kan det nog bli bättre.

Om ni som läser har några mer bedrägerier att varna för, några tips som gör det lättare att undvika att åka dit eller några andra bra tips och idéer så får ni gärna dela med er av dem så att vi alla kan bli lite bättre på att hålla tjuvarna borta.