Nytt räntebesked visar på fortsatt låga räntor

Igår beslutade Riksbanken återigen om reporäntan och beskedet blev att den lämnas oförändrad på -0,50 procent. Beslutet var inte direkt oväntat och är i led med Riksbankens tidigare prognoser och strategi för räntan. Tanken är att jobba vidare mot en inflation på 2 procent och för att lyckas komma dit vill man arbeta med sin ”expansiva” penningpolitik, vilket till stor del verkar gå ut på att behålla minusräntan tillsammans med stödköp av statsobligationer.

Svenska konjunkturen verkar gå i rätt riktning och allting ser bra ut med en hög tillväxt, sjunkande arbetslöshet och stigande inflation – men det som Riksbanken återigen har som största skäl till att behålla en låg ränta är osäkerheten i omvärlden. Den politiska osäkerheten runt om i världen gör att de vill vara försiktiga och fortsatt jobba aktivt för att nå inflationsmålen.

Det allra största orosmolnet internationellt är ju helt klart Donald Trump och hans oberäknerlighet. Trump har som USA:s president en stor påverkan på omvärlden och med tanke på hans kontroversiella politik och att han när som helst kan göra någon typ av oväntat utspel så är det inte så konstigt att vi i Sverige är aningen oroliga för vad han kan göra.

Ränteläget framöver

Som det ser ut kommer räntan vara fortsatt låg under flera år framöver. Riksbankens egen prognos säger att räntan kommer att ligga kvar på samma nivå eller till och med sänkas ytterligare under 2017. Under 2018 kommer den ligga kvar på samma låga nivå och förmodligen inte börja höjas förrän i slutet av året. Prognosen säger att reporäntan kan närma sig nollan först i första kvartalet 2019 och att den ligger på +0,49 procent första kvartalet 2020.

Detta innebär att vi kommer ha riktigt låg ränta, på samma nivå som vi haft senaste åren, i kanske två år till. Även om räntan sedan ser ut att höjas enligt Riksbankens egen prognos så är det fortfarande lågt med 0,5 procent – så de närmaste 4 åren kan fortfarande räknas som väldigt bra räntemässigt.

Låg reporänta leder till låga boräntor och vi kan med andra ord räkna med att fortsatt ha billiga bolån under ett antal år framöver. Även sparräntorna kommer givetvis att påverkas av detta på liknande vis, fast snarare negativt eftersom man vill ha hög sparränta på sitt konto och inte låg.

Hur ska man göra med bolånet?

Den ständiga frågan är hur man ska hantera sitt bolån i dagens ränteläge. Med tanke på de väldigt låga räntorna så är det också mycket låga boräntor, även om bankerna kanske inte har följt med reporäntan hela vägen till botten. Man ska förmodligen inte vänta sig att boräntorna sjunker mycket mer än de har gjort men däremot finns det förmodligen utrymme att pruta.

Snittet för listräntan för rörlig ränta (3-månadersränta) är för alla banker 1,57 procent just nu och det är billigt, men det går att få billigare om man kan pruta lite. Det är inte omöjligt att få en ränta på 1,2-1,3 procent om man bara har rätt förutsättningar när det gäller lån och ekonomi. Om man inte lyckas pruta hos sin egen bank har man också alltid möjligheten att kolla hos ett par andra banker för att se om de kan erbjuda något bättre. Att byta bank är ingen omöjlighet men många gånger kan det också räcka med att man ”hotar” med att byta bank för att befintliga banken ska ge med sig.

Kan man pruta ner sitt bolån med 0,2 procent eller något sådant så gör det faktiskt en hel del per år. Om du har ett lån på 2 miljoner så är skillnaden i ränta då 4 000 kr per år (sen blir det lite mindre om man amorterar på sitt lån under året men på ett ungefär). Det är pengar som man helt klart kan spendera på bättre saker.

Ett tips som rekommenderas är t ex att ta pengarna som man lyckats spara genom att pruta på sitt bolån och lägga undan dem på ett konto eller i någon form av säker investering och spara dem som en extra räntebuffert till den dagen räntan börjar bli lite högre igen. Tids nog kommer räntan gå upp ett antal procent och då blir dina lån ganska mycket dyrare. Att ha pengar sparade i en buffert som kan användas när detta händer är en skön känsla.

Ska man binda sitt bolån?

En annan fråga som många ställer sig är ifall man ska binda sitt bolån nu när det är billigt och läget är bra. Det finns inget helt säkert svar på den frågan då olika människor har olika inställning till den extra säkerheten som ett bundet bolån innebär.

I grund och botten är det dyrare att binda sitt bolån eftersom man idag får betala i snitt 1,57 procent i rörlig ränta och 2,10 procent för ett lån bundet på fem år. Dessutom har det historiskt sett varit dyrare att ha bundet bolån. Den rörliga räntan är alltså ett lite bättre alternativ men det är då också viktigt att man passar på att spara pengar till en buffert medan man har en låg ränta, som sedan kan användas när räntan går upp.

Att binda bolånet handlar huvudsakligen om säkerhet. Det är en slags försäkring som gör att man vet exakt hur hög ränta man kommer att ha de närmaste åren. Med tanke på hur stabil reporäntan har varit ganska länge nu och hur stabil ränteprognosen ser ut att vara så känns det dock inte som att det kommer hända så mycket med räntan de närmaste tre åren eller mer. Därför känns det onödigt att binda sin boränta i tre år eller mindre.

Av just detta skäl är räntan för ett, två och tre år inte speciellt mycket högre än den rörliga räntan. Snitträntan för tre år ligger på 1,69 procent medan rörliga som sagt ligger på 1,57 procent. Den som är för att binda sitt lån kanske argumenterar för att det är så liten skillnad att man lika väl kan binda lånet då och det argumentet har givetvis en viss validitet. Dock kan det handla om 2-3000 kr om året som man sparar på att köra rörlig ränta istället och med tanke på hur stabil reporäntan ser ut att vara framöver så är det nog inte så troligt att det kommer några stora höjningar inom de närmsta tre åren.

Ifall man ska binda sitt lån så är det i så fall på lite längre sikt så som fem år eller kanske ännu längre. Samtidigt får man då också betala lite mer i ränta. Det kommer förmodligen alltid att vara lite dyrare att ha en bunden ränta jämfört med rörlig och det man betalar för då är den där extra säkerheten. Det är bara frågan om det är värt pengarna.

Det logiska skälet till att binda sin ränta är att man själv tror att boräntorna kommer att gå upp på en nivå som är högre än det man har bundit sin ränta till, inom räntebindningstiden. Om man inte tror detta så är det ju tveksamt om det skulle vara värt att binda lånet. Dock ska man tänka på att bankerna också sitter och funderar på hur framtiden kommer att bli och de sätter sedan sina räntor efter hur de tror att ränteläget kommer att se ut om X antal år. Så det är sällan man egentligen får något ovanligt bra erbjudande på den bundna räntan.

Om man inte verkligen värderar säkerheten väldigt högt så är det oftast bäst med rörlig ränta, även om man inte vet helt säkert vad som kommer att hända i framtiden. Just nu känns det dock som en ovanligt säker och stabil period framöver och Riksbanken säger ganska tydligt att räntan kommer att vara fortsatt låg i ett flertal år framöver.

Därför tror jag mest på rörlig ränta och jag tycker att du kan försöka pruta på ditt bolån för att få ner räntan ytterligare. Du borde kunna få en ränta som ligger på 1,3 – 1,4 procent, så om du ligger högre än så har du en ganska bra möjlighet att spara pengar. När du förhandlar om en lägre ränta kan du lägga fram de positiva aspekterna i din ekonomi (om hela din ekonomi är samlad hos just den banken är det vanligen ett plus) och var tydlig med att du mycket väl kan byta bank om de inte är tillmötesgående, så ska det nog gå vägen.

Låna inte till julen i onödan – planera din julbudget

Julen är en speciell tid – julklappar, julmat, julpynt, träffa släkt och vänner, mysa och ha det trevligt. Alla vill vi ju att julen ska vara trevlig och bra och att alla ska vara glada, vilket ofta innebär att vi lägger ganska mycket pengar på att säkerställa detta. Det gör att julen också tyvärr är en tid då vi ofta spenderar lite för mycket pengar och kanske till och med skuldsätter oss. Det finns ett skäl till varför januari räknas som den fattigaste månaden på året.

I Sverige är julen den allra största högtiden och den som vi lägger allra mest krut på. Logiskt sett är det därför också den högtid som vi lägger klart mest pengar på. Det går inte direkt att klaga på det faktum att man vill att julen ska vara en extra rolig och bra tid, speciellt för barnen. Man kan inte gärna hytta med fingret och säga att det är dumt att vilja lägga lite extra pengar på att göra julen till något alldeles extra. Dock gäller det att man hanterar ekonomin på rätt sätt när man planerar julen.

Det är inte ovanligt att folk lägger mer pengar på julfirandet än de egentligen har råd med. Detta gör att det kan bli fråga om att ta lån eller att handla på kredit (vilket i princip är samma sak som ett lån bara att det funkar på ett lite annorlunda sätt). Att låna pengar för att klara julen är givetvis inte förbjudet och det kan vara ok om man gör det på rätt sätt. Dock är det oftast bättre att försöka lösa det på annat vis.

Här kan du läsa hur mycket svenskar normal lägger på julklappar.

Planera och spara till julen

De två bästa tipsen för att få en bättre ekonomi vid jul är att planera inför julen / lägga upp en budget och att man sparar pengar till julen i förväg. Dessa två tips hänger ihop ganska mycket eftersom man i princip måste göra den ena saken för att sedan kunna göra den andra.

För att kunna börja spara pengar till julen måste du ju ha planerat detta i god tid och du måste även ha koll på hur mycket julen kommer att kosta dig, så att du kan lägga undan lagom mycket pengar varje månad. Så de två tipsen går hand i hand så att säga.

Sätt upp en budget så du vet hur mycket pengar som går åt

En grundläggande sak är att fundera igenom hur mycket pengar du egentligen behöver för att klara alla julens kostnader. Börja med att göra en uppställning där du har med alla utgifter som julen för med sig. Om du inte vet exakt vad saker och ting kostar så får du försöka dig på en kvalificerad gissning. Ju närmare sanningen du kommer ju bättre men om du gissar är det ofta bättre att dra till med ett lite för högt belopp snarare än att sätta ett för lågt belopp.

Alla har givetvis olika poster på julen då en del åker iväg till släktingar för att fira meda andra firar hemma. En del gillar att ha många och dyra julklappar medan andra är mer måttliga. Du får göra din lista utifrån just ditt julfirande. Räkna in alla julklappar, julmat, julgran och julpynt, resor till och från släkt och vänner som du firar med, julkort, julmarknader – ja, vad som helst som är kopplad direkt till julen.

När det gäller julklappar behöver du givetvis inte sätta upp det exakta belopp som du handlade för förra julen utan du kan helt enkelt välja en summa som du tycker är rimlig att lägga på julklappshandeln detta året. Sen är tanken att du ska hålla dig till den totala summan när du handlar dina julklappar. Det är viktigt att man följer sin egen budget när julen väl kommer sen, annars riskerar man trots all planering ändå göra av med för mycket pengar.

När du väl har en budget klar så är det som sagt sedan tanken att du ska följa denna. Det behöver inte vara rätt på kronan men du bör vara nära. Ifall du lyckas komma under din maxbudget så är det givetvis ingen fara – du får bara inte komma så mycket över gränsen. Det innebär att du får vara duktig när du handlar julmat och julklappar etc och hushålla med pengarna så att du hamnar inom din budget.

Ifall du börjar närma dig max är det alltså dags att runda av. Glöm inte bort din budget i början av julshoppandet för då är risken att du spenderar för mycket på vissa saker och riskerar att få för lite pengar över till annat som är viktigt. Det gäller att hitta balansen där.

Spara till julen i förväg

Att ta ett lån har vissa likheter med att spara pengar varje månad. Det finns dock tre viktiga skillnader. Dessa skillnader gör att det är klart bättre att spara pengar för att ha råd till något än det är att låna pengar.

Den första skillnaden är att sparande sker i förväg – alltså innan du ska använda pengarna – och återbetalning av lån sker i efterhand. För den som är duktig på att planera finns möjligheten att börja lägga undan pengarna i förväg medan den som är dålig på att planera kanske först när julen börjar närma sig inser att det fattas pengar till allt som ska köpas.

Så om du t ex tänker dig att din jul kommer att kosta runt 7 000 kr totalt, med alla julklappar, julmat, julgran osv, så kan du antingen börja spara runt 580 kr i månaden hela året inför julen eller så kan du låta bli att spara och kanske få ta ett lån på 7 000 kr. Om du har lånat 7 000 kr så får du göra avbetalningar varje månad under exempelvis ett år i efterhand. Själva amorteringen på skulden skulle då också ligga på runt 580 kr i månaden men då får du även betala ränta på lånet.

Den andra skillnaden mellan att spara och att låna är just räntan som måste betalas. När du sparar pengar så kostar det dig inget. Du bara lägger undan de pengar du behöver och när det är dags att spendera dem så har du dem redo. Vid ett lån betalar du också ränta, vilket är pengar som man kan säga att du bara slänger i sjön. Vissa lån är man i princip tvungen att ta så som bolån och då är det kanske inte rätt att säga så, men om man har ett val mellan sparande och lån så är räntan onödiga pengar att betala.

Räntan på ett vanligt privatlån kan vara t ex 10 % på ett år. Det innebär att om du lånar 7 000 kr så är räntekostnaden någonstans runt 380 kr. Det är inte så farligt men det är ändå pengar du kunde ha sluppit att betala. Att det blir 380 kr och inte 700 kr som ju är 10 % av 7 000 kr beror på att du varje månad betalar av en del av lånet och räntan räknas sedan då på kvarvarande skuld.

Om du skulle ta ett SMSlån eller liknande litet lån blir det dock ganska mycket dyrare. Då kan den effektiva räntan ligga på 150 % eller mer. Då skulle du kunna få betala 4 – 5000 kr i ränta på ditt lån på 7 000 kr. Det skulle innebära att dina 7 000 kr skulle kosta dig 11 – 12 000 kr totalt, vilket är en lite tråkig deal.

Det är alltså inte speciellt konstigt att säga att räntekostnaden är en väldigt stor och viktig skillnad mellan att låna till julen och att spara till julen. Många tar dyrare mindre lån för att finansiera olika kostnadsposter vid jul så som julklappar. Det medför att de får stå ut med dessa extra kostnader i form av dyr ränta, som helt hade kunnat undvikas genom att spara inför julen istället.

Sista skillnaden mellan att spara och att ta ett lån är den extra risken som man tar och den osäkerhet som man lägger ovanpå sin privatekonomi. När man sparar pengar i förväg så har man alltid möjligheten att justera sitt sparande. Om man exempelvis råkar ut för några oväntade utgifter och har ont om pengar i några månader så är det enkelt att dessa månader bara låta bli att sätta undan sparpengar till julen.

När man har tagit ett lån och har en avbetalningsplan är det dock inte speciellt enkelt att få uppskov ifall man skulle få tillfälliga problem med sin ekonomi. Om du råkar ut för en oväntad utgift måste du ändå betala din räkning för lånet den månaden och då får du dra in på annat istället. Risken är också då att du plötsligt hamnar i en situation där du inte har råd att betala en räkning och en sådan sak kan vara första steget mot riktiga ekonomiska problem.

Att låna innebär alltid en viss liten risk för din ekonomi eftersom man binder upp sig och lovar att man ska betala si och så mycket varje månad under en viss tid så som två månader, ett år eller tre år. Pengarna har man förmodligen redan spenderat så det är inte så lätt att göra saker och ting ogjorda i efterhand. Man får alltså stå sitt kast och försöka lösa det hela på ett eller annat vis.

När man sparar har man friheten att göra förändringar som man själv behagar eftersom det inte finns några krav utöver de man själv har satt upp på sitt sparande. Finns det inga pengar att spara så kan man låta bli att spara helt enkelt. Det man får göra är att väga hur viktigt det är att ha pengar till andra saker en viss månad jämfört med hur viktigt det är att spara till julen.

Att låna ansvarsfullt till julen

Lån är inte dåligt per automatik. Det är lätt att man tänker att jag försöker måla upp lån rent allmänt som något dåligt och riskabelt och att min poäng blir att man aldrig bör ta ett lån. Det är dock inte det jag försöker säga. Jag är helt övertygad om att en del lån är bra och att vi alla kan behöva ett lån då och då. Det är dock stor skillnad på ett bra lån och ett mindre bra lån.

Ifall man vill låna ska man först och främst bestämma ifall lånet är nödvändigt. Ibland lånar man utan att det egentligen behövs och utsätter man sin ekonomi för en risk helt i onödan. Man får också betala en massa ränta i onödan. Fundera på om du verkligen behöver spendera de pengarna just nu – för om du behöver ta ett lån för att klara utgiften så innebär det troligen också att du har ont om pengar.

När du inte har så mycket pengar på kontot kan det vara ett tecken på att du har en begränsad ekonomi och små marginaler och då är det ofta bättre att undvika ett lån helt. Har man inte råd att betala kontant så ska man alltid fråga sig om man egentligen kanske inte har råd att lägga de pengarna över huvudtaget. För om man lånar måste man ju ha råd att betala dessa extra pengar vid ett senare tillfälle istället.

Andra steget är att räkna på vad lånet kommer att kosta och avgöra att man verkligen tycker att det är värt att betala den kostnaden som räntan utgör. För många dyra små lån blir räntan och avgiften för lånet riktigt höga och då anstränger man sin ekonomi extra mycket. Om man redan från början har lite ont om pengar i kassan så kan ett dyrt lån vara det som får bägaren att rinna över.

Vettiga alternativ när man vill finansiera julen

Om man bestämmer sig för att man tycker att det är ok med ett lån inför jul (vilket kan vara helt ok om man bara känner att man har en ekonomi som är så pass stark att man klarar av att återbetala lånet utan problem framöver) så ska man givetvis försöka välja ett bra lån.

Billiga privatlån bra för lite större lån

Ett vanligt privatlån hos en långivare med lägre ränta (så som storbankerna och en del andra långivare) är ett helt ok alternativ. Räntan är i dagsläget låg och med ett bra kreditbetyg kan du få en bra deal på din ränta. Privatlånet kan erbjuda en låg ränta och en lång avbetalningstid, t ex ett år. Den extra kostnaden för ditt julfirande blir då inte så hög och du har ganska gott om tid på dig att betala av lånet.

Det man ska tänka på med privatlån är att de flesta banker / långivare har en lägsta gräns och den kan vara på 10 000 kr eller 20 000 kr. Om du bara vill låna 7 000 kr så kan det alltså vara för lite pengar för att du ens ska kunna få ett sådant lån. Det är tyvärr oftast de dyrare mindre lånen som erbjuder belopp under 10 000 kr. Privatlån brukar också erbjuda lite högre ränta för folk som lånar mindre belopp med kortare löptid.

Kreditkort bra och smidigt sätt för kortsiktiga krediter

Ett kreditkort kan vara ett bra alternativ vid julhandeln. Det är ett alternativ framför allt för dem som klarar att återbetala skulden inom en eller två månader. Kreditkort har oftast en räntefri kredit som sträcker sig upp till 45-60 dagar. Om man kan utnyttja den krediten utan att betala ränta så är kreditkortet ett bra alternativ eftersom det i princip är gratis. Om man inte räknar med att kunna återbetala pengarna så snabbt är kreditkortet istället dåligt eftersom räntan i de flesta fall är extra hög.

Om man dock i första hand behöver lite pengar som kan återbetalas inom en eller ett par månader så kan det vara riktigt smidigt med ett kreditkort. När du väl har ditt kort och din beviljade kredit så kan du bara handla på utan att behöva krångla med låneansökningar osv. Det man ska tänka på är att den räntefria krediten bara är ”upp till” 60 dagar.

Exakt hur lång den blir beror på när du använt kortet i förhållande till fakturadatum. Om du shoppat med kortet precis innan fakturan kommer så kan dessa köp hamna på den fakturan och då ska den betalas direkt – om du istället shoppat direkt efter fakturan så har du som allra mest tid kvar på din räntefria kreditperiod och då kan du skjuta upp betalningen i t ex 60 dagar

Efter att dessa dagar har gått kan du fortfarande låta bli att betala men då får du dyr ränta på krediten och den stora fördelen med kreditkortet försvinner. I det läget rekommenderar jag inte längre kreditkortet för julhandel. Räntan på kreditkort är oftast klart högre än för vettiga privatlån och där kan du snabbt få betala ganska mycket extra på din kredit.

SMSlån / Snabblån har sina risker

De lån som kallas för smslån eller snabblån är korta krediter på upp till runt 10 000 kr. Vanligen ska dessa återbetalas inom 30, 60 eller 90 dagar (bland upp till ett år). Räntan och avgifterna för denna typ av lån är höga och det kostar klart mer att låna i denna form jämfört med t ex ett större klassiskt privatlån eller ett bolån.

Om man behöver ett mindre belopp och vet att det är lugnt att återbetala pengarna inom den kortare tidsramen så kan man givetvis ta ett sånt här lån men man ska då minnas att det är ett lån med en högre kostnad. Du får då alltid försöka väga fördelarna med nackdelarna och ta ett kvalificerat beslut. Om du är osäker är det bättre att låta bli att låna.

Ett litet snabbt lån kanske kan tyckas passa bra vid julen eftersom det passar in på de kriterier som finns – man kan låna lite mindre belopp, pengarna kommer in på kontot snabbt osv. Du ska dock räkna med att det blir klart dyrare att låna än om du hade sparat ihop pengarna i förväg. Du kommer att åta dig att betala tillbaka lånet de närmaste månaderna och det kommer då förmodligen att bli väldigt snåla månader. Om januari var fattigt tidigare så blir det helt klart värre om du också har ett lån med hög ränta att betala av.

Hitta bra lån när du väl har bestämt dig

För den som väl har bestämt sig för att lån är bästa vägen att gå så är mitt tips att inte bara ta första bästa långivare utan att ta sig tid att undersöka markanden och välja en bra långivare. Det finns så många att välja på inom både privatlån och SMSlån och skillnaden i ränta kan vara riktigt stor mellan olika aktörer.

Detta gör det väldigt viktigt att jämföra och kolla runt i förväg, så att du gör ett bra val och får ett prisvärt lån. Det är ingen vits att lånet ska kosta onödigt mycket. Man kan jämföra lån på olika sätt. Om man vill göra det helt själv kan man helt enkelt besöka olika långivare och fylla i deras ansökan för att få en offert. Nackdelen är att det tar en del tid.

Något som är smidigare är dock att använda antingen en låneförmedlare (där du kan ansöka en enda gång och bli sammankopplad med ett antal olika långivare) eller en bra och seriös jämförelsesida för lån. Den sistnämnda har förmodligen en stor lista över långivare och du kan se vilka som har låg ränta och bra villkor. Då blir det enklare att välja ut de långivare som man vill kontakta för en offert.

Genom att jämföra och aktivt välja bank / långivare kan man spara ganska mycket pengar. Ju större belopp man lånar och ju längre löptid ju mer pengar kan man normalt spara in på sitt lån. Att välja rätt typ av lån är dock givetvis också en avgörande grej då vanliga privatlån i de flesta fall är bättre alternativ än snabblån om man bara kan ta den typen av lån.

Kort sammanfattning av julens finansiering

För att sammanfatta det hela på ett ganska enkelt sätt så tycker jag att det bästa sättet att finansiera julen helt enkelt är att spara ihop pengarna till julbudgeten i förväg. Om du räknar med att börja direkt på nya året så har du i princip 11-12 månader på dig att spara och om du lägger en liten slant varje månad så blir det inte så mycket som ska ut per månad.

För att kunna veta hur mycket du ska spara behöver du en julbudget där du ställer upp julens alla kostnader, så att du kan avgöra hur mycket du bör spara per månad. När du gör din julbudget har du dessutom fördelen att du kan fundera igenom vad som är rimligt att lägga på julklappar, mat och annat under julen.

Kanske känner du att du tidigare har spenderat för mycket på julklappar i förhållande till din privatekonomi och då kan du bestämma att du sätter en lite lägre budget för detta till nästa år. På det här viset kan du anpassa din julbudget efter vad du faktiskt har råd med istället för att bara köpa en massa saker på känsla som sedan visar sig ha blivit allt för dyrt.

Det är givetvis väldigt viktigt att hålla sin uppsatta budget hyfsat bra sen också, för annars har man tappat en del av poängen med att ha en budget. Om man ändå spenderar mer pengar än man har budgeterat för så är risken att man slutligen också gör av med mer pengar än man borde. Det kan leda till ett och annat problem med ekonomin efter jul.

Om du väl bestämmer dig för att låna till julen istället för att spara i förväg så måste du komma ihåg vad detta innebär för din ekonomi. Det innebär en extra kostnad i form av ränta och även en viss extra risk då man aldrig vet med säkerhet hur privatekonomi kommer att se ut i framtiden. Detta blir ännu viktigare om man har små marginaler i sin ekonomi.

Slutligen så gäller det att välja rätt väg att gå. Kan man få ett billigt lån eller ska man använda ett kreditkort till julens utgifter? Allt beror på vilka förutsättningar man har. Kom bara ihåg att vad du än väljer så bör du fundera igenom ditt val noga och se till att sköta betalningarna ordentligt. Kom också ihåg att ett bra sparande alltid en viktig grund i en sund ekonomi och ifall du inte sparar pengar idag så är det något du helt klart bör se över.

Komma igång med pensionssparande – del 2

I första delen pratade jag en hel del om det grundläggande – vikten av att spara till pensionen, hur man ska se på sitt pensionssparande för att det ska gå bättre att spara och lite sådant. I den här delen tänkte jag gå in mer på konkreta saker när det gäller sparande och investeringar. Du ska få lite allmänna men konkreta tips på hur du kan lägga upp ditt sparande helt enkelt.

Pensionssparande i fonder vanligast

Det vanligaste sättet att spara till pensionen är att sätta in pengarna i fonder. Det finns olika typer av fonder så som aktiefonder, räntefonder och blandfonder. Aktiefonder består endast av olika aktier, räntefonder består av räntebärande papper så som obligationer och blandfonder är föga överraskande en blandning mellan aktier och räntebärande papper.

Aktiefonder har lite högre risk medan räntefonder har låg risk. Blandfonder är mellanalternativet. Med högre risk brukar även komma bättre chans till hög avkastning och detta gäller även för fonder. Aktiefonder tjänar man vanligen bättre på men man exponerar sig också lite mer eftersom aktier kan vara lite mer osäkra och aktiemarknaden kan både gå upp och ner och påverka dina fonder.

Skälet till att fonder är så bra för pensionssparande och allt långsiktigt sparande är att det är en relativt säker sparform. Risken är inte så farligt hög eftersom en fond består av ett stort antal aktier (om det är en aktiefond) och då sprids risken ganska mycket. Man kan även styra hur hög risk man vill ha genom att välja fonder som är säkrare eller mer osäkra.

Även här gäller regeln att högre risk oftast är kopplat till chans till högre avkastning men när man pensionssparar vill man förmodligen hellre ha en lägre risk och en mer stabil fond som man kan behålla i många år utan att behöva oroa sig. Mitt råd när det gäller fondval är att du ska välja stabila aktiefonder som är utformade för att följa ett visst index, t ex svenska aktiemarknaden eller den globala aktiemarknaden. Men vi ska gå in mer på indexfonder och sådant senare.

Viktigt att välja rätt fonder

Ifall man har pengar hos fondbolagen så kan det tänkas att man automatiskt får vissa fonder tilldelade. Om man inte är insatt i fonder och aktiemarknaden osv så kan det kanske vara skönt att bli tilldelad fonder. Bättre att låta proffsen sköta det helt enkelt? Visst kan det gå att låta det bli som det blir och att inte vara engagerad, men risken är att man förlorar på det.

Viktigt är att man åtminstone då och då kollar igenom vilka fonder man har sina pengar i, så att man kan avgöra om de fonderna har en godkänd avkastning och avgift. Att bara låta det vara och inte bry sig är inte den bästa strategin då man eventuellt kan tappa en hel del vinst bara på att vara obrydd. Du behöver inte vara något proffs för att se när en fond är dålig eller göra vissa enklare val i din fondportfölj.

Hög förvaltningsavgift äter upp dina pengar

En av de stora bovarna är förvaltningsavgifter för fonderna. En fond består av ett antal olika investeringar i t ex aktier och dessa investeringar görs av en fondförvaltare. Det gör att du själv slipper sitta och fundera på vilka aktier som skulle vara bra eller utforma en investeringsstrategi. En av fördelarna med att köpa fonder är att man låter någon annan oroa sig för hur pengarna ska investeras. Dock tar fondförvaltaren / fondbolaget också ut en avgift för att sköta om fonden.

Avgiften är olika hög beroende på typ av fond. De allra billigaste fonderna är indexfonder, vilket är aktiefonder som är passivt förvaltade och vars idé är att helt enkelt försöka efterlikna ett visst index. Detta index kan t ex vara svenska eller amerikanska aktiemarknaden eller ännu mer allmänt så som aktiemarkanden i större regioner som Europa, Asien eller kanske globalt. Eftersom dessa typer av fonder inte kräver så mycket jobb för förvaltaren så blir avgiften även låg. Dessa fonder brukar ofta ha en avgift på 0,2 – 0,4 %. Det är en riktigt låg avgift och något man med fördel kan kolla efter när man väljer fonder.

Fonder kan ha klart högre avgifter än så. Aktivt förvaltade fonder är fonder där fondförvaltaren jobbar mer aktivt med att sköta om investeringarna och då är förhoppningen att man ska slå index och få till en bra avkastning. Ibland går det bra men det är ingen garanti att en aktivt förvaltad fond ska gå bättre än en indexfond.

Många svenskar sitter idag med fonder som har alldeles för höga avgifter. Detta på grund av att många har fonder som de har fått automatiskt via sina fondbolag eller att de har köpt fonder hos sin bank, vilken har föreslagit olika dyra fonder. Dessa fonder kan ha 1 – 1,5 % i avgift, vilket ska jämföras med de billiga fonderna som ligger på 0,2 %. Skillanden är enorm. Eftersom pensionssparande är väldigt långsiktigt (då man kan ha sina fonder i 10, 20, 30 eller 40 år) plus att det handlar om stora summor pengar, så blir det en väldigt stor skillnad mellan dyra och billiga fonder.

Om du har en billig indexfond med en avgift på 0,2 % och en dyr fond med en avgift på 1,2 % och dessa har gått upp ungefär lika mycket totalt (vilket definitivt kan hända då de aktivt förvaltade fonderna oftast tyvärr inte går så mycket bättre än index) så kan det skilja riktigt mycket pengar över tid. Ju mer pengar du har investerat och ju längre tid du äger en fond ju mer pengar slänger du bort på onödiga avgifter.

Min åsikt är därför att man helt klart enbart ska välja fonder som har låga avgifter. Hoppa över de dyra fonderna helt. De kan eventuellt gå bättre än index men det finns inga garantier. Dock är de höga avgifterna där oavsett om fonden går bra eller inte. Billiga fonder som följer index är vanligen stabila och går bra och när avgiften är så låg behöver man inte oroa sig för att avgiften äter upp all vinst.

Investeringsstrategi och risknivå etc

När man investerar / sparar pengar så är det alltid viktigt att ha en idé om vilken strategi man har. Man behöver en grundläggande plan helt enkelt. När man sparar till pensionen så är det nästan alltid ett väldigt långsiktigt sparande, så då har man automatiskt löst den biten.

När man sparar långsiktigt handlar det om att hitta en regelbundenhet i sparandet till att börja med, vilket i princip innebär att man måste klara av att sätta undan pengar varje månad i många år. Långsiktigt sparande innebär också att man vill satsa på investeringar med lägre risk, som är stabila och som man kan låta ligga i lugn och ro i många år. Tanken är att man inte ska behöva oroa sig över tillfälliga upp- och nedgångar på börsen, ekonomiska oroligheter osv. Sådant kan man vanligen helt enkelt vänta ut.

I min mening ska man även leta efter fonder med låg avgift om man vill spara långsiktigt, just med tanke på det som jag nämde ovan. Dyra avgifter äter upp väldigt stor del av avkastningen och när man sparar så länge som till pensionen så kan det handla om flera hundra tusen kronor som försvinner bara för att man har valt dyra fonder i onödan.

En viktig del av att lägga upp en strategi för sitt sparande är att välja vilken risknivå man vill ha. De flesta vill ha en låg risk för sitt pensionssparande just eftersom det handlar om ett väldigt långsiktigt sparande och det viktiga är då inte att göra några snabba vinster utan att man vet att man har sin pension tryggad. Risknivån bestämmer man genom att välja fonder med låg risk och att fördela sin fondportfölj över många olika fonder.

Risknivån måste kännas rätt

Det viktigaste med risknivån för pensionssparande (och allt sparande egentligen) är att man känner sig bekväm med den risk man tar. En del är ok med att ha lite högre risk och då kanske kunna få lite högre avkastning men de flesta vill hålla risken på en ganska låg nivå. Man ska inte ligga och oroa sig för att man tar för stora risker i sitt sparande – då har man troligen valt en för hög risk i sin portfölj.

Risknivån bestäms av två faktorer huvudsakligen. För det första handlar det om vilka fonder du väljer och sedan på vilket sätt du väljer att fördela dina pengar mellan dessa fonder. Vi börjar med att gå igenom fondvalen.

Som jag sa tidigare finns det aktiefonder, räntefonder och blandfonder. Det finns även några andra varianter av fonder så som hedgefonder, men dessa är inte speciellt vanliga. Aktiefonder räknas som högre risk men bättre chans till hög avkastning och räntefonder har lägre risk men sämre avkastning. Blandfonder är vanligen någonstans mitt emellan, lite beroende på hur stor andel aktier respektive räntebärande papper som de innehåller.

Även om aktiefonder räknas som att de har högre risk så är risknivån på de flesta stabila aktiefonder, så som indexfonder, fortfarande låg. Det brukar rekommenderas att man helt och hållet satsar på aktiefonder och kanske en blandfond som mest, så länge man inte vill vara ovanligt försiktig. Det ger bäst avkastning i normalfallet.

Indexfonder, alltså fonder som försöker efterlikna ett visst index, är vanligen de mest säkra av aktiefonderna. De kan givetvis gå både upp och ner eftersom aktiemarknaden också går upp och ner, men på längre sikt så är de vanligen ganska stabila och kan gå upp 5 – 10 % årligen. Vissa år kan det givetvis gå sämre men eftersom pensionssparandet är långsiktigt så jämnar det vanligtvis ut sig till slut.

Eftersom indexfonder också är väldigt billiga i de flesta fall så är dessa ett bra alternativ för den som vill få en vettig avkastning men ändå hålla risken hyfsat låg. Det finns dock även indexfonder som har olika hög risk. En fond som följer ett bredare index är mer stabil. T ex är en globalfond en väldigt bra grund där man kan lägga en stor andel av sitt fondsparande. Sen finns det även t ex Europafonder, Sverigefonder, USA-fonder, Asienfonder, Östeuropafonder och liknade, vilka alla räknas som relativt stabila.

Känner man sig osäker så kan man även lägga in en blandfond i sin portfölj – vilken har som jobb att dämpa förluster i dåliga tider. Globalfonder och blandfonder kan vara bra på detta vis då de vanligen klarar sig bättre genom ekonomiska kriser och liknande. Fonder som följer ett mer lokalt index, så som en Sverigefond, är väldigt beroende av hur ekonomin och aktiemarknaden går i ett visst land eller region. Om Sverige går dåligt så går Sverigefonden också dåligt helt enkelt. En Europafond är då ett bredare och säkrare val och en globalfond är ytterligare bred och stabil.

Riskspridning inom sin portfölj

Den andra delen av risknivån handlar om riskspridning och att fördela pengarna på olika fonder i sin fondportfölj. Tanken är att man inte ska lägga alla sina ägg i samma korg utan sprida ut dem. Genom att investera i många olika fonder så fördelar man risken och även om en fond går dåligt så kan de andra fonderna fortfarande gå bra.

Du kan själv välja hur du fördelar dina pengar men mitt tips är att du lägger en stor del i en billig globalfond. Det är en stabil aktiefond som klarar sig ganska bra även om t ex Sverige eller USA skulle gå dåligt. Det är alltid svårt att veta hur stor andel av sina pengar man ska lägga i respektive fond men en globalfond (eller flera) kan med fördel stå för 50 – 70 % av din totala portfölj. Då är du ganska säker på lång sikt och behöver inte direkt oroa dig.

Du kan sedan välja andra billiga indexfonder så som en Sverigefond, en USA-fond och en Europafond. Du får själv välja hur du vill fördela pengarna utifrån vad du tror blir bäst. Kanske kan man lägga lika mycket pengar i varje sådan fond då de alla är ganska stabila. Tror du mer på en viss marknad kan du lägga lite mer pengar där – men tänk på att du förmodligen ska behålla dessa fonder i många långa år framöver så lägg inte allt för mycket vikt vid tillfälliga upp- och nedgångar osv.

Om du vill kan du även toppa din fondportfölj med en eller ett par fonder som kanske kan få till en bättre avkastning. Dessa fonder har då ofta även lite högre risk men kan betala sig om man har tur. Det finns ett antal fonder med låg avgift som kan vara intressanta för detta ändamål, så som indexfonder som riktar in sig på t ex tillväxtmarkander eller investmentbolag osv. Du kan även kolla på aktivt förvaltade fonder som har bra avkastning om du tror att dessa är värda den högre avgiften. Man kan alltid ge en fond en chans och sen byta om man inte är nöjd efter ett år eller två.

När du väljer dina fonder ska du fundera över hur många procent av dina pengar du lägger i varje, så att du får en fördelning som du känner dig trygg med. Lägg störst andel i de fonder med lägst risk om du vill ha en låg risk i ditt pensionssparande. Se även till att du inte har för få fonder. Genom att ha ett lagom antal så sprider du också risken. Du kan med fördel ha minst 5 – 8 fonder i din portfölj.

Jag tycker att det är viktigt att även väga in avgiften när man gör sitt val. Stabila fonder med låg risk är ett bra sätt att undvika att man tappar för mycket i sitt sparande men att välja billiga fonder är också viktigt. Dyra fonder måste ha så mycket bättre avkastning om de ska vara lika prisvärda som de billiga fonderna. Därför föreslår jag att du huvudsakligen tittar på fonder med låg avgift och aktivt undviker fonder som har orimligt hög avgift.

Komma igång med pensionssparande – del 1

Pensionen är något som för de flesta är riktigt långt borta – en avlägsen och kanske lite konstig tanke om något som kommer att inträffa om 10 – 30 år (för vissa givetvis mer och för andra mindre). Eftersom det är så pass avlägset och luddigt med pensionen så är det också svårt att spara till den på ett bra sätt. Samtidigt är det något väldigt viktigt. Därför ska jag här försöka komma med lite tips och tankar på hur du kan jobba för bättre pensionssparande.

Den som är anställd får (i de allra flesta fall) tjänstepension, vilket är en bra grej. Det innebär att arbetsgivaren betalar in pengar till din pension som sedan läggs till din allmänna pension, som alla får. Dock ska man tänka på att även om man är anställd kan det vara bra att ha ett privat pensionssparande och att försöka bygga på sin pension med mer pengar.

Är man van vid en bra lön och lever enligt den standarden så kan det bli lite konstigt att gå i pension och plötsligt få mindre pengar över. Även med tjänstepensionen blir det ett klart märkbart glapp mellan den gamla lönen och vad man sedan får ut. Det gör att man med fördel kan sätta undan mer pengar, genom privat pensionssparande, för att bygga igen det glappet.

Det blir ännu viktigare med privat pensionssparande om man inte har en anställning och då inte får tjänstepension. Som egenföretagare utan anställning har man t ex inte det och då måste man sköta om sin pension på egen hand. Ett annat skäl som kan göra att det är ännu viktigare att spara privat till pensionen kan t ex vara om man som vuxen har kommit till Sverige från ett annat land och av det skälet inte hunnit arbeta ihop till så mycket pension.

Allmänt om privat pensionssparande

Förr i tiden fanns det möjlighet att spara i IPS (individuellt pensionssparande) och privata pensionsförsäkringar och få göra avdrag för detta. Du kunde då göra avdrag för upp till 12 000 kr per år. Detta har dock försvunnit och nu kan du inte längre göra några avdrag för sådant. Därför är det inte heller någon bra idé att pensionsspara i dessa former. De enda som fortfarande kan utnyttja detta avdrag är egenföretagare som inte får pension av en arbetsgivare (och då är det ändå inte alltid värt att göra avdrag för de pengarna ändå).

Det bästa sättet att pensionsspara privat nu för tiden, när man inte längre kan göra avdrag för sitt pensionssparande, är att använda ett investeringssparkonto (ISK) eller en kapitalförsäkring. De fungerar på ungefär samma sätt men ett ISK kan sägas vara aningen mer fritt och kan ofta rekommenderas för den vanlige spararen.

Investeringssparkonto

Ett ISK är ett konto som fungerar som en plattform för alla dina investeringar i aktier, fonder och liknande. I vanliga fall när du handlar aktier och fonder så betalar du en vinstskatt på 30 % när du säljer ditt innehav och ifall du har gjort en förlust så kan du även använda denna för att kvitta / balansera upp andra vinster för att få mindre skatt.

Med ett ISK så har du inte någon vinstskatt (men kan inte heller utnyttja en förlust) utan får istället betala ett schablonbelopp varje år som är baserat på värdet på ditt ISK och insättningar och statslåneräntan (vilken just nu är riktigt låg). Fördelen är att du fritt kan byta fonder fram och tillbaka utan att behöva oroa dig för att deklarera vinster och liknande plus att du får en riktigt låg ränta så länge statslåneräntan håller sig låg.

Svårt att spara pengar till pensionen

Det kan vara lite lurigt att spara privat till pensionen. Speciellt om man har begränsat med pengar över varje månad och har en lite tightare budget. Pensionen ligger för de flesta så långt framåt i tiden att man inte riktigt kan föreställa sig eller känna vikten av den. Det finns så mycket saker i nuet som blir viktigare än det som ska hända om 20-30 år.

När man känner på det viset så blir det svårare att sätta av pengar till pensionssparandet. Du måste klara av att spara pengar till något som ligger så otroligt långt framåt i tiden. Det kanske till och med känns som att du sparar pengarna till en helt annan människa, även fast det egentligen handlar om dig själv.

Att spara för framtiden är dock viktigt och det allra viktigaste är egentligen att man börjar spara i god tid. Det är faktiskt så att det som är allra svårast, alltså att spara till något som ligger väldigt långt framåt i tiden, dessutom också är det viktigaste. Det gäller att börja medan man fortfarande kan göra skillnad.

När man inte har så många år kvar till pensionen kan man mycket väl inse att man har sparat för lite pengar men då är det också mycket svårt att göra något åt det. När man väl har kommit så pass nära så har man inte längre så mycket tid på sig att spara pengar och då är det mycket svårare att rädda upp en dålig pension. Det krävs att man börjar i god tid för att verkligen försäkra sig om att det blir bra när man blir gammal.

Sätt upp konkreta mål och planera

Ett tips för att det ska bli lite enklare att sätta av pengar till pensionen är att man gör det hela lite mer konkret. Det är ganska luddigt och avlägset att fundera på ett behov om 20 år, men om man kan göra upp lite mer specifika planer och fundera på hur man vill ha det som pensionär så blir det kanske lite enklare att få en tydlig bild över vad man måste göra idag.

Fundera på såna där grundläggande viktiga saker som hur och var du vill bo, hur mycket du vill ha över varje månad, hur mycket du vill resa och spendera på nöjen och så vidare. Ju mer konkret du gör det nu ju enklare är det att visualisera. Då kan du också räkna på det och klura ut hur mycket du skulle behöva ha varje månad för att klara dig. När du kommit så långt kan du snart se hur mycket som du rimligen behöver spara varje månad för att det ska kunna bli verklighet.

Det viktigaste är egentligen inte vad du kommer fram till för summa utan det som framför allt betyder något är att du kan se det framför dig och att du förstår vikten av att faktiskt börja spara i tid. Vi människor är duktiga på att ta tag i problem som finns precis framför oss och som drabbar oss just nu men vi är inte så bra på att ta tag i sådant som kommer att hända långt i framtiden. Det är då lätt hänt att vi skjuter det framför oss. Men med pensionen kan vi inte skjuta problemen framåt, för då är det plötsligt för sent för att göra något vettigt.

Ett stabilt sparande månad efter månad

Pensionssparande handlar om att lägga undan lite pengar konstant under lång tid. Du behöver inte lägga jättebelopp för att få en helt ok summa pengar om 20-30 år. Så länge som du har lång tid på dig behöver du med andra ord inte få panik. Det du ska göra är att se vilka marginaler du har i din ekonomi och hur mycket du rimligen kan sätta undan till privat pensionssparande inom din månadsbudget.

Det är bättre att spara lite pengar än att inte spara något alls. Kan du sätta undan 3 000 kr till pensionssparande varje månad så är det bra. Har du bara 1 000 kr att avvara varje månad så är det helt ok också. Ifall du som bäst kan få fram 300 kr i månaden så är det kanske inte fantastiskt men det är ändå mycket bättre än att inte spara något alls. Du kan alltid börja med 300 kr och sen med tiden försöka lägga till ytterligare.

När man sparar till pensionen ska man komma ihåg att man inte bara får det belopp man lägger undan varje månad utan man får även ränta / avkastning på investering i t ex fonder. Exakt vad man får för årlig avkastning är inte helt lätt att säga men det kan t ex bli 5 – 7 % eller mer. När pengarna ligger i så många år så kan dessutom ”ränta på ränta” spela in en hel del.

Förutom att du hela tiden sätter in nya pengar så får du avkastning på dina gamla pengar och sakta men säkert växer det sparade beloppet. Du får då även avkastning eller ränta på den gamla avkastningen / räntan och så håller det på. Skulle du spara 1 000 kr varje månad i 10 år så skulle du ha lagt undan 120 000 kr ur egen ficka. Men om du även lyckas får en genomsnittlig ränta eller avkastning på pengarna på 5 % så innebär det att du efter 10 år skulle ha ca 195 000 kr totalt sparat.

Du skulle alltså ha tjänat ihop ca 75 000 kr under de 10 åren bara på avkastningen på de pengar du satt in och med hjälp av effekten av ränta på ränta. Hade du då istället satt undan 2 000 kr varje månad i 30 år så hade detta blivit ett ganska stort belopp totalt, så länge du lyckades få en ok avkastning varje år.

De pengarna du sätter av till ditt privata pensionssparande ska du givetvis inte ta av när du behöver pengar, utan låt dem ligga och gro i fred. De pengarna ska vara öronmärkta för pensionen och är inte till för att låna från när du behöver pengar idag eller framöver. Ifall du tar av dina pensionspengar så är risken att du motverkar ditt sparande och inte får så bra resultat som du kan få.

I nästa del om pensionssparande ska jag försöka gå igenom fondval, riskspridning, hur man ska lägga upp långsiktigt sparande och en del sådant.