Komma igång med pensionssparande – del 2

I första delen pratade jag en hel del om det grundläggande – vikten av att spara till pensionen, hur man ska se på sitt pensionssparande för att det ska gå bättre att spara och lite sådant. I den här delen tänkte jag gå in mer på konkreta saker när det gäller sparande och investeringar. Du ska få lite allmänna men konkreta tips på hur du kan lägga upp ditt sparande helt enkelt.

Pensionssparande i fonder vanligast

Det vanligaste sättet att spara till pensionen är att sätta in pengarna i fonder. Det finns olika typer av fonder så som aktiefonder, räntefonder och blandfonder. Aktiefonder består endast av olika aktier, räntefonder består av räntebärande papper så som obligationer och blandfonder är föga överraskande en blandning mellan aktier och räntebärande papper.

Aktiefonder har lite högre risk medan räntefonder har låg risk. Blandfonder är mellanalternativet. Med högre risk brukar även komma bättre chans till hög avkastning och detta gäller även för fonder. Aktiefonder tjänar man vanligen bättre på men man exponerar sig också lite mer eftersom aktier kan vara lite mer osäkra och aktiemarknaden kan både gå upp och ner och påverka dina fonder.

Skälet till att fonder är så bra för pensionssparande och allt långsiktigt sparande är att det är en relativt säker sparform. Risken är inte så farligt hög eftersom en fond består av ett stort antal aktier (om det är en aktiefond) och då sprids risken ganska mycket. Man kan även styra hur hög risk man vill ha genom att välja fonder som är säkrare eller mer osäkra.

Även här gäller regeln att högre risk oftast är kopplat till chans till högre avkastning men när man pensionssparar vill man förmodligen hellre ha en lägre risk och en mer stabil fond som man kan behålla i många år utan att behöva oroa sig. Mitt råd när det gäller fondval är att du ska välja stabila aktiefonder som är utformade för att följa ett visst index, t ex svenska aktiemarknaden eller den globala aktiemarknaden. Men vi ska gå in mer på indexfonder och sådant senare.

Viktigt att välja rätt fonder

Ifall man har pengar hos fondbolagen så kan det tänkas att man automatiskt får vissa fonder tilldelade. Om man inte är insatt i fonder och aktiemarknaden osv så kan det kanske vara skönt att bli tilldelad fonder. Bättre att låta proffsen sköta det helt enkelt? Visst kan det gå att låta det bli som det blir och att inte vara engagerad, men risken är att man förlorar på det.

Viktigt är att man åtminstone då och då kollar igenom vilka fonder man har sina pengar i, så att man kan avgöra om de fonderna har en godkänd avkastning och avgift. Att bara låta det vara och inte bry sig är inte den bästa strategin då man eventuellt kan tappa en hel del vinst bara på att vara obrydd. Du behöver inte vara något proffs för att se när en fond är dålig eller göra vissa enklare val i din fondportfölj.

Hög förvaltningsavgift äter upp dina pengar

En av de stora bovarna är förvaltningsavgifter för fonderna. En fond består av ett antal olika investeringar i t ex aktier och dessa investeringar görs av en fondförvaltare. Det gör att du själv slipper sitta och fundera på vilka aktier som skulle vara bra eller utforma en investeringsstrategi. En av fördelarna med att köpa fonder är att man låter någon annan oroa sig för hur pengarna ska investeras. Dock tar fondförvaltaren / fondbolaget också ut en avgift för att sköta om fonden.

Avgiften är olika hög beroende på typ av fond. De allra billigaste fonderna är indexfonder, vilket är aktiefonder som är passivt förvaltade och vars idé är att helt enkelt försöka efterlikna ett visst index. Detta index kan t ex vara svenska eller amerikanska aktiemarknaden eller ännu mer allmänt så som aktiemarkanden i större regioner som Europa, Asien eller kanske globalt. Eftersom dessa typer av fonder inte kräver så mycket jobb för förvaltaren så blir avgiften även låg. Dessa fonder brukar ofta ha en avgift på 0,2 – 0,4 %. Det är en riktigt låg avgift och något man med fördel kan kolla efter när man väljer fonder.

Fonder kan ha klart högre avgifter än så. Aktivt förvaltade fonder är fonder där fondförvaltaren jobbar mer aktivt med att sköta om investeringarna och då är förhoppningen att man ska slå index och få till en bra avkastning. Ibland går det bra men det är ingen garanti att en aktivt förvaltad fond ska gå bättre än en indexfond.

Många svenskar sitter idag med fonder som har alldeles för höga avgifter. Detta på grund av att många har fonder som de har fått automatiskt via sina fondbolag eller att de har köpt fonder hos sin bank, vilken har föreslagit olika dyra fonder. Dessa fonder kan ha 1 – 1,5 % i avgift, vilket ska jämföras med de billiga fonderna som ligger på 0,2 %. Skillanden är enorm. Eftersom pensionssparande är väldigt långsiktigt (då man kan ha sina fonder i 10, 20, 30 eller 40 år) plus att det handlar om stora summor pengar, så blir det en väldigt stor skillnad mellan dyra och billiga fonder.

Om du har en billig indexfond med en avgift på 0,2 % och en dyr fond med en avgift på 1,2 % och dessa har gått upp ungefär lika mycket totalt (vilket definitivt kan hända då de aktivt förvaltade fonderna oftast tyvärr inte går så mycket bättre än index) så kan det skilja riktigt mycket pengar över tid. Ju mer pengar du har investerat och ju längre tid du äger en fond ju mer pengar slänger du bort på onödiga avgifter.

Min åsikt är därför att man helt klart enbart ska välja fonder som har låga avgifter. Hoppa över de dyra fonderna helt. De kan eventuellt gå bättre än index men det finns inga garantier. Dock är de höga avgifterna där oavsett om fonden går bra eller inte. Billiga fonder som följer index är vanligen stabila och går bra och när avgiften är så låg behöver man inte oroa sig för att avgiften äter upp all vinst.

Investeringsstrategi och risknivå etc

När man investerar / sparar pengar så är det alltid viktigt att ha en idé om vilken strategi man har. Man behöver en grundläggande plan helt enkelt. När man sparar till pensionen så är det nästan alltid ett väldigt långsiktigt sparande, så då har man automatiskt löst den biten.

När man sparar långsiktigt handlar det om att hitta en regelbundenhet i sparandet till att börja med, vilket i princip innebär att man måste klara av att sätta undan pengar varje månad i många år. Långsiktigt sparande innebär också att man vill satsa på investeringar med lägre risk, som är stabila och som man kan låta ligga i lugn och ro i många år. Tanken är att man inte ska behöva oroa sig över tillfälliga upp- och nedgångar på börsen, ekonomiska oroligheter osv. Sådant kan man vanligen helt enkelt vänta ut.

I min mening ska man även leta efter fonder med låg avgift om man vill spara långsiktigt, just med tanke på det som jag nämde ovan. Dyra avgifter äter upp väldigt stor del av avkastningen och när man sparar så länge som till pensionen så kan det handla om flera hundra tusen kronor som försvinner bara för att man har valt dyra fonder i onödan.

En viktig del av att lägga upp en strategi för sitt sparande är att välja vilken risknivå man vill ha. De flesta vill ha en låg risk för sitt pensionssparande just eftersom det handlar om ett väldigt långsiktigt sparande och det viktiga är då inte att göra några snabba vinster utan att man vet att man har sin pension tryggad. Risknivån bestämmer man genom att välja fonder med låg risk och att fördela sin fondportfölj över många olika fonder.

Risknivån måste kännas rätt

Det viktigaste med risknivån för pensionssparande (och allt sparande egentligen) är att man känner sig bekväm med den risk man tar. En del är ok med att ha lite högre risk och då kanske kunna få lite högre avkastning men de flesta vill hålla risken på en ganska låg nivå. Man ska inte ligga och oroa sig för att man tar för stora risker i sitt sparande – då har man troligen valt en för hög risk i sin portfölj.

Risknivån bestäms av två faktorer huvudsakligen. För det första handlar det om vilka fonder du väljer och sedan på vilket sätt du väljer att fördela dina pengar mellan dessa fonder. Vi börjar med att gå igenom fondvalen.

Som jag sa tidigare finns det aktiefonder, räntefonder och blandfonder. Det finns även några andra varianter av fonder så som hedgefonder, men dessa är inte speciellt vanliga. Aktiefonder räknas som högre risk men bättre chans till hög avkastning och räntefonder har lägre risk men sämre avkastning. Blandfonder är vanligen någonstans mitt emellan, lite beroende på hur stor andel aktier respektive räntebärande papper som de innehåller.

Även om aktiefonder räknas som att de har högre risk så är risknivån på de flesta stabila aktiefonder, så som indexfonder, fortfarande låg. Det brukar rekommenderas att man helt och hållet satsar på aktiefonder och kanske en blandfond som mest, så länge man inte vill vara ovanligt försiktig. Det ger bäst avkastning i normalfallet.

Indexfonder, alltså fonder som försöker efterlikna ett visst index, är vanligen de mest säkra av aktiefonderna. De kan givetvis gå både upp och ner eftersom aktiemarknaden också går upp och ner, men på längre sikt så är de vanligen ganska stabila och kan gå upp 5 – 10 % årligen. Vissa år kan det givetvis gå sämre men eftersom pensionssparandet är långsiktigt så jämnar det vanligtvis ut sig till slut.

Eftersom indexfonder också är väldigt billiga i de flesta fall så är dessa ett bra alternativ för den som vill få en vettig avkastning men ändå hålla risken hyfsat låg. Det finns dock även indexfonder som har olika hög risk. En fond som följer ett bredare index är mer stabil. T ex är en globalfond en väldigt bra grund där man kan lägga en stor andel av sitt fondsparande. Sen finns det även t ex Europafonder, Sverigefonder, USA-fonder, Asienfonder, Östeuropafonder och liknade, vilka alla räknas som relativt stabila.

Känner man sig osäker så kan man även lägga in en blandfond i sin portfölj – vilken har som jobb att dämpa förluster i dåliga tider. Globalfonder och blandfonder kan vara bra på detta vis då de vanligen klarar sig bättre genom ekonomiska kriser och liknande. Fonder som följer ett mer lokalt index, så som en Sverigefond, är väldigt beroende av hur ekonomin och aktiemarknaden går i ett visst land eller region. Om Sverige går dåligt så går Sverigefonden också dåligt helt enkelt. En Europafond är då ett bredare och säkrare val och en globalfond är ytterligare bred och stabil.

Riskspridning inom sin portfölj

Den andra delen av risknivån handlar om riskspridning och att fördela pengarna på olika fonder i sin fondportfölj. Tanken är att man inte ska lägga alla sina ägg i samma korg utan sprida ut dem. Genom att investera i många olika fonder så fördelar man risken och även om en fond går dåligt så kan de andra fonderna fortfarande gå bra.

Du kan själv välja hur du fördelar dina pengar men mitt tips är att du lägger en stor del i en billig globalfond. Det är en stabil aktiefond som klarar sig ganska bra även om t ex Sverige eller USA skulle gå dåligt. Det är alltid svårt att veta hur stor andel av sina pengar man ska lägga i respektive fond men en globalfond (eller flera) kan med fördel stå för 50 – 70 % av din totala portfölj. Då är du ganska säker på lång sikt och behöver inte direkt oroa dig.

Du kan sedan välja andra billiga indexfonder så som en Sverigefond, en USA-fond och en Europafond. Du får själv välja hur du vill fördela pengarna utifrån vad du tror blir bäst. Kanske kan man lägga lika mycket pengar i varje sådan fond då de alla är ganska stabila. Tror du mer på en viss marknad kan du lägga lite mer pengar där – men tänk på att du förmodligen ska behålla dessa fonder i många långa år framöver så lägg inte allt för mycket vikt vid tillfälliga upp- och nedgångar osv.

Om du vill kan du även toppa din fondportfölj med en eller ett par fonder som kanske kan få till en bättre avkastning. Dessa fonder har då ofta även lite högre risk men kan betala sig om man har tur. Det finns ett antal fonder med låg avgift som kan vara intressanta för detta ändamål, så som indexfonder som riktar in sig på t ex tillväxtmarkander eller investmentbolag osv. Du kan även kolla på aktivt förvaltade fonder som har bra avkastning om du tror att dessa är värda den högre avgiften. Man kan alltid ge en fond en chans och sen byta om man inte är nöjd efter ett år eller två.

När du väljer dina fonder ska du fundera över hur många procent av dina pengar du lägger i varje, så att du får en fördelning som du känner dig trygg med. Lägg störst andel i de fonder med lägst risk om du vill ha en låg risk i ditt pensionssparande. Se även till att du inte har för få fonder. Genom att ha ett lagom antal så sprider du också risken. Du kan med fördel ha minst 5 – 8 fonder i din portfölj.

Jag tycker att det är viktigt att även väga in avgiften när man gör sitt val. Stabila fonder med låg risk är ett bra sätt att undvika att man tappar för mycket i sitt sparande men att välja billiga fonder är också viktigt. Dyra fonder måste ha så mycket bättre avkastning om de ska vara lika prisvärda som de billiga fonderna. Därför föreslår jag att du huvudsakligen tittar på fonder med låg avgift och aktivt undviker fonder som har orimligt hög avgift.

Komma igång med pensionssparande – del 1

Pensionen är något som för de flesta är riktigt långt borta – en avlägsen och kanske lite konstig tanke om något som kommer att inträffa om 10 – 30 år (för vissa givetvis mer och för andra mindre). Eftersom det är så pass avlägset och luddigt med pensionen så är det också svårt att spara till den på ett bra sätt. Samtidigt är det något väldigt viktigt. Därför ska jag här försöka komma med lite tips och tankar på hur du kan jobba för bättre pensionssparande.

Den som är anställd får (i de allra flesta fall) tjänstepension, vilket är en bra grej. Det innebär att arbetsgivaren betalar in pengar till din pension som sedan läggs till din allmänna pension, som alla får. Dock ska man tänka på att även om man är anställd kan det vara bra att ha ett privat pensionssparande och att försöka bygga på sin pension med mer pengar.

Är man van vid en bra lön och lever enligt den standarden så kan det bli lite konstigt att gå i pension och plötsligt få mindre pengar över. Även med tjänstepensionen blir det ett klart märkbart glapp mellan den gamla lönen och vad man sedan får ut. Det gör att man med fördel kan sätta undan mer pengar, genom privat pensionssparande, för att bygga igen det glappet.

Det blir ännu viktigare med privat pensionssparande om man inte har en anställning och då inte får tjänstepension. Som egenföretagare utan anställning har man t ex inte det och då måste man sköta om sin pension på egen hand. Ett annat skäl som kan göra att det är ännu viktigare att spara privat till pensionen kan t ex vara om man som vuxen har kommit till Sverige från ett annat land och av det skälet inte hunnit arbeta ihop till så mycket pension.

Allmänt om privat pensionssparande

Förr i tiden fanns det möjlighet att spara i IPS (individuellt pensionssparande) och privata pensionsförsäkringar och få göra avdrag för detta. Du kunde då göra avdrag för upp till 12 000 kr per år. Detta har dock försvunnit och nu kan du inte längre göra några avdrag för sådant. Därför är det inte heller någon bra idé att pensionsspara i dessa former. De enda som fortfarande kan utnyttja detta avdrag är egenföretagare som inte får pension av en arbetsgivare (och då är det ändå inte alltid värt att göra avdrag för de pengarna ändå).

Det bästa sättet att pensionsspara privat nu för tiden, när man inte längre kan göra avdrag för sitt pensionssparande, är att använda ett investeringssparkonto (ISK) eller en kapitalförsäkring. De fungerar på ungefär samma sätt men ett ISK kan sägas vara aningen mer fritt och kan ofta rekommenderas för den vanlige spararen.

Investeringssparkonto

Ett ISK är ett konto som fungerar som en plattform för alla dina investeringar i aktier, fonder och liknande. I vanliga fall när du handlar aktier och fonder så betalar du en vinstskatt på 30 % när du säljer ditt innehav och ifall du har gjort en förlust så kan du även använda denna för att kvitta / balansera upp andra vinster för att få mindre skatt.

Med ett ISK så har du inte någon vinstskatt (men kan inte heller utnyttja en förlust) utan får istället betala ett schablonbelopp varje år som är baserat på värdet på ditt ISK och insättningar och statslåneräntan (vilken just nu är riktigt låg). Fördelen är att du fritt kan byta fonder fram och tillbaka utan att behöva oroa dig för att deklarera vinster och liknande plus att du får en riktigt låg ränta så länge statslåneräntan håller sig låg.

Svårt att spara pengar till pensionen

Det kan vara lite lurigt att spara privat till pensionen. Speciellt om man har begränsat med pengar över varje månad och har en lite tightare budget. Pensionen ligger för de flesta så långt framåt i tiden att man inte riktigt kan föreställa sig eller känna vikten av den. Det finns så mycket saker i nuet som blir viktigare än det som ska hända om 20-30 år.

När man känner på det viset så blir det svårare att sätta av pengar till pensionssparandet. Du måste klara av att spara pengar till något som ligger så otroligt långt framåt i tiden. Det kanske till och med känns som att du sparar pengarna till en helt annan människa, även fast det egentligen handlar om dig själv.

Att spara för framtiden är dock viktigt och det allra viktigaste är egentligen att man börjar spara i god tid. Det är faktiskt så att det som är allra svårast, alltså att spara till något som ligger väldigt långt framåt i tiden, dessutom också är det viktigaste. Det gäller att börja medan man fortfarande kan göra skillnad.

När man inte har så många år kvar till pensionen kan man mycket väl inse att man har sparat för lite pengar men då är det också mycket svårt att göra något åt det. När man väl har kommit så pass nära så har man inte längre så mycket tid på sig att spara pengar och då är det mycket svårare att rädda upp en dålig pension. Det krävs att man börjar i god tid för att verkligen försäkra sig om att det blir bra när man blir gammal.

Sätt upp konkreta mål och planera

Ett tips för att det ska bli lite enklare att sätta av pengar till pensionen är att man gör det hela lite mer konkret. Det är ganska luddigt och avlägset att fundera på ett behov om 20 år, men om man kan göra upp lite mer specifika planer och fundera på hur man vill ha det som pensionär så blir det kanske lite enklare att få en tydlig bild över vad man måste göra idag.

Fundera på såna där grundläggande viktiga saker som hur och var du vill bo, hur mycket du vill ha över varje månad, hur mycket du vill resa och spendera på nöjen och så vidare. Ju mer konkret du gör det nu ju enklare är det att visualisera. Då kan du också räkna på det och klura ut hur mycket du skulle behöva ha varje månad för att klara dig. När du kommit så långt kan du snart se hur mycket som du rimligen behöver spara varje månad för att det ska kunna bli verklighet.

Det viktigaste är egentligen inte vad du kommer fram till för summa utan det som framför allt betyder något är att du kan se det framför dig och att du förstår vikten av att faktiskt börja spara i tid. Vi människor är duktiga på att ta tag i problem som finns precis framför oss och som drabbar oss just nu men vi är inte så bra på att ta tag i sådant som kommer att hända långt i framtiden. Det är då lätt hänt att vi skjuter det framför oss. Men med pensionen kan vi inte skjuta problemen framåt, för då är det plötsligt för sent för att göra något vettigt.

Ett stabilt sparande månad efter månad

Pensionssparande handlar om att lägga undan lite pengar konstant under lång tid. Du behöver inte lägga jättebelopp för att få en helt ok summa pengar om 20-30 år. Så länge som du har lång tid på dig behöver du med andra ord inte få panik. Det du ska göra är att se vilka marginaler du har i din ekonomi och hur mycket du rimligen kan sätta undan till privat pensionssparande inom din månadsbudget.

Det är bättre att spara lite pengar än att inte spara något alls. Kan du sätta undan 3 000 kr till pensionssparande varje månad så är det bra. Har du bara 1 000 kr att avvara varje månad så är det helt ok också. Ifall du som bäst kan få fram 300 kr i månaden så är det kanske inte fantastiskt men det är ändå mycket bättre än att inte spara något alls. Du kan alltid börja med 300 kr och sen med tiden försöka lägga till ytterligare.

När man sparar till pensionen ska man komma ihåg att man inte bara får det belopp man lägger undan varje månad utan man får även ränta / avkastning på investering i t ex fonder. Exakt vad man får för årlig avkastning är inte helt lätt att säga men det kan t ex bli 5 – 7 % eller mer. När pengarna ligger i så många år så kan dessutom ”ränta på ränta” spela in en hel del.

Förutom att du hela tiden sätter in nya pengar så får du avkastning på dina gamla pengar och sakta men säkert växer det sparade beloppet. Du får då även avkastning eller ränta på den gamla avkastningen / räntan och så håller det på. Skulle du spara 1 000 kr varje månad i 10 år så skulle du ha lagt undan 120 000 kr ur egen ficka. Men om du även lyckas får en genomsnittlig ränta eller avkastning på pengarna på 5 % så innebär det att du efter 10 år skulle ha ca 195 000 kr totalt sparat.

Du skulle alltså ha tjänat ihop ca 75 000 kr under de 10 åren bara på avkastningen på de pengar du satt in och med hjälp av effekten av ränta på ränta. Hade du då istället satt undan 2 000 kr varje månad i 30 år så hade detta blivit ett ganska stort belopp totalt, så länge du lyckades få en ok avkastning varje år.

De pengarna du sätter av till ditt privata pensionssparande ska du givetvis inte ta av när du behöver pengar, utan låt dem ligga och gro i fred. De pengarna ska vara öronmärkta för pensionen och är inte till för att låna från när du behöver pengar idag eller framöver. Ifall du tar av dina pensionspengar så är risken att du motverkar ditt sparande och inte får så bra resultat som du kan få.

I nästa del om pensionssparande ska jag försöka gå igenom fondval, riskspridning, hur man ska lägga upp långsiktigt sparande och en del sådant.

Hur ska man hantera investeringar / sparande vid börsnedgångar?

Jag skriver även artiklar för andra sidor om ekonomi och något som jag nyligen skrev om på en annan sida var tips för hur man ska tänka och agera gällande sitt sparande och investeringar i aktier (och aktiefonder) när börserna går dåligt.

Det är klart lurigare att veta vad som är rätt och fel när aktiemarknaden är skakig och det är ett så pass intressant område att diskutera, speciellt i dagsläget med en väldigt orolig ekonomi både i Sverige och runt om i världen, att jag tänkte skriva ihop en sammanfattning av mina tips även här.

De tips jag tänker dela med mig av är framför allt till för en vanlig sparare som investerar lite mer långsiktigt och som har sina besparingar i aktier eller aktiefonder. Det är inte tips för aktiehajen direkt utan mer hur man ska bete sig och tänka om man är en vanlig person som gillar att antingen spara eller försöka spekulera lite försiktigt i aktier.

Du har troligen samma mål nu som innan börsen började gå dåligt

När du började investera pengar hade du troligen en del grundläggande mål, t ex hur lång sparhorisont du skulle ha vilken risknivå du tyckte var lagom och lite sådant. Vanligen investerar man på ett eller flera års sikt i lite mer säkra aktier eller fonder och tänker sig en lite mer långsiktig avkastning. För dig som har investerat på det här viset och som planerat att låta pengarna växa i några år så är det alltså förmodligen inte dags att sälja ännu på ett tag.

När börsen går dåligt och investeringarna tappar i värde blir det lätt att man känner sig nervös och vill göra något (läs SÄLJA). Men din gamla plan var inte att sälja aktier eller fonder nu så varför ska du ändra dig bara för att det går lite dåligt? Det är inte någon vidare bra idé att sälja vid börsnedgångar om man har möjlighet att vänta ut nedgången. Du behöver alltså bara hålla dig till dina gamla mål och vänta så kommer aktiemarknaden snart att återhämta sig igen och med tiden ser du bara detta lilla börsras som en svacka bland många.

Fortsätt med ditt månadssparande

Att sätta undan lite pengar varje månad som man investerar i t ex fonder är vanligt och det kan även tänkas att många lägger in pengar i sin aktiedepå varje månad som är till för att investeras i något bra. Sådant månadssparande är trevligt och aktier och fonder är vanligen ett bra alternativ för sparande om man bara väljer en lagom risknivå.

När börsen går dåligt känns det kanske konstigt att fortsätta investera pengar i aktier och aktiefonder eftersom att man tänker att de bara kommer tappa i värde ändå. Men det är faktiskt tvärtom en mycket bra idé att fortsätta att lägga in pengar och köpa för dem, om du bara köper en aktie eller fond som du i grunden tror är en bra investering.

Ifall du köper t ex fondandelar varje månad under ett år kommer du per automatik att köpa en del när det är billigt och en del när det är dyrt, beroende på hur aktiemarknaden går under året. På hela året jämnar det ut sig och det är faktiskt så att det är bevisat bättre att sprida ut sina investeringar än att försöka pricka in en stor investering vid ett specifikt tillfälle. Skälet är att det är så svårt att veta ifall aktiemarknaden kommer gå upp eller ner.

Så om du fortsätter köpa på dig aktier eller fondandelar nu när börserna går dåligt så kommer du även att få köpa dem väldigt billigt. Tids nog går de upp igen och då kommer vinsterna från dessa billiga köp hjälpa till att minska dina gamla förluster, vilket på det stora hela leder till att du kommer ut från denna oroliga period på plus istället för på minus.

Håll dig kall även om det är skakigt på börsen

Den vanligaste känslan när det kommer stora nedgångar på börsen är att man måste göra något för att förhinda förluster och att man vill sälja så att aktierna inte går ner ytterligare och man förlorar ännu mer. Man ska dock komma ihåg att så länge man äger en aktie så har man inte gjort en vinst eller förlust utan det är först när man säljer den som vinst eller förlust realiseras.

Det innebär att du faktiskt inte har förlorat några pengar på dina investeringar även om de har gått ner mycket. Du äger bara aktier eller fonder som för tillfället är mindre värda än de tidigare varit. Ifall du har satsat på lite mer långsiktiga investeringar och har tid att vänta ut den oroliga aktiemarknaden så kommer dina aktier och fonder förmodligen att återhämta sig ganska väl.

Du måste undvika att få panik för att det känns jobbigt med nedgångarna. Ta det istället lugnt och tänk på att det är vanligt med såna här svackor när det gäller aktier. Så länge du har valt stabila investeringar som i grunden är starka så kommer de gå upp igen och om du bara då har kvar dina aktier så kommer du inte ha förlorat något.

När börsen går ner ska du köpa, inte sälja

Ett väldigt vanligt misstag som folk gör (även många proffs) är att de blir försiktiga och återhållsamma så fort börsen börjar gå ner. Det är givetvis en psykologisk grej att man blir orolig när det går ner och man känner sig då inte så sugen på att investera mer.

Det är dock nu man ska köpa aktier och fonder – när de är billiga. Man kan säga att aktierna är på rea när börsen har gått ner mycket. Om man bara köper aktier i företag som är solida och bra i grunden så kommer de tids nog gå upp igen och då kommer man givetvis vara glad om man lyckats köpa aktier i ett bra bolag när dessa stod lågt. Det är ju i såna här lägen man har möjlighet att köpa in sig till ett bra pris, innan börsen börjar gå upp igen.

Problemet är att folk snarare blir skeptiska och nervösa så fort det är ett börsras eller aktiemarknaden är svajig. Då blir det istället att de säljer aktier för att inte riskera förluster och håller hårt i pengarna istället för att investera dem som de borde. Warren Buffett, välkänd och mycket framgångsrik investerare är en av dem som förespråkar att man ska köpa aktier när de är på ”rea”, som han kallar det. Alla andra saker så som kläder och elektronik köper vi ju gärna till reapriser, så varför då inte aktier?

Om du känner dig orolig – se tillbaka på börsen och gamla investeringar

Det är svårt att inte titta på sina investeringar och tappa modet lite när man ser hur de förlorar i värde. Det kan helt klart kännas tungt och en del kanske även börjar fundera på om de verkligen ska hålla på med aktier och fonder alls.

I det läget, när du känner dig lite skeptisk, kan du titta tillbaka på dina gamla investeringar och även på börsen rent allmänt de senaste åren. Du kommer troligen se att du har gjort en hel del vinster tidigare och du kommer se att aktier rent allmänt gått väldigt starkt över långa perioder. Det kommer alltid svackor, det får man räkna med, men på längre sikt är det ändå en bra investeringsform.

Om du ser tillbaka kommer du troligen inse att det är ganska trevligt att investera i aktier och fonder ändå. Speciellt med tanke på att det inte finns så många andra intressanta sparformer som har lika bra avkastning. Du kanske då förhoppningsvis får lite mer styrka att klara dig igenom denna tillfälliga svacka och till och med vågar investera lite mer nu när det är billigt.

Aktier är inte för alla – fundera över om det passar dig

Jag skriver om aktier och aktiefonder som om det är en väldigt bra och trevlig investeringsform och det tycker jag även att det är. Dock är det ju fortfarande en investeringsform som innebär en viss risk och det ska man alltid vara medveten om. Det kan innebära en del stress och kännas lite jobbigt när det går dåligt – och det kanske inte är alla som gillar det.

Du kan fundera på ifall du hellre föredrar att investera i något med lite lägre risk och lite sämre avkastning. Du kommer troligen som sagt inte tjäna riktigt lika mycket men du kan även slippa en del oro och känna dig lite tryggare.

Att du är orolig över dina investeringar kanske inte nödvändigtvis betyder att du måste sluta spara i aktier utan det kan helt enkelt vara ett tecken på att du har valt lite för hög risk i investeringarna. Det kan vara en idé att se över risknivån och justera lite så att du har fler säkra kort och lite färre högriskaktier / -fonder.

Genom att justera din risk så att den blir lägre kan du känna dig tryggare och mindre orolig för börsens nedgångar ska påverka dig och din ekonomi. Ju mindre marginaler du har i din privatekonomi ju mindre risk bör du normalt ha eftersom det finns mindre utrymme för förluster om du inte har några extra pengar som buffert.

Fundera gärna på om du vill fortsätta med aktier och fonder eller ändra din risk genom att byta till säkrare alternativ, men tänk på att det kanske inte är bästa läget att sälja aktier just nu med tanke på senaste tidens nedgångar. Har du bara möjlighet att vänta tills det gått upp igen, vilket det med största sannolikhet gör tids nog, så är det förmodligen bättre att välja en tidpunkt lite längre fram för att göra förändringar i dina innehav.

Övrigt om aktier och säkra investeringar

Som du som läser säkert kan förstå så är jag allmänt positiv till aktier och aktiefonder som sparform och för investeringar. Jag tycker att det bästa alternativet är stabila långsiktiga investeringar i tryggare aktier och fonder med lite mindre risk (så som indexfonder), ifall du inte är beredd att sätta dig in ordentligt i aktiemarknaden och spekulera på en högre nivå.

Ifall du vill ha låg risk och ett enkelt sparande är just indexfonder ett bra alternativ. De består av ett stort antal olika aktier, vanligen från en viss marknad, exempelvis en Sverigefond som investerar i aktier på Stockholmsbörsen. En indexfond är gjord för att försöka följa index på en viss börs eller marknad. Det finns många bra indexfonder med låg avgift som är trevliga.

En bra plattform för investeringar och sparande är Investeringssparkontot (ISK), som är perfekt för den som inte vill krångla så mycket. Där slipper du skatta för och redovisa vinster utan har istället en fast avgift som dras varje år. Bra alternativ för långsiktigt sparande nu när du inte längre kan göra avdrag på gamla privata pensionssparandet.

Kort sammanfattning

Att hantera sitt sparande och sina investeringar när börsen går ner mycket är svårare än man kan tro. Man har en inbyggd försvarsmekanism som går ut på att man vill försöka begränsa sina förluster och då blir det lätt att man vill börja sälja om det går ner och man blir också osugen på att köpa nytt när börsen går dåligt.

Dock är det fel tänk att sälja om det har gått dåligt, om man har långsiktiga investeringar och inte behöver sina pengar på ett tag. Det finns givetvis vissa fall då det är rätt att sälja, t ex om man verkligen inte tror att en aktie kommer att återhämta sig eller om man av något skäl inte har tid att vänta tills aktiemarknaden blir stark igen och investeringarna har återhämtat sitt värde.

Det passar givetvis inte heller alla att investera i aktier och fonder men det finns andra säkrare alternativ också. Historiskt sett har aktier gått bra och om man bara har lite sunt förnuft så brukar det gå att få ganska bra avkastning med lite lagom hög risk. För den som har lång sparhorisont tycker jag att aktier eller aktiefonder (för lite lägre risk) är ett bra alternativ, för även om det kommer dåliga perioder så kan man vanligen vänta ut dem. Helst ska man även köpa på sig ytterligare när börsen har gått ner.

Har du några fler bra grundläggande tips för hur man ska tänka eller agera när börserna går ner och det är dåliga tider får du gärna kommentera. Helst vill jag ha tips som passar oss vanliga Svenssons men om du har lite mer experttips och sådant är du givetvis också välkommen.

Tips för extra inkomster och mer pengar i plånboken

För en tid sen fick jag ett mail där någon tackade för en bra blogg men samtidigt föreslog att jag skulle lägga lite mer fokus på att skriva om sådant som kan hjälpa folk som har riktigt dåligt med pengar och som kanske inte har ett jobb och lever snålt. Många inlägg som jag skriver handlar om att spara pengar och spartips etc men det kan finnas en poäng i att jag ofta förutsätter att man har en inkomst och ett jobb redan.

Det finns många människor som är arbetslösa och som inte har mycket pengar och även dem vill jag gärna välkomna att läsa i bloggen. Då kanske det även krävs att jag skriver om sådant som kan intressera eller hjälpa dem. Därför tänkte jag i detta inlägg skriva en lite allmän guide till hur man kan tjäna lite extra pengar. I framtiden ska jag sedan även försöka blanda in lite mer som passar dem som har ont om pengar, t ex hur man kan leva billigt, hur man får ett jobb, hur man klarar arbetsintervjuer och en del liknande saker.

En del bra tips på hur man kan få extra inkomster

Oavsett hur mycket man tjänar kanske man ibland vill försöka få in lite extra pengar. Det skadar sällan att få lite mer inkomster under en månad och det kan antingen hjälpa till att betala räkningarna eller kan det vara ett sätt att få lite extra över.

1. Jobba extra

Ett ganska givet alternativ är att hitta ett extrajobb utöver det vanliga jobbet. Om man ska ha ett jobb till kräver det givetvis att man har tid till det. Ifall man har familj med barn och en massa saker att göra och även har ett heltidsarbete så kanske det kan bli tufft att hinna, men känner du att det finns lite tid kvar att utnyttja så kör på.

Ifall du inte har ett jobb just nu kan man ju givetvis inte riktigt kalla det att jobba extra utan då handlar det om att hitta ett jobb. Den här typen av jobb kanske dock vanligen inte är ett heltidsjobb utan mer något extra, lite färre timmar, t ex nattjobb, vikariat eller extrapersonal på helger och inhopp när det behövs.

Detta är något som studenter ofta kan satsa på vid sidan av sina studier. En extra inkomst utöver CSN gör ganska mycket för plånboken när man studerar och rekommenderas. Det finns då ofta tid. Ifall du inte studerar men tyvärr är arbetslös så vill du ju gärna helst hitta ett riktigt fast arbete, gärna på heltid. Ifall du har haft svårt att hitta ett sådant jobb kan det dock vara bättre att jobba lite extra än att inte jobba alls. Får man in foten som extrapersonal på detta vis kan man kanske senare få en fast tjänst när en sådan position dyker upp.

2. Använd dina talanger

Ifall du är extra bra på något speciellt kan du utnyttja detta för att tjäna en slant. De flesta har något som de är bra på – så som att sy, laga bilar, fixa med datorer, måla och snickra, deklarera och hålla ordning på ekonomi eller lite vad som helst. Om du har en talang så kan du utnyttja den för att tjäna en extra peng.

Tanken är att du kan se efter ifall någon annan har behov av dina kunskaper och då kanske hjälpa till mot en rättvis ersättning. Ifall du nu är bra på att fixa bilar kan det säkert tänkas att det finns folk i din närhet som skulle kunna tänka sig att anlita dig till att fixa enklare problem så att de slipper åka till en dyr verkstad. Likadant kan det vara med andra typer av talanger.

Ifall du nu inte känner att du kan få betalt för din talang så kanske du åtminstone kan få några gentjänster. Ifall du hjälper någon med bilen en gång så kanske den personen kan hjälpa dig med att fixa till altanen när du behöver hjälp att reparera eller bygga om. På så vis behöver inte du vända dig till någon dyr yrkesman utan klarar det på egen hand, vilket är billigare.

3. Starta ett företag

Ifall man inte får ett jobb någonstans kanske man helt enkelt kan börja jobba för sig själv istället. Om ingen annan vill anställa en så får man väl göra det själv helt enkelt. För att kunna starta ett företag krävs givetvis att man har en affärsidé och en del kunskaper inom det område man vill arbeta. Det är inte alltid det passar att starta ett företag men har man en idé så bör man inte vara rädd att prova.

När man ska starta eget företag är det en stor fördel om man är bra på något – ungefär som i förra punkten. Du kan ta din talang, om det exempelvis skulle vara att meka med bilar, och göra något mer med den. Kanske kan du starta en liten verkstad där du hjälper folk i trakten med deras bilproblem. Ett företag kräver så klart att du satsar tid och kanske lite pengar och att du har en ordentlig plan för hur du ska lyckas. Du kan inte bara chansa helt på måfå och hoppas att det blir bra.

Det här med eget företag kan vara ett bra tips för dig som har gått arbetslös lite längre och inte lyckas hitta ett jobb. Ibland är det bara svårt att få en anställning och det kan finnas lite olika skäl till varför man inte får det där jobbet man letar efter. Om man har gått ett tag och inte hittat någon som vill anställa så kanske det är dags att fundera på att starta företag istället och då ta saken i egna händer. Visst är det ett stort steg och inget man slänger sig in i – men du kanske åtminstone kan börja att söka information om att starta eget, hur det går till och vad man ska tänka på etc. Bra ställe att börja på är Verksamt.se!

4. Kolla över vilka bidrag du kan få

Då man inte har ett jobb och har lite ont om inkomster behöver man ofta alla pengar man kan få. Bidrag av olika slag hjälper din ekonomi att gå runt. Det finns t ex bostadsbidrag, barnbidrag, socialbidrag, a-kassa och en del andra. En del bidrag kan du få och andra inte. Det viktiga är att du ser över så att du verkligen får alla bidrag du kan få och att du får så mycket pengar som du kan få.

Det är inte säkert att det finns så jättemycket mer pengar att hämta från bidrag men det viktiga är att du är säker på att du får allt du har rätt att få. Ifall du känner att du har en dålig ekonomi och svårt att få det att gå runt så behöver du alla extra tillskott du kan få – och då är det värt att lägga lite extra tid på att kolla igenom möjliga alternativa bidrag.

Ibland kan bidrag kännas som ett fult ord – att man snyltar på samhället istället för att göra skäl för sina pengar genom att arbeta – men det ska man absolut inte känna eller ta åt sig om någon säger. Om man gör vad man kan för att fixa en inkomst och letar arbete eller jobbar så gott man kan är det inte fel i att få lite extra hjälp i form av bidrag.

Bidragen är till för att hjälpa folk med ekonomiskt stöd och det är väldigt många som får någon slags bidrag. Sverige är ett land där vi hjälper våra medborgare med ganska mycket pengar på detta vis, vilket är något man kan vara stolt över. I andra länder kan man ofta få klara sig själv snarare och det gör ju att många hamnar i väldigt dåliga situationer. I vårt land kan vi visa upp ett system där man får ganska god hjälp och mycket är gratis så som skola och sjukvård, så det ska man givetvis nyttja när man kan.

5. Spara pengar istället för att tjäna extra

Om du känner att du behöver mer pengar för att det ska gå runt en vanlig månad kan det faktiskt vara så att du snarare behöver spara in på vissa utgifter istället för att börja få in mer pengar. Varje månad måste du ta alla dina inkomster och lägga i en pott och sedan dra av alla utgifter så som hyra eller boendekostnad, el, mat, försäkringar, bilkostnader osv.

Om du märker att dina utgifter sväljer nästan hela din inkomst eller till och med blir större än dina inkomster så kan det givetvis vara bra att tjäna lite mer pengar. Genom att tjäna mer kan du lösa problemen men det man inte ska glömma är andra sidan av myntet – utgifterna. De pengar som försvinner ut varje månad har lika mycket med din privatekonomi att göra som de pengar som kommer in.

Även om själva blogginlägget i grunden handlar om att hitta lite extra inkomster så kan det vara bra med ett tips om att gå igenom sina utgifter. Du kan se ifall du har några utgifter som du kanske kan bli av med helt. Sådana saker som bara är lyx eller som du inte utnyttjar till fullo kan vara värda att rensa bort helt. Det kan vara prenumerationer på tidningar eller tjänster så som Spotify eller Netflix, det kan vara ett onödigt dyrt tv-paket som du egentligen inte behöver eller något annat som du inte måste ha (och som får stryka på foten när du tvingas vara lite sparsam).

Du kan ofta även spara in pengar på dina större fasta kostnader. Sådant som bostadskostnad, el, värme och vatten, försäkringar, eventuella lån, mat och andra liknande saker måste man betala varje månad men det skadar då inte att se över så att man inte betalar mer än man måste. Det går ofta att jämföra och hitta billigare alternativ eller att göra förändringar som sparar pengar. Maten är en sådan grej som går att göra väldigt mycket med om man bara vill.

Här hittar du många bra spartips, t ex för mat

6. Investera i din egen inkomst

Det är inte helt lätt att hitta pengar som man kan investera / spara när man har det knapert. Ifall det knappt går runt är det sällan sparande som ligger närmast till hands utan det brukar bli att man försöker betala räkningar så gott man kan och blir det nåt över så är man mest glad. Dock kan sparande i sig vara ett sätt att hjälpa sin ekonomi på traven.

Att spara pengar har många olika funktioner. För det första kan man börja spara till en buffert. En sådan är till för att vara en säkerhet för din ekonomi ifall något skulle inträffa som gör att du får en oväntad utgift eller om du plötsligt får en lägre inkomst. Genom att ha en buffert kan du klara dessa saker utan att hamna i trubbel med obetalda räkningar eller att du måste låna för att klara månaden.

Tyvärr kan oväntade negativa vändningar i ekonomin leda till ytterligare utgifter, vilket ju känns ganska tråkigt. Det blir lite som att någon sparkar på en när man redan ligger ner. Med en buffert slipper man ofta ganska många av dessa extra kostnader och kan hålla sig flytande tills man har löst situationen.

Ifall du kan börja spara pengar så kan du även sakta men säkert bygga upp ett litet sparkapital. Med ett sådant kan du investera (givetvis helst säkrare, lite mer långsiktiga investeringar) pengar och faktiskt få lite avkastning. I början får du inte så mycket avkastning på dina pengar, eftersom det rör sig om ett ganska klent sparkapital, men med tiden blir det mer och mer.

Visst är det ibland svårt att hitta pengar att lägga undan på sparande när man har en begränsad budget men om man kan spara in lite pengar enligt punkt sex så kanske man även kan hitta en slant att spara varje månad. Vare sig det är 100 kr i månaden eller 1000 kr så är det bättre än inget. Du kan sedan se dina pengar växa och om du håller i och gör ditt sparjobb varje månad kommer du snart ha en fin liten ”extra inkomst” bara i form av avkastning / ränta.

Avkastningen kan man med fördel ha kvar i sitt sparande och investera om istället för att ta ut, men det finns inget som säger att man inte får ta hem en vinst då och då för att spendera dem på annat man vill ha eller behöver.

Det finns helt säkert många fler olika tips på hur man kan få lite mer pengar över och tjäna extra pengar men detta var vad jag kom att tänka på just nu. Kanske kommer det lite mer specifika tips i andra inlägg framöver. Om ni har några tips själva får ni givetvis skriva en kommentar.