Låna inte till julen i onödan – planera din julbudget

Julen är en speciell tid – julklappar, julmat, julpynt, träffa släkt och vänner, mysa och ha det trevligt. Alla vill vi ju att julen ska vara trevlig och bra och att alla ska vara glada, vilket ofta innebär att vi lägger ganska mycket pengar på att säkerställa detta. Det gör att julen också tyvärr är en tid då vi ofta spenderar lite för mycket pengar och kanske till och med skuldsätter oss. Det finns ett skäl till varför januari räknas som den fattigaste månaden på året.

I Sverige är julen den allra största högtiden och den som vi lägger allra mest krut på. Logiskt sett är det därför också den högtid som vi lägger klart mest pengar på. Det går inte direkt att klaga på det faktum att man vill att julen ska vara en extra rolig och bra tid, speciellt för barnen. Man kan inte gärna hytta med fingret och säga att det är dumt att vilja lägga lite extra pengar på att göra julen till något alldeles extra. Dock gäller det att man hanterar ekonomin på rätt sätt när man planerar julen.

Det är inte ovanligt att folk lägger mer pengar på julfirandet än de egentligen har råd med. Detta gör att det kan bli fråga om att ta lån eller att handla på kredit (vilket i princip är samma sak som ett lån bara att det funkar på ett lite annorlunda sätt). Att låna pengar för att klara julen är givetvis inte förbjudet och det kan vara ok om man gör det på rätt sätt. Dock är det oftast bättre att försöka lösa det på annat vis.

Här kan du läsa hur mycket svenskar normal lägger på julklappar.

Planera och spara till julen

De två bästa tipsen för att få en bättre ekonomi vid jul är att planera inför julen / lägga upp en budget och att man sparar pengar till julen i förväg. Dessa två tips hänger ihop ganska mycket eftersom man i princip måste göra den ena saken för att sedan kunna göra den andra.

För att kunna börja spara pengar till julen måste du ju ha planerat detta i god tid och du måste även ha koll på hur mycket julen kommer att kosta dig, så att du kan lägga undan lagom mycket pengar varje månad. Så de två tipsen går hand i hand så att säga.

Sätt upp en budget så du vet hur mycket pengar som går åt

En grundläggande sak är att fundera igenom hur mycket pengar du egentligen behöver för att klara alla julens kostnader. Börja med att göra en uppställning där du har med alla utgifter som julen för med sig. Om du inte vet exakt vad saker och ting kostar så får du försöka dig på en kvalificerad gissning. Ju närmare sanningen du kommer ju bättre men om du gissar är det ofta bättre att dra till med ett lite för högt belopp snarare än att sätta ett för lågt belopp.

Alla har givetvis olika poster på julen då en del åker iväg till släktingar för att fira meda andra firar hemma. En del gillar att ha många och dyra julklappar medan andra är mer måttliga. Du får göra din lista utifrån just ditt julfirande. Räkna in alla julklappar, julmat, julgran och julpynt, resor till och från släkt och vänner som du firar med, julkort, julmarknader – ja, vad som helst som är kopplad direkt till julen.

När det gäller julklappar behöver du givetvis inte sätta upp det exakta belopp som du handlade för förra julen utan du kan helt enkelt välja en summa som du tycker är rimlig att lägga på julklappshandeln detta året. Sen är tanken att du ska hålla dig till den totala summan när du handlar dina julklappar. Det är viktigt att man följer sin egen budget när julen väl kommer sen, annars riskerar man trots all planering ändå göra av med för mycket pengar.

När du väl har en budget klar så är det som sagt sedan tanken att du ska följa denna. Det behöver inte vara rätt på kronan men du bör vara nära. Ifall du lyckas komma under din maxbudget så är det givetvis ingen fara – du får bara inte komma så mycket över gränsen. Det innebär att du får vara duktig när du handlar julmat och julklappar etc och hushålla med pengarna så att du hamnar inom din budget.

Ifall du börjar närma dig max är det alltså dags att runda av. Glöm inte bort din budget i början av julshoppandet för då är risken att du spenderar för mycket på vissa saker och riskerar att få för lite pengar över till annat som är viktigt. Det gäller att hitta balansen där.

Spara till julen i förväg

Att ta ett lån har vissa likheter med att spara pengar varje månad. Det finns dock tre viktiga skillnader. Dessa skillnader gör att det är klart bättre att spara pengar för att ha råd till något än det är att låna pengar.

Den första skillnaden är att sparande sker i förväg – alltså innan du ska använda pengarna – och återbetalning av lån sker i efterhand. För den som är duktig på att planera finns möjligheten att börja lägga undan pengarna i förväg medan den som är dålig på att planera kanske först när julen börjar närma sig inser att det fattas pengar till allt som ska köpas.

Så om du t ex tänker dig att din jul kommer att kosta runt 7 000 kr totalt, med alla julklappar, julmat, julgran osv, så kan du antingen börja spara runt 580 kr i månaden hela året inför julen eller så kan du låta bli att spara och kanske få ta ett lån på 7 000 kr. Om du har lånat 7 000 kr så får du göra avbetalningar varje månad under exempelvis ett år i efterhand. Själva amorteringen på skulden skulle då också ligga på runt 580 kr i månaden men då får du även betala ränta på lånet.

Den andra skillnaden mellan att spara och att låna är just räntan som måste betalas. När du sparar pengar så kostar det dig inget. Du bara lägger undan de pengar du behöver och när det är dags att spendera dem så har du dem redo. Vid ett lån betalar du också ränta, vilket är pengar som man kan säga att du bara slänger i sjön. Vissa lån är man i princip tvungen att ta så som bolån och då är det kanske inte rätt att säga så, men om man har ett val mellan sparande och lån så är räntan onödiga pengar att betala.

Räntan på ett vanligt privatlån kan vara t ex 10 % på ett år. Det innebär att om du lånar 7 000 kr så är räntekostnaden någonstans runt 380 kr. Det är inte så farligt men det är ändå pengar du kunde ha sluppit att betala. Att det blir 380 kr och inte 700 kr som ju är 10 % av 7 000 kr beror på att du varje månad betalar av en del av lånet och räntan räknas sedan då på kvarvarande skuld.

Om du skulle ta ett SMSlån eller liknande litet lån blir det dock ganska mycket dyrare. Då kan den effektiva räntan ligga på 150 % eller mer. Då skulle du kunna få betala 4 – 5000 kr i ränta på ditt lån på 7 000 kr. Det skulle innebära att dina 7 000 kr skulle kosta dig 11 – 12 000 kr totalt, vilket är en lite tråkig deal.

Det är alltså inte speciellt konstigt att säga att räntekostnaden är en väldigt stor och viktig skillnad mellan att låna till julen och att spara till julen. Många tar dyrare mindre lån för att finansiera olika kostnadsposter vid jul så som julklappar. Det medför att de får stå ut med dessa extra kostnader i form av dyr ränta, som helt hade kunnat undvikas genom att spara inför julen istället.

Sista skillnaden mellan att spara och att ta ett lån är den extra risken som man tar och den osäkerhet som man lägger ovanpå sin privatekonomi. När man sparar pengar i förväg så har man alltid möjligheten att justera sitt sparande. Om man exempelvis råkar ut för några oväntade utgifter och har ont om pengar i några månader så är det enkelt att dessa månader bara låta bli att sätta undan sparpengar till julen.

När man har tagit ett lån och har en avbetalningsplan är det dock inte speciellt enkelt att få uppskov ifall man skulle få tillfälliga problem med sin ekonomi. Om du råkar ut för en oväntad utgift måste du ändå betala din räkning för lånet den månaden och då får du dra in på annat istället. Risken är också då att du plötsligt hamnar i en situation där du inte har råd att betala en räkning och en sådan sak kan vara första steget mot riktiga ekonomiska problem.

Att låna innebär alltid en viss liten risk för din ekonomi eftersom man binder upp sig och lovar att man ska betala si och så mycket varje månad under en viss tid så som två månader, ett år eller tre år. Pengarna har man förmodligen redan spenderat så det är inte så lätt att göra saker och ting ogjorda i efterhand. Man får alltså stå sitt kast och försöka lösa det hela på ett eller annat vis.

När man sparar har man friheten att göra förändringar som man själv behagar eftersom det inte finns några krav utöver de man själv har satt upp på sitt sparande. Finns det inga pengar att spara så kan man låta bli att spara helt enkelt. Det man får göra är att väga hur viktigt det är att ha pengar till andra saker en viss månad jämfört med hur viktigt det är att spara till julen.

Att låna ansvarsfullt till julen

Lån är inte dåligt per automatik. Det är lätt att man tänker att jag försöker måla upp lån rent allmänt som något dåligt och riskabelt och att min poäng blir att man aldrig bör ta ett lån. Det är dock inte det jag försöker säga. Jag är helt övertygad om att en del lån är bra och att vi alla kan behöva ett lån då och då. Det är dock stor skillnad på ett bra lån och ett mindre bra lån.

Ifall man vill låna ska man först och främst bestämma ifall lånet är nödvändigt. Ibland lånar man utan att det egentligen behövs och utsätter man sin ekonomi för en risk helt i onödan. Man får också betala en massa ränta i onödan. Fundera på om du verkligen behöver spendera de pengarna just nu – för om du behöver ta ett lån för att klara utgiften så innebär det troligen också att du har ont om pengar.

När du inte har så mycket pengar på kontot kan det vara ett tecken på att du har en begränsad ekonomi och små marginaler och då är det ofta bättre att undvika ett lån helt. Har man inte råd att betala kontant så ska man alltid fråga sig om man egentligen kanske inte har råd att lägga de pengarna över huvudtaget. För om man lånar måste man ju ha råd att betala dessa extra pengar vid ett senare tillfälle istället.

Andra steget är att räkna på vad lånet kommer att kosta och avgöra att man verkligen tycker att det är värt att betala den kostnaden som räntan utgör. För många dyra små lån blir räntan och avgiften för lånet riktigt höga och då anstränger man sin ekonomi extra mycket. Om man redan från början har lite ont om pengar i kassan så kan ett dyrt lån vara det som får bägaren att rinna över.

Vettiga alternativ när man vill finansiera julen

Om man bestämmer sig för att man tycker att det är ok med ett lån inför jul (vilket kan vara helt ok om man bara känner att man har en ekonomi som är så pass stark att man klarar av att återbetala lånet utan problem framöver) så ska man givetvis försöka välja ett bra lån.

Billiga privatlån bra för lite större lån

Ett vanligt privatlån hos en långivare med lägre ränta (så som storbankerna och en del andra långivare) är ett helt ok alternativ. Räntan är i dagsläget låg och med ett bra kreditbetyg kan du få en bra deal på din ränta. Privatlånet kan erbjuda en låg ränta och en lång avbetalningstid, t ex ett år. Den extra kostnaden för ditt julfirande blir då inte så hög och du har ganska gott om tid på dig att betala av lånet.

Det man ska tänka på med privatlån är att de flesta banker / långivare har en lägsta gräns och den kan vara på 10 000 kr eller 20 000 kr. Om du bara vill låna 7 000 kr så kan det alltså vara för lite pengar för att du ens ska kunna få ett sådant lån. Det är tyvärr oftast de dyrare mindre lånen som erbjuder belopp under 10 000 kr. Privatlån brukar också erbjuda lite högre ränta för folk som lånar mindre belopp med kortare löptid.

Kreditkort bra och smidigt sätt för kortsiktiga krediter

Ett kreditkort kan vara ett bra alternativ vid julhandeln. Det är ett alternativ framför allt för dem som klarar att återbetala skulden inom en eller två månader. Kreditkort har oftast en räntefri kredit som sträcker sig upp till 45-60 dagar. Om man kan utnyttja den krediten utan att betala ränta så är kreditkortet ett bra alternativ eftersom det i princip är gratis. Om man inte räknar med att kunna återbetala pengarna så snabbt är kreditkortet istället dåligt eftersom räntan i de flesta fall är extra hög.

Om man dock i första hand behöver lite pengar som kan återbetalas inom en eller ett par månader så kan det vara riktigt smidigt med ett kreditkort. När du väl har ditt kort och din beviljade kredit så kan du bara handla på utan att behöva krångla med låneansökningar osv. Det man ska tänka på är att den räntefria krediten bara är ”upp till” 60 dagar.

Exakt hur lång den blir beror på när du använt kortet i förhållande till fakturadatum. Om du shoppat med kortet precis innan fakturan kommer så kan dessa köp hamna på den fakturan och då ska den betalas direkt – om du istället shoppat direkt efter fakturan så har du som allra mest tid kvar på din räntefria kreditperiod och då kan du skjuta upp betalningen i t ex 60 dagar

Efter att dessa dagar har gått kan du fortfarande låta bli att betala men då får du dyr ränta på krediten och den stora fördelen med kreditkortet försvinner. I det läget rekommenderar jag inte längre kreditkortet för julhandel. Räntan på kreditkort är oftast klart högre än för vettiga privatlån och där kan du snabbt få betala ganska mycket extra på din kredit.

SMSlån / Snabblån har sina risker

De lån som kallas för smslån eller snabblån är korta krediter på upp till runt 10 000 kr. Vanligen ska dessa återbetalas inom 30, 60 eller 90 dagar (bland upp till ett år). Räntan och avgifterna för denna typ av lån är höga och det kostar klart mer att låna i denna form jämfört med t ex ett större klassiskt privatlån eller ett bolån.

Om man behöver ett mindre belopp och vet att det är lugnt att återbetala pengarna inom den kortare tidsramen så kan man givetvis ta ett sånt här lån men man ska då minnas att det är ett lån med en högre kostnad. Du får då alltid försöka väga fördelarna med nackdelarna och ta ett kvalificerat beslut. Om du är osäker är det bättre att låta bli att låna.

Ett litet snabbt lån kanske kan tyckas passa bra vid julen eftersom det passar in på de kriterier som finns – man kan låna lite mindre belopp, pengarna kommer in på kontot snabbt osv. Du ska dock räkna med att det blir klart dyrare att låna än om du hade sparat ihop pengarna i förväg. Du kommer att åta dig att betala tillbaka lånet de närmaste månaderna och det kommer då förmodligen att bli väldigt snåla månader. Om januari var fattigt tidigare så blir det helt klart värre om du också har ett lån med hög ränta att betala av.

Hitta bra lån när du väl har bestämt dig

För den som väl har bestämt sig för att lån är bästa vägen att gå så är mitt tips att inte bara ta första bästa långivare utan att ta sig tid att undersöka markanden och välja en bra långivare. Det finns så många att välja på inom både privatlån och SMSlån och skillnaden i ränta kan vara riktigt stor mellan olika aktörer.

Detta gör det väldigt viktigt att jämföra och kolla runt i förväg, så att du gör ett bra val och får ett prisvärt lån. Det är ingen vits att lånet ska kosta onödigt mycket. Man kan jämföra lån på olika sätt. Om man vill göra det helt själv kan man helt enkelt besöka olika långivare och fylla i deras ansökan för att få en offert. Nackdelen är att det tar en del tid.

Något som är smidigare är dock att använda antingen en låneförmedlare (där du kan ansöka en enda gång och bli sammankopplad med ett antal olika långivare) eller en bra och seriös jämförelsesida för lån. Den sistnämnda har förmodligen en stor lista över långivare och du kan se vilka som har låg ränta och bra villkor. Då blir det enklare att välja ut de långivare som man vill kontakta för en offert.

Genom att jämföra och aktivt välja bank / långivare kan man spara ganska mycket pengar. Ju större belopp man lånar och ju längre löptid ju mer pengar kan man normalt spara in på sitt lån. Att välja rätt typ av lån är dock givetvis också en avgörande grej då vanliga privatlån i de flesta fall är bättre alternativ än snabblån om man bara kan ta den typen av lån.

Kort sammanfattning av julens finansiering

För att sammanfatta det hela på ett ganska enkelt sätt så tycker jag att det bästa sättet att finansiera julen helt enkelt är att spara ihop pengarna till julbudgeten i förväg. Om du räknar med att börja direkt på nya året så har du i princip 11-12 månader på dig att spara och om du lägger en liten slant varje månad så blir det inte så mycket som ska ut per månad.

För att kunna veta hur mycket du ska spara behöver du en julbudget där du ställer upp julens alla kostnader, så att du kan avgöra hur mycket du bör spara per månad. När du gör din julbudget har du dessutom fördelen att du kan fundera igenom vad som är rimligt att lägga på julklappar, mat och annat under julen.

Kanske känner du att du tidigare har spenderat för mycket på julklappar i förhållande till din privatekonomi och då kan du bestämma att du sätter en lite lägre budget för detta till nästa år. På det här viset kan du anpassa din julbudget efter vad du faktiskt har råd med istället för att bara köpa en massa saker på känsla som sedan visar sig ha blivit allt för dyrt.

Det är givetvis väldigt viktigt att hålla sin uppsatta budget hyfsat bra sen också, för annars har man tappat en del av poängen med att ha en budget. Om man ändå spenderar mer pengar än man har budgeterat för så är risken att man slutligen också gör av med mer pengar än man borde. Det kan leda till ett och annat problem med ekonomin efter jul.

Om du väl bestämmer dig för att låna till julen istället för att spara i förväg så måste du komma ihåg vad detta innebär för din ekonomi. Det innebär en extra kostnad i form av ränta och även en viss extra risk då man aldrig vet med säkerhet hur privatekonomi kommer att se ut i framtiden. Detta blir ännu viktigare om man har små marginaler i sin ekonomi.

Slutligen så gäller det att välja rätt väg att gå. Kan man få ett billigt lån eller ska man använda ett kreditkort till julens utgifter? Allt beror på vilka förutsättningar man har. Kom bara ihåg att vad du än väljer så bör du fundera igenom ditt val noga och se till att sköta betalningarna ordentligt. Kom också ihåg att ett bra sparande alltid en viktig grund i en sund ekonomi och ifall du inte sparar pengar idag så är det något du helt klart bör se över.

Årets julklapp huvudsakligen ett marknadsföringsknep?

Nu har årets julklapp 2016 presenterats och det blev VR-glasögonen som tog hem priset. Den här traditionen med årets julklapp är intressant då det är något som presenteras innan jul, ungefär som en utmärkelse, snarare än när man vet vad som faktiskt har sålt bäst inför jul.

Årets julklapp är alltså inte alls nödvändigtvis den grej som säljer bäst och som flest ger bort i julklapp utan en produkt som väljs ut i förväg, inför jul, av HUI Research. Intressant är även att HUI Research är en branschorganisation som ägs av Svensk Handel och vars uppdrag är att skapa en gynnsam miljö för handeln. Så det är ganska klart att utnämningen av årets julklapp till ganska stor del är tänkt att främja handeln och få svenskarna att shoppa mer.

VR-glasögon årets julklapp
Det som man kan tycka är lite konstigt är att årets julklapp väljs ut i förväg istället för att man kollar på vad som faktiskt blev den där utmärkande storsäljaren och korar vinnaren efter jul. Men om man har utgångspunkten att själva poängen med att ha årets julklapp är att öka försäljningen och ge handeln en boost så är det mer logiskt, för då vill man ju gärna skapa lite hype i förväg och inte när det redan är för sent.

Av det här skälet har jag svårt att ta årets julklapp på allvar. Det känns lite konstigt att kalla det för årets julklapp när det bara är en utvald produkt som Svensk Handel vill pusha lite extra. Kriterierna för årets julklapp är att det ska vara en produkt som är en nyhet eller skapat nytt intresse under året och att den ska representera den tid vi lever i. Dessutom ska det då gärna vara en produkt som säljer mycket – men jag tänker mig att detta blir lite av en självuppfyllande profetia, för om man utnämner en produkt till årets julklapp så skapar detta automatiskt en massa extra försäljning.

Har årets julklapp varit vettiga saker eller bara påhitt?

I år är årets julklapp alltså VR-glasögonen, som har varit populära under året och fått mer och mer fotfäste på marknaden. Många verkar tycka att de är ganska coola och bidrar med något intressant och jag har själv aldrig provat så jag kan inte direkt säga något om hur bra de verkligen är. Jag skulle dock säga att idén är cool men att det nog behövs fler appar och spel för VR innan det verkligen kan slå igenom.

Tidigare år har det varit ganska blandade saker som blivit årets julklapp. En del har varit riktiga fullträffar och andra saker känns som bottennapp eller ganska lustiga val åtminstone. Ganska många saker som blivit utnämnda till årets julklapp har blivit kortare flugor – vilket kanske till stor del har eldats på av utnämningen. Det är alltså svårt att säga hur bra de här utnämningarna egentligen är.

Tänkte dock göra en lista med några av de saker som blivit utvalda till årets julklapp så kan vi ju se om ni tycker att de sakerna var några stora hits / rätt val eller bara överdrivet.

1993 – En doft (parfym) – Här kan man ju undra lite hur produkten passade in på kriteriet att den ska vara ny (eller skapat nytt intresse) då parfym har varit populärt väldigt länge. Kanske fanns det inte något annat vettigt att välja så det fick bli något ganska allmänt.

1994 – Mobiltelefonen – Detta var ju ett bra val men även ett enkelt val på den tiden. När mobiltelefonen slog igenom på allvar så blev det ju en ganska stor grej. Även om det år 1994 handlade om en helt vanlig mobil och inte en smartphone så var det ju ändå början på dagens stora mobilhype, som säkert kommer leva kvar länge.

1997 – Det elektroniska husdjuret – Detta är väl en ”Tamagotchi” eller vad de nu heter. Det var väldigt populärt under en ganska kort tid med ett litet digitalt husdjur som man skulle mata och hålla glad. Såg aldrig själv det roliga med detta och det var väl en klar fluga.

2005 – Pokerset – Poker var ju en väldigt stor grej under ett antal år och även om det kan sägas ha varit en långlivad fluga så är det ju fortfarande populärt. När pokerset blev årets julklapp var det nog en ganska självklar grej att välja.

2008 – En upplevelse – Tja detta kan jag inte säga blev någon superhit. Det går väl fortfarande att köpa upplevelser men det känns inte som någon riktigt stor grej. Säljs säkerligen en del fortfarande men jag vet inte ens om det blev någon direkt fluga när det väl var som mest aktuellt?

2009 – Spikmattan – Den ack så konstiga spikmattan gör entré. Jag vet inte riktigt vem som fick idén eller varför den ansågs spegla tiden vi levde i detta år. Det var en klar fluga och många såldes, men jag tror att utnämningen till årets julklapp gjorde mycket för att hålla igång försäljningen.

2010 – Surfplattan – En stor hit som verkligen kommit för att stanna. Det var nog en av de enklare utnämningarna till årets julklapp, i stil med mobiltelefonen. Det blev inte bara en fluga utan är fortfarande väldigt populärt så där kan man inte klaga på valet.

2011 – Matkassen – Både en fluga och inte en fluga kan man väl säga. Det var en jäkla massa snack om matkassen för några år sedan och den finns ju fortfarande kvar nu. Den har blivit lite mer vanlig nu istället för något nytt och spännande. Helt ok val av årets julklapp som speglar svenskens lathet.

2012 – Hörlurarna – Lite konstigt val kan man väl tycka. Visst kan ett par bra hörlurar vara trevligt men var det verkligen en sån stor grej under 2012 att ha bra hörlurar? Framför allt undrar man ifall det var något nytt för det året? Lite brist på fantasi och kanske ville man sälja extra många hörlurar det året helt enkelt.

2013 – Råsaftcentrifugen – Vad hände här egentligen? Känns som en ganska konstig sak att välja till årets julklapp. Jag kan tänka mig att de flesta som köpte en sådan (eller fick en sådan) påverkades av utnämningen till årets julklapp snarare än att de var så himla sugna på att fixa egen juice.

2014 – Aktivitetsarmbandet – Klart en fluga under 2014 och då förståeligt att man gjorde detta val. Jag fick själv ett sådant i julklapp och efter några månaders användning hamnade det i en låda. Helt ok grej men kanske inte något som kommer att hänga i på samma vis som andra produkter.

2015 – Robotdammsugare – Ganska cool grej men var det verkligen en sån stor hit under 2015? En ganska dyr produkt som Svensk Handel säkert ville marknadsföra och få folk att köpa. Kan inte tänka mig att det verkligen var robotdammsugaren som tog hem första platsen. Jag undrar också var robotgräsklipparen i så fall varit, för den känns som ett bättre köp i många fall och den har nog också blivit en klart större hit bland svenska hushåll än dammsugaren.

2016 – VR-glasögon – Ja i år är det alltså VR-glasögon, alltså ett slags glasögon som du (i de flesta fall) använder tillsammans med din mobiltelefon för att skapa en känsla av Virtual Reality, där du kan uppleva saker i spel, film eller liknande i vad som känns som en 3D-miljö där du är en del. Finns från ett par hundralappar till riktigt dyra. Finns även varianter för t ex datorspel som är mer avancerade.

Har som sagt inte själv testat detta men själva idén låter lite rolig. Också bra att det finns varianter för bara några hundralappar, så att man inte behöver ruinera sig för att köpa årets julklapp. Jag tänker att det kanske finns lite för få spel, filmer och andra appar som stödjer VR egentligen just nu men det kan ju säkert komma många fler ifall glasögonen blir en stor hit nu till jul.

Själv är jag egentligen mer intresserade av den typ av avancerade VR-glasögon som kommit till datorn som gör att man kan spela bra spel i en häftig VR-upplevelse. Dessa kostar dock mycket, t ex 7 – 8 000 kr. Sådana har jag svårt att se kan bli årets julklapp med tanke på prislappen.

Marknadsföringsknep eller rolig grej?

Hur ska man då se på årets julklapp som koncept? Är det bara en rolig grej och ett bra tips på vad du kan köpa till dina nära och kära eller är det ett marknadsföringsknep för att sälja mer av en viss produkt eller för att sälja mer rent allmänt?

Svensk Handel är en stor organisation som företräder alla möjliga företag inom parti- och detaljhandel och det innebär ju egentligen att de inte kan välja ut en enda produkt att marknadsföra som alla medlemmar skulle bli nöjda med. Därför kanske man inte direkt kan säga att de valt ut VR-glasögon eller en annan specifik produkt för att öka försäljningen av just den. Om det skulle vara fallet så skulle just elektronikföretagen få en stor fördel här, då många av sakerna som blivit årets julklapp är elektronikprylar.

Den stora idén är säkert att främja handeln rent allmänt och försöka göra folk mer köpsugna. En grej som årets julklapp blir alltså huvudsakligen ett sätt att skapa en liten hype och att stimulera folks köpvanor inför jul. Man får helt enkelt ta det hela med en nypa salt och inte lägga för mycket fokus på produkten i fråga.

En del år blir det verkligen helt rätt med årets julklapp, t ex surfplattan, som verkligen blev en stor succé. Andra år väljer man något som kanske inte hade blivit en lika stor succé på egen hand men som tack vare utnämningen lyckats etablera sig. Detta gäller kanske t ex matkassen. Slutligen väljer man även vissa år saker som det antingen inte blir något alls av (råsaftcentrifugen) eller som bara är en kortare fluga (spikmattan).

Det viktiga är att man vet om och tänker på att de saker som nämns som årets julklapp bara är förslag på en intressant och populär grej som ligger rätt i tiden. Det är alltså inte samma sak som vad som har sålt bäst eller kommer att sälja bäst under året. Välj inte dina julklappar efter vad som någon annan (som dessutom är väldigt partisk) tycker utan utifrån vad du själv tycker är roligt, smart, coolt eller kommer uppskattas av mottagaren.

Vill du köpa VR-glasögon i år ska du också kolla noga på priserna och jämföra lite så att du inte köper några onödigt dyra. Du kommer förmodligen undan under 500 kr utan problem, även om du väljer ett par glasögon som är några steg finare. De dyrare har dock inte nödvändigtvis så mycket mer att komma med än de billiga varianterna.

Skuldkvotstaket och bolån i praktiken

Det här med skuldkvotstak har varit på tapeten ett tag nu då t ex Stefan Ingves tidigare har förespråkat detta som en ytterligare åtgärd mot svenskarnas skuldsättning. Han har sagt att det krävs fler steg än bara ett amorteringskrav för att det ska bli någon effekt och detta var det nästa steg som kanske låg närmast till hand.

Skuldkvotstak är en maxgräns för hur mycket man kan låna som mest och regeln säger att man kan låna sin egna inkomst ökat med en viss procent. När Stefan Ingves diskuterade ett förslag så var det 400 % av din disponibla inkomst som förespråkades. Alltså fem gånger din inkomst efter att skatten är dragen. Många experter tyckte då att det var ett väldigt hårt tak och att många skulle drabbas av det.

En intressant och viktig nyhet är att flera banker har valt att införa ett eget skuldkvotstak, helt på eget bevåg. De banker som nu helt frivilligt har infört ett sånt här tak är Swedbank och SEB, medan Nordea och Handelsbanken har avvaktat. De har dock varit klart mindre hårda i sina regler och satt taket på 500 % av din nettoinkomst, vilket innebär fem gånger din inkomst innan skatt. Även om detta är lindrigare så kan det fortfarande drabba en del, som slår i taket.

Ännu har inte något riktigt förslag om ett skuldkvotstak som gäller alla införts utan det är bara bankerna själva som har börjat med detta, frivilligt och som ett sätt att säkra deras intressen utöver rikets allmänna vilja att minska skuldsättningen hos invånarna. Det kan dock säkert med tiden bli tal om ett skuldkvottak som gäller alla och då är bara frågan hur generöst eller snålt tilltaget detta är.

Vad är vitsen med ett skuldkvotstak?

Poängen med ett sånt här tak har alltid varit att försöka minska svenskarnas skuldsättning och få oss att låna mindre. Det allra viktigaste är att vi lånar mindre i förhållande till vår inkomst. Tanken är att det är väldigt lätt hänt att folk lånar mycket nu när räntan ligger riktigt lågt och att de t ex köper en bostad som egentligen är lite för dyr.

Det kanske inte märks så mycket nu men när räntan börjar gå upp så kommer stora lån även att få markant högre räntekostnader varje månad och det är något man måste klara i sin ekonomi. Har man dåliga marginaler och inte har sparat tillräckligt mycket pengar för att täcka upp detta så kan det bli svårt att få det att gå runt. Ett skuldkvotstak är, liksom amorteringskravet också är, ett sätt att få oss att ta lite mindre lån / köpa lite billigare bostäder så att vi undviker denna typ av problem.

Att sätta upp den här typen av krav och regler är givetvis både bra och dåligt för den enskilde. Det kan vara dåligt på så vis att man plötsligt inte får låna riktigt så mycket som man skulle behöva och blir begränsad när man ska välja bostad. I vissa fall kan det säkerligen kännas som att skuldkvotstaket är lite för snålt tilltaget och att ekonomin borde kunna tillåta lite större lån. Å andra sidan är ju också tanken att skydda just dig som privatperson från att hamna i ekonomiska problem längre fram.

Ser man i ett större perspektiv så är tanken att försöka skydda Sveriges ekonomi rent allmänt. Ifall många får problem med sina skulder och inte klarar sina bolån osv så kan det leda till stora problem för landets ekonomi. Det är givetvis något man vill undvika och det har redan funnits exempel på vad såna här problem kan leda till om man inte är försiktig.

Det var i grunden ett liknande problem med bolån som ledde till USA:s stora ekonomiska kris 2007. Det som hände då var att bostadsbubblan sprack och bostadspriserna gick i botten och då var plötsligt många bostäder värda klart mindre än vad lånen uppgick till. Många storbanker fick problem och det ledde, tillsammans med det faktum att folk hade dålig ekonomi och spenderade klart mindre pengar, att hela landets ekonomi blev dålig.

Så påverkar skuldkvottaket ditt bostadsköp i praktiken

Amorteringskravet var tänkt som en begränsning som skulle göra att du tvingas köpa en lite billigare bostad, för när du köper bostad så är det egentligen bara månadskostnaden som är viktig. Hur mycket kommer ditt bolån att kosta dig varje månad i ränta plus amortering?

Tidigare kunde man låta bli att amortera alls på lånet och därmed slippa undan att betala ut ett par tusenlappar per månad. Amorteringen är givetvis ingen kostnad utan faktiskt en investering, men det är pengar som ska ut varje månad och som man då måste ha utrymme för i sin månadsbudget. När amorteringskravet kom så tvingades man amortera på sitt lån och det gjorde att man inte kunde undvika dessa tusenlappar. Resultatet blev att man i praktiken måste välja en lite billigare bostad.

Skuldkvotstaket kommer att ha en liknande effekt men istället för att attackera din månadskostnad så sätter man istället rakt av ett tak på hur stort lån du får ta. Taket som bankerna nu har satt är 500 % av din årliga nettoinkomst. Ifall du tjänar t ex 25 000 kr före skatt så är det på ett år 300 000 kr. Tar man det gånger fem så blir det 1,5 miljoner. Det är då gränsen för hur mycket du får låna.

Vanligen har man bottenlån som den stora billiga delen, sen eventuellt topplån i form av ett vanligt privatlån som är dyrare och sist en kontantinsats – alltså pengar som man tar direkt ur egen ficka för att betala för bostaden. Max bottenlån är 85 % av bostadens pris. När du letar bostad kan du alltså med skuldkvotstak låna som mest 1,5 miljoner ifall du har en lön på 25 000 kr i månaden och då får du lägga till resterande pengar som kontantinsats ifall du vill köpa en bostad som kostar mer än så.

Något som är värt att ha i åtanke är dock att skuldkvotstaket gäller per person och ifall man är två på ett bolån så kan man lägga ihop taken för varje person. Om ni båda tjänar 25 000 kr i månaden så kan ni således dubbla vad ni kan få låna till bostaden och då hamnar taket på 3 miljoner istället. Det gör att möjligheterna ökar en del och att man har råd till lite dyrare bostad.

Viss problematik med skuldkvotstaket

Det finns viss problematik med skuldkvotstaket och det är väl huvudsakligen att vissa grupper påverkas klart mer än andra. De som påverkas mest är förmodligen de unga, som ännu inte har tagit sig in på bostadsmarknaden och som vill köpa sin första bostad. De unga har vanligen inte något större kapital att bidra med vid bostadsköp så de måste förlita sig på lån.

Dessutom har man ofta kanske inte den högsta lönen i början av sin karriär, även om man med tiden borde ha en vettig löneutveckling och få bättre lön. Det innebär att man som ung kanske får ett tak på sitt lån som är lite för lågt i förhållande till vad man egentligen kommer att klara av med tiden.

Vidare drabbas framför allt dem som vill köpa en bostad i en större stad där bostadspriserna är högre. I våra största städer och i stora städer med bostadsbrist är prisnivån riktigt hög och då är det klart fler som får problem att köpa en bostad som faller inom ramarna för skuldkvotstaket. Samtidigt är det givetvis många unga som vill skaffa bostad i t ex Stockholm eller Göteborg och i dessa städer finns också många jobb, vilket gör att de unga söker sig dit eller behövs där.

Skuldkvotstaket kan med andra ord leda till att vissa grupper inte kan ta de lån som de behöver och hindras på ett sätt som egentligen inte är gynnsamt. Det man kan tänka sig är att det kanske kunde krävas någon specialregel för vissa fall eller att man kombinerade taket med en annan bedömning som kunde väga tyngre och tillåta vissa att låna mer om de i övrigt uppfyller en del kriterier.

Skuldkvotstaket och framtiden

Just nu har som sagt några banker infört ett skuldkvotstak men långt ifrån alla. Det är bara två av storbankerna och mig veterligen ingen av de andra bankerna som erbjuder bolån så som IKANO Bank, SBAB eller ICA Banken. Så frågan är först och främst ifall de andra bankerna kommer att följa efter och införa egna tak, eller om de skippar detta.

Nästa fråga är då om och när ett allmänt skuldkvotstak kommer som gäller för alla. Det är något som t ex Riksbanken och Finansinspektionen har diskuterat och det kan säkert bli aktuellt. Speciellt ifall bankerna inte riktigt nappar på att införa det självmant. Frågan blir då vilka regler som kommer – vad gränsen kommer att bli och ifall man räknar på disponibel inkomst eller nettoinkomst osv. Allt detta blir givetvis intressant för oss som är sugna på att köpa en bostad det närmaste året eller så.

Sista frågan är vad ett skuldkvotstak kan göra för bostadsmarknaden. Den har varit väldigt het länge nu och bostadspriserna har varit riktigt höga. Det skulle alltså kanske inte vara helt fel om den kunde svalkas aningen, men risken är att ett skuldkvotstak faktiskt svalkar bostadsmarknaden mer än vad som är önskvärt. Det kan bli lite av en kalldusch för folk som har köpt dyra bostäder om priserna plötsligt börjar gå ner rejält.

Ett skuldkvotstak är faktiskt en ganska stor åtgärd som påverkar många människor och det vore lustigt ifall det inte hade en hyfsat stor effekt på bostadspriser. Med både amorteringskrav och skuldkvotstak som begränsar köparna så blir det givetvis så att de inte kan betala lika mycket för sina bostäder som tidigare och då kommer förmodligen priserna tids nog att påverkas.

Din matbudget är en stor pengaslukare – som är förvånansvärt enkel att förbättra

Mat – vi måste alla ha den för att överleva. Visst vore det smidigt om man inte behövde äta – man skulle spara pengar, man skulle slippa bli rund om magen, man skulle slippa krångel med att laga mat varje dag osv. Men tyvärr behöver vi mat och dessutom är det många gånger också gott. Maten är en del av vår vardag och därför finns även matkostnader som en stor del av vår månadsbudget.

Ofta är maten en sådan grej som slukar mycket pengar varje månad och ifall man bortser från hyra eller kostnader för boende så är det förmodligen den största enskilda kostnadsposten i ett vanligt hushåll. Ju större familj ju mer pengar går givetvis även till mat.

Konsumentverket säger att ett barn mellan 10 och 17 år kostar ungefär 1 700 – 2400 kr i månaden. Pojkar är dyrare då de äter mer och lite äldre barn äter också mer. När det gäller vuxna är kostnaden ca 1 800 kr i månaden för kvinnor och 2 300 kr för män. Dessa siffror gäller för en månad ifall alla måltider skulle ätas hemma.

Ifall man skippar lunchen hemma och äter den i skolan eller någon annanstans så sjunker beloppet med ca 500 – 600 kr per månad. Det man ska tänka på är dock att ifall man inte äter sin lunch hemma men då istället betalar för att äta lunch ute på restaurang eller liknande så är det också pengar som försvinner bort och det är oftast klart dyrare än att äta hemma. Dessa pengar ska man inte glömma att räkna in i sin budget.

En första fråga från min sida är ifall du som läser detta tycker att dessa kostnader stämmer överens med hur mycket du lägger på mat en vanlig månad? Är det ca 2000 kr per person som går åt? Om du ligger någonstans där så är du inte helt ovanlig men det är nog också vanligt att många har en större matkostnad än så per person.

Förbättra din månadsbudget genom att minska matkostnaderna

Samtidigt som maten är en av de största kostnaderna en vanlig månad så är det även en av de poster som man faktiskt kan göra mest med. Det går att äta väldigt dyrt om man är på det humöret men det går även att äta billigt om man bara vill och gör ett riktigt försök. Det finns många bra tips på hur man håller sin matbudget i schack.

Att äta gott är givetvis trevligt och ifall man gillar mat så ska man så klart inte sluta njuta av god mat. Man ska däremot ha klart för sig att det kan vara ganska stora skillnader i kostnad beroende på om man aktivt försöker hålla en bra matbudget eller om man bara kör på lite vind för våg. Du kan äta gott och spara pengar samtidigt om du så vill.

Planering en viktig del

Något som faktiskt är mycket viktigare än man kan tro är att planera sin mat. Det är lätt att man bara går och köper det man är sugen på för tillfället och att det får bli lite vad det blir. När man gör på det viset är det troligt att man handlar ofta och lite mindre vid varje tillfälle. Då blir det nästan alltid dyrare totalt än om man skulle storhandla.

Planering innebär i första hand att man kan storhandla. Du behöver inte planera din mat in i minsta detalj om du inte vill, utan det handlar först och främst om att kunna handla på ett effektivt och prismedvetet sätt. En del gillar att sätta ihop en veckomeny inför varje vecka och det är ett bra sätt att få struktur på sin mat men det är inget måste att vara så exakt i sin planering.

Fördelarna med att planera maten / menyn för varje vecka är följande:

– Du kan storhandla istället för att småhandla. Det är bevisat att det blir billigare att storhandla rent allmänt och det kanske även innebär att du handlar en eller två gånger per vecka i en stor billig mataffär istället för att gå till en lite mindre och dyrare.

– Du kan planera din matsedel efter erbjudanden och rabatter i butikerna. Om kycklingfilén är billig en vecka så kan du utnyttja detta och göra kycklingrätter ett par dagar. Köper du ett flertal varor till extrapris så har du snabbt tjänat in en bra slant den veckan.

– Det blir mindre svinn och saker som slängs. Alla slänger vi mat i olika utsträckning men om man bara handlar på måfå blir det oftare att man köper saker som sedan inte används. Har man planerat sin mat lite bättre så vet man vad man behöver och hur mycket och kan anpassa sitt handlande efter detta. Då behöver man inte slänga lika mycket och sparar pengar.

– Bättre planering innebär mindre impulsköp. När man vet vad man ska äta varje dag och då blir det lättare att hålla sig till sin plan istället för att t ex gå och köpa något man är extra sugen på eller att äta ute en kväll för att man inte riktigt orkar komma på vad man ska laga. Om det redan finns en plan för maten så är det bara att köra på den planen.

Att tänka på när man handlar

Det finns många bra konkreta tips för den som ska gå och handla. Om man tänker på dessa tips och utnyttjar dem så kan man ofta även spara en hel del pengar. Du behöver inte få sämre eller mindre mat än normalt genom att vara sparsam – så länge du är lite smart och har en bra plan så kan du ofta äta minst lika gott fast till ett lägre pris.

– Titta efter erbjudanden och rabatter. Det är ett klassiskt tips att försöka utnyttja erbjudanden och detta beror på att det går att spara mycket pengar. Titta efter saker som är extra billigt just denna veckan och fundera ut vad du kan göra med dem. Kan du kombinera flera erbjudanden så är det extra bra.

Tänk dock på att titta hur mycket rabatt det verkligen är på saker då butikerna  ibland bara sätter ner något ett par kronor och då tjänar man inte mycket. Köp inte heller sådant som du inte är förtjust i eller alldeles för mycket av något bara för att det är billigt. Du måste använda det du köper för att det ska bli prisvärt och om du då slänger en del av det så tappar man ganska mycket av poängen.

– Köp stora förpackningar om det är rimligt. Storpack av saker och ting är ofta mycket billigare – sett till kilopris – än små förpackningar. Det finns massor av bra exempel på detta. Allt från knäckebröd till pasta, ketchup och sylt. Om du står och väljer mellan två olika storlekar är det oftast bättre att ta den stora eftersom att kilopriset är klart lägre. Det är billigare på sikt, även om direkta kostnaden blir större än om du hade tagit det lilla paketet. Du måste slå ut kostnaden per portion du äter av något.

Att köpa storpack kräver att du köper något som antingen går åt snabbt eller som håller sig länge. Om du köper ett storpack av något med kort hållbarhet är risken att varan blir dålig och att du måste slänga den innan den är slut. Sådant som är bra är pasta, ris, knäckebröd, ketchup, rödbetor, frysta matvaror och i princip alla saker med lång hållbarhet.

– Undvik impulsköp om du kan. Det mesta som man köper på impuls är onödigt eller mindre bra. När man har en bra plan på vad man ska äta och har gjort en lista på vad som ska köpas så är det enklare att undvika impulsköpen men det kan fortfarande uppstå ett sug. Det kan vara allt ifrån godis eller läsk till något som är på extrapris som du egentligen inte behöver men köper bara för att. Försök att undvika sådana köp då det sällan är bra saker som inhandlas.

– Välj mataffär med omsorg. De stora kedjorna så som City Gross, Willys, ICA Maxi och Coop kanske inte har så stora prisskillnader på det stora hela men har du möjligheten ska du givetvis välja den butik som du uppfattar som billigast. Det viktigaste är dock att undvika de mindre butikerna då de nästan alltid har högre priser än stora mataffärer. Om du storhandlar är det troligare att du åker till en stor och billigare mataffär så att börja storhandla är ett bra första steg. Istället för att du smiter in på en ICA Supermarket på vägen hem från jobbet varje dag så kan du åka till en större och mer prisvärd butik på söndagar och där köpa med dig allt du behöver för veckan.

– Använd kilopriset för att jämföra priser. Det finns ofta flera olika märken / typer av samma produkt. När du ska välja vilket märke eller vilken typ du ska köpa spelar givetvis smaken in men om du har några alternativ som är på ett ungefär lika så kan du se vilken som ger mest för pengarna. Du kan inte bara kolla på priset rakt av då det kan vara olika mycket i olika förpackningar. Kilopriset, som alltid bör stå på prislappen, visar dock vad en vara skulle kosta per kilo och det gör att du snabbt kan jämföra med andra varor.

– Testa det billigare alternativ och se om det är en rimlig ersättare. De flesta stora matbutiker har flera olika märken för samma typ av mat. Som exempel kan vi ta krossade tomater. Det finns många gånger minst tre olika tillverkare att välja på där det finns en lite dyrare, en medeldyr och en billigare. Ibland finns det flera alternativ som är lite billigare. Tyvärr kan man ofta känna sig lite motvillig att köpa de allra billigaste för att man tror att de ska vara sämre eller inte smaka lika gott.

Ibland är det förmodligen sant att de billigare alternativen är sämre men i andra fall så är skillnaden väldigt liten. Det finns inget som säger att du alltid behöver välja det billiga märket men du bör åtminstone överväga det. Du kan åtminstone testa det en gång för att se om du tycker att produkten är ungefär lika bra som det märke du vanligen köper. Du kan nog bli positivt överraskad.

Sådant som krossade tomater, majskorn, skivade champinjoner och liknande kan ofta funka lika bra oavsett tillverkare. Ska du köpa färdiga köttbullar eller något sådant så kan smaken så klart variera och då får man helt enkelt testa och se vad man tycker om alternativen. Jag vet själv att jag har föredragit Scan i många år och även provat nån variant som varit sämre, men att jag även hittat billigare varianter som varit nästan lika bra som Scan och som jag då köpt ibland.

Matlådor gör enorm skillnad på din matbudget

Ett klassiskt tips som också är ett av de viktigaste är att du bör ta med dig matlåda till jobbet istället för att betala för lunch ute varje dag. En lunch ute kan kosta ganska mycket men vi kan säga att det i snitt kostar 75 kr per tillfälle. Skulle du äta en sådan lunch varje arbetsdag under en hel månad blir det totalt ca 1 500 kr bara det.

Om du istället äter hemlagad lunch kan denna tänkas kosta ca 25 kr per måltid. Detta blir 500 kr per månad. Om man då räknar med att du äter hemlagad lunch istället för köplunch varje dag i månaden så skulle du spara in 1 000 kr per månad på detta. Det är en ganska stor summa för en enda person och månad.

Glöm inte bort restaurangbesök

Olika typer av restaurangbesök kan komma att utgöra en stor del av din matbudget om du inte är försiktig. Även om vi skulle ta bort lunchen som du äter de dagar du jobbar så har vi även kvar alla kvällar du går till en restaurang och äter lite god mat och kanske även dricker gott. Även om du inte gör det allt för ofta under en månad så kan pengarna springa iväg snabbt.

Om vi tänker oss att ett vanligt (hyfsat billigt) restaurangbesök kostar 150 kr i mat och 50 kr för dryck så har vi 200 kr där. Om man bara äter ute ett par gånger i månaden så blir det inte så mycket men om man är ute minst en gång i veckan så börjar det samla ihop sig till en större summa. Speciellt om man då tar mer att dricka än en dryck (och då framför allt om det handlar om alkohol).

Om du har en god ekonomi och känner att du har råd att äta ute ofta så är det givetvis fritt fram att göra det. Man har all rätt att njuta av livet på det vis man föredrar. Det enda man då ska tänka på är hur mycket mer det kostar att gå ut och äta jämfört med att äta hemma. Skulle du äta hemma kommer du ofta undan med 50 kr per portion även om du lagar något ganska lyxigt och om du sedan tar ett glas vin eller en öl hemma så vet du säkert att även den blir klart billigare än ute på restaurangen. Även för den som har god ekonomi kan det vara bra att få lite perspektiv och fundera på vad man tycker är mest värt.

Småätande kan även äta upp dina pengar

En sista punkt jag tänkte ta upp lite kort är allt småätande. Det är något som många gör på ett eller annat sätt och där försvinner också massor med pengar. Detta småätande brukar man ofta inte riktigt räkna in i sin vanliga matbudget utan det är småpengar som försvinner som man sedan brukar undra vart de har tagit vägen.

Det kan vara godis och läsk, fika ute på stan med kompisar, en snabb korv med bröd på vägen hem från jobbet, en burgare på vägen hem från krogen eller vad som helst. Allt detta kostar pengar och det är en del av vardagen för många. Ofta tänker man inte riktigt på det. Om man dock kunde dra ner på det så skulle man inte bara spara pengar utan troligen även vara lite mindre rund om magen.

Kort sammanfattning

Matkostnader är alltså en riktigt stor kostnadspost i en vanlig privatekonomi. Om familjen består av två vuxna och två barn så kan det kosta ca 8 000 kr i månaden med bara maten. Känner du att du skulle vilja spara in lite pengar i din månadsbudget så är matkostnaderna troligen det enklaste stället att göra snabba förändringar. Du kan från en månad till nästa göra stora besparingar om du bara vill.

Det finns många tips som hjälper dig att spara pengar på maten. En viktig del är som sagt att planera sin mat så att man kan storhandla och se till att undvika onödigt handlande och onödigt spill. För att kunna spara pengar i butiken finns det också många bra tips – allt från att leta extrapriser till att testa lite billigare märken. Se vad som passar dig och var lite kreativ.

Tänk också på att all mat som du köper ute faktiskt hör till din matbudget, även om du kanske delvis vill glömma bort detta. Att göra matlådor istället för att äta lunch ute är ett riktigt bra sätt att spara pengar men du kan även se över dina restaurangbesök och småätande, t ex godis, korv och fika.