Årets julklapp huvudsakligen ett marknadsföringsknep?

Nu har årets julklapp 2016 presenterats och det blev VR-glasögonen som tog hem priset. Den här traditionen med årets julklapp är intressant då det är något som presenteras innan jul, ungefär som en utmärkelse, snarare än när man vet vad som faktiskt har sålt bäst inför jul.

Årets julklapp är alltså inte alls nödvändigtvis den grej som säljer bäst och som flest ger bort i julklapp utan en produkt som väljs ut i förväg, inför jul, av HUI Research. Intressant är även att HUI Research är en branschorganisation som ägs av Svensk Handel och vars uppdrag är att skapa en gynnsam miljö för handeln. Så det är ganska klart att utnämningen av årets julklapp till ganska stor del är tänkt att främja handeln och få svenskarna att shoppa mer.

VR-glasögon årets julklapp
Det som man kan tycka är lite konstigt är att årets julklapp väljs ut i förväg istället för att man kollar på vad som faktiskt blev den där utmärkande storsäljaren och korar vinnaren efter jul. Men om man har utgångspunkten att själva poängen med att ha årets julklapp är att öka försäljningen och ge handeln en boost så är det mer logiskt, för då vill man ju gärna skapa lite hype i förväg och inte när det redan är för sent.

Av det här skälet har jag svårt att ta årets julklapp på allvar. Det känns lite konstigt att kalla det för årets julklapp när det bara är en utvald produkt som Svensk Handel vill pusha lite extra. Kriterierna för årets julklapp är att det ska vara en produkt som är en nyhet eller skapat nytt intresse under året och att den ska representera den tid vi lever i. Dessutom ska det då gärna vara en produkt som säljer mycket – men jag tänker mig att detta blir lite av en självuppfyllande profetia, för om man utnämner en produkt till årets julklapp så skapar detta automatiskt en massa extra försäljning.

Har årets julklapp varit vettiga saker eller bara påhitt?

I år är årets julklapp alltså VR-glasögonen, som har varit populära under året och fått mer och mer fotfäste på marknaden. Många verkar tycka att de är ganska coola och bidrar med något intressant och jag har själv aldrig provat så jag kan inte direkt säga något om hur bra de verkligen är. Jag skulle dock säga att idén är cool men att det nog behövs fler appar och spel för VR innan det verkligen kan slå igenom.

Tidigare år har det varit ganska blandade saker som blivit årets julklapp. En del har varit riktiga fullträffar och andra saker känns som bottennapp eller ganska lustiga val åtminstone. Ganska många saker som blivit utnämnda till årets julklapp har blivit kortare flugor – vilket kanske till stor del har eldats på av utnämningen. Det är alltså svårt att säga hur bra de här utnämningarna egentligen är.

Tänkte dock göra en lista med några av de saker som blivit utvalda till årets julklapp så kan vi ju se om ni tycker att de sakerna var några stora hits / rätt val eller bara överdrivet.

1993 – En doft (parfym) – Här kan man ju undra lite hur produkten passade in på kriteriet att den ska vara ny (eller skapat nytt intresse) då parfym har varit populärt väldigt länge. Kanske fanns det inte något annat vettigt att välja så det fick bli något ganska allmänt.

1994 – Mobiltelefonen – Detta var ju ett bra val men även ett enkelt val på den tiden. När mobiltelefonen slog igenom på allvar så blev det ju en ganska stor grej. Även om det år 1994 handlade om en helt vanlig mobil och inte en smartphone så var det ju ändå början på dagens stora mobilhype, som säkert kommer leva kvar länge.

1997 – Det elektroniska husdjuret – Detta är väl en ”Tamagotchi” eller vad de nu heter. Det var väldigt populärt under en ganska kort tid med ett litet digitalt husdjur som man skulle mata och hålla glad. Såg aldrig själv det roliga med detta och det var väl en klar fluga.

2005 – Pokerset – Poker var ju en väldigt stor grej under ett antal år och även om det kan sägas ha varit en långlivad fluga så är det ju fortfarande populärt. När pokerset blev årets julklapp var det nog en ganska självklar grej att välja.

2008 – En upplevelse – Tja detta kan jag inte säga blev någon superhit. Det går väl fortfarande att köpa upplevelser men det känns inte som någon riktigt stor grej. Säljs säkerligen en del fortfarande men jag vet inte ens om det blev någon direkt fluga när det väl var som mest aktuellt?

2009 – Spikmattan – Den ack så konstiga spikmattan gör entré. Jag vet inte riktigt vem som fick idén eller varför den ansågs spegla tiden vi levde i detta år. Det var en klar fluga och många såldes, men jag tror att utnämningen till årets julklapp gjorde mycket för att hålla igång försäljningen.

2010 – Surfplattan – En stor hit som verkligen kommit för att stanna. Det var nog en av de enklare utnämningarna till årets julklapp, i stil med mobiltelefonen. Det blev inte bara en fluga utan är fortfarande väldigt populärt så där kan man inte klaga på valet.

2011 – Matkassen – Både en fluga och inte en fluga kan man väl säga. Det var en jäkla massa snack om matkassen för några år sedan och den finns ju fortfarande kvar nu. Den har blivit lite mer vanlig nu istället för något nytt och spännande. Helt ok val av årets julklapp som speglar svenskens lathet.

2012 – Hörlurarna – Lite konstigt val kan man väl tycka. Visst kan ett par bra hörlurar vara trevligt men var det verkligen en sån stor grej under 2012 att ha bra hörlurar? Framför allt undrar man ifall det var något nytt för det året? Lite brist på fantasi och kanske ville man sälja extra många hörlurar det året helt enkelt.

2013 – Råsaftcentrifugen – Vad hände här egentligen? Känns som en ganska konstig sak att välja till årets julklapp. Jag kan tänka mig att de flesta som köpte en sådan (eller fick en sådan) påverkades av utnämningen till årets julklapp snarare än att de var så himla sugna på att fixa egen juice.

2014 – Aktivitetsarmbandet – Klart en fluga under 2014 och då förståeligt att man gjorde detta val. Jag fick själv ett sådant i julklapp och efter några månaders användning hamnade det i en låda. Helt ok grej men kanske inte något som kommer att hänga i på samma vis som andra produkter.

2015 – Robotdammsugare – Ganska cool grej men var det verkligen en sån stor hit under 2015? En ganska dyr produkt som Svensk Handel säkert ville marknadsföra och få folk att köpa. Kan inte tänka mig att det verkligen var robotdammsugaren som tog hem första platsen. Jag undrar också var robotgräsklipparen i så fall varit, för den känns som ett bättre köp i många fall och den har nog också blivit en klart större hit bland svenska hushåll än dammsugaren.

2016 – VR-glasögon – Ja i år är det alltså VR-glasögon, alltså ett slags glasögon som du (i de flesta fall) använder tillsammans med din mobiltelefon för att skapa en känsla av Virtual Reality, där du kan uppleva saker i spel, film eller liknande i vad som känns som en 3D-miljö där du är en del. Finns från ett par hundralappar till riktigt dyra. Finns även varianter för t ex datorspel som är mer avancerade.

Har som sagt inte själv testat detta men själva idén låter lite rolig. Också bra att det finns varianter för bara några hundralappar, så att man inte behöver ruinera sig för att köpa årets julklapp. Jag tänker att det kanske finns lite för få spel, filmer och andra appar som stödjer VR egentligen just nu men det kan ju säkert komma många fler ifall glasögonen blir en stor hit nu till jul.

Själv är jag egentligen mer intresserade av den typ av avancerade VR-glasögon som kommit till datorn som gör att man kan spela bra spel i en häftig VR-upplevelse. Dessa kostar dock mycket, t ex 7 – 8 000 kr. Sådana har jag svårt att se kan bli årets julklapp med tanke på prislappen.

Marknadsföringsknep eller rolig grej?

Hur ska man då se på årets julklapp som koncept? Är det bara en rolig grej och ett bra tips på vad du kan köpa till dina nära och kära eller är det ett marknadsföringsknep för att sälja mer av en viss produkt eller för att sälja mer rent allmänt?

Svensk Handel är en stor organisation som företräder alla möjliga företag inom parti- och detaljhandel och det innebär ju egentligen att de inte kan välja ut en enda produkt att marknadsföra som alla medlemmar skulle bli nöjda med. Därför kanske man inte direkt kan säga att de valt ut VR-glasögon eller en annan specifik produkt för att öka försäljningen av just den. Om det skulle vara fallet så skulle just elektronikföretagen få en stor fördel här, då många av sakerna som blivit årets julklapp är elektronikprylar.

Den stora idén är säkert att främja handeln rent allmänt och försöka göra folk mer köpsugna. En grej som årets julklapp blir alltså huvudsakligen ett sätt att skapa en liten hype och att stimulera folks köpvanor inför jul. Man får helt enkelt ta det hela med en nypa salt och inte lägga för mycket fokus på produkten i fråga.

En del år blir det verkligen helt rätt med årets julklapp, t ex surfplattan, som verkligen blev en stor succé. Andra år väljer man något som kanske inte hade blivit en lika stor succé på egen hand men som tack vare utnämningen lyckats etablera sig. Detta gäller kanske t ex matkassen. Slutligen väljer man även vissa år saker som det antingen inte blir något alls av (råsaftcentrifugen) eller som bara är en kortare fluga (spikmattan).

Det viktiga är att man vet om och tänker på att de saker som nämns som årets julklapp bara är förslag på en intressant och populär grej som ligger rätt i tiden. Det är alltså inte samma sak som vad som har sålt bäst eller kommer att sälja bäst under året. Välj inte dina julklappar efter vad som någon annan (som dessutom är väldigt partisk) tycker utan utifrån vad du själv tycker är roligt, smart, coolt eller kommer uppskattas av mottagaren.

Vill du köpa VR-glasögon i år ska du också kolla noga på priserna och jämföra lite så att du inte köper några onödigt dyra. Du kommer förmodligen undan under 500 kr utan problem, även om du väljer ett par glasögon som är några steg finare. De dyrare har dock inte nödvändigtvis så mycket mer att komma med än de billiga varianterna.

Skuldkvotstaket och bolån i praktiken

Det här med skuldkvotstak har varit på tapeten ett tag nu då t ex Stefan Ingves tidigare har förespråkat detta som en ytterligare åtgärd mot svenskarnas skuldsättning. Han har sagt att det krävs fler steg än bara ett amorteringskrav för att det ska bli någon effekt och detta var det nästa steg som kanske låg närmast till hand.

Skuldkvotstak är en maxgräns för hur mycket man kan låna som mest och regeln säger att man kan låna sin egna inkomst ökat med en viss procent. När Stefan Ingves diskuterade ett förslag så var det 400 % av din disponibla inkomst som förespråkades. Alltså fem gånger din inkomst efter att skatten är dragen. Många experter tyckte då att det var ett väldigt hårt tak och att många skulle drabbas av det.

En intressant och viktig nyhet är att flera banker har valt att införa ett eget skuldkvotstak, helt på eget bevåg. De banker som nu helt frivilligt har infört ett sånt här tak är Swedbank och SEB, medan Nordea och Handelsbanken har avvaktat. De har dock varit klart mindre hårda i sina regler och satt taket på 500 % av din nettoinkomst, vilket innebär fem gånger din inkomst innan skatt. Även om detta är lindrigare så kan det fortfarande drabba en del, som slår i taket.

Ännu har inte något riktigt förslag om ett skuldkvotstak som gäller alla införts utan det är bara bankerna själva som har börjat med detta, frivilligt och som ett sätt att säkra deras intressen utöver rikets allmänna vilja att minska skuldsättningen hos invånarna. Det kan dock säkert med tiden bli tal om ett skuldkvottak som gäller alla och då är bara frågan hur generöst eller snålt tilltaget detta är.

Vad är vitsen med ett skuldkvotstak?

Poängen med ett sånt här tak har alltid varit att försöka minska svenskarnas skuldsättning och få oss att låna mindre. Det allra viktigaste är att vi lånar mindre i förhållande till vår inkomst. Tanken är att det är väldigt lätt hänt att folk lånar mycket nu när räntan ligger riktigt lågt och att de t ex köper en bostad som egentligen är lite för dyr.

Det kanske inte märks så mycket nu men när räntan börjar gå upp så kommer stora lån även att få markant högre räntekostnader varje månad och det är något man måste klara i sin ekonomi. Har man dåliga marginaler och inte har sparat tillräckligt mycket pengar för att täcka upp detta så kan det bli svårt att få det att gå runt. Ett skuldkvotstak är, liksom amorteringskravet också är, ett sätt att få oss att ta lite mindre lån / köpa lite billigare bostäder så att vi undviker denna typ av problem.

Att sätta upp den här typen av krav och regler är givetvis både bra och dåligt för den enskilde. Det kan vara dåligt på så vis att man plötsligt inte får låna riktigt så mycket som man skulle behöva och blir begränsad när man ska välja bostad. I vissa fall kan det säkerligen kännas som att skuldkvotstaket är lite för snålt tilltaget och att ekonomin borde kunna tillåta lite större lån. Å andra sidan är ju också tanken att skydda just dig som privatperson från att hamna i ekonomiska problem längre fram.

Ser man i ett större perspektiv så är tanken att försöka skydda Sveriges ekonomi rent allmänt. Ifall många får problem med sina skulder och inte klarar sina bolån osv så kan det leda till stora problem för landets ekonomi. Det är givetvis något man vill undvika och det har redan funnits exempel på vad såna här problem kan leda till om man inte är försiktig.

Det var i grunden ett liknande problem med bolån som ledde till USA:s stora ekonomiska kris 2007. Det som hände då var att bostadsbubblan sprack och bostadspriserna gick i botten och då var plötsligt många bostäder värda klart mindre än vad lånen uppgick till. Många storbanker fick problem och det ledde, tillsammans med det faktum att folk hade dålig ekonomi och spenderade klart mindre pengar, att hela landets ekonomi blev dålig.

Så påverkar skuldkvottaket ditt bostadsköp i praktiken

Amorteringskravet var tänkt som en begränsning som skulle göra att du tvingas köpa en lite billigare bostad, för när du köper bostad så är det egentligen bara månadskostnaden som är viktig. Hur mycket kommer ditt bolån att kosta dig varje månad i ränta plus amortering?

Tidigare kunde man låta bli att amortera alls på lånet och därmed slippa undan att betala ut ett par tusenlappar per månad. Amorteringen är givetvis ingen kostnad utan faktiskt en investering, men det är pengar som ska ut varje månad och som man då måste ha utrymme för i sin månadsbudget. När amorteringskravet kom så tvingades man amortera på sitt lån och det gjorde att man inte kunde undvika dessa tusenlappar. Resultatet blev att man i praktiken måste välja en lite billigare bostad.

Skuldkvotstaket kommer att ha en liknande effekt men istället för att attackera din månadskostnad så sätter man istället rakt av ett tak på hur stort lån du får ta. Taket som bankerna nu har satt är 500 % av din årliga nettoinkomst. Ifall du tjänar t ex 25 000 kr före skatt så är det på ett år 300 000 kr. Tar man det gånger fem så blir det 1,5 miljoner. Det är då gränsen för hur mycket du får låna.

Vanligen har man bottenlån som den stora billiga delen, sen eventuellt topplån i form av ett vanligt privatlån som är dyrare och sist en kontantinsats – alltså pengar som man tar direkt ur egen ficka för att betala för bostaden. Max bottenlån är 85 % av bostadens pris. När du letar bostad kan du alltså med skuldkvotstak låna som mest 1,5 miljoner ifall du har en lön på 25 000 kr i månaden och då får du lägga till resterande pengar som kontantinsats ifall du vill köpa en bostad som kostar mer än så.

Något som är värt att ha i åtanke är dock att skuldkvotstaket gäller per person och ifall man är två på ett bolån så kan man lägga ihop taken för varje person. Om ni båda tjänar 25 000 kr i månaden så kan ni således dubbla vad ni kan få låna till bostaden och då hamnar taket på 3 miljoner istället. Det gör att möjligheterna ökar en del och att man har råd till lite dyrare bostad.

Viss problematik med skuldkvotstaket

Det finns viss problematik med skuldkvotstaket och det är väl huvudsakligen att vissa grupper påverkas klart mer än andra. De som påverkas mest är förmodligen de unga, som ännu inte har tagit sig in på bostadsmarknaden och som vill köpa sin första bostad. De unga har vanligen inte något större kapital att bidra med vid bostadsköp så de måste förlita sig på lån.

Dessutom har man ofta kanske inte den högsta lönen i början av sin karriär, även om man med tiden borde ha en vettig löneutveckling och få bättre lön. Det innebär att man som ung kanske får ett tak på sitt lån som är lite för lågt i förhållande till vad man egentligen kommer att klara av med tiden.

Vidare drabbas framför allt dem som vill köpa en bostad i en större stad där bostadspriserna är högre. I våra största städer och i stora städer med bostadsbrist är prisnivån riktigt hög och då är det klart fler som får problem att köpa en bostad som faller inom ramarna för skuldkvotstaket. Samtidigt är det givetvis många unga som vill skaffa bostad i t ex Stockholm eller Göteborg och i dessa städer finns också många jobb, vilket gör att de unga söker sig dit eller behövs där.

Skuldkvotstaket kan med andra ord leda till att vissa grupper inte kan ta de lån som de behöver och hindras på ett sätt som egentligen inte är gynnsamt. Det man kan tänka sig är att det kanske kunde krävas någon specialregel för vissa fall eller att man kombinerade taket med en annan bedömning som kunde väga tyngre och tillåta vissa att låna mer om de i övrigt uppfyller en del kriterier.

Skuldkvotstaket och framtiden

Just nu har som sagt några banker infört ett skuldkvotstak men långt ifrån alla. Det är bara två av storbankerna och mig veterligen ingen av de andra bankerna som erbjuder bolån så som IKANO Bank, SBAB eller ICA Banken. Så frågan är först och främst ifall de andra bankerna kommer att följa efter och införa egna tak, eller om de skippar detta.

Nästa fråga är då om och när ett allmänt skuldkvotstak kommer som gäller för alla. Det är något som t ex Riksbanken och Finansinspektionen har diskuterat och det kan säkert bli aktuellt. Speciellt ifall bankerna inte riktigt nappar på att införa det självmant. Frågan blir då vilka regler som kommer – vad gränsen kommer att bli och ifall man räknar på disponibel inkomst eller nettoinkomst osv. Allt detta blir givetvis intressant för oss som är sugna på att köpa en bostad det närmaste året eller så.

Sista frågan är vad ett skuldkvotstak kan göra för bostadsmarknaden. Den har varit väldigt het länge nu och bostadspriserna har varit riktigt höga. Det skulle alltså kanske inte vara helt fel om den kunde svalkas aningen, men risken är att ett skuldkvotstak faktiskt svalkar bostadsmarknaden mer än vad som är önskvärt. Det kan bli lite av en kalldusch för folk som har köpt dyra bostäder om priserna plötsligt börjar gå ner rejält.

Ett skuldkvotstak är faktiskt en ganska stor åtgärd som påverkar många människor och det vore lustigt ifall det inte hade en hyfsat stor effekt på bostadspriser. Med både amorteringskrav och skuldkvotstak som begränsar köparna så blir det givetvis så att de inte kan betala lika mycket för sina bostäder som tidigare och då kommer förmodligen priserna tids nog att påverkas.

Din matbudget är en stor pengaslukare – som är förvånansvärt enkel att förbättra

Mat – vi måste alla ha den för att överleva. Visst vore det smidigt om man inte behövde äta – man skulle spara pengar, man skulle slippa bli rund om magen, man skulle slippa krångel med att laga mat varje dag osv. Men tyvärr behöver vi mat och dessutom är det många gånger också gott. Maten är en del av vår vardag och därför finns även matkostnader som en stor del av vår månadsbudget.

Ofta är maten en sådan grej som slukar mycket pengar varje månad och ifall man bortser från hyra eller kostnader för boende så är det förmodligen den största enskilda kostnadsposten i ett vanligt hushåll. Ju större familj ju mer pengar går givetvis även till mat.

Konsumentverket säger att ett barn mellan 10 och 17 år kostar ungefär 1 700 – 2400 kr i månaden. Pojkar är dyrare då de äter mer och lite äldre barn äter också mer. När det gäller vuxna är kostnaden ca 1 800 kr i månaden för kvinnor och 2 300 kr för män. Dessa siffror gäller för en månad ifall alla måltider skulle ätas hemma.

Ifall man skippar lunchen hemma och äter den i skolan eller någon annanstans så sjunker beloppet med ca 500 – 600 kr per månad. Det man ska tänka på är dock att ifall man inte äter sin lunch hemma men då istället betalar för att äta lunch ute på restaurang eller liknande så är det också pengar som försvinner bort och det är oftast klart dyrare än att äta hemma. Dessa pengar ska man inte glömma att räkna in i sin budget.

En första fråga från min sida är ifall du som läser detta tycker att dessa kostnader stämmer överens med hur mycket du lägger på mat en vanlig månad? Är det ca 2000 kr per person som går åt? Om du ligger någonstans där så är du inte helt ovanlig men det är nog också vanligt att många har en större matkostnad än så per person.

Förbättra din månadsbudget genom att minska matkostnaderna

Samtidigt som maten är en av de största kostnaderna en vanlig månad så är det även en av de poster som man faktiskt kan göra mest med. Det går att äta väldigt dyrt om man är på det humöret men det går även att äta billigt om man bara vill och gör ett riktigt försök. Det finns många bra tips på hur man håller sin matbudget i schack.

Att äta gott är givetvis trevligt och ifall man gillar mat så ska man så klart inte sluta njuta av god mat. Man ska däremot ha klart för sig att det kan vara ganska stora skillnader i kostnad beroende på om man aktivt försöker hålla en bra matbudget eller om man bara kör på lite vind för våg. Du kan äta gott och spara pengar samtidigt om du så vill.

Planering en viktig del

Något som faktiskt är mycket viktigare än man kan tro är att planera sin mat. Det är lätt att man bara går och köper det man är sugen på för tillfället och att det får bli lite vad det blir. När man gör på det viset är det troligt att man handlar ofta och lite mindre vid varje tillfälle. Då blir det nästan alltid dyrare totalt än om man skulle storhandla.

Planering innebär i första hand att man kan storhandla. Du behöver inte planera din mat in i minsta detalj om du inte vill, utan det handlar först och främst om att kunna handla på ett effektivt och prismedvetet sätt. En del gillar att sätta ihop en veckomeny inför varje vecka och det är ett bra sätt att få struktur på sin mat men det är inget måste att vara så exakt i sin planering.

Fördelarna med att planera maten / menyn för varje vecka är följande:

– Du kan storhandla istället för att småhandla. Det är bevisat att det blir billigare att storhandla rent allmänt och det kanske även innebär att du handlar en eller två gånger per vecka i en stor billig mataffär istället för att gå till en lite mindre och dyrare.

– Du kan planera din matsedel efter erbjudanden och rabatter i butikerna. Om kycklingfilén är billig en vecka så kan du utnyttja detta och göra kycklingrätter ett par dagar. Köper du ett flertal varor till extrapris så har du snabbt tjänat in en bra slant den veckan.

– Det blir mindre svinn och saker som slängs. Alla slänger vi mat i olika utsträckning men om man bara handlar på måfå blir det oftare att man köper saker som sedan inte används. Har man planerat sin mat lite bättre så vet man vad man behöver och hur mycket och kan anpassa sitt handlande efter detta. Då behöver man inte slänga lika mycket och sparar pengar.

– Bättre planering innebär mindre impulsköp. När man vet vad man ska äta varje dag och då blir det lättare att hålla sig till sin plan istället för att t ex gå och köpa något man är extra sugen på eller att äta ute en kväll för att man inte riktigt orkar komma på vad man ska laga. Om det redan finns en plan för maten så är det bara att köra på den planen.

Att tänka på när man handlar

Det finns många bra konkreta tips för den som ska gå och handla. Om man tänker på dessa tips och utnyttjar dem så kan man ofta även spara en hel del pengar. Du behöver inte få sämre eller mindre mat än normalt genom att vara sparsam – så länge du är lite smart och har en bra plan så kan du ofta äta minst lika gott fast till ett lägre pris.

– Titta efter erbjudanden och rabatter. Det är ett klassiskt tips att försöka utnyttja erbjudanden och detta beror på att det går att spara mycket pengar. Titta efter saker som är extra billigt just denna veckan och fundera ut vad du kan göra med dem. Kan du kombinera flera erbjudanden så är det extra bra.

Tänk dock på att titta hur mycket rabatt det verkligen är på saker då butikerna  ibland bara sätter ner något ett par kronor och då tjänar man inte mycket. Köp inte heller sådant som du inte är förtjust i eller alldeles för mycket av något bara för att det är billigt. Du måste använda det du köper för att det ska bli prisvärt och om du då slänger en del av det så tappar man ganska mycket av poängen.

– Köp stora förpackningar om det är rimligt. Storpack av saker och ting är ofta mycket billigare – sett till kilopris – än små förpackningar. Det finns massor av bra exempel på detta. Allt från knäckebröd till pasta, ketchup och sylt. Om du står och väljer mellan två olika storlekar är det oftast bättre att ta den stora eftersom att kilopriset är klart lägre. Det är billigare på sikt, även om direkta kostnaden blir större än om du hade tagit det lilla paketet. Du måste slå ut kostnaden per portion du äter av något.

Att köpa storpack kräver att du köper något som antingen går åt snabbt eller som håller sig länge. Om du köper ett storpack av något med kort hållbarhet är risken att varan blir dålig och att du måste slänga den innan den är slut. Sådant som är bra är pasta, ris, knäckebröd, ketchup, rödbetor, frysta matvaror och i princip alla saker med lång hållbarhet.

– Undvik impulsköp om du kan. Det mesta som man köper på impuls är onödigt eller mindre bra. När man har en bra plan på vad man ska äta och har gjort en lista på vad som ska köpas så är det enklare att undvika impulsköpen men det kan fortfarande uppstå ett sug. Det kan vara allt ifrån godis eller läsk till något som är på extrapris som du egentligen inte behöver men köper bara för att. Försök att undvika sådana köp då det sällan är bra saker som inhandlas.

– Välj mataffär med omsorg. De stora kedjorna så som City Gross, Willys, ICA Maxi och Coop kanske inte har så stora prisskillnader på det stora hela men har du möjligheten ska du givetvis välja den butik som du uppfattar som billigast. Det viktigaste är dock att undvika de mindre butikerna då de nästan alltid har högre priser än stora mataffärer. Om du storhandlar är det troligare att du åker till en stor och billigare mataffär så att börja storhandla är ett bra första steg. Istället för att du smiter in på en ICA Supermarket på vägen hem från jobbet varje dag så kan du åka till en större och mer prisvärd butik på söndagar och där köpa med dig allt du behöver för veckan.

– Använd kilopriset för att jämföra priser. Det finns ofta flera olika märken / typer av samma produkt. När du ska välja vilket märke eller vilken typ du ska köpa spelar givetvis smaken in men om du har några alternativ som är på ett ungefär lika så kan du se vilken som ger mest för pengarna. Du kan inte bara kolla på priset rakt av då det kan vara olika mycket i olika förpackningar. Kilopriset, som alltid bör stå på prislappen, visar dock vad en vara skulle kosta per kilo och det gör att du snabbt kan jämföra med andra varor.

– Testa det billigare alternativ och se om det är en rimlig ersättare. De flesta stora matbutiker har flera olika märken för samma typ av mat. Som exempel kan vi ta krossade tomater. Det finns många gånger minst tre olika tillverkare att välja på där det finns en lite dyrare, en medeldyr och en billigare. Ibland finns det flera alternativ som är lite billigare. Tyvärr kan man ofta känna sig lite motvillig att köpa de allra billigaste för att man tror att de ska vara sämre eller inte smaka lika gott.

Ibland är det förmodligen sant att de billigare alternativen är sämre men i andra fall så är skillnaden väldigt liten. Det finns inget som säger att du alltid behöver välja det billiga märket men du bör åtminstone överväga det. Du kan åtminstone testa det en gång för att se om du tycker att produkten är ungefär lika bra som det märke du vanligen köper. Du kan nog bli positivt överraskad.

Sådant som krossade tomater, majskorn, skivade champinjoner och liknande kan ofta funka lika bra oavsett tillverkare. Ska du köpa färdiga köttbullar eller något sådant så kan smaken så klart variera och då får man helt enkelt testa och se vad man tycker om alternativen. Jag vet själv att jag har föredragit Scan i många år och även provat nån variant som varit sämre, men att jag även hittat billigare varianter som varit nästan lika bra som Scan och som jag då köpt ibland.

Matlådor gör enorm skillnad på din matbudget

Ett klassiskt tips som också är ett av de viktigaste är att du bör ta med dig matlåda till jobbet istället för att betala för lunch ute varje dag. En lunch ute kan kosta ganska mycket men vi kan säga att det i snitt kostar 75 kr per tillfälle. Skulle du äta en sådan lunch varje arbetsdag under en hel månad blir det totalt ca 1 500 kr bara det.

Om du istället äter hemlagad lunch kan denna tänkas kosta ca 25 kr per måltid. Detta blir 500 kr per månad. Om man då räknar med att du äter hemlagad lunch istället för köplunch varje dag i månaden så skulle du spara in 1 000 kr per månad på detta. Det är en ganska stor summa för en enda person och månad.

Glöm inte bort restaurangbesök

Olika typer av restaurangbesök kan komma att utgöra en stor del av din matbudget om du inte är försiktig. Även om vi skulle ta bort lunchen som du äter de dagar du jobbar så har vi även kvar alla kvällar du går till en restaurang och äter lite god mat och kanske även dricker gott. Även om du inte gör det allt för ofta under en månad så kan pengarna springa iväg snabbt.

Om vi tänker oss att ett vanligt (hyfsat billigt) restaurangbesök kostar 150 kr i mat och 50 kr för dryck så har vi 200 kr där. Om man bara äter ute ett par gånger i månaden så blir det inte så mycket men om man är ute minst en gång i veckan så börjar det samla ihop sig till en större summa. Speciellt om man då tar mer att dricka än en dryck (och då framför allt om det handlar om alkohol).

Om du har en god ekonomi och känner att du har råd att äta ute ofta så är det givetvis fritt fram att göra det. Man har all rätt att njuta av livet på det vis man föredrar. Det enda man då ska tänka på är hur mycket mer det kostar att gå ut och äta jämfört med att äta hemma. Skulle du äta hemma kommer du ofta undan med 50 kr per portion även om du lagar något ganska lyxigt och om du sedan tar ett glas vin eller en öl hemma så vet du säkert att även den blir klart billigare än ute på restaurangen. Även för den som har god ekonomi kan det vara bra att få lite perspektiv och fundera på vad man tycker är mest värt.

Småätande kan även äta upp dina pengar

En sista punkt jag tänkte ta upp lite kort är allt småätande. Det är något som många gör på ett eller annat sätt och där försvinner också massor med pengar. Detta småätande brukar man ofta inte riktigt räkna in i sin vanliga matbudget utan det är småpengar som försvinner som man sedan brukar undra vart de har tagit vägen.

Det kan vara godis och läsk, fika ute på stan med kompisar, en snabb korv med bröd på vägen hem från jobbet, en burgare på vägen hem från krogen eller vad som helst. Allt detta kostar pengar och det är en del av vardagen för många. Ofta tänker man inte riktigt på det. Om man dock kunde dra ner på det så skulle man inte bara spara pengar utan troligen även vara lite mindre rund om magen.

Kort sammanfattning

Matkostnader är alltså en riktigt stor kostnadspost i en vanlig privatekonomi. Om familjen består av två vuxna och två barn så kan det kosta ca 8 000 kr i månaden med bara maten. Känner du att du skulle vilja spara in lite pengar i din månadsbudget så är matkostnaderna troligen det enklaste stället att göra snabba förändringar. Du kan från en månad till nästa göra stora besparingar om du bara vill.

Det finns många tips som hjälper dig att spara pengar på maten. En viktig del är som sagt att planera sin mat så att man kan storhandla och se till att undvika onödigt handlande och onödigt spill. För att kunna spara pengar i butiken finns det också många bra tips – allt från att leta extrapriser till att testa lite billigare märken. Se vad som passar dig och var lite kreativ.

Tänk också på att all mat som du köper ute faktiskt hör till din matbudget, även om du kanske delvis vill glömma bort detta. Att göra matlådor istället för att äta lunch ute är ett riktigt bra sätt att spara pengar men du kan även se över dina restaurangbesök och småätande, t ex godis, korv och fika.

Ett steg äldre – tre steg billigare

Det är många som gillar prylar och att vara prylgalen eller tekniknörd är inte helt ovanligt, speciellt nu för tiden när det finns så mycket spännande teknik. För dessa personer handlar det mycket om att ha de senaste prylarna och att följa med i utvecklingen – och att byta upp sig när det kommer något nytt spännande. Just mobiltelefoner är kanske bästa exemplet för hur galet och även dyrt detta kan bli. Dock kan man spara massor med pengar om man kan tänka sig att inte ha senaste modellen av allt när man ska köpa nytt.

För mig som inte är så pryltokig och som inte har det där trängande behovet att alltid köpa det nyaste och finaste av alla saker så finns det faktiskt stora möjligheter att spara pengar. För min del handlar det inte om att jag måste ha den allra nyaste mobiltelefonen – men jag vill givetvis ha en bra telefon. Skillnaden är att jag kan tänka mig en lite äldre modell så länge som den är bra och håller måttet i förhållande till dagens krav på mobilen. Den ska ha en bra kamera, bra batteritid, vara hyfsat snabb, klara av alla de vanliga apparna osv.

Välj inte allra nyaste modellen av mobiltelefon och spara massor av pengar

Om man tänker sig mobiltelefoner som ett bra exempel så kan vi kanske säga att när Iphone 5S kom ut så var det en bra telefon och den höll helt klart måttet då. Det är fortfarande en bra telefon idag men de nya modellerna som kommit ut senare har ju givetvis lite mer prestanda, lite bättre skärm, lite fler megapixlar i kameran eller någon extra funktion osv. Men oavsett om de nyare mobilerna är lite bättre och har lite fler nya funktioner så innebär det ju inte att Iphone 5S blir en sämre telefon i sig bara för det. Det är fortfarande en bra telefon och den klarar av mycket.

Kan man bara tänka sig att välja en mobiltelefon som är ett steg äldre när man är i behov av en ny mobiltelefon så kan man spara mycket pengar. Oavsett vad du har haft för telefon tidigare så kan du välja att köpa en Iphone 5S eller annan liknande telefon som din nästa telefon, trots att det finns en Iphone 6S ute. Genom att välja en modell annan än den senaste kan du få ner priset avsevärt även trots att mobilen i sig faktiskt inte är så värst mycket sämre.

Jämförelsevis kan jag säga att en Iphone 6S 16 GB hos Tele2 kostar 7 495 kr om man köper den rakt av just nu. En Iphone 5S (som givetvis är lite äldre, men som ändå lugnt klarar det mesta man kan tänkas vilja göra i dagsläget) kostar endast 2 995 kr just nu. Du kan alltså köpa en mobiltelefon just nu som är lite äldre och kanske lite sämre men priset är hela 4 500 kr lägre.

Det är väldigt mycket pengar och en väldigt stor skillnad. Är verkligen Iphone 6S så pass mycket bättre att det är värt att lägga 4 500 kr extra för att få den? Speciellt om man bortser från hela grejen med att man måste ha nyaste och finaste hela tiden. För någon som inte bryr sig så mycket om att det måste vara senaste modellen utan mest bryr sig om funktionalitet och kvalitet så kan jag bara inte tro att den nyaste modellen är så pass mycket bättre att det skulle kännas rätt att betala så mycket mer.

För den som föredrar Android har jag även kollat upp Samsung Galaxy-serien. Där kostar Samsung Galaxy S7 just nu 7 295 kr och Samsung Galaxy S6 32 GB kostar 5 990 kr. Skillnaden mellan dessa två är då 1 305 kr. Detta är en klart mindre skillnad men S6:an kom ut för inte alls lika länge sedan som Iphone 5S, så skillnaderna i prestanda och funktioner etc är inte lika stora här. Frågan kvarstår dock – är det verkligen värt att lägga 1 300 kr extra för att få den nyaste modellen?

Ett steg äldre modell innebär en stor prisskillnad

Ifall en mobiltelefon (eller vilken teknikpryl som helst egentligen) av senaste modell bara hade varit lite dyrare än den näst senaste modellen så hade man ju alltid kunnat sitta och jämföra prestanda och funktioner och fundera på ifall det är värt att lägga lite mer pengar för att få något lite bättre. Dock är priserna sällan bara lite högre för de allra nyaste sakerna.

Det är kanske inte så konstigt att nya saker är extra dyra för priserna börjar alltid lite extra högt när saker är helt nya på marknaden. Man räknar med att hypen och nyhetens behag gör att folk köper och betalar trots att priset är högt satt. Så fort det kommer en ny modell så sjunker dock priset direkt en hel del på den gamla modellen – helt enkelt för att intresset direkt minskar ganska mycket för dessa lite äldre saker.

Men ifall man som sagt inte är så prylgalen och inte känner att man måste ha det allra senaste, då har man ju fördelen att man kan välja helt utifrån en balansgång mellan priset och vad man får för pengarna. Det handlar då om att köpa en så prisvärd telefon som möjligt utifrån de krav man har på prestanda och funktioner etc.

Jag har som sagt inte själv något stort behov av att kunna visa upp att jag har köpt det senaste och finaste utan jag är mer praktiskt lagd och även mer ekonomisk (inte snål men vill få valuta för pengarna åtminstone). Med tanke på detta kan jag tänka mig att köpa en modell som inte är den allra nyaste så länge jag tycker att den modellen är bra, att den klarar av allt jag vill göra på mobilen, att den håller måttet i ett par år framåt i tiden och att den rent allmänt är snygg och trevligt.

Om jag skulle köpa en ny mobiltelefon just nu så skulle jag alltså kunna välja mellan en Iphone 6S för 7 495 kr eller en Iphone 5S för 2 995 kr. Skillnaden i reda pengar är 4 500 kr. Det blir i princip 60 % billigare att välja den äldre modellen. Om jag bara kan tänka mig att använda en Iphone 5S och tror att denna smartphone kommer att klara det som jag vill att den ska klara så är det ett mycket bättre köp.

I mina ögon är det helt klart inte värt så mycket mer pengar att få en lite nyare och finare mobiltelefon bara för att den är nyare och finare – om jag lugnt kan klara mig med den äldre modellen. Jag förstår givetvis att en del vill ha den nya bara för att den är ny och har lite bättre prestanda och lite fler funktioner som den gamla saknar. För dem som tycker att detta är viktigt är det en annan situation. Men för mig som är ekonomiskt lagd och som mest vill ha en mobil där jag får så mycket prestanda som möjligt för pengarna så är Iphone 5S ett klart mer intressant val.

Om jag redan idag hade haft en Iphone 5S och den gick sönder så att jag skulle bli tvungen att köpa en ny mobil så är situationen aningen annorlunda givetvis. Men samtidigt inte så annorlunda att det tvingar mig att göra ett annat val. Om du haft en Iphone 5S och varit nöjd med den så är det väl inte en dum idé att köpa en ny likadan igen. Så länge du inte har tröttnat helt på modellen och kan få den så mycket billigare är det ju bara att köra på.

För den som inte alls är intresserad av att köpa en Iphone kan man även göra exakt samma jämförelser med andra mobiltelefoner som kostar runt 3 000 kr. Det finns ett antal modeller som ligger mellan 2 500 och 3 500 kr som skulle kunna vara utmanare till de lite finare och dyrare mobilerna. För den som inte vill lägga runt 7 000 kr för en mobil kan dessa göra jobbet bra och till ett klart lägre pris. Kolla gärna runt själv på olika modeller och se vad du fastnar för. Det finns ett antal som är klart nyare än Iphone 5S.

Likadant med många andra teknikprylar

Det är givet att det blir billigare med gamla modeller av teknikprylar. När en nyare och ”bättre” modell kommer ut ligger all fokus på den och folk blir intresserade av att köpa den. Då glömmer de bort den gamla modellen, även om denna kanske var väldigt bra när den kom ut. Den här äldre modellen var fortfarande en intressant modell för många fram tills den nyare modellen dök upp – och det är ju inte så att den äldre modellen plötsligt blev dålig bara för att det kom en nyare.

Var den gamla modellen bra tidigare så är den fortfarande bra, kanske bara inte lika modern i vissa aspekter som ersättaren. Och även om den gamla modellen nu fortfarande är riktigt bra och konkurrenskraftig så måste man i princip ändå sänka priset på den så fort det kommer något nyare. Detta helt enkelt för att intresset minskar ganska mycket och man vill ju försöka sälja slut på alla gamla trots det.

Det innebär att så fort en ny variant kommer ut av någon teknikpryl så kan man direkt börja shoppa de gamla sakerna till rabatterade priser. För den som var sugen på en Playstation 3 var det ju perfekt när Playstation 4 kom ut. Givetvis var PS4:an klart bättre och hade bättre grafik osv men om man kunde tänka sig att spela på en PS3:a så kunde man plötsligt köpa dem klart billigare än tidigare. De har ju som sagt inte blivit sämre bara för att det kommit ut en modell som är bättre.

Det funkar på samma vis för mängder av olika saker så som datorer, surfplattor, tv, kaffemaskiner och i princip allting där det tids nog dyker upp nyare modeller. Så ifall du tycker att prisvärdhet är viktigare än att ha det senaste av allt så kan du ta och hålla utkik efter när det kommer ut något nytt på marknaden och försöka se ifall priset sjunker på de saker som är aningen äldre. Du kommer troligen att kunna få bra saker till klart lägre priser och vara riktigt nöjd med ditt köp. Att vara praktisk och ekonomisk har sina fördelar helt enkelt.