Skulle du klara dig i två månader utan lön? Enligt SBABs undersökning-så sparar svenska folket så är det 20% av folket som inte har någon buffert alls och 64 % av de som inte har någon buffert menar att orsaken är att de helt enkelt inte har råd att spara till en, vilket säkert stämmer ibland men ofta är det nog bara en fråga om prioriteringar.

En vanlig rekommendation från banker och privatekonomer är att man ska ha minst två månadslöner i buffert för att klara sig om inkomsten minskar tillfälligt eller om du snabbt behöver pengar till en oförutsedd utgift. En sådan rekommendation är förstås inte skriven i sten och eftersom din livssituation troligtvis inte ser ut exakt som någon annans så kan det vara bra att tänka igenom sin egen situation och utgå från den istället.

Har du barn så har du ansvar för mer än dig själv och det blir extra viktigt att ha ordning på ekonomin, en större buffert är därför nödvändigt.

En annan viktig sak är att vi betalar allt mer för vårt boende och för att ha det snyggt och modernt, fin bil, rätta prylarna osv detta gör att allt fler hushåll är beroende av två hyfsade inkomster för att allt ska gå runt. Naturligtvis ökar risken rejält, det är ju inte särskilt mycket som ska till för att någon ska bli sjuk eller arbetslös. Är hushållet helt beroende av att det kommer in två heltidslöner varje månad så är det alltså nödvändigt att ha en rejält mycket större buffert för att uppnå någon form av trygghet och kanske är det läge att börja titta på vad som går att förändra för att få ner utgifterna till en hälsosammare nivå.

De vanliga rekommendationerna är att bufferten ska var lättillgänglig så det går att komma åt pengarna direkt om det behövs. Eftersom lättillgängliga pengar har en tendens att ge dålig avkastning så är det onödigt att ha en väldigt stor buffert på ett konto med låg ränta, även om din bank kanske tycker att det är bra så är det inte ofta man behöver stora summor särskilt snabbt. Därför kan man se en del av bufferten som räntedelen i sitt långsiktiga sparande och välja något av de förmånliga konton som Avanza har att erbjuda med lite bättre ränta, behöver du pengarna så finns de på det konto du vill dagen efter, vilket oftast är tillräckligt snabbt. Det är också viktigt att inte sätta sig i en situation där du till exempel blir tvungen att sälja av aktier vid helt fel tillfälle.

Mycket handlar förstås om hur tillgångarna och sparandet ser ut i övrigt, har man ett rejält långsiktigt sparande som har hunnit växa till sig och ett hus som inte är belånat till taknocken så finns ju tryggheten där och själva bufferten behöver då inte vara lika stor.

En bra idé är att stresstesta sin ekonomi, tänk igenom hur du/ni skulle klara er vid olika scenarion som till exempel att du blir arbetslös en period eller om du lever i ett förhållande och partnern blir långtidssjukskriven samtidig som räntan går upp några procent. Tänk också igenom situationer som att flera viktiga saker går sönder samtidigt eller att den sköna semesterresan slutar med att ni måste betala hemresan eller ligga ute med pengarna för att en vulkan långt borta fått ett utbrott och flygtrafiken står still.

Folk som har bra inkomst och lever därefter har ofta lättare att få problem när ekonomin plötsligt försämras. Förhoppningsvis finns ett rejält månadssparande som kan minskas eller avslutas helt en period för att få loss mera pengar just när det är kris. Ytterligare en metod för att klara sig ur en krissituation är att sänka amorteringstakten på lånen en period tills det värsta är över, men att få loss lite pengar på det sättet förutsätter förstås att du normalt sett amorterar på lånen vilket otroligt nog inte alla gör.

Om en i hushållet blir arbetslös så kan det hända att vissa utgifter minskar eller försvinner helt, det kan innebära att det blir billigare bränslekostnad och det kanske rent av för med sig att det blir en bil mindre som belastar hushållet. Kanske blir det också några dagis/fritids avgifter billigare eftersom en förälder går hemma, den här typen av saker som gör att utgifterna minskar en aning kan vara bra att inte räkna med, utan istället se som en bonus i ett förövrigt tråkigt scenario.

De som jobbar med privatekonomi rekommenderar ofta att dela upp sparandet i fyra delar för att förtydliga vad som är viktigast och var man ska börja när inte pengarna räcker till allt.

1. Buffert.

2. Amortering av bolån.

3. Långsiktigt sparande.

4. Pension.

För många kan hela biten med sparande kännas hopplöst jobbig och förutom de här fyra delarna så finns det ofta en hel del annat som vi vill eller behöver spara till som till exempel barnen, semesterresan, prylar, renovering (ja det finns faktiskt folk som sparar ihop till det som de vill fixa i hemmet istället för att stressa iväg till banken så fort de kommer på något att snygga till) och lägger man ihop alla delar så blir det en väldigt stor del av lönen som går åt till att spara.

Detta sätter naturligtvis press på folk och även om de flesta säkert är medvetna om hur viktigt det är att ha en buffert och att amortera på sina bolån så är det tyvärr många som inte orkar bry sig och som istället väljer att handla upp alla sina pengar direkt. Många lever alltså helt utan att ta ansvar vare sig för sig själva eller sina barn och på ett sätt som innebär att det bara är en tidsfråga innan de sitter i skuldfällan på riktigt.

Vissa saker går att väva ihop lite för att det ska kännas lättare, att amortera ordentlig på bolånen är även ett bra pensionsparande samtidigt som det långsiktiga sparandet kan vara en del av buffertsparandet, pensionssparandet och sparandet till barnen.

Skulle du klara dig i två månader utan inkomst och vad anser du vara en lagom buffert?