Vilken funktion fyller facket idag?

Idag tänkte jag skriva om något som många gånger polariserar arbetsplatser och grupper. Nämligen fackförbundens vara eller icke vara. Inspirationen till inlägget kan man säga att jag fann bland kommentarerna till ett tidigare inlägg, där diskussionen kom att handla om det sociala skyddsnätet i Sverige respektive USA. Bland annat beskriver en av våra läsare fackförbunden i USA som tandlösa, det fick mig att fundera på fackens funktion i vårt land.  Inlägget bör främst ses som en allmän reflektion samt filosoferande över fackföreningarnas roll i Sverige 2013.

Lite historik

Det finns en tydlig koppling mellan Sveriges industrialisering och framväxten av fackförbund. Inom tillverkningsindustrin och yrkesarbeten kom det att bli naturligt att tillämpa ”lika arbete lika lön”. Det är därför inte speciellt förvånande att det första kollektivavtalet (lönelistan 1869) upprättades i samband med övergången från bondesamhälle till industrisamhälle.

Historiskt sett har fackföreningsrörelsen haft ett starkt fäste i Sverige. Facket har sedan slutet av 1800-talet varit en reell maktfaktor inom svensk politik och på arbetsplatser runt om i landet. Även om medlemsantalen konsekvent gått ner de senaste åren, är det fortfarande många som är med i facket. Samtidigt känns det allt mer relevant att ställa sig frågan – vilken funktion fyller fackförbunden i vårt postindustriella samhälle?

Några tendenser som jag tycker mig ha sett

  1. Facket har en mer tillbakadragen roll idag jämfört med för 10-20 år sedan. Det beror sannolikt på att arbetsmarknaden i Sverige har förändrats rejält de två senaste decennierna.  Stora delar av arbetsmarknaden har privatiserats och många av oss har fått nya arbetsuppgifter. Industrisektorn har försvagats till förmån för tjänstesamhället. Förenklat kan man säga att vi gått allt mer från kollektivism och likriktning till individualism och mångfald.
  2. Moderna fackförbund satsar allt mer på att locka till sig nya medlemmar, genom att erbjuda olika förmåner, försäkringar, lån och andra avtal som riktar sig till individen.
  3. En tydlig trend är att fackförbund som i högre grad riktar sig till individen, Unionen och Vision, skördar framgångar samtidigt som de stora kollektivförbundet LO tappar medlemmar.

Min syn på fackförbund

Personligen har jag alltid associerat fackförbund med trygghet. De arbetar aktivt för att garantera arbetarens rättigheter i förhållande till arbetsgivaren. Vilket i grunden låter vettigt, men samtidigt anser jag även att facket ibland verkligen väljer att lägga krokben för arbetsgivare.

Det främsta skälet till att gå med i facket som jag ser det är medlemskap i A-kassa och en inkomstförsäkring. Men eftersom jag har en utbildning som innebär att jag troligtvis aldrig skulle gå arbetslösa en längre tid är det helt enkelt inte värt pengarna för min del.

Sen ställer jag mig lite frågande till den nya tidens fackförbund. De känns lite som om de mest fungerar som ett slags försäkringsbolag/juridisk firma, där den egna organisationens vinstintresse är centralt. Samtidigt är det inte självklart att facken tjänar pengar bara för att de väljer att modernisera sig.

Hade varit kul att höra hur ni resonerar!

Är du med i facket och hur motiverar du de?

Tycker du att fackförbunden har en roll att spela också i det framtida Sverige?

Exempel på funktioner nutidens fackförbund kan fylla för arbetstagare

Fackförbunden själva är ofta noga med att påpeka att deras främsta uppgift är att motverka orättvisor och skapa trygghet på arbetsplatser. Men hur detta faktiskt skall gå till är inte alltid så tydligt uttryckt. Nedan följer en genomgång av ett antal konkreta saker som facken kan erbjuda de sina:

Arbetslöshetskassa

Den kanske vanligaste anledningen till varför man går med i facket är A-kassan. Idag finns omkring 29 A-kassor som ger finansiellt understöd till arbetslösa medlemmar.

Inkomstförsäkring

En löneförsäkring som gör att du kan få ut mer än maxbeloppet 680 kr per dag. Med en inkomstförsäkring kan du få 80% av hela brutto lönen i 100-200 dagar beroende på vilken försäkring du tecknar.

Rådgivning, stöd och juridik

I princip alla fack erbjuder juridisk rådgivning samt kan ge råd inför lönesamtal, ytterst få deltar emellertid aktivt vid individuella löneförhandlingar.  Istället för att som tidigare vara en aktiv part vid löneförhandlingarna har facket allt mer gått till att bli en rådgivare.

Flera bekanta till mig har angett att man valt att gå med i facket just för att kunna ta reda på vad kollegor tjänar och få lite feedback på vad en skälig lön kan vara. En annan gick med enbart för att kunna få juridiskt stöd i samband med en olycka på arbetet.

Billigare medlemslån

Som medlem i fack erbjuds du låna pengar billigare från banken. Utlåningsräntan är något lägre.

Teckna förmånliga avtal

Det är inte ovanligt att du ges möjlighet att teckna förmånliga el-avtal, telefoni och försäkringsavtal som medlem.

Låna bostad

Vissa fackförbund låter dig hyra semesterbostäder i Sverige eller utomlands.

Kompetensutveckling

Medlemmar erbjuds gå fortbildningskurser och kurser för kompetensutveckling. Antigen är de gratis eller kraftigt rabatterade.

Studiestöd

Några förbund vill uppmuntra sina medlemmar att studera vidare, därför ger man bort studiestöd. T.ex. kan du få ca 12000 kr hos Unionen som täcker kostnader för litteratur med mera.

7 reaktion på “Vilken funktion fyller facket idag?

    • Ja visst, Flute. Bra att du påpeka de. Går ju hur bra som helst att göra på de viset och kanske ett bra spartips som den som känner sig manad kan ta till. Vill man teckna inkomstförsäkring finns det även privata alternativ för detta.

  1. Intressant fråga du tar upp! Inte ofta man läser om sådant på ekonomibloggar. Som jag ser det är fackförbundets viktigaste uppgift att vara en motvikt mot den andra parten på arbetsmarknaden: arbetsgivarna. För ett fungerande arbetsliv, där även sådant som arbetsmiljö, fortbildning och anställningstrygghet har en given plats, behövs nog fackföreningarna. Företagen ser ju, med rätta, främst till den egna vinsten. Sedan kan man självklart diskutera enskilda förbunds rekryteringsmetoder, förmåner osv. Antagligen är de ganska trängda i dag och försöker värva medlemmar med alla tänkbara medel. Ett problem är ju att de i viss utsträckning företräder privilegierade grupper i samhället som mer ser till den egna nyttan än till den solidariska grundtanken. Att ha ett fast jobb med kollektivavtal innebär ju en oerhörd säkerhet i Sverige. Utmaningen ligger väl i att även försvara svagare individers rättigheter – timanställda, utländsk arbetskraft, de som jobbar på bemanningsföretag etc. Men det är inte helt lätt har det visat sig. Kanske avskräcker höga avgifter? Om jag hade haft en anställning hade jag absolut övervägt att gå med i facket, även om jag inte är intresserad av att hyra sommarstuga. Vad skulle få dig att gå med i facket?

    • Rikard: Jag delar i grunden din syn på facket som en motvikt till arbetsgivare och jag är övertygad om att arbetsklimatet i Sverige hade sett väldigt annorlunda ut om inte fackförbunden historiskt hade haft en så stark ställning.

      Sen tycker jag det är svårt att sia vad som hade hänt (eventuellt kommer att hända) om fackets makt försvagas ytterligare.

      Kommer de leda till fler osäkra anställningsformer?

      Skulle de med säkerhet innebära att svagare individer skulle fara illa i större utsträckning?

      Skulle nya arbetstillfällen kunna skapas?

      Skulle klyftorna i samhället öka?

      Tyvärr har jag mest fler egna frågor, men väldigt få svar.

      Ärligt talat vet jag inte helt vad som skulle krävas för att jag skulle överväga medlemskap. Som jag ser det erbjuder fackförbund framförallt trygghet på arbetsmarknaden, vilket naturligtvis är bra. Men om det sker på bekostnad av att den som vill arbeta inte kan få jobb, då har trygghetstänkandet kommit att bli ett hinder för ett välfungerande samhälle. Därmed inte sagt att jag inte tycker det är viktigt att visa solidaritet. En av samhällets främsta uppgifter är att värna om de svaga, dagen vi slutar se det som så kommer de garanterat gå illa.

      • Ja, det finns många sidor av saken. Av den anledningen har jag svårt att förstå de som i alla lägen försvarar eller kritiserar facken. Du gav en mer nyanserad bild, därför tyckte jag att ditt inlägg var intressant. Klart är att LO/TCO/SACO har inflytande i dagens samhälle. Kanske borde fackens uppgift diskuteras mer?
        Osäkra anställningsformer är redan här. För människor under 30 är det snarare regel än undantag med deltids- och projektanställningar, alternativt frilansjobb med F-skattsedel. Många yngre på arbetsmarknaden omfattas därmed inte av den trygghet som de flesta av fackmedlemmar åtnjuter. Arbetsmarknaden har förändrats i grunden på relativ kort tid, men facken verkar inte riktigt ha hängt med. Om klyftorna ökar än mer kommer antagligen snart krav på regleringar, t.ex. minimilön (i Tyskland t.ex. förs den diskussionen nu i valrörelsen). Den svenska modellen med starka fack och breda uppgörelser med arbetsgivarna blir då en parentes. Vilken utveckling som är att föredra för att värna både jobbtillväxt och trygghet är inte helt lätt att veta. Det får väl historien utvisa.

  2. Facket har en unik roll i samhället som är inskriven i svensk lag. Den särställningen är det få (ingen?) av andra organisationer som kommer i åtnjutande av. Den makt som svenska fackföreningen har finns det få motsvarigheter till i andra länder.

    Som mätta feta & katter vet de att de inte behöver anstränga sig speciellt mycket; de har pengar, de har mycket stort inflytande och de har lagstiftningen på sin sida.

    Föreslår att du läser bland de lagar som tillkommit just för att säkerställa fackens makt och ställning. Om du inte redan gjort det, kommer du nog att bli förvånad.

  3. hej hej.
    nej alla fackförbund har INTE Inkomstförsäkring för sina medlemmar. IF Metall har INTE det till sina medlemmar,för dyrt.
    räknar man på det inser man snart att det inte alltid lönar sig att teckna en själv heller.
    så,lägg undan pengar själv istället om du är IF Metallare..

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *



Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>