Jämställdhet är inte samma som lika många minuter vid spisen

Den senaste tiden har det gått en reklamfilm på tv från Tretti.se som handlar om att bli mer jämställda och att dela mer på hushållssysslor. En familj får prova på att installera röstigenkänning på hushållsapparater såsom tvättmaskin, spis, dammsugare. Tanken är tydligen att de bara ska kunna använda dessa apparater varannan gång.

Om en person har använt spisen för att laga något till lunch t ex så kan inte samma person använda den igen, utan partnern måste då ta nästa pass vid spisen. Likadant med alla hushållsapparaterna. Tanken bakom är given. Eftersom många är dåliga på att dela hushållets alla sysslor på ett rättvist sätt (vi säger som det är, kvinnorna gör säkerligen oftast mer jobb hemma) så vill de låta någon prova att dela 50 / 50 och på så vis ska det bli mer jämställt och rättvist.

Jag kan säga så här. Ok att man är för jämställdhet och att man vill ha med det som budskap i sin reklam. Ok att man tycker att det är bra att dela sysslorna 50 / 50 och att båda ska ta lika mycket ansvar för hemmet. Ok att man vill göra en grej av att båda två ska tvingas göra mer jobb och även mer av olika saker (tvätta, städa, laga mat osv).

MEN – sättet som det görs på är tyvärr löjligt och dessutom inte en rimlighet i speciellt många hushåll. Att sätta på en röstigenkänning på hushållsapparaterna så att man måste använda dem varannan gång är helt enkelt en fånig grej som troligen skulle funka riktigt dåligt i verkligheten.

Rättvis och jämlik fördelning bygger på att alla är nöjda

För det första. Att ha rättvis fördelning av hushållssysslor hemma är inte samma sak som att båda gör exakt lika mycket av exakt samma saker hela tiden. Någon kanske är duktig på eller gillar att laga mat (eller att den andre ogillar det) och därför har fått på sin lott att göra detta oftare än den andre. Någon kanske tycker att det är klart roligare att tvätta och vika tvätt än att dammtorka / dammsuga medan den andre inte direkt bryr sig eller gillar det andra mer.

Det kan till och med tänkas att någon gillar att städa och hålla rent medan partnern då istället har fått annat arbete tilldelat som att åka och handla, tvätta bilen, ta hand om trädgården, laga mat eller hämta och ta hand om barnen. Jag säger inte att det alltid är rättvist fördelat och att folk alltid gör lika mycket, för så är det så klart inte. Det jag säger är dock att vad som är rättvist och jämlikt inte har mycket med att båda gör en viss syssla lika mycket och ofta.

Det viktigaste för att det ska vara rättvist och bra är att båda parterna tillsammans bestämmer en fördelning som de båda är nöjda med. Om fördelningen innebär att en person sköter 70 procent av matlagningen (för att den personen vill laga mat och den andre också tycker att det är bättre) och en annan gör 70 % av något annat så är detta väl helt ok.

Så länge de tillsammans har kommit fram till att det är en bra lösning och båda är nöjda med upplägget. Det ska givetvis inte vara så att en person tvingar till sig en deal där hen kan göra mindre jobb och att den för sig själv tycker att det är jobbigt eller orättvist.

Olika arbetsuppgifter i hemmet kan också vara olika jobbiga eller ta olika mycket tid. Att dammsuga kanske inte alls är lika segt eller tidskrävande som att fixa tvätten osv. Det finns även många andra sysslor som kan vara svåra att definiera. Att rensa avloppen kanske endast behöver göras en gång om året men kan vara hemskt äckligt. Hur värderar man det jämfört med att kratta löv i trädgården en gång i veckan på hösten? Svårt så klart.

Opraktiskt och orimligt att genomföra i verkligheten

Ett problem jag har med reklamen för Tretti.se och deras test med röstigenkänning och att man bara kan använda hushållsapparaterna varannan gång är att det inte blir en rimlig lösning. Jag förstår att poängen är att belysa fördelning på 50 / 50 men det är dumt när det faller på att lösningen inte fungerar i den normala vardagen.

Om man har lagat lunch hemma vid spisen så har man förbrukat “sin gång” vid spisen. Nästa gång den ska användas måste den andre partnern använda den. Men om man då bara vill koka lite te-vatten? Då kan man plötsligt inte göra det för att man inte kan använda spisen två gånger i rad.

Varannan gång är inte heller något som på något vis innebär att det blir en rättvis fördelning. Om t ex mannen går upp och gör frukost och kanske kokar några ägg eller sätter på kaffevatten etc på morgonen så har han gjort sin första runda vid spisen. Då är det kvinnans tur vid lunch och då ska hon alltså laga lunchmaten.

Sen kanske mannen på eftermiddagen fixar lite te och fika, vilket faller på hans lott eftersom kvinnan har förbrukat sin tur vid spisen. När det sedan är dags för middag igen så är det kvinnans tur och då står hon där med middagsbestyren. Kvinnan och mannen har således fördelat det så att de har gjort varannan grej vid spisen – bara det att kvinnan har gjort mycket mer och tuffare jobb där. Är det då rättvist och jämlikt fördelat? Nä, inte alls.

Jämlikhet och rättvisa i hemmet kräver mer jobb men inte på det viset

Tittar man på den långa varianten av reklamfilmen där man ser mer från experimentet med röstigenkänning så kan man se att det börjar med att de börjar bråka över schemaläggningen. Det krävs givetvis ett mycket hårdare och mer uppstyltat schema för att få det att gå runt när man måste göra något exakt varannan gång.

De bråkade även över annat och det var osmidigt osv. Men givetvis så börjar de sedan komma över det och allt sker (enligt paret i reklamen) mer naturligt och man behövde inte lika strikt schema för saker och ting skedde mer av sig självt. Och kommunikationen blev bättre dessutom.

Jag skulle vilja säga att deras experiment kan fungera som ett sätt för en familj att få lite bättre kommunikation, bli lite mer samspelta och lite mer ödmjuka. Och att få dem att tänka lite mer på fördelning och jämställdhet. Som experiment kan det alltså ha en viss funktion – som någon slags övning som förbättrar lagspelet i hemmet.

Som praktisk idé för att göra det mer rättvist i hemmet när det gäller hushållssysslor är det dock ganska kasst. Det är inget som skulle fungera i längden och väldigt få hushåll skulle nog tycka att det var något att använda sig av, just för att få nog tycker att bästa lösningen är att båda gör exakt lika mycket av en viss syssla, lika ofta och varannan gång.

Att man tar upp frågan och sätter igång lite debatt är bra och det välkomnar jag men det blir också lite fel när det enda man tänker när man ser reklamen är att det är en idiotisk lösning som inte funkar alls i praktiken. Jag skulle själv bli väldigt förvånad om det finns många familjer som delar på sysslorna så att de gör varje syssla 50 procent var och varannan gång dessutom. Detta då det troligen inte är något som folk är så intresserade av och som helt klart inte är vare sig den smidigaste eller mest praktiska lösningen.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *