(För att läsa mer om liknande ämnen kolla in kategorin Privatekonomi.)

Man slutar aldrig att förvånas på alla som gnäller över ekonomin, särskilt kring våra högtider och semestrar. Det klagas på att skatten på bilen förstås kom precis före jul eller att det alltid kommer någon extra utgift precis när man hade jobbat ett par skifts övertid och för en gångs skull trodde att det skulle bli en bra månad.

Till stor del handlar det hela om att man måste planera sin ekonomi bättre. De utgifter som nämndes ovan är inga oväntade utgifter utan sådant som kommer varje år. Man bör inte bli överraskad när de räkningarna landar i brevlådan utan snarare ha väntat på dem. Om man väntar sig att de ska dyka upp kan man också planera för dem och spara till dem i förväg.

Alla räkningar som kommer mer sällan än varje månad bör man ändå spara till varje månad, så att man vet att man har råd till dem och även för att få en känsla för hur mycket pengar som verkligen går åt varje månad. Även om man får t ex elräkningen var tredje månaden så använder man ju elen varje månad och de pengarna kan man inte bara glömma bort. Lägg undan pengarna till elräkningen varje månad så slipper du en extra tuff månad den gången räkningen dyker upp.

Ett stabilt sätt att hantera löpande utgifter

Det finns ett bra sätt att jämna ut utgifterna och få mindre magont på köpet. Med den här metoden behöver man inte känna någon stress över räkningarna oavsett årstid, stressar gör vi tillräckligt ändå nu för tiden.

Metoden gäller förstås de löpande utgifterna och oavsett om du bor i lägenhet eller villa så går det aldrig att gardera sig helt mot oförutsedda utgifter.

Grunden är följande.

Ett hushållskonto som är till för allt som har med räkningar och fasta utgifter att göra, huslån, försäkringar, tv, bredband, telefon, bil skatt, el mm. Målsättningen med hushållskontot är att betala in exakt samma summa varje månad, oavsett hur mycket räkningar som strömmat in.

Skaffa även ett konto till som vi kan kalla för extrakonto, här sätter du in extrapengar och det du tycker att du har råd med antingen en fast summa eller olika månad för månad. Pengarna på extrakontot används till oförutsedda utgifter och till renovering, bil reparationer och den typen av diverse utgifter. Vitsen med det här kontot är förstås att inget ska kunna påverka hushållskontot. Skulle det bli mer pengar än vad som känns nödvändigt så kan man alltid plocka ut lite och spara/investera.

Ta reda på hur mycket fasta utgifter du har.

Varje månad när du betalat räkningarna så lägger du dom i ett kuvert och sedan skriver du vad det innehåller, år/månad och slutligen totalsumman för den månaden. Efter att hela året har passerat så summerar du alla tolv kuvert och får då fram en totalsumma som man delar med tolv. Då vet du vad du har haft för fasta utgifter per månad det året, och så länge inget större har förändrats så vet du vad du har för månadskostnad nästa år. Sedan kan du toppa slutresultatet med några hundra kronor per månad för att vara riktigt säker.

Det som kan förändras från ett år till nästa år är främst räntor och el kostnad, men de extra hundralapparna räcker oftast för att jämna ut små förändringar under ett års tid. Nästa år får man ju en ny totalsumma och då syns det extra tydligt om man har dragit på sin några nya utgifter som till exempel snabbare bredband, telefoner på avbetalning eller prenumerationer. Detta leder lätt till att man tänker på ett annat sätt när det gäller att dra på sig fasta utgifter, och blir lite mer försiktig.

Det fina är ju att när räkningarna strömmar in under året så är det ju bara att lägga dom i betalningshögen och tänka på något roligare, du vet ju att du har exakt lika mycket utgifter varje månad ändå.

Du vet direkt du får lönen hur mycket du har kvar att röra dig med resten av månaden. Ett stort orosmoment är därmed eliminerat och man kan fokusera på annat än hur mycket räkningar det ska dimpa in i januari.

Det krävs naturligtvis lite karaktär, en del månader kanske du bara har räkningar på hälften så mycket som du sätter in men du vet ju att det jämnar ut sig när elräkningen kommer nästa månad !

Det enda som är svårt med att komma igång är den första tiden, innan man är inne i systemet. Man kan ju uppskatta lite för att få en någorlunda rätt start, ett annat tips är att inte starta med en ovanligt dyr eller billig månad. Det krävs lite tricks hit och dit den första tiden men sedan kommer belöningen i form av en stabil ekonomi.

Ett annat sätt att få en stabil ekonomi är att lära sig att spara på ett bra sätt som i fliken Sparande.

Skulder och lån

När man pratar utgifter så är ofta lån en ganska stor del av detta. Bolånet är en av de största posterna i en vanlig privatekonomi (för de som äger sin egen bostad givetvis) och även billån är något som väldigt många har. Man ska inte skämmas för att låna till dessa saker eftersom det mer eller mindre är ett måste. Det är inte många som har råd att köpa sin bostad kontant, om de inte vill bo i en liten stuga mitt i skogen.

En bil kan man givetvis köpa kontant om man har sparat lite men det är inte ens säkert att det är bästa lösningen. Räntan på det lånet kan mycket väl vara klart lägre än vad din eventuella avkastning skulle bli om du istället investerade pengarna (eller lät dem vara fortsatt investerade). Då tjänar du på att låna istället för att använda dina sparpengar.

Att klara sig utan CSN-lån / studielån har ofta tidigare räknats som en bravad. Att slippa ha den skulden hängande över sig hela livet. Dock är räntan på det lånet väldigt låg, ett av de bästa lån man kan få, så det är egentligen mycket smartare att ta fullt lån och sedan investera pengarna i t ex aktier eller fonder. Lån behöver alltså inte vara något negativt eller farligt, så länge man lånar på ett bra och ansvarsfullt sätt.

Alla typer av lån kan man ta på ett ansvarsfullt sätt. Även de lån som ofta ses som sämre, t ex SMSlån. Dessa lån är givetvis inte så billiga om man jämför med andra lån men trots det går det att ta ett sådant lån utan att försätta sig i onödig risk. Allt handlar om att man faktiskt kan återbetala lånet och klarar de återkommande inbetalningarna. Du måste med andra ord ha koll på dina utgifter!

Det viktigaste att tänka på är att man klarar av sina utgifter varje månad. Man ska aldrig dra på sig utgifter som överstiger vad man har råd med. Ibland är detta ganska uppenbart, som att man inte bör köpa en bostad för 4 miljoner när man kanske bara har råd till en bostad som kostar 3 miljoner (en miljon kronors skillnad i lån gör en hel del i ränta och amortering per månad). I andra fall är det inte lika uppenbart.

De som tar SMSlån eller dyra små privatlån utan att tänka på konsekvenserna eller vad detta gör för deras utgifter de kommande månaderna kan mycket väl hamna i svårigheter. Den som dock har koll på exakt vad lånet innebär kan också klara av det. Även om lånet inte är så billigt kan man då åtminstone göra ett aktivt val och bestämma om man det är värt att låna i förhållande till kostnaden.

Du bör alltid jämföra och kolla upp kostnader innan du tar ett lån. Du som vill låna pengar snabbt och enkelt kan titta in för att försäkra dig om att inte betala onödigt mycket för ett onödigt dyrt lån.

Avgifter som du inte alltid ser vid första anblicken

När det gäller lån finns det en viss risk att de blir dyrare än du har tänkt dig. Detta gäller normalt inte bolån utan mer andra typer av lån och krediter. Det gäller kanske framför allt mindre lån, avbetalningsköp och krediter. Dessa typer av lån är dock väldigt vanliga nu för tiden, så det är viktigt att ha detta i åtanke.

Räntan är vanligtvis den största kostnaden när man lånar. Amorteringen är ingen kostnad alls, utan räknas snarare som en investering eftersom du minskar ditt lån varje gång du betalar av lite. Då får du lägre ränta nästa gång och sparar pengar. Dock ska ju amorteringspengarna ut varje månad också, så du måste budgetera för det. Det finns dock även ofta andra avgifter förknippade med ett lån.

De vanligaste avgifterna är aviseringsavgift och uppläggningsavgift. Uppläggningsavgiften är en fast kostnad som är en slags startavgift för ditt lån. Den kan ofta uppgå till 4-500 kr och läggs på lånet. Aviseringsavgiften (avi-avgift) är en avgift varje månad för att långivaren skickar ut en betalningsavi till dig. Den kan vara på t ex 40 kr per tillfälle. Detta låter inte så mycket men om du har ett lån som ska återbetalas på t ex 5 år så skulle det innebära en kostnad på 40 kr gånger 60 (antalet månader). Det är ändå 2 400 kr totalt.

Idag är det inte alls ovanligt att du kan få e-faktura eller liknande och då borde ju egentligen en stor del av denna kostnad försvinna för långivaren, men detta är också ett sätt för långivaren att tjäna lite extra pengar på dig så det är inte uppenbart att de tar bort avgiften. Jag har t ex ett billån hos Santander där man inte ens kan välja bort pappersfaktura och den tillhörande avgiften, säkert för att de vill tjäna en extra slant.

Många avbetalningsköp finansieras delvis på samma vis. Det kan stå att det är räntefritt t ex men ofta får man betala en aviavgift eller liknande, så att det ändå kostar en del att låna. Då kan man bli överraskad när det faktiskt ändå kostar en del. Alla såna här utgifter måste man ha koll på och räkna med, så att man faktiskt vet vad man måste betala varje månad och vad som är över. Först när man har total koll på sina utgifter kan man också känna sig helt trygg med sin ekonomi.