Nästa räntebesked från Riksbanken kommer på torsdag den 7 september. Då får vi veta om de kommer att höja räntan eller behålla den på nuvarande nivå, vilket är -0,50 %. Många tror att räntan kommer att förbli kvar på samma nivå lite till. Detta trots att minusränta egentligen ska ses som en specialåtgärd för problematiska tider.
Skälet till att Riksbanken inte väntas höja räntan under detta möte, utan snarare vänta tills nästa, är att man normalt ger någon indikation på höjningar i förväg så att marknaden hinner förbereda sig för detta. På så vis minskar man risken för att det blir en onödigt stark reaktion. Eftersom det inte har kommit någon sån här förvarning så är det logiskt att tro att det inte blir någon höjning denna gång men kanske nästa.
Det är många som tycker att det är dags att höja reporäntan. Minusränta är som sagt tänkt lite som en slags krisåtgärd för dåliga tider, när man verkligen behöver sätta fart på inflationen osv. Just nu är inflationen tillbaka på rätt bana och den svenska konjunkturen är stark. Då behövs inte den här typen av åtgärder.
Tidigare har röster även höjts där man har påpekat att sänkningar av räntan medan den ligger på så mycket minus inte längre är alls lika effektivt som verktyg för att styra konjunkturen och att man borde satsa på andra metoder istället. Nu har inte reporäntan sänkts på ett tag men det är helt klart så att det signaleras från flera håll att man borde höja den upp till plus igen.
DI:s skuggdirektion röstar för höjd reporänta på torsdag
Skuggdirektionen är en grupp av ekonomer med olika framstående roller i samhället. De har funnits sedan 2006 och deras ”jobb” är att ha en alternativ åsikt om reporäntan. De röstar också om räntan precis som Riksbanken, även om deras resultat är inofficiellt och inte har någon betydelse utöver att den speglar vad duktiga ekonomer tycker.
I Skuggdirektionen finner vi t ex Handelsbankens Chefsekonom Ann Öberg, före detta finansmarknadsminister Peter Norman och före detta ordförande i Sjätte AP-fonden Ebba Lindsö. Det är alltså starka namn som sitter med.
När de denna gång röstade om reporäntan blev det väldigt tight och det blev en utslagsröst som avgjorde att man till slut hamnade på att räntan ska höjas med 0,25 %. De övriga medlemmarna i direktionen, som röstade för att lämna räntan oförändrad, flaggade dock för att även om de ville ha räntan kvar på samma nivå nu så kunde de helt klart tänka sig en höjning i december.
Skuggdirektionen har som sagt inget konkret att säga till när det gäller reporäntan, men deras åsikter väger givetvis ganska tungt med tanke på att det handlar om duktiga och insatta ekonomer. Det är kanske som sagt inte så troligt att det blir en höjningar av räntan om några dagar, men allt tyder på att det åtminstone kommer en sådan vid nästa räntebesked. Vi kan förmodligen vänta oss att de säger något om sina kommande planer på höjningar vid presskonferensen.
Räntan på väg upp – vad innebär det?
Vi har haft en väldigt lång tid med en väldigt låg ränta. Rekordlåg till och med. Det har inneburit låga boräntor och det har varit ”billigt” att låna. Det har också varit svårt att få någon vettig ränta på sitt sparkonto av samma skäl. Den låga boräntan har lett till att bostadsmarkanden har blomstrat och nått nya höjder.
Höjd ränta innebär på sikt lite högre boräntor och att bostadsmarknaden säkerligen stannar av lite. Kanske kommer bostadspriserna att sjunka lite eller åtminstone stanna av och alla som har bolån med rörlig ränta kommer att få känna av aningen högre kostander för sitt boende.
Om räntan skulle höjas så händer nog inget drastiskt. De flesta borde vid vara beredda på att det kommer höjningar framöver. Riksbanken har varit tydliga med sin långsiktiga plan och följer den ganska väl. På lite längre sikt, om två eller tre år, så kan räntan ha gått upp en hel del och då får vi räkna med att boendet är dyrare.
Den som har planerat sin ekonomi och har lite marginaler och ett vettigt sparande kommer nog inte att ha några större problem. Tyvärr finns det många som inte har så bra marginaler och som kan komma att få problem ifall räntan stiger lite mer. Det är därför viktigt att man sparar till en räntebuffert, speciellt om man har rörlig ränta. När räntan är låg har man råd att spara extra pengar, som sedan kan användas för att dryga ut kassan när räntan är hög.