Läste nyligen om en “modern” e-handel som heter Singular Society. De kallar sig själva för “nästa generations detaljhandel” och det är en speciell typ av butik som har ett annorlunda upplägg. Deras mål sägs vara att folk inte ska köpa en massa saker de inte behöver eller vill ha, samtidigt som de vill gå emot tanken om höga vinstmarginaler och pålägg.
Grundidén säger de är ett scenario där alla vinner. Kunderna får hög kvalitet men utan en massa höga vinstmarginaler. Hur skulle man då skapa en e-handel som kan fungera och där man kan sälja bra prylar, med låg vinstmarginal och som förespråkar att folk inte köper en massa onödiga saker?
Svaret var tydligen att ha ett prenumerationssystem där man blir medlem och betalar en månadsavgift för att vara med och när man har blivit medlem så kan man få tillgång till butikens utbud av produkter. Man kan då köpa dessa produkter till samma pris som det kostar att tillverka dem. Bolaget tjänar således sina pengar på prenumerationsavgiften.
Det finns två olika prenumerationer att välja mellan. Antingen bas eller plus, som innebär att man antingen har tillgång till att köpa fem produkter i månaden som mest eller 25 produkter. Bas ska visst kosta mellan 75 och 95 kr och plus 163 till 195 kr.
Det är visst inte heller så att vem som helst kan bli medlem just nu. Man anmäler sig och sen hamnar man på en väntelista, för de vill inte bjuda in allt för många på en gång. Just nu finns det inte allt för många produkter på sidan och de kanske inte är redo för ett enormt köptryck heller, så de tar det lite lugnt.
Är affärsidén så fantastisk som den låter?
Att sträva mot ett lite mer hållbart säljande, hållbar konsumtion osv låter ju som en bra plan givetvis. Att premiera kvalitetstänk framför att jaga marginaler låter också bra. Det allmänna tänket att man ska begränsa hur mycket man kan köpa per månad ser bra ut på pappret, men jag är tveksam till om det blir så bra som de vill få det att låta.
Det jag först och främst vill ta upp är det här med att de säger sig ha funderat på varför folk köper så mycket saker som de inte behöver eller kanske inte ens vill ha. Och att de vill förebygga detta. Jag tycker att det låter bra att man vill motverka köphetsen och sikta mot att folk ska köpa lite färre grejer och kanske satsa lite mer på kvalitet osv. Men kommer deras modell verkligen bidra till den utvecklingen?
Deras modell bygger på en prenumeration. Säg att man väljer “plus” som kostar upp mot 195 kr i månaden och därmed får köpa 25 produkter i månaden som mest. Du får betala din prenumerationsavgift oavsett om du köper något eller ej. Så om du inte köper en enda pryl så får du fortfarande betala 195 kr. Det gissar jag kommer att göra att folk ser till att köpa saker, för att få ut värdet från sin prenumeration.
Ungefär på samma sätt som man kanske tvingar sig att gå till gymmet för att man har ett årskort, även fast man inte egentligen vill gå dit just då. För ju färre gånger man går ju dyrare blir varje besök (givetvis är det bra att gå till gymmet, men det funkar som exempel). Eller att man läser / lyssnar på en bok på Readly mest för att man har betalat för medlemskapet och vill få ut något för pengarna, även om man inte är så sugen.
Har man en fast avgift så blir varje sak man köper lite billigare och på samma vis dyrare ju färre man köper. Det känns därför som att det finns en risk att folk istället köper FLER saker som de inte egentligen behöver, bara för att de känner att de måste utnyttja sin prenumeration. Att upplägget snarare lockar till att man köper saker som man inte annars hade köpt, för att känna att man maxar värdet av tjänsten.
Få kommer vilja ha eller behöva vare sig fem eller 25 produkter i månaden
Efter att ha tittat runt på de produkter som ligger uppe just nu kan jag konstatera att det inte finns speciellt många saker till försäljning för ögonblicket. Lite basplagg inom kläder, lite filtar och kuddar inom hem och lite tallrikar och skålar och några andra saker. Det kan tänkas att det kommer att dyka upp många fler saker framöver men just nu kan jag inte tänka mig att en viss person skulle vilja köpa 25 olika saker totalt. Möjligen fem, men det är ju bara första månadens kvot.
Med så begränsat utbud och lite press på sig att vilja utnyttja eller maxa sin prenumeration tycker jag snarare att risken ökar för att man köper på sig något onödigt eller något man inte vill ha. Kanske ska jag köpa den där stekpannan, eftersom jag ändå är medlem och den ska ju vara ute till tillverkningspris, så det måste ju vara prisvärt?
Reor som Black Friday kan vara luriga eftersom man köper på sig saker som verkar vara en ovanligt bra deal. 50 procent här och 70 procent där. Tänk så mycket pengar jag har sparat! Fast om du köper saker som du inte hade tänkt köpa från början, och som du inte hade köpt i annat fall, så har du ju ändå inte sparat pengar. För då hade du haft alla dina pengar kvar om du inte hade köpt detta onödiga!
Det blir kanske likadant hos Singular Society. Det finns risk att folk kommer att köpa på sig saker som de inte hade köpt i vanliga fall och som de inte egentligen behöver. Detta bara för att de känner pressen att köpa saker och utnyttja medlemskapet som de betalar för. Vilket går emot deras tänk att folk ska undvika att köpa onödiga saker och sådant de inte behöver. Upplägget kanske kan möjliggöra delar av deras vision (när det gäller att minska vinstmarginalerna osv) men bommar en del andra saker.