Barn är något av det mest fantastiska man kan få och livet blir sig inte likt efter första barnet. Det mesta ändras på ett eller annat sätt och en av de sakerna är ekonomin. Barn betyder extra utgifter och det är viktigt att man planerar ordentligt för att det ska gå ihop. I detta inlägg ska jag gå igenom det viktigaste när det gäller ekonomi, budget och barn.

Det är viktigt att man är medveten om att det blir en förändring rent ekonomiskt när man får barn. För det första kostar barnen pengar i sig med allt som de behöver för att klara sig. Dessutom blir det nästan alltid ett inkomsttapp i samband med barn då en eller flera föräldrar kommer vara föräldralediga. Minskade inkomster ger lite samma effekt som ökade utgifter och det är något som man måste tänka på när man gör sin budget.

Vikten av att ha en budget

En budget är alltid att rekommendera, vare sig man ska ha barn eller ej. Det är ett sätt att få en bra överblick över sin ekonomi och vilka pengar som kommer in och går ut. Med en budget kan man se att allting går runt och att det finns pengar över när alla utgifterna är betalda.

I grunden är en budget så enkel att man ställer upp alla sina inkomster på en sida – lön, bidrag, CSN eller vad det nu kan vara som gör att man får in pengar på kontot. På andra sidan ställer man upp alla sina utgifter. Här ska man ha med både fasta kostnader som boendekostnader (hyra / ränta + amortering, elräkning, försäkringar, Internet och tv, vatten och avlopp, avgift till förening etc) och rörliga kostnader (mat, gym, mobilabonnemang, nöjen etc).

Det är viktigt att man även tänker på utgifter som kommer mer sällan än varje månad. T ex att man tar med t ex service på bil och bilskatt eller räkningar som kommer en gång i kvartalet eller årligen. Dessa kan vara lätta att glömma men man ska ju även ha råd till dem till slut. Om något betalas årligen så dela summan på 12 och lägg till den i din budget.

En annan viktig sak är att man tar med sådant som kanske inte alltid innebär uppenbara kostnader. Det kan vara hygienprodukter (som bara slinker med när man handlar mat oftast), frisören, Netflix och Spotify, bankens avgift för din Internetbank eller lite vad som helst. Tänkt brett och få med så mycket som möjligt för att få en rättvisande bild av hur mycket pengar som du verkligen gör av med varje månad. Bättre lite för mycket än lite för lite.

Sparande får inte glömmas bort

Poängen med en budget är att få en klar överblick över hur mycket pengar man har över varje månad efter att alla räkningar och utgifter är betalda. Tanken är att det ska finnas en hyfsad summa kvar här då man sedan också ska lägga undan pengar till sparande. Detta bör också läggas in i budgeten så att man har en plan för hur mycket man sparar.

Du kan med fördel spara 3-5 000 kr i månaden men här gäller det givetvis att du anpassar sparandet till vad som är rimligt. Att skippa sparande är dock inte bra då man som minst bör ha ett buffertsparande och lite privat pensionssparande. Sen kan man ju även t ex ha sparande till barnen, halvlångt sparande till ny bostad eller bil eller kortsiktigt sparande till resor eller till julfirandet osv. Det finns mycket som är värt att spara pengar till.

Har man lagt in t ex en tolftedel av årliga bilskatten i sin månadsbudget så ska den givetvis inte betalas varje månad men man kan med fördel också spara de pengarna på ett konto i väntan på att den räkningen dyker upp, så blir det inte panik och pengabrist när den väl kommer. Jag har själv ett speciellt konto för “kommande utgifter” så att jag inte måste rensa kontot den gången en stor och mer oregelbunden utgift dyker upp.

Budget även bra för att förändra sin ekonomi

Förutom att använda sin budget för att pussla ihop ekonomin och se vad som är rimligt går det även att använda en budgetkalkyl för att se över sin ekonomi för att hitta sätt att spara in pengar om det behövs.

Tanken är att man ställer upp sina utgifter för att se vad som drar mycket pengar och var man eventuellt kan göra besparingar. Det är mycket enklare att se och förstå vad man kan spara pengar på om man ställer upp det tydligt i en budget, för så är det så mycket enklare att se när man gör av med för mycket pengar på något.

Detta kan gälla speciellt för sådant som nöjen, shopping, restauranger, fest, cigaretter, läsk och godis och annat som egentligen inte är ett måste. Sådana saker kan snabbt suga upp en stor del av en budget och med en mängd småköp tänker man inte alltid på det på samma vis som man tänker på att man betalar hyran eller liknande.

Men om man lägger in i sin budgetkalkyl hur mycket pengar man i genomsnitt gör av med på t ex restaurangbesök och utemat eller kläder så kan man snabbt se om det är lite mer än man egentligen borde spendera. Då har man här möjlighet att bestämma sig för att dra ner på de kostnaderna. Man kan bestämma ett tak för hur mycket man får lägga på en viss sak, som t ex kläder, varje månad och sen försöka hålla sig till detta.

Tack vare att man gjort en budget kan man också enklare se vad man har råd med att göra av med på t ex kläder eller utemat en viss månad. Man vill ju att det ska gå runt och att man ska ha råd med alla räkningar, sparande och alla de viktigaste nöjena och inte hamna på minus. Om man handlar kläder för 1 500 kr per månad kan det behöva justeras till 750 kr i månaden för att man ska ha råd till viktigare saker.

Budget när man ska ha barn

När man ska ha barn, speciellt vid första barnet då man har sämre koll på vad det innebär rent ekonomiskt, gäller det att tänka framåt och planera. Det blir extra viktigt att göra en ordentlig budget eftersom det närmaste året efter barnets födsel förmodligen kommer innebära både högre utgifter och lägre inkomster.

Utgifterna består i allt som ett barn behöver såsom blöjor, tvättlappar, amningskupor, salvor, mjölkersättning / välling / barnmat och nya kläder allt eftersom barnet växer. Lägre inkomst har man för att man är föräldraledig och det innebär att man får som mest 85 procent av sin tidigare inkomst. Sen beror det även på hur många dagar man väljer att ta per vecka och lite sådant, vilket jag ska gå igenom längre ner.

För att kunna planera in sin föräldraledighet och hur många dagar man kan ta och hur man ska sprida ut den osv behöver man göra en budget, för man behöver se vilken månadsinkomst man klarar sig på och då speciellt med de nya utgifterna för barnet inlagda i budgeten. Utan en budget blir allting en chansning och då är risken stor att man inte får det att gå runt.

Engångsinköp till bebis

Inför första barnet ska man köpa in en massa saker som man måste ha för att klara sig. Ofta är listorna med saker som man “måste” ha överdrivna och det man verkligen behöver är ett grundutbud med några viktiga saker såsom ett babyskydd (bilstol för bebis), barnvagn, skötbord / skötbädd, spjälsäng och kläder. Sen lite småsaker som filtar, handdukar och liknande.

Om man ska tro de långa listorna med saker så behöver man allt ifrån babymonitor till babynest (liten madrass med kanter som bebisen kan sova i och som kan användas i föräldrarnas säng) och babysitter. Dock är många av dessa sakerna inte alls nödvändiga utan mer ett tillval för dem som känner för det. Om man köper på sig alla saker i förväg blir det snabbt riktigt dyrt och även de saker som man bör ha kan kosta en hyfsad slant.

De tips jag kan ge när det gäller dessa engångsinköp är följande:

Köp lite lagom med saker i förväg

Du behöver inte köpa precis allt som går att köpa till din bebis i förväg. En del saker behöver du egentligen inte alls (de kan vara smidiga men ej nödvändiga) och andra saker kanske du inte behöver förrän efter ett halvår och kan vänta med dem.

Du behöver inte heller köpa alla kläder i förväg. Det är lätt hänt att man köper på sig saker men man vet ju inte hur stor bebisen är när den kommer och de växer så fort att det ibland är svårt att ens hinna ha på alla plagg innan de har växt ur dem.

Mycket går att köpa begagnat

Du behöver inte ha alla saker helt nya. Det finns väldigt mycket bättre begagnat som funkar i princip lika bra som nya saker. Dessa prylar är ofta mycket billigare än helt nya men har samma funktion.

Med tanke på att barn växer upp så fort så kan saker som man köper begagnat vara max ett par år gamla och inte alltför använda. En liggvagn kanske t ex inte används mer än första året och sen är det sittvagnen som gäller och likadant kan det vara för andra produkter.

Du kan även själv sälja saker sen när ditt barn har växt ur dem, om du inte vill spara till nästkommande barn. Då kan du får tillbaka en del av investeringen och ha pengar att lägga på annat.

Spara ihop pengar inför inköpen

Även om du inte är helt tokig och köper allt som går att köpa så kommer det ändå kosta en del med de viktigaste prylarna. Speciellt om du vill köpa helt nytt. Därför behöver du ha pengar redo för detta när det börjar bli dags.

En vagn kan kosta från 4-5 000 kr och upp över 10 000 kr och allt det andra går också på några tusenlappar och därför gäller det att man har lite pengar sparade. Det är inte speciellt smarta att köpa på avbetalning eller att låna pengar för dessa köp då det kostar onödigt mycket i räntor och avgifter och dessutom skapar högre risk i din ekonomi.

Du kan därför med fördel spara pengar och de flesta har åtminstone kanske runt 7-8 månader på sig att börja spara när de väl inser att de väntar barn. Lägger man undan 750 kr i månaden eller något sådant från att man förstår att det ska komma en bebis så har man redan där fått ihop en bra grund för inköpen (750 x 7 = 5 250 kr).

Ökade utgifter när man har barn

Dina utgifter kommer att öka en del när du har barn, så är det bara. När de är nyfödda är det kanske inte så farligt mycket som måste köpas varje månad men det är ändå en del. Framför allt är det blöjor som går åt och det går många sådana också för den delen.

En bebis kan göra av med runt 8 blöjor om dagen vilket innebär ca 240 blöjor i månaden. Ett paket med Libero Newborn 2 med 88 blöjor kostar 108 kr eller något sådant (det finns även dyrare varianter). Du behöver upp mot tre sådana paket i månaden för att hålla ditt barn med en torr rumpa. Bara blöjorna kan alltså kosta över 300 kr i månaden.

Det är dock en del saker som krävs för att det ska gå runt så som amningskupor (vilka suger upp bröstmjölk som gillar att rinna i tid och otid), tvättlappar, salvor, barnolja, babypuder osv. Utgifterna är helt enkelt lite högre än utan barn och det blir mer ju äldre de blir.

Det är viktigt att försöka göra en ungefärlig beräkning av vad utgifterna kan bli en normal månad och att lägga in detta belopp i din budget. När du ska räkna ut hur du ska få din ekonomi att gå runt och hur mycket du kan ta ledigt osv behöver du ha så rättvisande siffror som möjligt.

Barnbidraget hjälper till

Som tur var får man barnbidrag och för ett barn är det nu för tiden 1 250 kr per månad (sedan det höjdes med 200 kr 1 mars 2018). Dessa pengar räcker ofta till det mesta av de löpande kostnaderna för barnet när det är litet men med åldern kan det tänkas att barnbidraget räcker sämre.

Tack vare barnbidraget behöver du troligen inte oroa dig allt för mycket för att inte ha råd till de vanliga sakerna som en bebis behöver. Maten får ju bebisen från mamman. Om man inte kan amma kan man behöva köpa ersättning istället och då kan det kosta en del men för de flesta räcker det med bröstmjölk.

Nu när barnbidraget höjdes med 200 kr är det många som förespråkar att man ska ta dessa 200 kr och lägga dem på sparande till barnet, vilket inte är en så dum idé. Tanken är att man förmodligen klarade sig bra med gamla barnbidraget på 1050 kr och att dessa extra 200 kr borde kunna avvaras till något annat än barnets normala utgifter.

Sparande är då ett bra exempel och om man börjar spara i god tid kan man få ihop en bra summa med åren. Om man börjar spara 200 kr när barnet är nyfött och sparar 200 kr varje månad så har man på 16 år (året då barnbidraget slutar) fått ihop 38 400 kr bara i investerade pengar. Lägg till detta även många tusenlappar i ränta / avkastning så är du snabbt uppe en bra bit över 50 000 kr. Det är en bra start på livet för ditt barn!

Föräldraledighet och lägre inkomster

En av de stora grejerna med att få barn är att man förmodligen kommer vara föräldraledig. Man kan dela upp föräldraledigheten på ganska många olika vis och det finns möjlighet till ganska mycket variation.

Det som gäller är att man totalt har 480 dagar att ta ut och av dessa dagar är 390 dagar på sjukpenningnivå medan 90 dagar är på lägstanivå (vilket ger 180 kr om dagen). Varje förälder har minst 90 dagar som är öronmärkt för just dem och som inte går att byta bort till den andre föräldern. För barn födda 2015 eller tidigare är endast 60 dagar öronmärka för en viss förälder.

Sjukpenninggrundande inkomst (SGI) är den inkomst som används som grund för beräkningen av ersättning när du får sjukpenning eller föräldrapenning. Den baseras på din inkomst när du har arbetat minst 240 dagar i sträck innan förlossningen. Ju högre inkomst ju mer kan du få i föräldrapenning.

Du får normalt ca 80 procent av din vanliga inkomst innan skatt om du tar ut full ledighet. Detta innebär att du tar ut sju dagar i veckan med dagar på sjukpenningnivå. Max föräldrapenning du kan få per dag är dock 967 kr då det finns ett tak. Det är alltså lite konstigt på så vis att du ju normalt arbetar fem dagar i veckan men måste ta ut sju föräldradagar för att få max ersättning.

Många väljer att inte ta ut sju dagar i veckan för att kunna förlänga tiden de kan vara lediga. Om man t ex istället tar fem dagar i veckan så kan man få en längre ledighet totalt. Dock får man ut mindre pengar från Försäkringskassan. Min sambo tar just nu ut fem dagar i veckan på full nivå och hon får ut ca 10 500 kr i månaden jämfört med ca 19 500 kr normalt (lön 25 000 kr innan skatt). Hon har dock också lite extra pengar i föräldrapenning då hon jobbar på en myndighet.

Skillnaden är som du kan se ganska stor när det gäller inkomster före och under föräldraledighet (sambon får ut ca 54 procent av sin vanliga lön) och därför måste man planera ordentligt. Man måste göra en bra och utförlig budget för att verkligen kunna se vad man har råd att göra och hur mycket pengar som minst måste komma in för att man ska ha råd att betala alla räkningar osv.

Därför är en budget så viktig. Det är svårt att planera sin föräldraledighet utan att räkna på vilka inkomster man kommer att ha och vilka alternativ som finns om man t ex tar någon dag mer eller mindre. Kanske vill man vara ledig i ett år eller kanske ett och ett halvt år och kanske vill man spara dagar till senare. Allt beror på hur man kan få sin ekonomi att gå ihop.

Räkna gärna på lite olika varianter och testa med er budget. Om ni funderat på att göra några förändringar som att köpa ny bil eller ny bostad ska dessa givetvis också räknas in. Glöm inte att en sund privatekonomi behöver en del sparande och extra marginaler också.