Historiskt sett har bankernas bolåneräntor haft ett ganska starkt samband med reporäntan. När räntan höjdes så höjde även bankerna räntan på bolån och tvärtom. Den grundläggande tanken är att när marknadsräntorna går upp så ökar bankernas kostnader och då måste de höja räntan för sina kunder för att kompensera detta.

Dock har denna nära korrelation minskat en hel del på senare år. När Riksbanken beslutade om negativ ränta och tog ner den till totalt -0,50 procent så följde bankerna inte med lika mycket i sina sänkningar. De passade helt enkelt på att koppla loss sig från reporäntan och ökade sina marginaler på bolån. De gav inte oss kunder lika mycket som de själva fick i sänkta kostnader.

Sedan dess har marginalerna för bolån också varit riktigt bra för bankerna. De har ökat sina marginaler och bolån är deras största kassako. Givetvis är de nöjda med att ha en bra vinst på sina bolån och är säkerligen inte ledsna över de senaste årens utveckling. Det verkar inte heller som de ser något skäl till att gå tillbaka till en mindre vinst igen.

Trots att det pratas om fler banker och nya aktörer på bolånemarknaden som ska skapa större konkurrens, plus allt prat om att pruta på bolånen och att våga byta bank om den man har inte levererar, så är konkurrensen inte så hård att den pressar priserna (räntorna) så hårt som man skulle kunna tro. Det visar de senaste veckornas räntehöjningar på bolånen.

När reporäntan höjs så höjer bankerna direkt

I december gjordes den första höjningen av reporäntan på hela sju år. Den gick upp med 0,25 procentenheter till en nivå på -0,25 procent. Det är fortfarande minusränta men även om det kan kännas lågt och som att lite har hänt så är det ändå en ganska stor grej. Riksbanken har en långsiktig plan på att höja räntan och vi har väntat på den här första höjningen i några år nu.

Som jag sa tidigare så har sambandet mellan reporäntan och bankernas boräntor varit ganska starkt tidigare. Om räntan höjdes med 0,5 procent så höjdes också boräntan med lika mycket för att bankerna behövde kompensera för ökade inlåningskostnader. Men som jag också sa tidigare så har bankerna själva frivilligt mer och mer frångått denna nära koppling och nu finns det större skillnader och större marginaler än på länge.

När reporäntan höjdes i december 2018 så kom reaktionen ganska snabbt från bankerna. Först ut var SBAB med att höja räntan på vissa lån / bindningstider med 0,20 procentenheter. Alla storbankerna har nu följt efter med liknande höjningar. De hänvisar till ökade kostnader för inlåning i och med att marknadsräntorna har gått upp.

Bankernas kostnader har dock inte höjts så mycket

Grejen är att de troligen inte alls har så mycket högre kostnader bara för att räntan går upp. Pengarna som går till bolån kommer från lite olika källor där det huvudsakligen handlar om att ge ut obligationer, vanlig inlåning plus kunderna lönekonton och sparkonton.

När det gäller obligationerna så har obligationsräntorna inte direkt stigit, snarare gått ned den senaste tiden. Så denna del är inte dyrare för dem. När det gäller lönekonton och sparkonton så har bankerna inte höjt räntan på dessa med 0,20 – 0,25 procent bara för att Riksbanken höjde reporäntan. Räntorna på våra konton är fortfarande lika usla, så de har inte högre utgifter där.

Med andra ord är det bara möjligen en viss del av “bolånepengarna” som faktiskt kan skapa en högre kostnad för bankerna, alltså via den vanliga inlåningen. De har dock redan bra marginaler där då de sedan tidigare låtit bli att sänka bolåneräntorna lika mycket som marknadsräntorna har gått ned.

Det gör att bankerna egentligen inte alls har så det så tufft som de försöker få det att låta. De har inte några större förhöjda kostnader i samband med räntehöjningen (ännu iaf) och de hade redan bättre marginaler än vanligt på bolån innan höjningen. När de säger att de höjer bolåneräntan för att möta högre kostnader så är detta till ganska stor del fel, utan de passar helt enkelt på att höja sina marginaler och få en bättre vinst på sina bolån.

Konkurrensen behöver bli ännu bättre för att pressa priserna

Frågan är ju hur de kan få göra så här ostraffat. I vanliga fall när det finns en bra konkurrenssituation så har butiker / aktörer svårt att höja sina priser eftersom de riskerar att tappa kunder till billigare konkurrenter. Men för bankerna verkar detta inte kännas allt för farligt och det ser också ut som att det inte är så farligt.

Alla de stora bankerna höjer sina räntor på samma vis, vilket innebär att alla också passar på att bättra på sina marginaler. Inom en annan bransch hade man säkert kunnat se vissa aktörer som passade på att sticka ut genom att erbjuda lägre priser än sina konkurrenter i ett läge där de kan göra detta utan att offra sin vinst. Men bolånebranschen verkar vara lite för trögflytande för att detta ska vara en stor risk för bankerna.

Även om det pratas mycket om att utmana sin bank, att våga byta bank och att jämföra räntor osv och faktiskt välja en annan bank än den “gamla vanliga” så har det inte direkt blivit något större prisrace eller allt för pressade priser. Bankerna håller ihop och höjer alla lika mycket och ligger på i princip samma nivåer.

Det finns några uppstickare som erbjuder extra låga räntor och sådant men de har också speciella krav, t ex att man bara har en belåningsgrad på max 60 procent eller liknande. Det är alltså inte ett lån för alla – de flesta behöver fortfarande 85 procent belåningsgrad och vanliga villkor i övrigt.

För dålig konkurrens ger för lite prispress

Problemet är ju delvis att om alla banker håller ihop och har sina priser på ungefär samma nivå, och alla också höjer lika mycket när de har chansen, så har man ändå inte någon bra bank att byta till när man vill lämna sin gamla. Det som saknas är att någon eller några faktiskt börjar pressa priserna lite på allvar och sätter igång konkurrensen, så att det finns intressanta alternativ att byta till, som kan stjäla kunder från andra banker.

Det skulle dock också kräva att folk verkligen bytte bank i klart större utsträckning. För även om en del faktiskt hotar med detta idag och en del av dem också sedan byter så är det nog klart för få som verkligen gör slag i saken och byter (eller som har koll på att de kan förhandla om räntan osv).

Om bolånekunderna var lika flexibla och jämförde och var lika kritiska som folk som t ex köper en ny tv är, så hade det varit en lite annan sak. Då hade bankerna kanske fruktat att fler valde en billig konkurrent och känt sig tvingade att hålla en mer konkurrenskraftig räntenivå. Så det är alltså också delvis kunderna som måste ta sitt ansvar och verkligen sätta hårt mot hårt, för att inte tillåta bankerna att göra som de vill.

Vad kan vi som kunder göra?

Förutom att bli allmänt bättre på att jämföra priser och välja de billigaste alternativen, plus att verkligen göra slag i saken och byta till en billigare bank om det finns en möjlighet, så kan vi ta tillfället i akt att pruta lite mer på boräntan.

Att pruta på och förhandla om räntan på sitt bolån är något som alltid rekommenderas och det går nästan alltid att få en lägre ränta. Många gånger kan man få minst 25 procents rabatt utifrån listräntan. Många gånger kan man få klart mer om man har en god ekonomi och bra förutsättningar. Rekommendationen är att alltid förhandla när man skaffar sitt bolån.

Men man ska inte heller glömma att man kan ta återuppta förhandlingarna lite när som helst, om man har rörlig ränta. Då har man alltid chansen att prata med banken för att försöka få lite mer ränterabatt. I ett sånt här läge då det verkar som att bankerna ökar på sina marginaler ytterligare finns det alltså bra läge att kunna pruta lite mer.

Om man kontaktar sin bank kan det gå att få ner räntan ytterligare. Givetvis är det bra att du har bra argument och en god ekonomi hjälper. Du kan så klart även kolla upp vad andra banker kan erbjuda dig så att du även har hotet om en flytt av bolån hängande över banken vid förhandlingarna.

Med tanke på att de förmodligen har ännu lite bättre marginaler på sina bolån nu och därför har större marginaler för just ditt lån, så borde du också ha bättre chanser att lyckas med dina förhandlingar och kunna få ner räntan. Man ska inte bara acceptera läget utan ta fighten om man kan.

Eftersom bolånet vanligtvis är en av de största utgifterna i en vanlig ekonomi så kan man också spara en hel del pengar per år genom att få ner räntan bara några få tiondels procent. Allt man kan göra där ger effekt i din månadsbudget och det är extra bra den dagen då räntorna på allvar börjar gå upp.