Avskaffa ISK nu när det börjat ta fart?

Det var inte speciellt länge sedan pensionsförsäkringar och IPS (individuellt pensionssparande) mer eller mindre avskaffades i och med att man tog bort möjligheten att göra avdrag för dessa sparformer. För att inte pengarna skulle dubbelbeskattas (först vanlig skatt och sedan inkomstskatt när du tar ut pensionen) så blev det alltså bättre att placera dem någon annanstans.

Det alternativ som lanserades som en slags ersättning till dessa sparformer var Investeringssparkontot, vilket var en ny slags konto där man kunde äga aktier, fonder och liknande. Det som stack ut när det gällde ISK var att man inte betalade skatt på vinsten när man sålde en aktie eller fond, så som det varit på vanliga fondkonton och liknande. Här skulle man istället betala en schablonskatt årligen baserat på statslåneräntan och hur mycket pengar man har på sitt ISK vid olika tidpunkter under året.

Tanken med ISK var att det skulle vara mycket smidigare för vanligt folk att hantera då man skulle slippa deklarera varje försäljning. Man kunde då byta fonder fritt utan att behöva oroa sig för en massa pappersarbete. Det var också en sparform med relativt låg ränta, åtminstone just nu när ränteläget är väldigt lågt.

ISK passar riktigt bra för långsiktigt sparande, framför allt i aktier och fonder. Eftersom man betalar en schablonskatt årligen, vilken betalas oavsett om investeringarna har gått upp eller ner, så är det enda riktiga kravet att man tror att de investeringar i aktier och fonder etc som man väljer att ha på kontot kommer att ha en avkastning som överstiger skatten.

Kontot passar alltså bäst till aktier och aktiefonder och mindre bra till t ex räntebärande papper eller räntefonder eftersom avkastningen på dessa är lägre och de kan ätas upp av skatten.

Väldigt hype med ISK ett tag

I samband med att man tog bort sista avdragen för IPS och pensionsförsäkringar så började de flesta banker och rådgivare och även staten själva basunera ut att ISK är den naturliga ersättaren för pensionssparande och annat långsiktigt sparande. Det var ju logiskt att ha en vettig ersättare redo i detta läge då väldigt många måste styra om sitt pensionssparande från IPS och pensionsförsäkring och någonstans ska man ju ha sina pengar.

Man kan inte heller direkt klaga på att ISK har pekats ut som det naturliga sättet att spara till pensionen med tanke på att det är ett bra och smidigt sätt att investera pengar i t ex aktier och fonder. Nackdelarna är att man får betala skatt även om investeringarna har gått minus under året och att man inte kan kvitta sina förluster mot vinster så som man kunde göra på ett fondkonto eller vanlig aktiedepå etc.

Dessa nackdelar vägs dock upp av att det är smidigt att använda ett ISK och att räntan är relativt låg. Även om man måste betala ränta oavsett om investeringarna har gått plus eller minus så vägs detta upp av att räntan är så pass låg. Det gör att man inte behöver komma upp i en allt för saftig årlig avkastning för att gå med vinst.

Idag är det väldigt många som har skiftat över till att använda ISK för sitt långsiktiga sparande just för att det är smidigt och att räntan är överkomlig. Men man ska nog vara på det klara med att väldigt många bytt till ISK helt enkelt för att det inte funnits något annat vettigt alternativ och för att alla har marknadsfört detta konto stenhårt som det nya sättet att pensionsspara när de gamla varianterna försvann.

Varför pratas det om att skrota ISK?

Jag har läst några artiklar nyligen om att ISK borde skrotas helt, vilket känns lite förvirrande. Skälet till detta verkar huvudsakligen vara att ISK (och även kapitalförsäkringar, vilka beskattas på liknande sätt som ISK) är så olika alla andra typer av investeringskonton och att man frångår det gamla systemet med beskattning på kapitalvinst.

Senast jag läste om det så var det en rapport från Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS) som tyckte att ISK bör avskaffas. Tidigare har någon ekonomiprofessor också föreslagit samma sak.

De argument som framförs mot ISK är att beskattningen är så pass annorlunda jämfört med andra kapitalvinster och att den premierar dem som gör stora vinster på aktier och fonder medan de som gör små vinster får förhållandevis högre skatt. Enligt ekonomiprofessorn blir det dumt när man beskattar investeringarna på ISK på ett annat vis än annat ägande.

Samtidigt som kritiken framförs vill man även föra fram att det är väldigt viktigt att hitta sparformer och konton som är lätta att hantera och smidiga att använda och även att man bör försöka få ner kostnaderna för sparande rent allmänt. En annan typ av konto där man bara betalar skatt när man gör uttag som överstiger insättningarna och som då beskattas med samma skattesats som vanlig kapitalvinst är ett förslag.

Jag förstår men tycker att det känns ogenomtänkt

Jag förstår poängen med kritiken i grund och botten och det finns kanske vissa frågetecken när det gäller ISK. Just nu när statslåneräntan är låg är det en ovanligt fördelaktig sparform och visst premieras de som gör stora vinster till viss del framför de som bara gör små vinster. Skatten på ISK var ju till och med så låg att regeringen bestämde att höja den lite nyligen, för att det inte skulle bli för bra att använda den sparformen.

Det som jag är skeptisk till är huvudsakligen den sits som alla vi sparare har hamnat i. När IPS och pensionsförsäkringar blev oanvändbara och vi alla tvingades byta sparform så var det ISK som fanns där som det enda riktiga alternativet. Det var ISK som marknadsfördes som ersättningen och alla talade varmt om hur bra och smidigt det är.

Vid den tidpunkten var man givetvis glad över att det fanns ett klart alternativ redo så att man inte behövde fundera allt för mycket över vad man skulle göra med sina pensionspengar och sitt sparande. Även den som inte var så insatt i sitt sparande kunde känna sig trygg eftersom alla verkade peka åt samma håll i det här fallet.

Men nu verkar det ju som att ISK inte är så där jättebra som alla först ville påvisa. Kanske är det bra för oss sparare men om det inte är en hållbar sparform på sikt så är det ju inte speciellt bra ändå. För nu när vi väl har slussats in i ISK och folk börjar förstå och använda detta konto mer och mer så är det inte speciellt roligt om vi än en gång måste byta till något annat.

Då ska vi återigen behöva göra om hela processen, flytta våra sparpengar, lära oss de nya reglerna för beskattning osv. Det som vi precis har gjort en gång, vissa av oss säkert med viss möda och motvilja. Det känns inte så schysst mot vanliga sparare som inte är eller vill vara så insatta.

Jag vill alltså klaga på att man inte har granskat ISK tillräckligt noga innan man sjösatte kontot och gjorde det till hela landets nya älsklingssparform för långsiktigt sparande och pensionssparande. De problem som finns med ISK borde ha tagits upp redan tidigare och ifall det finns dåliga saker så borde man ha gått igenom och löst dem direkt. Det är inte direkt schysst att ge oss en sparform som inte är helt genomtänkt och utredd för att sedan inse misstagen och skrota den. Jag vill inte säga något om hur bra ISK faktiskt är som sparform då jag nog inte är insatt nog för att göra den bedömningen, men jag kan åtminstone ha en åsikt om hur det hela har skötts hittills.

Jag ska väl klargöra att jag inte alls vet om ISK kommer att skrotas i framtiden eller hur man kommer att hantera situationen. Kanske behåller man kontot som det är trots att det är annorlunda från andra typer av sparande och beskattas på ett annat sätt. Kanske gör man om reglerna och skatten eller så låter man den vara. Framtiden får utvisa detta, men visst är det aningen oroväckande att folk har pekat på problem med sparformen. Det som är klart är att vi behöver ett bra och smidigt sätt att spara pengar och att det inte ska vara för dyrt att spara, så att fler väljer detta framför att spendera pengarna. Mer sparande betyder större trygghet i ekonomin, vilket är bra både för den enskilde och dennes ekonomi och för landets ekonomi på sikt.

Nytt upplägg för bostadsrätt en intressant väg att gå?

Just nu är det lite hårdare tider på bostadsmarknaden och det går trögare att sälja bostadsrätter. Länge var det fullt ös på bostadsmarknaden och priserna steg mot skyarna. Oavsett om man vill kalla det för en bubbla eller ej så är det klart att det var höga priser och en viss eufori på marknaden, som nu har mattats av en del.

Det verkar som att ett flertal fastighetsägare börjar ställa om eller fundera på att ställa om till hyresrätter. En kombination av en låg efterfrågan och att priserna har börjat falla lite är det primära skälet till omställningen.

Ett problem som jag även tidigare har nämnt är att det känns som att fastighetsbolagen inte planerar så mycket när de bygger. Så fort bostadsmarknaden går bra så börjar alla bygga bostäder direkt och så bygger de som tokiga. Helst bostadsrätter givetvis då dessa ger bättre betalt och då får man tillbaka pengarna direkt och slipper en del krångel.

Om det hade funnits lite mer tanke och planering bakom så hade man ju kanske försökt bygga förebyggande, så att det fanns bostäder klara inför en period med hög efterfrågan, istället för att bara sitta och vänta. Dock är nog tyvärr tveksamt om fastighetsbolagen skulle kunna tänka sig denna strategi, som ju är klart bättre för oss som letar ny bostad, med tanke på att det är en lite större risk.

Ett annat skäl till att de inte bygger förebyggande kan vara att de gärna vill se att efterfrågan långt överskrider utbudet, vilket ju leder till att priserna går upp. Bristen på bostäder trissar upp priserna och när priserna är höga nog börjar man bygga och försöker sedan sälja så mycket som möjligt så dyrt som möjligt.

Även om detta säkert ger klirr i kassan så är det tyvärr också en ganska tråkig strategi eftersom den skapar obalans på bostadsmarknaden och bidrar till att trissa upp priserna genom att skapa skevhet i utbud och efterfrågan.

Nytt upplägg en hybrid mellan bostadsrätt och hyresrätt

Det jag ska prata om i den här artikeln är dock något annat, som drog till sig mitt intresse nyligen. Jag såg några artiklar om fastighetsbolaget Well Fastigheter som för det första gjort om vissa av sina bostadsrätter till hyresrätter på grund av bristande intresse från köpare och fallande priser, men de tänkte även satsa på en ny modell.

De kallade det själva för Brf 2.0, alltså en utveckling av bostadsrättsföreningen och tanken är att föreningen ska låna upp pengarna för bostäderna och stå för det stora lånet och sedan istället sälja lägenheterna till ett klart lägre pris. Man för alltså över den stora delen av finansieringen från köparen till föreningen.

Poängen är att man kan sälja bostadsrätterna till mycket lägre priser än normalt. I normala fall kan man säga att föreningen brukar låna ca 20 procent medan köparen lånar upp till 85 procent. I det här fallet är det istället så att föreningen lånar upp till 88 procent och köparen står för resten. Det skulle i praktiken innebära ett pris på runt 10 000 kr per kvadratmeter i bostadsrättsföreningen där de tänker testa nya upplägget.

Ett sånt här upplägg har både fördelar också nackdelar. Det blir givetvis mycket billigare att köpa en bostadsrätt men däremot blir avgiften till föreningen mycket högre istället, eftersom man måste finansiera lånen som finns i föreningen. Det är som en slags hybrid mellan bostadsrätt och hyresrätt på så vis.

På det här viset kan man få medlemskap i en bostadsrättsförening och äga sitt boende men det blir givetvis skillnader jämfört med en vanlig bostadsrätt. Man kan inte ta ett traditionellt bolån för denna typ av bostadsrätt eftersom den redan är belånad. Man måste alltså finansiera den med sparade pengar eller med ett vanligt privatlån som har högre ränta.

Eftersom föreningen har ett så stort lån (de räknar med ett lån på minst 20 år med 1 procent amortering per år) finns det en viss osäkerhet. Ingen har gjort något liknande förut och det är svårt att bedöma utvecklingen av avgifterna. Med tanke på att det finns stora lån och dessa påverkas av framtidens räntenivåer och andra faktorer så kan det finnas en risk att de redan höga avgifterna blir ännu högre.

Är då detta ett vettigt alternativ till en vanlig bostadsrätt?

Som alltid finns det både för- och nackdelar att ta med i beräkningen. Det finns möjligheter att göra något annorlunda men också risker förknippade med detta. Det är alltid svårt att i förväg veta om utfallet blir bra eller ej, men vi kan åtminstone titta på de viktigaste delarna och göra en bedömning.

Well Fastigheter kallar detta för ett sätt för folk att komma in på bostadsmarknaden och det är något jag egentligen inte gillar. Det här med “att komma in på bostadsmarknaden” handlar egentligen huvudsakligen om att lyckas köpa sin första bostad och att på så vis kunna få ett boende som man kan investera i genom amorteringar, renovering och så vidare. När man slutligen säljer så kan man förhoppningsvis göra vinst och lägga vinsten på nästa bostadsköp och på så vis arbeta upp ett kapital för bättre bostadsköp.

När man köper en bostadsrätt av den här modellen så kan man givetvis till viss del säga att man har samma fördelar men man får ju komma ihåg att den klart största delen av bostaden ägs av föreningen och den största delen betalas via avgiften. Det är inte troligt att värdet ökar alls lika mycket på en sådan bostadsrätt som på en vanlig. Det är svårt att säga ifall renoveringsarbeten som görs kommer att vara värda lika mycket här som i en lägenhet där man äger största andelen själv t ex. Värdet på den bostad man har köpt är med andra ord i grunden inte så högt, vilket Well Fastigheter också själva varnar köpare för.

Jag kan hålla med om att en ny modell som låter folk köpa en bostad utan att behöva ta jättestora lån kan vara en intressant idé. Det kan ge vissa möjligheten att prova på en ny variant av ägande som passar dem bättre. Det här med att kalla det för hybrid mellan bostadsrätt och hyresrätt är ganska passande men det gäller också att man kan utnyttja fördelarna med bostadsrätter för att det ska bli vettigt.

Ett alternativ för låginkomsttagare?

Det här med att det skulle vara ett alternativ för låginkomsttagare är något som jag ställer mig aningen frågande till. Är det verkligen så stor skillnad i boendekostnad totalt jämfört med en vanlig förening? Och det som avgör hur dyr bostad man kan köpa är ju hur mycket det kommer att kosta dig varje månad med ränta, amortering plus avgift till förening.

De totala lånen borde ju vara liknande för denna bostad också bara att det är föreningen som tar det stora lånet. Dock får du betala för detta lån genom avgiften till föreningen ändå. Så det som du tjänar i ränta och amortering på ditt eget lån (som blir relativt litet) kan du mycket väl få betala i form av avgift istället.

Med tanke på att du inte kan ta ett vanligt bolån för att köpa en sån här bostad så kan det även tänkas att en del använder blancolån för att få råd och dessa lån är betydligt dyrare än bolån. Denna högre ränta bör också vägas in.

Om det är så att du redan har pengarna som behövs sparade och inte behöver låna så kan det tänkas vara lite mer förmånligt då du slipper blancolånet helt. Dock kan man fråga sig om det är speciellt många låginkomsttagare eller folk som står utanför bostadsmarknaden som har dessa summor sparade? För en tvåa på t ex 50 kvadrat behöver man ha minst 500 000 kr att slänga fram lite lätt.

Jag kan inte på rak arm säga att jag är negativ till denna typ av bostadsrättsförening men jag är lite skeptisk till upplägget och hur bra det verkligen är. Det kan tänkas att det låter bra vid en första anblick men att sanningen är att det inte blir så roligt på sikt. Det är en ganska osäker modell där föreningen tar stor risk och där din egen möjlighet till vinst är klart begränsad.

Om denna modell blir framgångsrik får vi helt enkelt se med tiden. Jag skulle dock inte våga vara med och satsa i början utan i så fall vänta några år för att se om det verkar fungera och vad eventuella fördelar och nackdelar samt fallgropar kan vara. Om det ser ut som en fungerande och vettig modell när den är mer beprövad så ska jag då omvärdera mitt beslut.